1. 2011
Projektrapport
Framtidens hiss
Galina Lalova
Kurs: Exportsäljare
Vid Nordic Business Institute
Handledare, NBI: Susanne Heinonen
Handledare Åhmans i Åhus: Henning Beyer
VÅR 2011
1
2. FRAMTIDENS HISS
Projektrapport
av Galina Lalova
Handledare:
Susanne Heinonen,
Henning Beyer
2
3. Sammanfattning
I den här rapporten har jag funderad på hissens framtidsutveckling. I samband
med detta har jag tagit fram förslag på några koncept och jag ska förklara deras
roll i framtiden och deras relation med unga människor. Detta har som mål att
inspirera unga och innovativa arkitekter, fastighetsägare och konsulter.
Den här studien är ett samband med en inspirerande praktik på ett framgångsrikt
företag – Åhmans i Åhus. Där har jag som handledare dess VD, Henning Beyer
som med sin drivande energi gav mig uppgiften att hoppa in i framtiden.
3
4. Innehållsförteckning
1. Inledning. Bakgrund – 5
Problemdiskussion – 6
Formulering av problemmet. Processen av konceptgenering. Vad är
designkoncept varför fungerar det? – 7
Syfte. Avgränsning/Begränsning. Metod – 9
2. Åhmans i Åhus: Företagspresentation – 10
Produkter. Företagsfakta – 11
Åhmans Business nätverk – 12
3. Teori och koncept. Hållbar design – 13
Hållbardesign för hiss - 15
Koncept och design för hissar – 16
Koncept ”Ropeless Multi-car Lift System” och 3D kontroll hissar – 17
Burj Khalifa Dubai – 18
Koncept Heliator – 19
Gigantisk hiss, Norman Foster – 20
Koncept Cirkulär hiss – 22
Koncept Space Elevator.Science and Fiction – 23
Koncept Domaquaree – 26
Hiss för ”thrillseekers” – 27
Hiss interiör, team Master of Architecture, I år,Yale, 2011 – 28
Hiss lobby – 29
Nya material och designidéer för hiss – 31
Belysning och dataprogram – 33
Material. Carbon Fiber – 34
Corian – 35
4. Empiri. Enkät och undersökning – 36
5. Analys – 38
6. Slutsatser. Resultat. Egna reflektioner – 40
7. Litteraturförteckning – 41
Bilagor
4
5. Projektrapport
Framtidens hiss. Utvecklingen av nya designkoncept för hiss
Inledning
Bakgrund
Alla nya produkter som kommer ut på marknaden har först en begynnelse i sin
utveckling när de är bara en idé. Men i nutiden kallar vi det för ”nya produkter”
även om de redan finns. Men vad är egentligen en ”ny produkt”?
Ny produkt kan vara en sådan som är ny för företaget och som eventuellt
anpassas vad gäller produktion, logistik eller annan rutin. Det kan vara så att vi
har en produkt som marknaden har accepterat och inte alls är ny, men när vi
erbjuder den här produkten till en marknad, där den är okänd, har vi en ny
produkt för just den här marknaden. Produkter i slutet av sin livscykel kan ibland
återkomma på marknaden med ett annorlunda ändamål men i princip är det
samma produkt. När det handlar om sådana nya produkter, är det inte själva
produkten som förändras utan det handlar istället om utrusning, transport,
strategi eller annat företagsaktivitet.
Men det finns andra produkter som är helt nya, eller existerande som utvecklas
för att uppdatera sina positioner på marknaden för att motsvara trender och
idéer av den nya tiden. Dessa produkter kräver forskning, testning och ett arbete
som ofta kostar för mycket att riskera om kunderna eller företagets management
kommer att tycka om dem. Då kan formgivare och arkitekter hjälpa till med att
presentera produkterna i form av så kallade Concept Design.
I denna studie kommer jag att presentera hissen – en produkt som vi ofta
använder och som förändras relativt långsamt. Men även denna produkt måste
hållas uppdaterad som en del av alla de nya otroliga byggnaderna in i unga
arkitekters drömmar.
5
6. Problemdiskussion
Sedan 2000-talet diskuteras det allt mer om Sustainable Architecture. Hållbar
arkitektur är arkitektur som är utformad på ett miljövänligt sätt. Målet om en
hållbar eller "grön" arkitektur är att skapa strukturer som är vackra och
funktionella, men som också bidrar till en
”sustainable lifestyle” och kultur. Ett verkligt
hållbart byggande kommer att ha en design
som tar upp ett antal frågor, inklusive
uppvärmning och kylning, vattenanvändning,
miljökvalitet, och energianvändning. Arkitekter
kan hantera miljöaspekter av byggnader på
mängd olika sätt, som alla är utformade för att
öka effektiviteten utan att vara ordval eller
förringa funktionen av byggnaden. En stor del av den hållbara arkitekturen är
fokuserad på att bygga på ett intelligent sätt. Till exempel kan en byggnad vara
orienterad mot söder på norra halvklotet så att byggnaden kommer att värmas
under dagen av solen och en byggnad kan vara isolerad med extra omsorg för
att minimera värmeläckage. VVS-system kan vara utformad för att använda
mindre vatten och ändå fungera normalt, och byggnaden kan omfatta smart
belysning som släcks när folk inte är i närheten för att spara energi.
De nya hållbara byggnaderna har dessutom en unik design som oftast är
inspirerad av naturen. Byggnaderna av framtiden börjar mer och mer gå
samman med miljön. Arkitektbyråer som Foster+Partners, Vincent Callebaut,
Zaha Hadid osv satsar alla på visioner om framtiden och kreerar samtidigt
koncept för att bli inspirerad till nya produkter som kan användas i de nya
byggnadernas konstruktioner.
I ett försök att möta de nya kraven och tillämpa dem till hissar, står formgiva-
ren inför problem som: hur man gör så att hissarna kan klättra upp till 504 m (Burj
Khaliffa i Dubai, Förenade Arabemiraten, höjd - 828m) snabbt nog eller hur man
betjänar vertikala trafiken i höga byggnader, för att undvika folksamlingar för de
som väntar på hissen. Kan en vanlig fyrkantig hisskorg passa till en byggnad med
koncept ”att följa flodens kurvar”? Sådana frågor kommer hisstillverkare och
ingenjörer att fortsätta träffa i sitt arbete, och att lösa problemen av de nya
designkoncept, som arkitekterna av framtiden erbjuder, blir svårare men inte
omöjligt.
6
7. Formulering av problemet
Vad är egentligen ”Concept Design” och hur hjälper det oss i samband med
hissar? Oberoende om det gäller ett bord, en väska, en bil eller en hel byggnad,
innan han/hon börjar, är formgivaren inspirerad av ett koncept för att formulera
och underlätta sitt arbete. Konceptdesign är en tidig fas i design processen som
ofta lämnas vid sidan om den tekniska frågan och som undersöker idéer i ett
längre perspektiv för att generera nya varianter och möjligheter. Bra exemplar
för koncept hittar vi hos Pinifarina, koncepts bilar för Ferrari, Ford, GM, Jaguar,
Maserati osv, ”flytande” strukturella former utförda av arkitekten Zaha Hadid
(Rabat Grand Theater, Marocko och mm) eller Giorgetto Giugiaro, som designar
allt från bilar till makaroni.
