Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll. Jonas Åkerman, forskningsledare, KTH

1. Transportsystemet och tvågradersmålet
– Bilens roll
Jonas Åkerman
Avdelningen fö miljö
r strategisk analys – fms /KTH
E-post: jonas.akerman@abe.kth.se

2. Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år
2005 (CO2-ekvivalenter)
Inrikes, direkta utsläpp
(20 miljoner ton)
Bil,
kortväga
Lastbil
Bil,
långv.
Flyg, inrikes
Övrigt

3. Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år
2005 (CO2-ekvivalenter)
Inrikes, direkta utsläpp
Internationellt,
(20 miljoner ton)
direkta utsläpp
(10.5 miljoner ton)
Bil,
kortväga
Flyg,
internationellt
Lastbil
Bil,
långv.
Sjötransport,
internationellt Flyg, inrikes Övrigt
Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets – A backcasting approach including international aviation. Doctoral
Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research – fms. KTH, Stockholm.

4. Klimatpåverkan från svenska
befolkningens bil- och flygresande
(GWP-100)
(milj ton CO2-ekvivalenter)
16
14
12
10
Flyg, Utsläpp +1,5%/år
8 Flyg, Utsläpp +3,0%/år
6
Bilresande, Utsläpp -0,8%/år
4
2
0
6
0 7
0 8
0 9
0 0
1 1
1 2
1 3
1 4
1 5
1 6
1 7
1 8
1 9
1 0
2 1
2 2
2 3
2 4
2 5
2
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

5. Olika pris på växthusgaser!
(vid 10 Euro/ton i handelssystemet)

6. Är elbilar lösningen?
Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och
förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 till
Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering – på väg mot
klimatmålen? RIR 2012:7
http://www.riksrevisionen.se/rapporter/Rapporter/EFF/2012/Infrastrukturpla
nering--pa-vag-mot-klimatmalen/

7. Direkta utsläpp vid körning för tre
biltyper 2020
(g CO2/km)
120
100
80
60
40
20
0
Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil

8. Livscykelutsläpp av CO2 från tre
biltyper ca 2020 (vid 160 g CO2/kWh)
(g CO2/km)
200
180
160
140 Tillverkning & UH
120 Bränsleproduktion
100 Körning
80
60
40
20
0
Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil
Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn.
Bilaga 3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7

9. Andel elbilar och klimatvinst år 2020
Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 till
Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7

10. Slutsatser om elfordon
• Elfordon är en av flera viktiga komponenter för
att nå klimatmålen.
• Enligt internationella studier kan elbilar år 2030
utgöra ca 15-35% av bilflottan. Detta skulle då ge
8-18% minskning av bilflottans utsläpp av CO2.

11. Svenskars resande i 5 scenarier för
2050, som alla når -85% växthusgaser
(km per person
och år)
30 000
25 000
Cykel
Kollektivt
20 000
Flyg
15 000 Personbil
10 000
5 000
0
1. Materiell /Bio-
2. Materiell/Bio-
5. Fritid/Bio-låg
4. Tjänster/Bio-
3. Tjänster/Bio-
Trend 2050
2005
hög
hög
låg
låg
Källa: Naturvårdsverket/KTH (2007), Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det
svenska energi- och transportsystemet till år 2050. Naturvårdsverket rapport 5754.

14. Om styrmedel för att nå klimatmålen
• Bränslepriset för vägtrafiken kommer sannolikt att behöva höjas.
• MEN, det innebär problem för boende på landsbygden som är
starkt beroende av bilen Därför viktigt att utnyttja andra
styrmedel så långt det går, t ex:
Stadsspecifika styrmedel:
- Stadsplanering för korta avstånd och attraktiv cykel- och
kollektivtrafik.
- Hög prioritet för investeringar i kollektivtrafik i städer, mycket
restriktivt för väginvesteringar
- Ökad användning av trängsel- och miljöavgifter i stadsområden
- P-avgifter som avspeglar markvärdet
Ta bort undantag i beskattningen för flyget och
lastbilstrafiken:
- Temporära styrmedel motsvarande klimatskatt och moms på
flygresande (se t ex Storbritanniens ”Air Passenger Duty”)
- Internalisering av lastbilars miljöpåverkan och vägslitage
(se t ex Schweiz och Tyskland system)

