1. Socialdemokraterna
1. Vad tänker ni göra de närmaste fem, tio åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt
2050?
Svar: Det brådskar att lägga upp en plan för hur utsläppen ska minska till 2050. Regeringen
tvekar och har nu stoppat arbetet med färdplan 2050. Vi vill så snart vi kommer i
regeringsställning sätta igång arbetet med att utveckla ett klimatpolitiskt ramverk, med
delmål, sektorsmål och utsläppsbudgetar i så bred samverkan som möjligt.
Vi måste också ta fram åtgärder för att minska utsläppen till 2020 med 40 procent jämfört
med 1990 utan att räkna in utsläppsminskningar i andra länder som Sverige betalat för.
2. Delar ni vår syn att en förutsättning för att de skuldsatta länderna i Sydeuropa ska få
en god utveckling är att deras handelspartner stimulerar sina ekonomier, i första hand
genom investeringar för hållbarhet?
Svar: En stark utveckling i de skuldsatta länderna kräver flera slags insatser. I första hand
måste de berörda länderna själva arbeta vidare för att säkerställa hållbarhet i sina offentliga
finanser. Men konsolideringen bör inte vara ensidig, utan lämna rum för
tillväxtstimulerande investeringar. Dessutom bör deras handelspartners – som ofta har
bättre förutsättningar – också investera för framtiden.
3. Investeringarna i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer, samtidigt som behoven av
investeringar är stora. På vilken ambitionsnivå vill ni lägga er och vilka innovativa
lösningar ser ni framför er för att locka fram kapital också från privata finansiärer?
Svar: Investeringarna i Sverige var drygt 18 procent av BNP förra året, vilket är i linje med
genomsnittet under de senaste trettio åren. Det är inte korrekt att beskriva detta som
rekordlåga nivåer. Men mer behöver göras. Staten bör investera mer i infrastruktur, och
göra det på ett mer strategiskt sätt än idag för att främja privata investeringar i bostäder och
inom näringsverksamheter. Även när det gäller bostadssektorn kan staten ha ett närmre
samarbete med näringslivet och främja fler investeringar i byggande.
4. Många nya jobb finns inom tjänstesektorn, såväl privat- som skattefinansierad. På
vilket sätt bör skatter och regelverk främja en hållbar tillväxt i denna sektor med många
arbetstillfällen?
Svar: Det är riktigt att tjänstesektorn växer som andel av sysselsättningen. Det är en del av
en strukturomvandling som pågått i årtionden. Det föreligger inget särskilt behov av att
stimulera denna utveckling med riktade skattelättnader. Skatter och regelverk är inte heller

2. det enda sättet som det offentliga kan bidra till en positiv utveckling. Tillgången till rätt
utbildad personal är central för tjänstesektorn, och då måste vi gemensamt investera där
det krävs. Tillgången till bra infrastruktur och kollektivtrafik är också av betydelse - inte
minst i Stockholmsregionen. De här frågorna har tyvärr försummats de senaste åren.
5. Värdet i den finansiella sektorn är mer än tolv gånger så stort som världens BNP. Vid
slutet av 1990-talet var det tre gånger så stort. Trots detta är investeringarna i både
Sverige och EU otillräckliga. Alltmer av utlåningen har i stället använts till spekulation i
tillgångsvärden, främst fastigheter. Hur vill ni agera för att bidra till att de finansiella
obalanserna i världen rättas till.
Svar: Det är viktigt att det finansiella regelverket – med bland annat strikta kapitalkrav och
en strikt tillsyn – fungerar bättre, och detta arbete har inletts. Betydande obalanser har
uppstått för att stater har lånat för mycket pengar, så att deras offentliga finanser blivit
ohållbara. Därför bidrar konsolidering till ökad stabilitet. Det striktare finanspolitiska
regelverket som utvecklats i EU och initiativet till en bankunion är också två institutioner
som verkar i rätt riktning. Det är dessutom rimligt att finanssektorn, som i grunden är
underbeskattad, är med och betalar för de kostnader som vältras över på det övriga
samhället.