Många människor tror att konceptdesign är en fråga bara om ritningar och
skisser, men när jag började undersöka olika teman, insåg jag att det är en
mycket längre process. Åhmans i Åhus är inte ett företag som har för
huvudkoncept att generera designkoncept utan är framförallt en
uppdragstagare. Därför en studie av teman just i deras område skulle kunna
hjälpa de att bli bättre konkurrenter.
Processen av konceptgenering
Att tänka om ett problem och att genera fler konceptuella design tidigt i
processen av den traditionella utvecklingen av nya produkter (NPD - New
Product Development), kommer att leda oss till en bättre lösning på
slutet. Litteraturen beskriver fasta fallstudier av begreppet design i NPD
processen. Produktutveckling är en relativt mogen disciplin som praktiseras inom
områden som industri- och fordonsindustri design, så det finns mer erfarenhet att
generera koncept från än inom andra områden som hiss design till exempel. Det
skulle vara svårt att föreställa sig Mercedes-Benz eller Airbus utveckla en ny bil
eller flygplan utan ett omfattande koncept i projekteringsstadiet medan att
utvecklas en hiss design koncept är ovanligt. Men hissen, som är en av alla
produkter på marknaden, har också någonting spännande att erbjuda.
Vad är designkoncept och varför fungerar det?
Koncept mönster är inte oseriösa övningar av en design exhibitionism. De löser
ofta inte någon av de nuvarande problemen. Men praxis visar att ingen skapar
koncept som industriella formgivare och arkitekter gör. De ger en bas för vidare
utveckling och bakom skissen (visualiseringen) finns många års erfarenhet och en
hel grupp av medarbetare. Victor Lombardi(2008), webbplats designer, delar sin
7
8. erfarenhet. Han upptäckte att designkoncept är kraftfulla artefakter1 för både
planering och övertalning av flera skäl:
• Den primära användningen av designkoncept är att inta en bred syn på
situationen. En bred ursprunglig strategi hjälper till att utforska hela rummet
av alla möjliga utföranden. Övningar som brainstorming generar nya
alternativ i början av projektet, där fler idéer kan utforskas till lägre kostnad.
• Koncept ger råd med en stor grad av kontroll över ett projekt eftersom de
tillåter oss att rama in ett problem på ett sätt som kan göra lösningen
enklare eller mer intressant. T.ex. motsvarande i mode av detta är couture.
Generande av koncept är en värld, där det inte finns några kommersiella
kompromisser alls.
• Genom att kontrollera hur ett problem är inramat, kan vi ta itu med nya
typer av frågor, bland annat stora, strategiska frågor, som vi normalt inte
skulle tilldela.
• Koncept är sexiga, italienarna har känt till detta sedan länge. Genom att
använda en rik (visualization), språk och attityd, kan vi väcka starka känslor
och tankar bland vår publik.
• Koncept minskar risken genom att se till att vi utforskar rymden av möjliga
motiv för den bästa lösningen. Föreställ dig att nå slutet på projektet och
kunden frågar, "Varför har inte du utformat det här på ett annat sätt?" Och
du har inte ett bra svar.
• Koncept hjälper gruppen att bilda en gemensam förståelse av vad de
kommer att designa kollektivt, bättre än skriftliga specifikationer.
Viktor Lombardi definierar tre olika typer av konceptdesign enligt
boken ”Product Concept Design: A Revew at the Conceptual Design of Products
in Industri” (Turkka Keinonen, Roope Takala, Vesa Jaasko, 2006) tre
typer av begrepp beskrivs:
• Produktutveckling Koncept - stödjer den definition av produktspecifi-
kationen, som behövs för att fastställa detaljerade mål för utformning av
delsystemen av produkten och de följande faserna i designprocessen.
• Vision Koncept – stödjer företagets strategiska beslutfattande genom att
skissera framtiden utöver området för produktutveckling och forskning. Det
finns ingen förväntan att denna typ av vision konceptet kommer att
genomföras och därför är de tekniska och kommersiella kraven mindre
restriktiva än i andra typer koncept.
• Ny Koncept – skapas i samarbete med tekniska undersökningar eller
ändring av produkter för radikalt olika marknader. De reder ut
möjligheterna av en ny teknik eller marknad och växande behov av
konsumenten.
1. artefakter – allt som är gjort som resultat av mänskliga kunskaper
8
9. Syfte
Här kommer vi att titta just på nya koncept för hiss och lift system som har kommit
till under 2000-talet i motsats till de nya behoven bland konsumenten i framtiden.
Åhmans i Åhus är ett framgångsrikt företag som vill utveckla och förbereda sig för
de nya kraven av morgondagens marknad. De är kraftiginformation och support
länk till arkitekter, fastighetsägare och konsulter (se skissen på företagets
presentation) i samband med produktion och marknad och rapporten har som
syfte att använda den länken till att inspirera arkitekterna till nya idéer. På detta
sätt Åhmans i Åhus kan förbereda sig att erbjuda aktuell produktion i framtiden.
Avgränsning/Begränsning
Uppgiften jag fick av Åhmans VD, Henning Beyer, är att undersöka nya
designkoncept i företagets bransch – hiss och hisskorg. Studien har inte några
tekniska begränsningar men i tidsperspektiv ska den vara inriktad mot framtiden.
Det är möjligt att man tittar på tidigare projekt, eftersom designkoncepten ofta
uppgraderas och har ett tidigare koncept som bas. Annan aspekt som måste
uppfyllas är att yttrandet av den nya generationen (yngre människor under 30
år) beaktas.
Ett hinder är ofta att unga formgivare jobbar i skuggan av stora arkitektbyråer
där det är svårt att skilja mellan vilken som är ny och vilken som är en tidigare
generations idé. Själv anser jag att det är viktig klara konceptet eftersom det är
ett resultat av förenande arbete, där erfarna formgivare utvecklar unga. De
unga formgivarna i sin tur kommer med nya idéer, inspirerade av tidigare
exemplar. Det är framförallt själva behovet, kommande i början av 2000-talet,
som ska vara i fokus än att diskuteras vilka idéer för konceptdesign är utformat av
unga formgivare.
Metod
Yngre människors behov kommer att tas fram genom en enkät i åldrarna mellan
15 och 30 år. Enkäten har som mål att undersöka vilka värderingar de har och
hur långt de sätter upp mål för framtiden, vad de tycker är kul.
Nya designkoncept kommer jag att leta efter på internet och bland böcker som
finns om den här frågan. Jag ska länka hissarnas design med nya stora och
intressanta projekt som helhet. Byggnader som har något nytt att säga och
genererar nya problem som inte fanns förut ska vara presenterade med bilder,
beskrivning och egna funderingar. Idéer för nytt material som kan tillämpas till
hisskonstruktion kan också vara i fokus. Det blir intressant till slut, om de nya
designkoncept som finns motsvarar yngre människors åsikter.
