Första träffen av 3 för fritidsnätverket i kommunen där vi jobbar med fortsättningsarbetet kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Samtidigt kopplar vi till den nya reviderade läroplanen.
1. Åtgärdsplanen.
”Vi ser i utvärdering och genom vad som sker ute
i klassrummen att detta har utvecklat
undervisningen och det kollegiala lärandet. Nu
står vi inför nästa steg, att fördjupa och hålla i
så att detta blir ett utvecklingssteg som leder till
långsiktig förbättring av elevers resultat i
Hultsfred.”
2. Kursledare (språk- och kunskaps
utvecklare) i Hultsfreds kommun.
Få igång kollegialt lärande avseende nyanländas lärande.
Bidra till fördjupning och fokus kring språk- och
kunskapsutvecklande arbete i FL-gruppen. SKUA fördjupat
och implementerat förhållningssätt på alla enheter.
Introducera nya medarbetare.
Med FL: utveckla undervisning i samarbete med
studiehandledare.
5. Varför – Omsätta teori till praktik.
Bilden är från http://kvutis.se
6. Vi tittar in i ett fritids:
• http://urskola.se/Produkter/164734-Friare-kan-
ingen-vara-Fritids-pa-
offensiven#start=998&stop=1380
7. Friare kan ingen vara
1. Skriv individuellt: Vad såg du? Beskriv
2 min. Undvik att värdera.
2. Skriv individuellt : Lista begrepp du
tycker passar för att analysera det du såg.
Ringa in 1-2 begrepp.
3. Läs upp i par eller 3-grupp. Läs upp din
beskrivning och ditt/dina begrepp och
förklara varför du valde det begreppet.
11. Progressiv brainstorming
Varje grupp behöver:
• 1 Blädderblocksblad
• Pennor i samma färg
Skriv ämnet/frågan en liten cirkel mitt på
blädderblocksbladet
12. Progressiv brainstorming
• Diskutera ämnet/frågan ni har på
blädderblocket!
• Bestäm vad ni ska skriva för att bygga upp en
tankekarta.
• Ni kommer att ha: 10 min och sedan ca 5 min
till blad 2, 3.
• Tillbaka till ert första blad - ca 10 min
13. Progressiv brainstorming forts
1. När ni ska byta blad så rotera från 1, till 2, 3.
Ta alltid med er färgpennan!
2. Läs igenom det som tidigare grupper har skrivit
och fundera; vad vill ni fylla på med, kommentera
eller fråga? Ni ska kommunicera om/med det som
de andra har skrivit!
3. Rotera igen. Läs och upprepa steg 2-3.
14.
15. Ordfördelare – ser till att alla i gruppen får
ordet och är delaktiga så att alla kan lära
av varandra.
Sekreterare – antecknar det gruppen gör,
skriver ner lösningar och tankar inför
senare presentation.
Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom
att ställa frågor och komma med tips.
Uppmuntrare – uppmuntrar gruppen.
Berättar det som gruppen gör bra och
kommer med beröm.
Sammanfattare – sammanfattar det som
sagts i gruppen, upprepar vad andra sagt,
under arbetets gång eller som redovisning
för andra grupper.
16. Vad ska det brainstormas om?
1. Vad innebär det att kunna ett språk?
2. Vilken kommunikation/språk finns i
leken?
3. Vad innebär det att arbeta språk- och
kunskapsutvecklande på fritids?
17. Zooma in gruppvis på ert blad
• Ringa in ett eller par formuleringar som ni
tycker är viktiga
• Sammanfattaren sammanfattar för oss andra.
19. Vad är ni intresserade av att titta
på i er verksamhet kring vårt
priomål, språk och
kommunikation?
• Vad har vi att förhålla oss efter?
20. Interaktion
”Forskning kring andraspråksutveckling visar tydligt att
mycket beror på hur samtalen i klassrummet läggs upp
för att elever framgångsrikt ska tillägna sig
andraspråket.”
Gibbons, kap 2 sid 49, Stärk språket stärk lärandet.
22. Syftestexten:
Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis
ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
• ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila,
• skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett
demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,
• kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för
skilda syften,
• skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,
• utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och
samhälle, samt
• röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa
och välbefinnande.
23. Ex från min verksamhet
• Fokusområde: Samarbete. Vi tror att de flesta
av våra elever tänker att samarbete är att turas
om, turtagning.
• Kriterier: Alla i gruppen framför sina åsikter,
kan ställa frågor om det behövs, kanske till och
med kan argumentera eller resonera med en
kamrat om hur de ska göra.
• Jag vill att den som besöker mitt
klassrum/mina elever tittar på hur eleverna
samarbetar utifrån mina kriterier.
24.
25. Kriterier Hur syns språk och kommunikation i vår
verksamhet?