15. Om styrmedel för att nå klimatmålen
(forts)
• Det krävs en kombination av bättre
klimatvänliga transportalternativ och
ekonomiska styrmedel

16. Klimatåtgärder ger i många fall
positiva synergieffekter
Välfärdssjukdomar pga för lite
fysisk aktivitet
Oljan blir allt dyrare

17. Utsläpp av växthusgaser i Teknikscenario
för 2050
90
80
70
(milj ton CO2-e)
60
50
40
30
20
10
0
2005 Teknikscenario 2050 Målnivå 2050
Källa: Åkerman, J, Isaksson, K, Johansson, J, Hedberg, L (2007),
Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050.
Naturvårdsverket rapport 5754.

18. Finns ingen ”Quick fix” för stadens transporter – Många
olika åtgärder för yteffektiva och klimatsmarta transporter

19. Räcker det med effektivare fordon och
alternativa drivmedel för att nå
tvågradersmålet?

20. Prognoser för andel laddhybrider och
batterielbilar i nybilsförsäljningen 2020
(Andel elbilar i nybilsförs. 2020)
50% 45%
45%
40%
35%
30%
25% 20%
20% 16%
15% 10%
10% 6% 7%
5%
5% 3%
0%

21. Alla samhällssektorer vill minska just sina
utsläpp med bioenergi.....
• Produktiv mark behövs för produktion av mat, fiber,
byggnadsmaterial och ekosystemtjänster.
• Uppodling av naturmark för att producera biobränslen kan
ge ökade CO2-utsläpp under de första decennierna.
• Skogsavfall är en bättre resursbas (när 2:a gen. blir
mogen), men inte heller det ger nollutsläpp av CO2.
• Betydligt högre klimatnytta om man använder bioenergi till
att ersätta kol i kraftverk istället för att producera drivmedel
för transportsektorn. (Men olika beskattning...)
• Sverige bör kunna bli nettoexportör av bioenergi. Bra för
klimatet och Sveriges ekonomi!
• Slutsats: Bara rimligt ersätta en begränsad del av de
svenska transporternas bränslen med biobränsle.
Källor: Searchinger, T. et al.., 2008. Use of U.S. Croplands for Biofuels Increases Greenhouse Gases Through Emissions from Land Use Change.
www.sciencexpress.org / 7 February 2008 / Page 1 / 10.1126/science.1151861. Fargione et al 2008. Land Clearing and the Biofuel Carbon Debt.
www.sciencexpress.org / 7 February 2008 / Page 1 / 10.1126/science.1152747. Holmgren, K. et al. 2007. Biofuels and climate neutrality.

22. Livscykelutsläpp av CO2 från tre
biltyper ca 2020 (vid 600 g CO2/kWh)
(g CO2/km)
200
180
160
140 Tillverkning & UH
120 Bränsleproduktion
100 Körning
80
60
40
20
0
Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil

23. Några slutsatser om tvågradersmålet
ska nås
• I städer kan, och behöver, bilresandet minska, medan
bilen fortsatt kommer dominera på landsbygden.
• Flygets utsläpp - en gökunge.
• Biobränslen räcker inte till alla sektorers önskemål...
• Elbilar/laddhybrider är en viktig byggsten, men
potentialen är överskattad
• Investeringar i infrastruktur behöver konsekvent
inriktas mot IT-lösningar, cykel, kollektivtrafik och
intermodala godstransporter.

24. Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år
2005 (CO2-ekvivalenter)
Inrikes, direkta utsläpp Indirekta utsläpp
Internationellt,
(20 miljoner ton) (4-10 miljoner ton)
direkta utsläpp
(10,5 miljoner ton)
Bil,
kortväga
Flyg,
internationellt Bränsleproduktion
Lastbil
Bil,
Fordon, tillverkning & uh
långv.
Sjötransport,
Flyg, inrikes
internationellt Infrastruktur
Övrigt
Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets – A backcasting approach including international aviation. Doctoral
Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research – fms. KTH, Stockholm.