Min arbeteshypotes är att i dag formeras det en generation som är mer ansvarig
9
10. vad gäller miljö och hållbar utveckling, eller så kallade ”smarta konsumenter”. I
nutiden är arkitekturen en respond till modernismen och postmodernismen, dvs.
att en byggnad inte är arkitektens individuella reflektion nu längre, utan att det
är människornas figur som styr design och konstruktion. Dessutom har
medarbetarna i ett stort projekt olika utbildningsbakgrund, olika kompetenser
och pratar olika språk. De kommunicerar på ett ”globalt” sätt, med symboler,
schema, visualiseringar och ritningar.
Åhmans i Åhus. Företagspresentation
Åhmans I Åhus, som är ett familje
företag, är ofta en del av sådana stora
projekt. Det visar att i stora
internationella projekt är med båda
små och stora spelare, den endaste
som krävs är att vara först inom
kompetens. Åhmans grundades år 1860
som ett snickeri och tillverkar hissar och
hisskorgar sedan 1920, men idag är
företaget ledande oberoende tillverkare med cirka 35 anställda. Företaget drivs
av verkställande direktör - Henning Beyer och styrelse. Med hjälp av egna
moderna och bra organiserade snickerier, konstruktionsavdelning och
metallbearbetning, erbjuder de mångårig erfarenhet inom försäljning,
utlandsleverans och montering på plats av hissar för nya- och
ombyggnadsprojekt. Åhmans har förtjänat förtroendet att leverera till många
exklusiva hotell och fastigheter i Norden så som Grand Hotel Stockholm,
Gardemoen flygplats Oslo, SAS Radisson i Malmö och InfaCity i Stockholm.
Hisskorgar och hisskorgsinredningar levereras främst till Skandinavien och norra
Europa, men leveranser har på senare år även gjorts till avlägsna marknader som
Kuba, Kina, Tasjkent och Australien.
10
11. Produkter
Åhmans kunder får välja mellan tre prisklasser –
Åhmans Regular, Åhmans Medium, Åhmans
Premium och Åhmans Special - exklusiva hissar
och panoramahissar. Företaget hjälper till med
modernisering av gamla hissar, vid projektering
eller leverans av nordens bredaste sortiment av
hisskomponenter. De har dessutom kompletta
system för ombyggning eller renovering av karmar och fronter, samt ombyggning
till automatdörrar.
Företagsfakta
Åhmans i Åhus är ett aktiebolag med verksamhet av ”tillverkning och handel
med artiklar inom inrednings- och möbelbranschen samt därmed förenlig
verksamhet och tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar”. På data för
2010 är egna kapitalet 7 935 KSEK och aktiekapitalet 600 KSEK. I jämförelse med
omsättningen för 2009 ökar den för 2010 från 37 660 KSEK till 41 589 KSEK. Årets
resultat för 2010 ökar med 1 196 KSEK. Kassalikviditeten för samma period har
minskat nästan till hälften (från 206,5 till 109,9 KSEK, mindre även än i 2008) vilket
beror på att anläggningstillgången har ökad medan omsättningstillgången har
minskad för den perioden och dessutom har både kort- och långfristiga skulder
ökat lite. Soliditeten däremot har inte ändrats, eftersom företaget har ökad sina
obeskattade reserver.
11
12. Åhmans business nätverk
I sina affärsrelationer befinner sig Åhmans oftast närmare leverantörerna än
slutkonsumenterna. Åhmans har sina egna kunder också och dessutom är en
väldigt viktig länk mellan arkitekter, fastighetsägare, konsulter och produktion.
Företaget har ett nätverk av fasta leverantörer och tillfälliga sådana. Färdiga
produkter levereras till större hissentreprenörer så som Kone, ALT Hissar, ITK, GMV,
ThyssenKrupp, Hissgruppen, Nordisk Hiss, Uppsala Hiss, osv som kontaktar
arkitekter, fastighetsägare och konsulter direkt eller gör det genom byggföretag
om det gäller nya byggnader. På det sättet får företaget tillgång till större
internationella projekt.
12
13. Teori och koncept
Hållbar design
I den här delen kommer jag att presentera några viktiga punkter av olika
författare som har skrivit och funderat på hur det kommer att ser ut i framtiden i
sin helhet och dess reflektion av design. En sådan författare är Ann Thorpe som
har givit ut boken ”Design för hållbar utveckling” i 2008. Hon undervisar och
forskar i design för hållbar utveckling vid Barlett School of Architecture, Londons
Universitet, efter examen i ”Design och miljö” och ”Energi och naturtillgångar”.
Hon samarbetar med arkitekter och designer för ett ekologiskt byggande och
delar ordförandeskapet för US Green Building Coincil’s Cascadia Chapter. Hon
har publicerad ett stort antal texter om hållbar utveckling, bland annat i ”On the
Ground, a journal on community, design and environment” som hon startade
och var redaktör för.
Ann Thorpe samlar en rad betydande och inspirerande tänkare och
tillgängliggör principer – från dynamik i ekologiska kretslopp till mekanismer i
ekonomiska system. Hon går bortom pekpinnar och visar i stället på en rikedom
av förhållningssätt för designer och andra. Eftersom designfasen är det första
steget i en produkts livscykel finns det en enorm potential till positiva förändringar.
Upp till 80% av en produkts miljöprofil avgörs i den här fasen, och att fatta goda
beslut i en initial fas är mycket mer effektivt än att städa upp i ett senare led. I
boken ”Design för hållbar utveckling” samlar Ann Thorpe ekologi, ekonomi och
kultur och förklarar hur dem påverkar design.
Termen ”hållbar utveckling” har används först i år 1986 i samband med oron för
den globala miljöförstöringen och dess förhållande till vår förståelse av
begreppet ”utveckling”. Enligt World Commission on Environment and
Development, vill utveckling säga att den skall ”möta de behov vi har idag utan
att äventyra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina
behov”(Lewis, H., Gertsakis, J., Grant, T., Morelli, N., Sweetman, A., ”Design+
Environment: A Global Guide ti Designing Greener Goods”, Sheffield, UK:
Greenleaf, 2001).
Ann Thorpe förklarar vidare att med tidens gång har termen börjat användas
inte bara i samband med den ekologiska oron men också sociala, eller som en
ny etikett för aktiviteter inom miljöeffektiv tillverkning eller god arbetsmiljö. Bland
de olika definitioner för hållbar utveckling som Thorpe använder, är en av
fraserna från boken ”How to Do Ecodesign?”(Tischner, U., Schmincke, E., Rubik,
F., Prosler, M., Frankfurt: Verlag form, 2000): ”utveckling som stimulerar
13
14. miljömässiga och sociala förutsättningar som kan främja mänsklig välfärd under
obegränsad tid”.
Vidare generaliserar hon en egen definition om hållbar utveckling: ”Utveckling
som baseras på miljömässiga och sociala betingelser som främjar mänsklig
välfärd i obegränsad tid.”(Thorpe, A., ”Design för hållbar utveckling”, 2008, s.12)
och för hållbar design: ”Teorier
och metoder för design som baseras på
ekologiska, ekonomiska och kulturella betingelser som främjar mänsklig välfärd i
obegränsad tid.”
