Jonas Lodén, Chalmers, beskriver hur man jobbat i göteborgs stad med att ta fram en SEAP för Borgmästaravtalet.

1. Chalmers University of Technology
Borgmästaravtalet
-Erfarenheter av att ta fram SEAP i Göteborg
• Etablering av en SEAP (Sustainable Energy Action Plan)
• Beskriva energisystemet – Jämföra olika källor för statistik
• Beräkna energi och emissionsdata (Enligt Borgmästaravtalets anvisningar)
• Utvärdera åtgärder som krävs för att överträffa EU 20-20-20 målen (delvis baserat
på resultat och erfarenheter från PATH-TO-RES)
• “Utvärdera vad som möjligt i förhållande till visioner inom kommunen”
Metodiken i PATH-TO-RES användes som stödstruktur i Göteborg:
• En systembeskrivning baserad på flöden och kopplingar var en grundförutsättning för att
förstå energisystemet och hur det kan förändras.
• Systemgränsbetraktelser även utanför kommunen för delar av systemet (betydelse av
import, export, industriell spillvärme, etc.) för att undvika suboptimala lösningar. Path-TO-
RES gav stöd för detta.
• Metodiken i PATH-TO-RES är en stödstruktur, som kan användas i kombination med
andra stödstrukturer.

2. Chalmers University of Technology
Baseline emission inventory
Ugtångsförutsättningar
•1990 referensår
• Enbart CO2 betraktas av växthusgaserna
•CO2 i absoluta nivåer (ej per capita)
• CO2 emissioner enligt IPPCs-principer.
• CO2 redovisas ej för ETS-anläggningar (t ex större kraftvärmeverk)
• CO2 faktor för importerad el vald till 476 ton/GWh (medel EU27)
• Utgångspunkt i energisystemet (RES-diagram) med följande avgränsningar:
• Kommungräns.
• Sjöfart och flyg ej med i transporter.
• Ej konsumtion (energi kopplat till konsumerade produkter).
• Avfallssystemet: Enbart förbränning kopplat till el och fjärrvärme.
• Raffinaderier: Enbart återvunnen värme till fjärrvärmenätet.

3. Chalmers University of Technology
Baseline emission inventory
Svårigheter
• Baseline formuläret i sig ger dåligt stöd för systemförståelse
• Sätta systemavgränsningar: –Vad ska ingå i Baseline?
• Import/exportflöden av energi: –Betraktelser utanför
systemgränsen krävs ibland.
• Val av emissionsfaktorer för el och fjärrvärme.
• Vissa inslag i energiinfrastrukturen (industriell spillvärme,
kraftvärme, avfallsförbränning) kan vara svåra att förhålla sig till.
• Hitta data för 1990
• Svårt att veta vilka approximationer man ”vågar” göra.

4. Chalmers University of Technology
Baseline emission inventory
Allmänna råd
• Skapa en förstålelse för hur nuvarande energisystem är uppbyggt
och samverkar. (RES strukturen är ett bra stöd)
• Nätverk: -Kunskap finns ofta inom kommunen (Energibolag,
industrier, miljökontor, etc.)
• Hitta stödstrukturer/metoder som passar de egna behoven
(guideböcker, stödstrukturer föreslagna av EU, etc.)
• Läs sekretariatets instruktioner för SEAP noga.
• Nödvändig statistik är oftast offentlig, men det är jobbigt att leta.
• Var beredd på att det kan finnas motstridigheter mellan olika
källor för statistik.

5. Chalmers University of Technology
Baseline emission inventory
Allmänna råd
En illustration av nuvarande system är mycket värdefull!
Exempel: Förenklad systembild utifrån RES 2004 för Göteborg
Primär energi Användare
Omvandling och
~13 670 GWh ~13 280 GWh
distribution
Import El 37% Bostäder 28%
- Flerfamilj 20%
- Enfamilj 8%
Bensin/Diesel 23% Kraftvärme
Värmeväxl. Transporter 25%
Naturgas 23% Raffinaderier Fjärrvärme
3000 GWh Industri 20%
Avfall 9% Hetvatten-
pannor Byggnader &
Spillvärme 9% service
från raffinaderier Värmepump
- Privat 16%
El 472 GWh
Vindkraft Byggnader &
Biobränsle 4%
service
Eldningsolja 4% - Offentligt 8%
Förluster
Avloppsvärme 3% Export 4%
390 GWh
(El, FV)
Vind <1%