6. Många av de problem som vi pekar på kräver ökat globalt samarbete. Vad skulle ni
vilja att Sverige gjorde – via EU men också genom nordiskt samarbete för att uppnå mer
av ”global governance”?
Svar: I vår globaliserade värld där många utmaningar är gränsöverskridande måste också
lösningarna vara det. Sverige bör arbeta aktivt i olika nationella samarbeten; nordiskt,
europeiskt och globalt för att främja ökat samarbete mellan olika aktörer.
7. Hur vill ni agera för att de mest utsatta befolkningarna i världen ska få hjälp att klara
anpassningen till ett förändrat klimat?
Svar: Det är vi i de rika industrialiserade länderna som historiskt stått för de största
utsläppen av växthusgaser och det är de fattigaste länderna som drabbas hårdast av
klimatförändringarna. Därför menar vi att grundprincipen är att den industrialiserade
världen har ett historiskt ansvar för klimatförändringarna. Vi socialdemokrater ska verka för
att göra klimatpolitiken rättvist utformad, såväl globalt som nationellt.
Nya pengar måste fram för att klara klimatanpassningen i utvecklingsländerna, det har
världens länder enats om. Vi socialdemokrater vill vara pådrivande för att hitta nya
internationella finansieringskällor. Pengar kan t.ex. komma från intäkter från
utsläppshandel, från en internationell skatt på sjöfart och flyg m.m. Vi tror på FN:s gröna
fond. Sverige ska vara drivande för att EU tar på sig en generös andel av fonden.
8. På vilket sätt vill ni agera för att Europa som helhet ska bli en mer dynamisk region i
världen och en stark kraft för en hållbar och fredlig värld?
Svar: En hållbar framtid kräver att vi ställer om från ett samhälle som bygger på fossila
bränslen, till ett som bygger på det förnybara. Att investera i ny miljövänlig teknik är att

3. investera i framtidens jobb och välfärd. Vi socialdemokrater vill att många fler än nu ska
arbeta med att förbättra det europeiska järnvägsnätet och att betydligt fler experter och
forskare ska jobba med att ta fram den nya gröna tekniken på universitet och företag runt
om i Europa.
Klimatomställningen är en av vår tids största utmaningar. Vi socialdemokrater är
övertygade om att EU måste leda arbetet, även globalt. För att nå resultat i miljö- och
klimatpolitiken behöver vi arbeta tillsammans över nations- och regiongränserna.
EU har en betydelsefull roll att spela i världen, och EU:s gemensamma utrikespolitik är en
mycket viktig del av EU-samarbetet. EU måste vara en progressiv och säkerhetsskapande
kraft för demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst i FN. Därför behöver
medlemsländerna visa upp en enad front och vara tydliga i viktiga utrikespolitiska
situationer för att kunna påverka andra internationella aktörers agerande.
En kontinent som tidigare varit så sargad av konflikter och krig har nu ett samarbete som
innebär att vi alla delar varandras problem och framgångar. Ännu finns dock inte en
europeisk union som omfattar alla Europas folk. Utvidgningen måste fortsätta. Alla
europeiska länder som lever upp till kraven på medlemskap ska kunna bli medlemmar i
EU.
Skillnaderna i livsvillkor mellan världens regioner behöver utjämnas. All EU:s politik som
påverkar fattiga länder ska bidra till utveckling – inte bara biståndet, utan också exempelvis
handelsavtal och jordbruks- och fiskepolitik. EU måste ge utvecklingsländer en möjlighet
att sälja sina produkter på den europeiska marknaden. Frihandel är viktigt, eftersom det
kan göra konkret skillnad och skynda på möjligheterna att bygga nya samhällen. Genom
ett solidariskt agerande kan EU bidra till välstånd och utveckling – inte bara biståndet, utan
också exempelvis handelsavtal och jordbruks- och fiskepolitik. EU måste ge
utvecklingsländer en möjlighet att sälja sina produkter på den europeiska marknaden.
Frihandel är viktigt, eftersom det kan göra konkret skillnad och skynda på möjligheterna att
bygga nya samhällen. Genom ett solidariskt agerande kan EU bidra till välstånd och
utveckling – inte bara inom EU, utan i hela världen.