Ett intressant påstående i den här boken är att naturen har sina egna sätt att lösa
olika problem så det är på tiden att vi lära oss från den, i stället för att använda
produkter som är giftiga eller inte kan återvinnas. Av den genererar hon definition
för så kallade biomimik:
”Biomimik i design innebär att man låter sig inspireras av naturen för att lösa
designproblem. Hittills har biomimik mest varit ett område för ingenjörer och
biologer, men formgivare av olika slag borde ta till sig dessa tankegångar.
Hajskinn till exempel har inspirerat till nya materialstrukturer för flygplan och
simdräkter för att göra dem mer aerodynamiska. Lotusblad har inspirerat till ett
nytt slags färg med en självgörande yta. Det kanske mest berömda exemplet är
kardborrband som är utformat som en kardborre, en frökapsel som fastnar i
kläderna. Ett annat exempel är naturliga vädermönstret som har inspirerat
ventilering av byggnader.”(s. 59)
Hajskinn inspirerar till olika
produkter som Speedos
badräkt, flygplan eller Berlins
olja kanaler
14
15. I kapitlen “Ekonomi” undersöker Ann Thorpe vilka ekonomiska begränsningar står
framför en hållbar design. Det är ofta så att miljövänliga produkter har högre
priser och därför väljer marknaden ofta andra billigare produkter och uppskattar
mindre de andra utan att beräkna kostnaderna som tillkommer i framtiden för att
ta bort naturförstöringen. Man lånar från framtiden och diskonterar värden: ”
Framtida generationer kanske kommer att ha mer pengar än vi idag, men de
kommer förmodligen att ha färre urskogar, vilket gör skogarna mer värdefulla i
framtiden. I den mån diskontering av värdet leder till överanvändning av
skogarna på framtida generationers bekostnad lånar vi helt enkelt från framtiden
för att nå (penningmässig)tillväxt i nuet”(s.91).
Hållbar design av hiss
I samband med hållbar arkitektur inser Jay A. Popp att hissen inte kan
sacka efter denna utveckling av de nya konstruktionerna och idéer. Jay A. Popp
är vice verkställande direktör för Lerch Bates Inc. i Asien och Mellanöstern. Han
började arbeta för företaget under 1977 inom analys och design av vertikal
transport. Han tog sin BS i Environmental Design vid Universitetet i Colorado. Idag
är han ansvarig för vertikaltransportsutrustning, administrering av design och
konstruktionstjänster, kontraktshandlingar, undersökningar och design. Han är
också ansvarig för den kompletta förvaltningen av tjänster inom projektering och
konstruktion för Lerch Bates fasadsystems tillgång. Popp är certifierad QEI1 sedan
1988 och är knuten till NAESA International(the National Association of Elevator
Safety Authorities), The Council on Tall Buildings and Urban Habitat och The
National Association of Vertical Transportation Proffessional:s styrelse.
I 2009 skriver han en artikel för www.elevator-world.com om hållbar design av
hissar. Där kommenterar han att precis som alla byggnader har en unik design,
på samma sätt hissarna i dessa byggnader är unika. ”Hållbar design eller
optimering för hiss systemet börjar med en effektiv lobby konstruktion för att
optimera fotgängares flöde, lätt tillgång, passagerare lastning och lossning på
entréplanslobbyn och ett tillräckligt antal hissar för att minimera passageraren,
väntetiderna under högtrafik så att hanteringen av kapaciteten uppfyller kraven
på byggnadens hyresrätt. Detta dämpas ytterligare av kvaliteten på de
omgivande byggnaderna, kulturella förväntningar och placeringen av
byggnaden i den lokala och/eller världens fastighetsmarknad”(Jay A. Popp,
2008).
En metod för effektivt fungerande hissar i en byggnad enligt författaren är
genom nytankande organisation av positionering av vertikal transport t.ex. större
antal långsammare hissar i low-rise1 grupper eller zoner av en multi-rise2 byggnad
för att minska initiala kostnader och maximera uthyrbar yta och avkastning i den
1. low-rise building – byggnad med upp till 2 våningar
2. multi-rise building – mellan 4 och 10 v.; hi-rise building – mer än 10 v.
15
16. övre zonen. I större byggnader används sky lobbys och dubbelplattforms hiss
system. Dubbelplattforms system har två hisskorgar i samma vertikala schakt,
permanent sammankopplade och de fungerar oberoende av varandra. Detta
optimerar kapaciteten av passagerarnas hanterings hiss-system.
”Moderna hissmikroprocessors system förses med någon form av "lärande" eller
avancerade möjligheter till beslutsfattande (genetiska algoritmer, fuzzy logic
etc.) för att optimera hissens effektivitet. Sofistikerad destination kontroll
urvalssystem, ytterligare optimering genom att ge möjlighet för en person att
registrera destinationen från en terminal i hissens lobby före påstigning in i
hissen. Denna information kommuniceras sedan till hissens kontrollsystem, som
omedelbart tilldelar varje persons destination till en viss hiss. Personer som
anländer till lobbyn samlas för att minimera antalet stopp som varje hiss skall göra
under en given resa. Resultatet är att fler människor kan hanteras med färre
stopp under förmiddagens intensiva trafik som går upp under en given
tidsperiod. Dessutom blir tillgängliga speciella kontroll funktioner som tillåter
hissarna att fungera vid högre hastigheter under den intensiva trafiken som går
ner. Detta utnyttjar färre hissar. Kontrollerna är också tillgängliga som möjligt
regenerativ befogenhet att lagras tillfälligt och överförs till andra hissar i gruppen
under (emergency standby power conditions) och därigenom ger ytterligare
kapacitet för hissen att användas av brandmän eller byggnads evakuering.”(Jay
A.Popp, 2009)
Koncept och design av hissar
Som Ann Thorpe förklarar, design har inte en material form utan det är
information, eftersom det är teori och trender som är blandat ihop och utvecklad
vidare till nya idéer. Idag upplever vi en digital globalisering av ekonomi och
kommunikation så att information kan kretsa jorden om några minuter. ”Eftersom
digitala information cirkulerar fritt, globalt och snabbt, är det lätt att modifiera
den vid nästan varje nätverksknut. Det är svårt att skilja mellan <<visioner>> och
vem som har bidragit till vad och hur.(…)Information lämnar spår efter sig vart
den än tar vägen, och den ändrar sig hela tiden, utvecklas och anpassar sig,
ungefär som om den var levande.”(Thorpe A., Design för hållbar
utveckling”2008).
På så vis är det svårt att skilja på vilka koncepter som är nya vad gäller arkitektur
eftersom ofta det är så att koncept uppgraderas under åren och speciellt idag
när vi är nästan helt digitaliserade. Dessutom idéer från olika tidigare perioder
lånas och tillämpas till nutiden. När det gäller hisskorgar, däremot, knappt i de
senaste år har hissen börjat uppfattas som produkt av designen, vilken jag visar i
den här delen.