6. Chalmers University of Technology
Baseline emission inventory
Specifika råd för 1990 års data
• Kartlägg DAGENS system först. Lättare att återskapa 1990 då.
•Det kan gå lika bra att använda data för ett närliggande referensår (om
data för 1990 alltför dåliga)
• Exempel på statistikkällor: SCBs kommunala energibalanser, men kolla
även inom kommunen efter gamla energiplaner, miljörapporter, mm.
• Jämför SCBs kommunala energibalanser för ett antal år.
• ”Indirekta” källor, exempelvis miljörapporter med koldioxid data.
•RES bra för att identifiera missmatchningar i data och göra
approximationer.
• Jämför primärt tillförd energi mot slutanvändning

7. Chalmers University of Technology
Baseline emission inventory
1990 års data –Exempel på problemlösning 1
Jämför mot total
mängd tillförd energi Uppskattad fördelning
Ibland svårt (förluster vid omvandling och kan nu göras med stöd
överföring oftast små)
med data för av dagens struktur!
användarna
Bostäder 30%
Bostäder?
Industri 10%
Industri?
Transport 20%
Transport?
Service/
Service/ byggnader
byggnader KOMMUN 20%
KOMMUN?
Service/
Service/ byggnader
byggnader Ger totala mängden PRIVAT 20%
PRIVAT? CO2!

8. Chalmers University of Technology
Baseline emission inventory
1990 års data –Exempel på problemlösning 2
All data kanske inte är nödvändig….
…Så länge de totala siffrorna finns för 1990!

9. Chalmers University of Technology
SEAP
Ugtångsförutsättningar
•1990 referensår.
• 2004 för att illustrera dagens system.
• Dagens system ligger till grund för de föreslagna förändringarna,
men slutresultatet jämförs med 1990.
• Förändringar som föreslagits är en blandning av förankrade
åtgärder och uppskattningar av åtgärder/paket som krävs för att
överträffa EU202020.

10. Chalmers University of Technology
SEAP
Svårigheter
• Förändringar har vanligen skett i energisystemet sedan 1990, därför bör man
ÄVEN ha data om dagens energisystem för att kunna kvantifiera åtgärder som
leder till ett resultat jämfört med 1990 års nivåer jämfört med 2020. -SEAP
formuläret ger inget stöd för detta.
• Svårt att hitta tillräckligt med befintliga mål inom kommunen att ta stöd av.
(Många mål dessutom inte kvantitativa!)
• Svårt att kvantifiera åtgärder
• Intressekonflikter mellan olika nyckelaktörer om vilka förändringar som är
gynnsammast.
• Övrig energiinfrastruktur (t ex ETS-anslutna kraftvärmeverk) kan påverkas av
förändringar i SEAP. (Gäller även omvärlden i övrigt).
• Låg kommunal rådighet över många områden i SEAP (industri, privata
transporter, elanvändning på individnivå…)

11. Chalmers University of Technology
Tips och råd
SEAP
• Gör en systembeskrivning i någon form över dagens system
• Kvantifiera åtgärder utifrån dagens förutsättningar, jämför totala utfallet mot
1990.
• Beakta även ”Passiva åtgärder” dvs. förändringar som antas ske genom
övergripande styrmedel (t ex glödlampor fasas ut pga lagändring). Många
nationella prognoser kan nyttjas.
• Vissa åtgärder blir av typen ”åtgärdspaket” (t ex minska den totala
elanvändningen med 17%)
• Bjud in berörda nyckelaktörer till diskussion. Hitta positiva argument och
drivkrafter!
• Viktigt med förståelse och acceptans för övergripande mål bland dessa aktörer.
•Se upp för suboptimala lösningar bara för att klara målen i SEAP (vissa lösningar
kan vara sämre ur ett globalt perspektiv…).