SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 17
VÅRT FANTASTISKA NERVSYSTEM
1
Bild på hjärnan
Nervsystemets olika delar
nervcell
NERVSYSTEMETS UPPGIFT
 Samlar in information från kroppens alla
delar och från yttervärlden
 Bearbetar informationen
 Svarar på informationen och samordnar
kroppens reaktion – ibland helt automatiskt,
ibland bestämmer vi
2
NERVSYSTEMET
En anatomisk del
 Centrala nervsystemet
 Perifera nervsystemet
En fysiologisk del
 Somatiska
nervsystemet
 Autonoma
nervsystemet
Översiktsbild
3
NERVSYSTEMETS ANATOMI
Centrala nervsystemet – CNS
1. Stora hjärnan
2. Lilla hjärnan
3. Hjärnstammen med förlängda märgen
4. Ryggmärgen
Perifera nervsystemet – PNS
1. Hjärnnerver (12 par)
2. Ryggmärgsnerver (31 par)
4
NERVSYSTEMETS MINSTA DEL
Nervcellen
 Cellkropp med
cellkärna
 Dendriter – de korta
utskotten - tar emot
impulser
 Axon – det långa
utskottet – leder
impulser
 Myelin – vitaktig
substans – impulsen
leds snabbt i axon med
myelin. Bildar vit
nervsubstans
 Nervceller utan myelin
Nervcell
5
Nervcellens olika delar
IMPULSÖVERFÖRINGEN:
Synaps
Området där överföringen av de
småelektrisk impulserna
sker. Från en nervcells axon
till nästa nervcells dendriter
eller till en muskel.
Överföringen sker med hjälp
av kemiska ämnen –
transmittorsubstanser/signals
ubstanser
Exempel på
signalsubstanser:
Acetylkolin (vanligast)
Dopamin
Noradrenalin
Serotonin
6
Så här fungerar en synaps
DELAD I TVÅ HALVOR - HEMISFÄRER
Vänster halva –
”akademisk”, logiskt
tänkande, matte, språk
Höger halva –
”konstnärlig”, kreativt
tänkande, skapande,
färger, musik
Uppdelad i ”lober”
 Pannlob
 Hjässlob
 Tinninglob
 Nacklob
7
Höger respektive
vänster hjärnhalva
Hjärnans olika lober
VILKEN DEL AV HJÄRNAN STYR VAD?
8
Hjärnans olika centra
2. LILLA HJÄRNAN - CEREBELLUM
 Sitter under stora
hjärnan i bakhuvudet
 Djupt fårad
Främsta uppgift:
 Samordna /koordinera
muskelrörelser
9
Lillhjärnan sedd från sidan och underifrån
HYPOTHALAMUS
Reglerar de fyra F:
Fighting
Fleeing
Feeding
Fucking
10
NERVERNA
 Nerver från CNS ut till kroppen = motoriska nerver
(efferenta nerver)
 Nerver till CNS från kroppen = sensoriska nerver
(afferenta nerver)
 Plexus = buntar av nerver t.ex Plexus Brachialis
(armnerven)
 Kroppens kraftigaste nerv = ichiasnerven (nervus
ichiadicus) på baksidan av skinkan/låret
 Signalerna till och från hjärnan, som leds i
ryggmärgen, korsas i förlängda märgen =
pyramidbanekorsningen – skador i höger hjärnhalva
= symtom i vänster kroppshalva
11
REFLEXER
Sker utan att hjärnan är inkopplad
1. Skyddsreflex t.ex. handen på
en varm platta. Signal går till
ryggmärgen som genast
skickar ut en signal att rycka
undan handen. Du rycker
undan handen. Samtidigt går
en signal från ryggmärgen till
hjärnan. Först när signalen når
hjärnan känner du smärta.
2. Medfödda reflexer t.ex.
sugreflexen
3. Senreflexer t.ex. knäreflexen –
du slår lätt strax under knät –
benet far uppåt
12
knäreflex
skyddsreflex
sugreflex
NERVSYSTEMETS FYSIOLOGISKA INDELNING
1. Somatiska nervsystemet
Viljemässigt styrda rörelser
 Motorisk del – motoriska nerver skickar
signaler till musklerna så att vi kan utföra en
viljemässig rörelse
 Sensorisk del – sensoriska nerver skickar
signaler till CNS från yttervärlden via våra
sinnesorgan
13
NERVSYSTEMETS FYSIOLOGISKA INDELNING
FORTS.
2. Autonoma nervsystemet
Icke viljestyrt – styr de inre organen
Sympatiska nervsystemet – när vi är stressade, arga,
rädda eller skrämda
 Hjärtat slår snabbt, pupillerna vidgas, blodtrycket
stiger, vi svettas. Kroppshåren reser sig, andningen
ökar – kroppen bereder sig på strid eller flykt
Parasympatiska nervsystemet – när vi vilar, är lugna
 Mag-tarmkanalen arbetar, hjärtat slår lugnt osv.
Normalt råder det balans mellan de båda systemen
14
DET SOMATISKA NERVSYSTEMET
Exempel
Vi ser ett vattenglas , sensoriskt synintryck
skickas via de sensoriska, inåtledande
(afferenta) nervbanorna till syncentra i stora
hjärnan. Informationen bearbetas
Vi bestämmer att vi skall dricka vattnet
Signaler skickas via motoriska, utåtgående
(efferenta) nervbanor till armens och handens
muskler. Vi lyfter vattenglaset för att dricka, för
att vi vill göra det.
15
DET AUTONOMA NERVSYSTEMET
Exempel
Du har precis ätit middag. Du vilar i soffan. Det
parasympatiska nervsystemet ser till hjärtat slår lugnt
och att mag-tarmkanalen arbetar för att smälta
maten. Du drack en hel del vatten till maten. Det
parasympatiska nervsystemet talar om för dig att du
behöver kissa.
På väg till toaletten börjar någon banka på ytterdörren.
Du blir jätterädd. Det sympatiska nervsystemet ser till
att dina pupiller vidgas, du börjar svettas, hjärtat slår
snabbt, blodtrycket stiger, du behöver inte gå på
toaletten längre. Du är beredd på att fly.
16
NERVSYSTEMETS UPPBYGGNAD
17

