2. Föreläsningens innehåll
• Varför vi måste arbeta språkutvecklande i skolans alla ämnen.
• Vilka teorier som ligger till grund för de språkutvecklande
arbetssätten.
• Exempel på språkutvecklande metoder och modeller.
• Exempel på språkutvecklande klassrumsaktiviteter.
• Exempel på digitala verktyg som kan fungera som stöd för
elevernas språk- och kunskapsutveckling.
4. Språkutvecklingsarbete i alla ämnen –
varför?
•Skolspråket/läsförståelsen bör vara föremål för kontinuerlig
utveckling pga en ökad mängd avancerade texter under skolårens
senare del.
•Alla skolans ämnen har olika texter med sitt specifika syfte, sin
specifika uppbyggnad och sin specifika terminologi.
•Arbetslivet kräver flexibilitet och en förmåga att lära nytt.
•Ett aktivt samhällsliv kräver en god läs- och skrivförmåga
9. Den viktiga förförståelsen
”Det är den personliga erfarenheten hos den som
ska undervisas som utgör grunden för det
pedagogiska arbetet. Därför innebär elevens
passivitet att man undervärderar hans personliga
erfarenhet, vilket är en dödssynd ur en vetenskaplig
synvinkel, eftersom det grundar sig på en felaktig
regel, nämligen att läraren är allt och eleven intet.”
(Lev Vygotskij i Gärdenfors 2010, s. 151)
10. En öppen inledande frågeställning
Tänk dig samhället om 100 år. Går det egentligen? Det kan vara svårt, för om 100 år lever ingen av oss som
sitter i detta rum. Det är istället våra barnbarnsbarn som kommer leva då. Vad är det för samhälle de kommer
att leva och bo i, tänker du? Vad är det för arv vi lämnar över till dem tror du?
Idag får du i uppgift att sätta dig in i denna hisnande tanke om framtiden en stund. Du ska bara kort skriva ner
hur du tänker, för att sedan diskutera dina tankar med några kamrater.
Lektionsmål: Ni ska diskutera era tankar om framtiden i grupp.
Språkmål: Du redogör för dina tankar om framtiden samt förklarar och motiverar varför du tänker som du gör.
Frågeställningar att besvara: Hur tänker du dig vår framtid? Hur tror du det ser det ut om 100 år? Vilka nya
möjligheter kommer att finnas? Vilka hot och problem?
14. Så varför språkutvecklande arbetssätt?
• Utan ett fungerande och genreadekvat skolspråk blir det
svårt att inhämta kunskaper, resonera kring den, bearbeta
den, använda den i nya sammanhang och kommunicera det
man lärt i skolans alla ämnen.
• Vi bedömer våra elever efter deras språkliga förmåga att
kommunicera sina kunskaper och deras förmåga att använda
de ämnesspecifika begreppen i våra respektive ämnen.
15. En övning i nyhetsspråk
Diskutera tillsammans i grupp, jämför meningarna med språket
i notisen och skriv sedan meningarna nedan med ett
nyhetsspråk.
1. Vardagsspråk: Rolf säger att killen hade en pistol
Nyhetsspråk:
2. Vardagsspråk: Hans polare ville inte säga något när polisen snackade med dem.
Nyhetsspråk:
https://www.youtube.com/watch?v=lo1z33ue7IQ
17. Vad är språkutvecklande undervisning?
Enligt Meltzer och Hamann (2005) bör en lärare…
• Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring
texter.
• Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.
• Motivera eleverna genom att utgå från deras förkunskaper.
• Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att skriva inom olika
texttyper i olika ämnen.
• Integrera tala, lyssna, skriva och läsa i alla ämnen, skapa förståelse för
olika texters struktur och språkliga drag samt uppmärksamma
ordförrådet.
18. SIOP - Sheltered Instruction Observation
Protocol
En checklista för lektionsplanering
• utgå från elevernas förförståelse och frågor
• ha lektions- och språkmål
• ha en variation av material - bilder, tankekartor, film och
text
• ge goda möjligheter till interaktion och dialog - med öppna
frågeställningar!
19. Forts. SIOP
• ger rikligt med feedback och återkopplar och bygger vidare
på det eleverna säger.
• ser till att begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk
och synliggör nyckelbegreppen
• vet vilka språkliga krav ämnesområdet ställer på eleverna
• modellerar hur kursplaneförmågorna ska uttryckas
20. Lektions- och språkmål
Tydliga mål och instruktioner ger eleverna den känsla av kontroll
de behöver för att lärprocessen ska fungera (Gärdenfors, 2010).
Lektionsmål: Ni ska förstå vad som orsakade den franska
revolutionen och visa detta genom att kunna …
Språkmål: … redogöra för och resonera kring orsaken.