16
17. Koncept ”Ropeless Multi-car Lift System” och 3D kontroll hissar
År 2000 får Lerch Bate Inc. ansvaret för designen av
vertikala transportlösningar i Londons högsta byggnad
- The Shard. Kampen med utmaningarna fortsätter upp
till 2012 när överlämnandet av alla 40 hissar och
rulltrappor blir klara. The Shard är en byggnad som är,
för sin största del, en avsmalnande struktur som har ett
ständigt minskande fotavtryck när man rör sig upp mot
toppen. Lerch Bate följer metoden som föredras av
byggnadens arkitekter: stapling enligt användnings-
områden inom detta unika torn för multi-användning,
samt de tätast ockuperade områdena (dvs. kontor) ligger vid basen; vidare
hotellet och offentligvisning nivåer och slutligen, är utrymmen med den lättaste
densiteten som är lägenheterna på de översta våningarna.
En annan utmaning är hur man tillhandahåller separata entréer och recep-
tioner vid egen dedikerad lyftlobby och hiss.
I linje med Popps råd används det sky lobby (tre stick)och dubbel-plattform hiss
system. På det sättet minskar man hisschakterna med 30-40% och sparar för mer
golvyta. The Shard kommer att utnyttja de senaste Lerch Bate:s metoder av
dubbel-plattforms destination kontroll(destination dubble deck control –
3Dcontrol) system för hantering av intensiv trafik uppåt och neråt (”up peak” och
”off peak”) och kommer att öka trafiken med 10% utan någon service
nedbrytning.
Lerch Bates är inte bara nöjd med att tillämpa
metoden med två korgar i varje hisschakt utan
genomför de för första gången ”Ropeless multi-car lift
system”. (se bilagor) med smeknamn ”Skytrak” som gör
att flera korgar kan höja upp en schakt och sänka ner
angränsande schakt. Dessutom ger samma teknik
möjligheten att få vertikal transport efter en böjd eller
cirkulär bana, vilket möjliggör en hel ny grad av frihet att utforma radikalt nya
former av byggnader och väldigt effektiv service.
17
18. Burj Khalifa, Dubai
En annan byggnad som har använt de senaste
teknologiska uppfinningarna inom hissystem är Burj
Khalifa. Tornen, med sina 828m, är nu världens längsta
byggnad och det är en del av en helt komplett
”masterplan” i Dubai, Förenande Arabemiraten. De
snabbaste dubbel-plattforms hissarna kommer att tjäna
passagerarna med en hastighet av 10m/s. Arkitekterna
av Burj Khalifa är företaget Skidmore, Owings&Merril LLP
från Chicago. Huvudhissen, placeras i den cent-
rala kärnan i Burj Khalifa (eller s.k Burj Dubai), har världens
högsta hiss 504 meter - mer än höjden av Taipei 101 i
Taiwan (448 meter) och har dessutom världens längsta
resväg för en hiss. En annan tjänstehiss i spiran har
världens högsta landpunkt på 636,9m. Dubbel-plattforms hissar, med inbyggt ljus
och underhållningsfunktioner inklusive LCD-skärmar, kommer enbart att vara
tillgängliga för besökare av ”At the Top”, Burj Dubai, samt kontors personal som
passerar mellan sky lobbyn och nivå 123. ”The Top” är världens högsta utomhus
observationsplattform som ligger på nivå 124. De dubbelplattforms enheter som
användes för första gången i Mellanöstern av Otis (företag inom Åhmans
nätverk), är den högsta stigande dubbelplattformshissar i världen och kommer
att ha en kapacitet på 12 till 14 personer per hytt.
(För mer information om projektet Burj Khalifa besök
http://som.com/content.cfm/burj_khalifa)
HYMENOCALLIS – Organisk inspiration
Precis som kronblad av en stam sträcker
sig tornets vingar från sin centrala kärna.
Inte främmande för Mellanöstern design
tillämpar arkitekten Adrian Smith mönster
från traditionell islamisk arkitektur. Men
hans mest inspirerande musa är en
regional ökensblomma, Hymenocallis,
vars harmoniska struktur är en av de
organiserande principerna i tornets
konstruktion.
18
19. Andra intressanta nyheter och idéer om 3D kontroll hissar finns på bloggen
”Future of Transportation” (http://helixator.wordpress. com/). Där kan man även
se lösningar för byggnader med unik design som de här:
Koncept Helixator
Den här idén kommer från de traditionella rulltrappor och behovet att spåras
area1, men samtidigt att finnas möjligheter för vertikal transport av mer personer.
Helixator som är än så länge bara prototyp(med data från 2009!), har design
innovationer som erbjuder möjligheten av en kontinuerlig spiral. Designern Michel
Davis säger att det stora tekniska genombrottet är en enkel spårbana som inte
fanns förut. Traditionella böjda rulltrappan omfattar flera rälsar från båda sidor av
stegen och måste stödjas av komplexa och tunga konstruktioner. Monorails
lösningen koncentrerar alla nödvändiga räls i ett central och lätt system.
Dessutom är Helixatorn driven av en linjär motor i stället för kedja system där den
översta länken i kedjan bär hela vikten av stegen.
Helixator är inte en hiss egentligen, utan det liknar mer rulltrapporna, men det är
ett förslag som sparar utrymme lika hissarna och dessutom är oberoende av
byggnadens form och struktur. Därför var jag nyfiken att få veta mer om det. Det
visade sig att det är okänd i Sverige än så länge, men inte omöjligt att användas
redan någonstans i världen.
1. Rulltrapporna tar mycket mer area än en hiss schakt.
19
20. Gigantisk hiss, Norman Foster
Bristen av area är ett stort problem i nutiden. Men den
gav en unik idé för troligtvis den största hissen i
världen. Den är designad av arkitekten Norman Foster
som ledande del av konceptet av en byggnad i
Manhattan. Arean är bara 7,62x30,48m och är en
riktig utmaning för många arkitekter men inte för en
av de mest kreativa människor i världen- Sir Foster. 257
Bowery är den nya adressen av konst gallerian ägd av
Sperone Westwater. Själva hissen är ett designat stort
utrymme som rör sig mellan våningarna.
Den nya byggnaden är nu öppen(i vår 2011) Den är
ca40 m lång med 8 våningar. Tre av våningarna är för
offentliga gallerier, två för privata visningar, två
för kontor och en för ett bibliotek plus mekanisk våning
och källare. Som svar på den kompakta platsen, är en
del av projektet ett flyttbart galleri med
storlek 3,66x6,10 m som förbinder de övre fyra
utställningsvåningarna och ger besökaren möjlighet
att gradvis gå mellan nivåerna. Det rymmer 240
personer trotts förväntar man inte så många besökare
på en gång. Hissen har en hastighet av 15,24m/min
(50’/min) i stället av de vanliga för en hiss 45,72m/min
(150’/min). Det är ett framträdande inslag längs
Bowery och är synligt från gatan. Dess lugna takt
Hiss-galleri, projekt: Foster+ Partners,
New York, 2001 kontrasterar med den snabba trafiken ute på gatan.
Vid varje nivå kan utställningsrummet förlängas
genom att parkera det rörliga rummet. Ytterligare en hiss och trappor erbjuder
alternativt tillträde.