Mais conteúdo relacionado

Mais procurados

Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 
Power point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillorPower point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillordavidloving
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMarie Södergren
 
Carl von linné
Carl von linnéCarl von linné
Carl von linnécathmh
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelettMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg
 
Celler celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesCeller celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesMoa Wikner
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02Daniel Mattsson
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Åhrby
 

Mais procurados (20)

Nervsystemet
Nervsystemet   Nervsystemet
Nervsystemet
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Sinnena
SinnenaSinnena
Sinnena
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Andningen
AndningenAndningen
Andningen
 
Power point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillorPower point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillor
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
Carl von linné
Carl von linnéCarl von linné
Carl von linné
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Celler celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesCeller celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntes
 
Bi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystemBi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystem
 
Människokroppen del 1
Människokroppen del 1Människokroppen del 1
Människokroppen del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 

Destaque

Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhargulzay12
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...gulzay12
 
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetMadeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetLinda Fleck
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkninggulzay12
 
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelsemittlarande
 
4 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 24 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 2zelal83
 
Pim hjärtat
Pim hjärtat Pim hjärtat
Pim hjärtat EHKK
 
Blodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenBlodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenMoa Wikner
 
När brukare och patienter blir medskapare
När brukare och patienter blir medskapareNär brukare och patienter blir medskapare
När brukare och patienter blir medskaparePhilippa Göranson
 
Arbetsgång pedagogisk planering
Arbetsgång pedagogisk planeringArbetsgång pedagogisk planering
Arbetsgång pedagogisk planeringMarie Linder
 

Destaque (20)

Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
 
Matspjälkningen
MatspjälkningenMatspjälkningen
Matspjälkningen
 
Redovisning 2008
Redovisning 2008Redovisning 2008
Redovisning 2008
 
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetMadeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkning
 