21. Bedömningsmatris till lektion (Hi)
Ur Skolverkets
Bedömningsaspekter
Resonemang:
Vad som
orsakade den
franska
revolutionen
1 Enkla och till viss del
underbyggda resonemang
(ur kunskapskraven)
2 Utvecklade och relativt väl
underbyggda/ välutvecklade
och väl underbyggda
resonemang (ur
kunskapskraven)
Resonemangen består av
korta konstateranden: A leder
till B (därför att saknas)
Långa resonemang som
innehåller
sambandsorden/nyckelorden
”därför att”, ”detta ledde till
exempel till” ”på grund av” och
”eftersom”
Resonemangen är otydliga
och allmänt hållna
Resonemangen innehåller
konkretiseringar som görs
med hjälp av exempel,
detaljer, jämförelser i tid och
rum samt
konsekvensbeskrivningar med
stöd i egna erfarenheter
23. Framgångsrik läs- och skrivundervisning
Präglas enligt Catharina Tjernberg (Framgångsrik läs- och skrivundervisning,
2013) av ….
•Fokus på ordförståelse och ordförråd
•Undervisning i att göra textkopplingar genom lärarens modellering
•Ämnesövergripande och tematiskt arbete: undervisning i ett meningsfullt
sammanhang
•Högläsning
• Lärarledda och strukturerade text/boksamtal samt kontinuerligt responsarbete
24. …fortsättning
•Undervisning i läsförståelsestrategier genom lärarens modellering
•Tydlig progression från det muntliga (tal och samtal) till det skriftliga arbetet i
undervisningen.
• Att läsande, samtalande och skrivande skedde interaktivt
• Att flera olika språkliga uttrycksformer och aktiviteter används
•Öppna och verklighetsförankrade frågor
• Processkrivning
•Undervisning i genrekunskap
27. Reciprok undervisning (Palinscar och
Brown)
•Att förutspå – Genre/texttyp, innehåll och språk utifrån titlar,
underrubriker, bilder och grafik i texten.
•Att reda ut oklarheter – Ord och begrepp, meningsbyggnad, uppbyggnad,
värderingar, syfte, tema/budskap, avsändare, röster
•Att ställa frågor på texten – När, vem, var, hur, vad och varför.
•Att sammanfatta – ta ut relevant information och organisera den i t ex
text, tankekartor och grafiska modeller.
-------
•Att skapa inre bilder (Träna eleverna att aktivera sina minnesbilder):
Miljöbeskrivningar, händelser, fenomen och personer.
28. Att förutspå
Språkmål: Reflektera över bilden samt formulera sina
tankar och hypoteser i tal och skrift.
29. Skrivmall
När jag studerar bilden känner jag ………………………………………………
Jag tror att personen på bilden är..................................................................... och är
............................ år gammal.
Detta tror jag därför..........................................................................................
Jag ser även ..........................................................................................................
Jag tänker att han står där, eftersom ..................................................................
Jag tror att han har ..............................................................................................
Sedan tror jag att ..................................................................................................
30. Att reda ut
Historieätarna ”Den oskarianska eran”
Innehåll och struktur John Grays Män är från mars, Kvinnor från
Venus
Ord och begrepp
32. Lektionsexempel: Kommunismens terror
Mål: Att förstå hur kritiken mot kommunismen kommer till uttryck
i Karin Boyes Kallocain.
1. Vad vet du om kommunismen?
2. Varför tror du filmen heter Kommunismens
terror och vad kan den tänkas handla om?
3. Genomgång av film utifrån nyckelord
4. Avslutande kortskrivning:
Vad tyckte du vad mest intressant i film? Vad lärde du dig?
37. Tema: ”Att vara ny”
1. Vi gör en övning som heter "Ny i skolan". Tänk dig att du kommer ny till en klass. Hur känner
du dig? Skriv ner dina svar i din loggbok. Jämför dina svar med en kompis. Ni utvärderar
tillsammans: Vad var gemensamt hos er och vad skiljde sig åt? Vi utvärderar och diskuterar sedan
tillsammans.
2. Läsning av text 1: läsa artikeln "Ny i klassen? Så blir det lättare." Ur Helsingborgs dagblad (4/9
2011). Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU.
3. Diskussion och skrivuppgift 1: Wiktoria och Elliot säger i texten att det är bra att ligga lite lågt i
början när man är ny i klassen. Emma, däremot, anser att den som kommer ny ska våga prata och
våga visa sin personlighet. Vem tycker du har rätt?
Redogör för din åsikt, argumentera för din uppfattning men diskutera också nackdelen med din
åsikt.