Galleriet erbjuder ett utbud av utställningsrummen, som varierar i förhållande till
atmosfären. Konstruktionen innehåller en dubbelhöjd på en 27 meter hög
utställningsyta på gatunivå, med ett skylight galleri, ett entrésolskydd, en terrass
med utsikt över parken, och privatvisnings gallerier på fjärde och femte
våningen. Konstverk lagras främst i källaren, medan biblioteket är beläget högst
upp i byggnaden, under det mekaniska golvet. Den frästa glasfasad som
inrymmer det rörliga rummet, fungerar som en buffertzon som skyddar
byggnaden från extrema temperaturer och isolerar samtidigt akustiskt galleriets
utrymme.
20
21. "Konceptet för Sperone Westwater är både en reaktion på Bowery dynamiska
urbana karaktär och en vilja att ompröva det sätt som vi engagerar oss med
konst i fastställandet av ett galleri. Det rörliga galleriet animerar utsidan av
byggnaden och skapar en djärv vertikalt livlig symbol för områdets re-uppfinning
och är ett svar på Sperone Westwater:s stora program. Jag hoppas att artisterna
kommer att inspireras av galleriets nya rumsliga och strukturella möjligheter "
(Norman Foster).
Konstruktiva fakta för det flytbara galleriet:
Storlek: 3,66x6,10m; höjd: 3,96m (12’x20’; h-13’)
Stålramskonstruktion med röda fasader. Driven av hydrauliska kolvssystem.
21
22. Koncept Cirkulär hiss (se bilagor, Lerch Bates Inc.)
Självständiga Multi-korg cirkulär hissar (Indipendent Multi-car Ciculär Elevators,
IMCE) är konceptet där korgarna rör sig längs en cirkulerande bana så att de
inte är beroende av deras motviktskorgar. Korgarna kan fritt gå på cirkulär bana
och stoppa utan att påverka de andra resande korgarna.
Byggnaden ovan är ett projekt för IMCE, designad av Unsangdong Architects
(http://www.usdspace.com/) från Seoul, Korea för Yeosu EXPO 2012 som kan
tillämpa IMCE. Byggnadsonceptet ”Ocean Eco Compounds” kommer att
utställa den största delen av EXPOn som innehåller marine teknologi, arkitektur
engineering och information teknologi. Projektet tillåter besökaren att uppleva
oceanens ekosystem som är relevant med man-made naturen i sin huvud
utställningsarea.
Det finns ingen begränsning för hur många korgar som placeras ut i dessa system
så länge trängseln inte märks. Den kinetiska energin från fallande korgar kan
distribueras tillbaka till stigande korgar och på så sätt att skapa jämställd energi
cykel som med klassiska motvikterna1(counterweights)
Motvikterna har tillämpning till ett annat koncept till, så kallade ”Space Elevator”.
1. motvikt (eng. ”counterweight) – anordning i ett mekaniskt system, som genom sin tyngd håller systemet i
jämvikt
22
23. Koncept ”Space elevator”. Science and fiction
”Space Elevator” är ett förslag till struktur som
transporterar material från himlakroppsytan till
rymden. Många varianter har föreslagits, men koncep-
tet refererar oftast till en hiss som sträcker sig från
jordytan till geostationära yttre ut i rymden, med
en motvikt som sitter fäst vid den yttre änden. Genom
att fästa en motvikt i slutet, gör tröghet att kabeln
stannar sträckt, motverkande gravitations-kraften på
nedre delarna och därmed låta hissen att stanna
i geostationär bana. Själva motvikten kan ta en av
följande former:
1. En tung, fångade asteroid (som visas i diagrammet);
2. Space dock1(En ”space dock” eller moderskepp är fiktiv typ av 'dry dock'
rymdskepp som skulle kunna lokaliseras i en låg planets orbit/bana). Trotts,
konceptet har blivit åtagen till verkliga enheter av space dock som kan byggas
med nuvarande teknologi), rymdstation2 eller spaceport3 placerad bortom den
geostationära banan, eller
3. En förlängning av själva kabeln långt bortom geostationär bana.
23
24. Konceptet ”Space elevator” kom för första gången i 1895 när Konstantin
Tsiolkovsky, rysk vetenskapsman, såg på Eiffel Tornen i Paris. Han föreställde sig ett
torg som når rymden. Under 1900-talet introducerar författaren Arthur Clarke
konceptet för ”Space elevator” i boken ”The Fountains of Paradise”, 1978.
Konceptet visar på att rymden kommer att
nås utan rymdskepp. I stället en transport
enhet kommer att klättra på en fixerad
struktur (kedja eller balk), svävande i
rymden från en fast geostationär satellit 35
000 km ovan jorden. Därefter inspirerar
konceptet både ”science fiction”-författare
och vetenskapare. Huvud poängen är att
hittas ett lätt, men ändå starkt, material för
MClimber, Michigans Universitet spåret och ett säkert sätt för transport av
människor och gods. I nutiden blev NASA
intresserad av utvecklingen av en hög teknologi hiss som ska höja upp i utrymmet
och grundade ”Elevator 2010”, en serie av tävlingar med pris för totalt $4 miljoner
för lag som lyckas att uppfinna teknologi som kan hjälpa utvecklingen av ”Space
elevator” senast 2010. Tävlingen började den 20:e oktober 2006 och laget från
Michigans Universitet ”MClimber” vann ett av priserna. År 2009 vann ett lag från
Seattle $900 000 för sitt projekt. Laget ”LaserMotive” presenterade hemgjort
kabel-klättrare (cable-climber) som hann klättra upp spår långt 900m, hällt av
helikopter, med hastighet av 13 km/h.
I Europa är vi också intresserade av den här idén. En organisation, European
Space Elevator Challenge (EuSEC), som drivs av studenter i Tyskland har ansvaret
för tävlingen, där alla intresserade kan registrera sitt deltagande. EuSEC
grundades av WARR (Vetenskaplig Abetsgrupp för Raketteknik och Rymdfart).
Själva Arbetsgruppen tillhör IRT, Institutet för Rymdfjär vid TU München. Chad
Lorsung från team USA/Japan och Andreas Hein från EuSEC svarade på mina
frågor angående denna studie och jag ska presentera de i delen Empiri.
En annan organisation, The International Space Elevator Consortium (ISEC),
främjar utveckling, konstruktion och drift av Space Elevator som en revolutionär
och effektivt väg till rymden för hela mänskligheten. ISEC består av
organisationer och enskilda personer från hela världen som delar en vision av
mänskligheten i rymden.
På sin hemsida förklarar ISEC vad framtidens Space Elevator är, och framför allt,
varför alla är så entusiasmerade av den. En sådan konstruktion skulle spara
otroligt mycket pengar (i stället av rymdfärja). Principen är samma som ovan
och här finns några idéer på hur det kommer att ladda klättringsenheterna. Dem
inte kommer att ha några bensinreservoarer utan de kommer att använda
energi från solen och laserstrålar projekterad från jorden. Från början kommer
24
25. klättraren att bära 20 ton och efter vidare utveckling upp till 100 och även
1000ton på en gång.
Rymden har inspirerat både vetenskapsmän
och drömmare. Den är en kraftig magnet för
ungdomarna som stimulerar dem att rikta
sina intressen mot framtiden. Filmer som Star
Wars, Star Trek och Stargate har varit favoriter
för flera generationer. Bilden till vänster är en
sådan hisskorg, inspirerad av rymden.