”Observerbara tecken som t.ex. skulle
gå att se i en planering och i en
undervisningssituation.”Lisa Gannå
26. Fundera nu kring fokusområde
och kriterier för era egna
verksamheter.
• Ha priomål i åtanke, om möjligt.
• Vad skulle ni vilja att någon tittar på hos er? Ett
fokusområde.
• Fundera kring hur det skulle kunna synas i
verksamheten? Kriterier.
• Vad vill du/ni att någon tittar på i din
verksamhet?
29. Observera en grupp elever som genomför en
aktivitet, ca 30 min.
Observera med fokus på de kriterier som
pedagogen som du besöker har funderat kring.
Använd en observationsmatris under tiden du
observerar.
Observationsuppgift till tillfälle 3:
Observera interaktion i en elevgrupp.
33. Arbetsgång
• Ni träffas och tittar på planeringarna och upplägget för
aktiviteten. Syfte och tankar med aktiviteten!
• Ha koll på kriterierna. Vad ska du titta efter?
• Genomför observation. Dokumentera tillsammans syftet
med aktivitet, planeringen så att det finns tillsammans
med observationsprotokollet.
• Byt uppgifter alt rotera.
• Träffas kort för att titta på varandras resultat.
• Vi träffas i nätverket och drar slutsatser, lärdomar. Hur
kan vi skruva undervisningen för att nå ännu bättre
resultat?
35. Tills nästa gång! Nätverksträff 2.
• Ta med en planering för en aktivitet som ni
planerat för i er verksamhet alt genomfört. Tills
den 13/11.
• Observationerna ska vara genomförda till
nätverksträff 3! Då ska observationsprotokoll
vad med tillsammans med planeringen för
aktiviteten. Den 9/4.
38. Att göra observationer.
• Lärarbesök i klassrummet bästa fortbildningen.
• Undersökande lektionsobservationer.
Notas do Editor
Då är vi här för att fördjupa och hålla i NC-satsning.
Mitt uppdrag och en del av er är med i två av delarna. SKUA-utbildningen och den fortsatta satsningen. Jag har gjort ett försök för att underlätta för er som hamnar i dubbla SKUA-arbeten.
Anteckningar från kl planering:
” FL-träff Lindblom: Och diskuterar upplägg, min synvinkel som kursledare och föreslår flöjande:
Efter Lisa FL-uppdrag:
1. Talutrymme observation. (Abrahams barn)
(Grundat på FL egna diskussioner kring utvecklingsområde på Li.)
2. Diskutera kommunikation i planeringarna.
(Grundat i att ta spåret mot studiehandledning i förlängningen och bottnat i hur verkligheten ute på skolorna ser ut. + priomål)”
3 träffar. Som jag även visade i våras i nätverket. Det som inte står här är att det kommer att vara en 2,5-träff. Rektorerna vill nämligen hålla i en träff kring den reviderade läroplanen i början av vårterminen. Det finns också en annan anledning till att det är ett tidsmässigt hopp till den sista träffen. Det är att vi under året kommer att genomföra observationer hos varandra och det kan vara lite organisatoriskt kring dessa. Ni ska nämligen åka och besöka verksamheter på andra enheter. Enligt rektorerna har det varit en önskan sedna tidigare och nu slår vi två flugor ien smäll…
När jag resonerade tills ammans med mecki krign fors’ttnignen i Hultsfred, efter NC-satsningen, och även diskussionerna om nästa steg i FL-nätverken hamnade i att vi skulle ut på observationer. F-6 på Li blev lite försökskaniner och det har fallit väl ut. Många har tyckt att det var väldigt positivt och något vi borde göra mer av faktiskt och det ska vi också är tanken… Så ni som jobbar på Li kommer också att kunna slå ihop uppgifterna är tanken. Två flugor i en smäll.
Vi ska nämligen genomföra observationer och då får man gärna koppla det til våra priomål som ju också går helt i linje med att fördjupa och hålla i NC-satsnignen i kommunen.
Hur syns det att vi arbetar med språkutvecklande arbetssätt?
Kollegiehandledning kring planeringar och tema. Planering kring någon lärande situation/tillfälle. Mål och syfte.
Observationer klara. Kollegiehandledning kring observationer. Ny input Gibbons, Kagan.
Vi ska titta på om Gibbons tankar fungerar i verkligheten? Fungerar det på våra elever eller vad kan vi göra för att skruva så att vi lyckas möta våra elever ännu bättre? Varför funkar det eller varför inte? Vad kan vi göra för att utveckla den kommunikativa förmågan kring våra elever i vår verksamhet?
I FL-gruppen har vi har en utbildning kan man säga tillsammans med Lisa Gannå fårn NC som handlar om det här med observationer. Jag har försökt anamma det som hon har pratat om kring den här satsningen och lika så har jag sökt lite inspiration från annat håll
Utifrån NC och all teori som vi läst och lärt. Fungerar det i våra klasser på våra elever? Hur mycket kommunicerar egentligen eleverna under våra lektioner? Hur ser det ut?