Dröm och sömn
Dröm och sömnDröm och sömn
Dröm och sömn
 
Psykiska sjukdomar
Psykiska sjukdomarPsykiska sjukdomar
Psykiska sjukdomar
 
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsaPsykisk ohälsa
Psykisk ohälsa
 
Djurbok 6 I
Djurbok 6 IDjurbok 6 I
Djurbok 6 I
 
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelse
 
4 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 24 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 2
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Kromosom till gen
Kromosom till genKromosom till gen
Kromosom till gen
 
Pim hjärtat
Pim hjärtat Pim hjärtat
Pim hjärtat
 
Blodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenBlodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njuren
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Fysisk belastning
Fysisk belastningFysisk belastning
Fysisk belastning
 
När brukare och patienter blir medskapare
När brukare och patienter blir medskapareNär brukare och patienter blir medskapare
När brukare och patienter blir medskapare
 
Arbetsgång pedagogisk planering
Arbetsgång pedagogisk planeringArbetsgång pedagogisk planering
Arbetsgång pedagogisk planering
 

Semelhante a Vårt fantastiska nervsystem ny version

Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandetFöreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandetNinaEmilsson1
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivetRhyaz
 
Bi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartBi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartHelena-Irmeli Pekkala
 
Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMarie Södergren
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2gulzay12
 
H -nervsystemet-edited-daniel-v06
H -nervsystemet-edited-daniel-v06H -nervsystemet-edited-daniel-v06
H -nervsystemet-edited-daniel-v06Daniel Mattsson
 

Semelhante a Vårt fantastiska nervsystem ny version (7)

Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandetFöreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
 
proba.pptx
proba.pptxproba.pptx
proba.pptx
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivet
 
Bi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartBi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svart
 
Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemet
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
H -nervsystemet-edited-daniel-v06
H -nervsystemet-edited-daniel-v06H -nervsystemet-edited-daniel-v06
H -nervsystemet-edited-daniel-v06
 