Panoramahiss, Optima Lift, Ryssland
Till vänster: Spaceport America, New Mexico
Foster+Partners projekt kommer att bli den
första rymdstationen i världen för rymdturister.
Här kommer man att använda hissar med
kapacitet för 12 personer för vertikal
transportering till 3 olika nivåer.
25
26. Koncept Domaquarèe
Medan vissa människor stirrar på stjärnorna, attraheras andra av den djupa
havsvärlden. Ett projekt som är inspirerat av charmen av vattens liv är den unika
hisskorgen på Radisson SAS Hotel i Berlin. Radisson SAS hotell är en del av "City-
kvarteret" i Tysklands huvudstad, dock är identiteten på byggnaden drastiskt
förändrad och full av esprit. Om man komma in i innergården via passagen,
måste man bara se upp till en överraskande bild av världens största saltvattens-
akvarium. Ett 16 meters högt cylindrisk akvarium gjort av en skarvfri akryl cylinder
skapar en mycket verklig bild av motivet "vatten". Denna havsvärld kan
upplevas ännu mer när man använder den inglasade hissen som går rakt
igenom akvariet. Ljusgården är täckt med en folie som är en filigran av
pneumatiska samt nät-liknande konstruktioner.
Dess utseende är i linje med den närliggande kontorsbyggnaden. Från sockel av
sten upp till den två våningar höga, inglasade tak, kan man observera
utformade detaljer, särskilt när man tittar på de använda naturliga stenarna och
det tunna, membran-liknande taket.
Byggherren av den här underbara konstruktionen är DIFA AG och arkitekterna
NPT-Tchoban - Voss. Den här innovativ akrylsdesign slår alla rekord som värdens
största cylindriska akvarium. Stående på över 16 meter i höjd med 11 meter i
diameter, rymmer AquaDom nästan 1 000 000 liter vatten och mer än 100 olika
arter av fisk. Besökaren som använder hissen i mitten av cylindern klättrar
genom vattnets djup, ser en häpnadsväckandesamling av färgglada koraller,
klippformationer och en myriad med mer än 2 000 fiskar.
För skapandet av denna fantastiska värld står konsulterna av konstruktions-
lösningar från ICM. ICM står för International Concept Management Inc. och är
företag som ger undervattensvärlden till ytan genom innovativa projekt som
omdefinierar konsten och vetenskapen av konceptuell design. ICM grundades
1995 (som ett systerbolag till Reynolds PolymerTechnology, Inc.) och är världs-
ledande inom konstruktion, tillverkning och installation av akryl. Den här design/
bygg firman är unik och erkänd i hela världen för sin djärvhet och kreativitet som
ständigt driver framåt rumsliga gränser, gränserna av inredning och utställnings-
design.
Den visionära ICM laget utvecklade nästan omöjliga akvariums design för att
möta både kostnader och tid begränsningar - och för att kunna uppfylla
arkitekternas vision. Den resulterande design innehåller perfekt vatten klarhet (en
enorm bedrift med tanke på akvariets höjd och vattentryck) och unika
utseendes-möjligheter, kännetecknas av strukturella faktorer som gör
att rätt fiskart leva i varje nivå av akvariet och samtidigt skydda mindre
fiskar från deras större predatorer, och drar in naturligt solljus som behövs för att
26
27. stödja akut hotade arter.
Domaquareé Radisson SAS Hotel, Berlin
Hiss för ”Thrillseekers”
I nutiden är det ganska vanligt att åka en helt inglasad hiss men det här
exemplet har även ett genomsynligt golv så det är inte många som skulle våga
åka hissen, men för alla de med vilda önskningar från livet är det en otrolig
upplevelse.
Byggnaden som hissen finns i är Sky Tower, Aukland,
på Nya Zeeland. I stunden som man åker uppåt
förstår man begreppen ”Marken försvinner under
fötterna”. Hissens golv är tillverkad av förstärkt glas
som produceras genom att lägga en beläggning
av tunt material på en yta av en platta av glas
som tillval och silverfärgat, beläggning består av en blandning av silikon och
epoxiharts på ena sidan av glaset, och torkning vid rumstemperatur. Ett lager
av högt exoterma omättad polyesterharts är sedan belagd på motsatta ytan av
glaset och torkas. Glaset placeras i en form med den olackerade ytan nedåt. En
lämplig mängd ödmjuk-exoterma omättad polyesterharts hälls i formen. Ett lager
av högt exoterma omättad polyesterharts är belagd på en yta av en platta av
armering och torkas. Innan de låga-exoterma omättad polyesterharts är helt torr,
är armeringsmaterial överdrog på glaset med den belagda ytan av armering
nedåt. Den resulterande monteringen pressas sedan och torkas.
27
28. Hiss interiör, team Master of Architecture I år, Yale University, mars 2011
Ett intressant projekt för
hiss interiör hittade jag
på en blogg av en
student som gick sitt
första år på ett Magister
program i Arkitektur på
Yale University. Hennes
namn är Daisy Ames. I
en artikel presenterar
hon ett ovanligt förslag
för en hissdesign som är
ett gemensamt arbete
av hennes grupp.
Den här är slutprodukten av
gruppens design som de
ville arbeta inom ett
utrymme som fostrar
obekväma situationer – i
väntan på att din våning
ska dyka upp att börja
kommunicera med andra.
Medan de lekte med
tanken på att tvinga folk att
stå obehagligt nära
varandra, bestämde de
sig för att undersöka olika
reaktioner som folk skulle
interagera med en konstru-
erad yta. Denna "yta" har
en bänk, fotstöd, ”ryggstöd” och ett egendomligt placerat hinder som
hämmar förmågan att stå i mitten.
En liten nackdel här kommer med städningen och kan ”bli en krass verklighet”
som min lärare arkitekten Per Reinholtz med rätt noterade. Eftersom i den studie
vi undersöker koncept, behöver vi inte ”copy and paste” utan man lånar
information och låter sig inspireras. Jag har nämnt tidigare att fördelen i
skapandet av koncept är att en idé kan utvecklas genom visualiseringar och på
så sätt diskuteras och elimineras eventuella nackdelar.
28
29. Hiss lobby
Arkitekterna läger ofta tid och inspiration just på den här delen, speciellt när det
gäller hotell eller annan underhållnings byggnad. Några bra exemplar är NPS
Tchoban Voss hotell i Berlin - Music&Lifestyle Hotel Nhow, 2011:
Och
www. xenu.net/archive/spb
Stephen M. Lee
Hiss lobbyn kan även bli en form av konst om man har rätt attityd och massor av
fantasi. Nästa projekt (se bilderna, s.30) är gjort i samarbete med konstnären
James Turrell, arkitekterna Kohn Pedersen Fox, New York—(Douglas Hocking,
design principal; Paul Katz, managing partner; Christopher Stoddard, project
manager; Theordore Carpinelli, Li Min Ching, Miranti Gumayana, Wendy Hanes,
John Lucas, Lloyd Sigal, project team); belysning formgivare Isometrix London
och programmeraren Benjamin Pearcy.