Bland annat den här planeringen. Som jag tagit från en hemsida Kvutis.se och. De faller också in i Lisas tänk. Idag hamnar vi i ”inför observationer” och dagens arbete. Tanken är att vi idag ska få syn på vad SKUAarbete egentligen innebär hos oss? Hur kan det synas på eleverna och vid nästa träff på planeringen?
Observationerna ska få oss att skapa ett nuläge samtidigt som processen är viktig. Vilken slags kommunikation har egentligen eleverna? Vad är det de ska/behöver utveckla och hur kan vi hjälpa eleverna att utvecklas mot detta? Hur kan vi skruva utvecklingen?
Ni ska få bli lite aktiva och titta in på en fritidsavdelning. Titta och notera. Vad ser ni? Utan att värdera bra eller dåligt bara beskriv vad ni ser.
Jag tänker utifrån den här övningen att vi i våra observationer inte ska värdera utan även under våra observationer bara utgå från vad som händer i klassrummet. Inte fundera utifrån om det är bra eller dåligt på något sätt. Vad händer!! Sammanfattar och drar slutsatser gör vi senare.
Men det är ganska svårt att observera utan att värdera, iaf tyckte jag det när vi fick prova. För att inte hamna i så mycket värderande av lärare så valde vi att börja med den en annan observationsform där man inte lika lätt hamnar i ett värderande.
Mina ord från Klutbilningen: ” Interagerande. Lyssnande. Berättande. Progression. Kopplingar till mig själv. Åsikter. Skapande av inre bilder. Lärande. Skrivande. Kommunicerande. Modellerande – lyfta exempel. Lärande av varandra. Använda varandra som en resurs. Tankar. Sätta ord på det man hört, sett. ”
Ni har under tiden skrivit vad du såg. Beskrivit.
Lista skolbegrepp nu. Nr 2. Ett par minuter
3. Par: eller 3 grupper.
4: Alla
Vi har fokus på språk och kommunikation nu i vår kommun. Hur syns det i våra verksamheter? På våra elever?
Vad är språk och kommunikation i vår verksamhet? Vad tänker vi pedagoger är språk? Leken har ju en stor roll på i fritidsverksamheten! Vad för sort språk finns där. Lite ny input kanske. Ni kanske redan hört och kan det men då blir det en påminnelse inför att vi ska jobba vidare kring kriterier iaf som vi ska göra senare.
Jag tänkte att vi skulle lyssna på en forskare för att reda ut det men vi tar… Eva Kane. Forskare kring fritids. Lek. Gemensamt språk för lekandet på firtids tycker hon.
Kaffe samtidigt!
För att värma upp hjärnan lite så ska vi göra en aktivitet. Hjälpas åt och tänka tillsammans. Det kan ju vara skönt..
Reflektion; kan behöva säga mer om vad förväntas göra när kommer till annan grupps papper:
”kommunicera med vad de skrivit”- fyll på om ngt fattas, kommentera +/-, ställ frågor…..
Skriv hela tiden med er färg!
Roller?
Ordfördelare
Sekreterare
Sammanfattare
Hjälpare
Uppmuntrare
Uppgiftsroller:
Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation.
Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet.
Materialförvaltare – ser till att gruppen har det material den behöver för att kunna genomföra uppgiften.
Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips.
Tidshållare – ser till att gruppen håller tidsschemat och sporrar gruppen att bli klar i tid.
Fokushållare – ser till att gruppen håller sig till arbetsuppgiften/målet med övningen och håller fokus.
Sammanfattare – sammanfattar det som sagts i gruppen, upprepar vad andra sagt, under arbetets gång eller som redovisning för andra grupper.
Observatör – observerar grupp-processen och skriver ner tankar under arbetets gång för senare utvärdering.
Kontrollant – kontrollerar att alla har förstått uppgiften och vet vad som ska göras. Kontrollerar att uppgiften är korrekt utförd.
Sociala roller:
Uppmuntrare – uppmuntrar gruppen. Berättar det som gruppen gör bra och kommer med beröm.
Ordfördelare – ser till att alla i gruppen får ordet och är delaktiga så att alla kan lära av varandra.
Utvärderare – utvärderar hur samarbetet går, ofta med hjälp av observatören. Berättar vad som gått bra och kommer med tips på hur samarbetet kan förbättras till nästa uppgift.
Fördela rollerna i gruppen.
Vad är kommunikation/språk i leken? Vad är det för språk/kommunikation som eleverna behöver kunna för att klara sig bra i lekandet?
Här åter vid sitt ”eget” blad, dvs där gruppen började.