Vårt fantastiska nervsystem ny version

  • 1. VÅRT FANTASTISKA NERVSYSTEM 1 Bild på hjärnan Nervsystemets olika delar nervcell
  • 2. NERVSYSTEMETS UPPGIFT  Samlar in information från kroppens alla delar och från yttervärlden  Bearbetar informationen  Svarar på informationen och samordnar kroppens reaktion – ibland helt automatiskt, ibland bestämmer vi 2
  • 3. NERVSYSTEMET En anatomisk del  Centrala nervsystemet  Perifera nervsystemet En fysiologisk del  Somatiska nervsystemet  Autonoma nervsystemet Översiktsbild 3
  • 4. NERVSYSTEMETS ANATOMI Centrala nervsystemet – CNS 1. Stora hjärnan 2. Lilla hjärnan 3. Hjärnstammen med förlängda märgen 4. Ryggmärgen Perifera nervsystemet – PNS 1. Hjärnnerver (12 par) 2. Ryggmärgsnerver (31 par) 4
  • 5. NERVSYSTEMETS MINSTA DEL Nervcellen  Cellkropp med cellkärna  Dendriter – de korta utskotten - tar emot impulser  Axon – det långa utskottet – leder impulser  Myelin – vitaktig substans – impulsen leds snabbt i axon med myelin. Bildar vit nervsubstans  Nervceller utan myelin Nervcell 5 Nervcellens olika delar
  • 6. IMPULSÖVERFÖRINGEN: Synaps Området där överföringen av de småelektrisk impulserna sker. Från en nervcells axon till nästa nervcells dendriter eller till en muskel. Överföringen sker med hjälp av kemiska ämnen – transmittorsubstanser/signals ubstanser Exempel på signalsubstanser: Acetylkolin (vanligast) Dopamin Noradrenalin Serotonin 6 Så här fungerar en synaps
  • 7. DELAD I TVÅ HALVOR - HEMISFÄRER Vänster halva – ”akademisk”, logiskt tänkande, matte, språk Höger halva – ”konstnärlig”, kreativt tänkande, skapande, färger, musik Uppdelad i ”lober”  Pannlob  Hjässlob  Tinninglob  Nacklob 7 Höger respektive vänster hjärnhalva Hjärnans olika lober
  • 8. VILKEN DEL AV HJÄRNAN STYR VAD? 8 Hjärnans olika centra
  • 9. 2. LILLA HJÄRNAN - CEREBELLUM  Sitter under stora hjärnan i bakhuvudet  Djupt fårad Främsta uppgift:  Samordna /koordinera muskelrörelser 9 Lillhjärnan sedd från sidan och underifrån
  • 10. HYPOTHALAMUS Reglerar de fyra F: Fighting Fleeing Feeding Fucking 10
  • 11. NERVERNA  Nerver från CNS ut till kroppen = motoriska nerver (efferenta nerver)  Nerver till CNS från kroppen = sensoriska nerver (afferenta nerver)  Plexus = buntar av nerver t.ex Plexus Brachialis (armnerven)  Kroppens kraftigaste nerv = ichiasnerven (nervus ichiadicus) på baksidan av skinkan/låret  Signalerna till och från hjärnan, som leds i ryggmärgen, korsas i förlängda märgen = pyramidbanekorsningen – skador i höger hjärnhalva = symtom i vänster kroppshalva 11
  • 12. REFLEXER Sker utan att hjärnan är inkopplad 1. Skyddsreflex t.ex. handen på en varm platta. Signal går till ryggmärgen som genast skickar ut en signal att rycka undan handen. Du rycker undan handen. Samtidigt går en signal från ryggmärgen till hjärnan. Först när signalen når hjärnan känner du smärta. 2. Medfödda reflexer t.ex. sugreflexen 3. Senreflexer t.ex. knäreflexen – du slår lätt strax under knät – benet far uppåt 12 knäreflex skyddsreflex sugreflex
  • 13. NERVSYSTEMETS FYSIOLOGISKA INDELNING 1. Somatiska nervsystemet Viljemässigt styrda rörelser  Motorisk del – motoriska nerver skickar signaler till musklerna så att vi kan utföra en viljemässig rörelse  Sensorisk del – sensoriska nerver skickar signaler till CNS från yttervärlden via våra sinnesorgan 13
  • 14. NERVSYSTEMETS FYSIOLOGISKA INDELNING FORTS. 2. Autonoma nervsystemet Icke viljestyrt – styr de inre organen Sympatiska nervsystemet – när vi är stressade, arga, rädda eller skrämda  Hjärtat slår snabbt, pupillerna vidgas, blodtrycket stiger, vi svettas. Kroppshåren reser sig, andningen ökar – kroppen bereder sig på strid eller flykt Parasympatiska nervsystemet – när vi vilar, är lugna  Mag-tarmkanalen arbetar, hjärtat slår lugnt osv. Normalt råder det balans mellan de båda systemen 14
  • 15. DET SOMATISKA NERVSYSTEMET Exempel Vi ser ett vattenglas , sensoriskt synintryck skickas via de sensoriska, inåtledande (afferenta) nervbanorna till syncentra i stora hjärnan. Informationen bearbetas Vi bestämmer att vi skall dricka vattnet Signaler skickas via motoriska, utåtgående (efferenta) nervbanor till armens och handens muskler. Vi lyfter vattenglaset för att dricka, för att vi vill göra det. 15
  • 16. DET AUTONOMA NERVSYSTEMET Exempel Du har precis ätit middag. Du vilar i soffan. Det parasympatiska nervsystemet ser till hjärtat slår lugnt och att mag-tarmkanalen arbetar för att smälta maten. Du drack en hel del vatten till maten. Det parasympatiska nervsystemet talar om för dig att du behöver kissa. På väg till toaletten börjar någon banka på ytterdörren. Du blir jätterädd. Det sympatiska nervsystemet ser till att dina pupiller vidgas, du börjar svettas, hjärtat slår snabbt, blodtrycket stiger, du behöver inte gå på toaletten längre. Du är beredd på att fly. 16