38. Forts. ”Att vara ny”
4. Gemensam diskussion utifrån elevernas samtal.
5. Att diskutera före läsning av text 2: Känns det likadant för vuxna som för barn och
ungdomar att vara nya, tror du? Ja/nej. Varför/varför inte? Motivera ditt svar.
6. Läsning av text 2: läsa artikeln "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" Ur
DN 27/2 2014. Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU
7. Studium av modelltext – Hannas ”Så blev jag bra på att vara ny” (fas 2 i cirkelmodellen)
39. Slutuppgift: ”Att vara ny” (fas 4)
Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny,
för att sedan ta mer plats efterhand.
Du har fått en uppgift att skriva en kort krönika till bloggen framtid.se om hur man lyckas med att vara ny i en
klass. Du ska basera din krönika på dina egna erfarenheter men också på artikeln om femteklassarna Wiktoria
och Elliot och på artikeln om praktikanten Cicilia. Du kan också använda dig av min krönika. Slutligen ska du i
din krönika ge 5 tips på hur man lyckas med att vara ny.
Instruktion:
1. Inled din text med att berätta hur det var att börja i ny klass för dig. Berätta alltså om dina egna upplevelser
och känslor.
2. Redogör sedan kort för vad de olika personerna (Eleverna Wiktoria och Elliot, forskaren Samuel West,
praktikanten Cicilia eller Hanna) säger i de olika texterna om att vara ny och hur man ska vara.
3. Diskutera sedan hur du tycker man ska vara utifrån personerna i artiklarna.
4. Avsluta med att ge sedan 5 tips på hur du anser man lyckas med att vara ny. Du ska dock basera dina tips
både på artiklarna och din egen uppfattning.
40. Skrivmall till krönikan ”Att vara ny” (fas 3)
Titel: Att vara ny - så lyckas du!
För ett par veckor sedan var det dags för mig att börja en ny klass. Detta var
........................................................................................................................
Jag kände mig .................................................................................................
Dessutom var det ............................................................................................
I en artikel ur Helsingborgs Dagblad (4/9 2011) kan man läsa om två barn, Wiktora och Elliot, som
.......................................................................................................
De menar att det var .......................................... att vara ny. Enligt barnen ska man som ny i klassen
.....................................................................................................
I en annan artikel "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" ur DN (27/2 2014) får vi följa
Cicilia Traband som arbetar som praktikant. Hon menar att det var
.................................................................................................................att vara ny.
41. Forts skrivmall
Forskaren Samuel West hävdar att det är viktigt att .............................................................
Han menar även att ..............................................................................................................
Jag anser (liksom Samuel West/däremot) att ..............................................................
Jag tycker också .........................................................................................................
För att du ska lyckas med att vara ny vill jag ge dig 5 tips:
1.
2.
3.
4.
5.
/XX - elev på XX
42. Ett lektionsupplägg enligt fyrfältaren
Presentatio
n av tema:
mål och
syfte
Inledande
frågeställni
ng/
brainstormi
ng på
temat
gemensam
t
Text 1:
Presentation
av text och
klargöra syfte
med läsning
och
praktiserande
av RU
Gemensam
diskussion
och enskild
skrivuppgift
(liten)
Fråge-ställning
för
att knyta
ihop text 1
och 2
gemensam
t
Text 2:
Presentation
av text och
klargöra syfte
med läsning
och
praktiserande
av RU
Studium av
modelltext
Slutuppgift:
Krönika –
enskilt med
skrivmall
44. Öppna frågor
Diskussion i svenska och sva om språklig variation:
• Varför tror du man talar olika inom ett och samma språk?
• Varför tror du att du talar som du gör?
• Vilka personer har påverkat ditt sätt tala?
• Hur tror du andra tänker om ditt sätt att tala?
• Har du någon gång upplevt att du blivit negativt eller positivt bemött pga ditt sätt
att tala? Berätta!
47. När de digitala verktygen stöttar språk- och
kunskapsutvecklingen
48. Digitala verktyg
• Blogg – bygg en multimodal kunskapsbank med dina elever.
• Popplet – Gör digitala multimodala tankekartor som eleverna
samarbetar kring.
• Wordle – visualisera nyckelbegrepp i en text eller en
diskussion.
• Soundcloud – Låt eleverna spela in sina gruppdiskussioner
som delas med dig.
49. Digitala verktyg
• Google Docs – Låt eleverna dela sina texter och följ
skrivprocessen.
• Kaizena – Skärminspelningsverktyg för respons på texter i
Google Drive.
• Imovie – Multimodalt inspelningsverktyg för berättande.
50. Tack!
Hanna Stehagen
Lärare i svenska och sva för 7-9 och gymnasiet.
Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande
undervisning (2014)
Twitter: @stehagen
Blogg: hannalar.blogspot.se
Mail: h.stehagen@gmail.com