Nu zoomar vi in på översta raden i planeringen…
Ni ska nu få slå era kloka huvuden ihop och fundera kring hur priomål och SKUAarbetet syns på våra elever.
Vi ska idag ta fram kriterier!!
Man kan funderad på vad ni intresserade av att titta på kring vårt priomål språk och kommunikation när någon kommer och besöker i er verksamhet.
Vad står det i kursplanen? Vad ska eleverna kunna och träna på egentligen?
Gibbones skriver att det är viktigt att fundera på att det inte bara är viktigt att eleverna interagerar utan också hur de interagerar som gör skillnad…
I det centrala innehållet står det så här t.ex. Ajg har klippt och klistrat kring språk och kommunikation ur fritidshemmets läroplan. Eleverna ska kunna samtala, men vad innebär det? Man måste kanske lyssna och tala, men gör alla det eller är det bara några som tar mycekt talutrymme och några andra osm inte får ngot? Vad innebär det att lyssna? Kanske att man kan fråga vidare, säga en tanke som bygger på det man lyssnat på eller kanske til och med kan föra ett resonemang krign samtalet? Alla kanske inte kan utrycka sig i hel grupp men kanske bättre i grupp, par eller via digitala vertyg..? Vad innebär då säker och ansvarsfull kommunikation?
Kan alla uttrycka sina behov, känslor och tankar. Kanske tar några till knytnävarna istället?? Eller på annat sätt visar sin frustration? Hur i så fll kan vi hjälpa och stötta dessa barn.
Här är ett utdrag ifrån syftestextgen istället
Jag har valt den 3:e förmågan från syftestexten för att dra ett exempel ur min verksamhet och våra tankar inför vårt nya priomål och observationer krign det.
Kanske skulle jag då kunna använda något sånt här observsationsprotokoll.
Fundera verksamhetsvis. Vilka kriterier skulle vi kunna sätta? Behöver absolut inte vara samma men tänker att det kan vara lättare att bolla med de som man jobbar nära krig det här.
Sitt verksamhetsvis! Det kan ju vara kring det sociala samspelet men också kring leken…
20 min?
Vi ska observera varandras verksamheter men på uppdrag av den man besöker. Vi ska observera hur eleverna gör inte på läraren/pedagogen.
Nu är det här alltså uppgiften till tillfälle 3 dvs i april egentligen. För att slå två flugor i en smäll t.ex. i SKUAutbildnignen eller fortsättnignsarbetet på Li å kommer det att vara snabbare men man får ju så klart göra två observationer. Observtionen i SKUA och forts på LI kommer inte att kräva att ni ska besöka en annan verksamhet men då får man ju alltså göra två. Vilket inte alls är en nackdel!!
Men ni ska alltså observera en kort stund ca 30 min. Man måste ju då ha kommunicerat med den man besöker om vad den vill att man tittar på och göra någon slags observationsmatris. Jag kommer visa några exempel strax.
Det här var ju den jag visade tidigare som jag skulle välja eftersom jag hade det fokuset.. Kan ju ha andra ord att fokusera på såklart.
Förslag att titta på….
Andra fokusord?
Titta på en grupp elever
Ni har inte riktigt samma uppgift. Ni ska titta på en grupp elever men markera gärna vilka det är och hur samtalet går. Kanske olika tecken för olika interaktioner? Eller olika färg på pennan…
Dokumentera även i förväg alt i efterhand vad eleverna gör. Vad är syftet med uppgiften? Inför observationen. Det är bra att ha vid sista träffen för ibland sviker minnet.
Behöver inte vara en samling/helklass men så här kan det se ut t.ex.
Deltagare som även går SKUA-utbildning:
Anneli Andersson
Emil Grahm
Mattias Nyström
Johan Lorentzon
Emilia Hellsten
Anwar Ismail
Vi ska nu bestämma vem som besöker vem. Bikupa i basgrupperna. Ni ska besöka andra verksamheter andra skolor på andra orter.
En viktig del i utvecklingsarbetet tror jag är att fråga eleverna mer om deras åsikter. Idag är ju ni mina elever och för att jag ska kunna utvecklas så vill jag gärna veta vad er känsla är nu och en kommentar kring varför. Finns det något som du tar med dig från dagen. Någon tanke som väckts eller en gammal tanke du tänkt?
Sen är det tack för idag!
Finns forskning och här ett par artiklar del som kollegialt lärande som fortbildning
Dels hur man gör teorier till praktik genom att tillsammans arbeta fram kriterier…
För att fördjupa och hålla i efter en teoretisk satsning så är observationer en väg att gå. FL ansåg att det var nästa steg i vår verksamhet och NC ansåg också att det var nästa steg efter deras satsning. Ett sätt att koppla teori till praktik. Hur syns vår satsning nu i våra verksamheter? Fungerar teorierna i praktiken?