Byggnaden finns i New York nära Times Square och är Kohn Pederson Foxs kontor
enhet. Från början funderade de på glas till utsidan men insåg att vikten av ett
enda blad skulle ha varit oöverkomliga. Att hänga en sådan bit var också en
29
30. alltför hög tröskel. Mycket lättare hartsmaterial tillverkades av företaget
3form och träffade både konstnärens estetiska och arkitektens tekniska behov.
Medan de flesta New Yorks lobbygrupper tenderar att vara av trä och sten (och
med ett ord - dyra), avslutar lobbyn på 505 Fifth Avenue enkelt i både färg och
material: vitmålade puts och gips för väggar och tak, en mörk granit för golv.
"Turrell ville bara ha puts och gips som ska träffa ljuset", säger Hocking. Men
konstnären var ganska specifik i sina krav för vit färg, väggarna är dekoratör vit,
medan taket är två bländarsteg mörkare. "Det grundlägger hela
sammansättningen av optiken", säger Hocking, som konstaterar att det inte
var den svåraste av anbudsansökningar att uppfylla. "Du går till Benjamin
Moore och ta fram en off-
white", säger han. "Det är
inte som att plocka några
exotiska stenar." London
baserade företaget
Isometrix utformade den
här fantastiska ljusdesign-
en till vänster.
Källa: ARCHITECT Magazine
Publicerad: 2007-10-01
Av Edward Keegan
30
31. Nya material och design idéer för hiss
I samband med teman för ”framtidens hiss” och yngre
människors perspektiv kommer jag att låna några
goda exemplar av designidéer från en film. Den är
inspirerad av en tecknad serie (Aeon Flux), men vad
har Hollywood produktionen med samma namn har
bidragit med är en vision av framtidens arkitektur. Aeon
Flux är filmad i Berlin och presenterar ett koncept för en
dystopisk värld med organisk arkitektur sett 400 år
framåt. Trots att livet i den sista staden i Jorden,
Bregna, är farlig och totalitär, har regissören Karyn
Kusama kreerad den som en vacker värld fylld med
”strange energy”, bakom vilken inget är som det verka
vara. Med fokus på detaljer kommer jag att undersöka
bland några originella och unika design idéer.
Förutom filmen finns obegränsade varianter och jag ska försöka att inkludera
några bra förslag.
Belysning och ljus
Belysnings arrangering är som komponering av musik. I en hiss är ljuset väldigt
viktigt för den positiva upplevelsen. Förutom teknik(http://ljuskultur.se/fakta-och-
miljo/teknik/) finns det många tankar om vad vi vill med ljuset, hur vi vill påverka
och vad vill vi uttrycka. Hur vi kommer att designa belysning beror i första hand
på om vi har en panoramahiss eller en stängd(utan direkt dagsljus) hisskorg. Det
finns många möjligheter att leka med dagsljus eller belysning och jag ska försöka
ge några intressanta exemplar som inte är nödvändigtvis från hissar men de ger
idéer som kan tillämpas i detta område. Ett bra exempel på interiör med hjälp av
ljus är tydligt nämnande projekt för hiss lobby till Kohn Pederson Fox:s byggnad.
Att leka med dagsljus….
1. Hall i Bregna 2. GROßEN vindkanaler 3. Aeons sovrum
Se större bilder här: (http://bregna2415.webs.com/gallery.htm) under Set Photographs
31
32. Se större bilder här:(
http://bregna2415.webs.com/gallery.htm) under Set Photographs och Stills
… Och belysning
Hollywood produktionen Aeon Flux har sin arkitektur och stil av charm tack vare
formgivare som har lyckats att skapa en helt annan värld och i samband med
filmens sätt att uttrycka framtiden. Med väl utvalda byggnader i Berlin behövdes
det inte mycket scendekor utan bara det rätta ljuset
som förändrar allt till annan byggnad med ett helt
annat ändamål och framtidsutseende. Det talar om
för oss att i nutiden och redan på 1700-talet hade
arkitekterna skapat en design som även kan vara
aktuell för framtiden.
Tidigare nämnde jag ett företag utvecklade projektet
KPF kontor byggnaden. På Isometrix hemsida
(http://www.isometrix.co.uk/) hittar man många
vackra idéer för ljusupplevelser och några av dem
verkar vara inspirerade av filmen Aeon Flux.
32
33. För att skapa en verklig unik miljö arbetar
ofta designer och arkitekter med olika
företag som tillverkar vissa produkter och ger
form till deras idéer. Många arkitekter har
skapat koncept som vidare användas till
andra område (t.ex. Zaha Hadid, Santiago
Callatrava osv)
Nemo Cassina är ett företag som har jobbat
med några av de bästa formgivare i
nutiden, t.ex. Norman+Partners, Karim
Rashid, Vico Magistretti, Ikaru Mori och mm.
De är presenterade av återförsäljare i
Europa, Amerika och Fjärran Östern och bl.a.
i Sverige genom Ljusgruppen AB. På bilden
ISI System av Nemo Cassina, Italien har jag tagit exempel på deras ISI System
som skulle passa bra i en hiss. I samband
med belysning för hiss besökte jag Jimmy Löf
på Ljusgruppen i Malmö. Där fick jag en hel ny värld med inspiration bland
senaste modeller av Modular, Belgien och LucePlan, Italien. Alldeles spontant
gjorde jag lista på belysning som skulle ge ny känsla in i hissen(se bilagor).
Belysning och Dataprogram
Att designa belysning är inte lätt arbete. Förutom själva utseendet finns det en
hel del planering och beräkningar som måste göras. Med handberäkningar och
gamla datorprogram kunde resultatet endast redovisas med siffror. Visserligen
kan dessa värden jämföras med krav och standarder, men för den som inte är
fackman är resultaten svåra att förstå. Med visualiseringar kan man på ett
mycket enkelt sätt visa för en beställare eller användare hur det kommer att se
ut, eller hur man tror att det kommer att se ut. Datorerna utgör sätt att
kommunicera och förklara.
Genom tiderna har många program används och även nästa alla som sysslar
med design av ljus har sina egna program samtidigt som utvecklingen går mot
universialisering. Två sådana program är DIALux och Relux. Båda har fått god
spridning i Europa och båda är översatta till svenska. För den som projekterar är
det givetvis bra med öppna program där man kan använda armaturer av olika
fabrikat. Först och främst behöver man inte lära sig så många olika program.
Man får förmodligen en större säkerhet och blir skickligast på det program man
använder mest.
33
34. Material
Carbon fiber
Det här materialet var ett tips av studenterna som
sysslar med projektet Space elevator. Carbon fiber
(eller på svenska Kolfiber) används tillsammans med
epoxi-, poly- eller vinylester för att tillverka lätta och
starka konstruktioner till flygplan, bilar, motorcyklar,
hjälmar, båtar, kanoter, cyklar, fiskespön, fiskerullar,
skidor, tennisracketar, rullbräden, vapen och mycket
annat.
De fördelarna som jag tycker gör materialet lämpligt till hisskorgar är bl.a. att det
kan ske i olika obegränsade former lika plastprodukterna. Den stora skillnaden
här är att Kolfiber är väldigt stark, det är brandsäkert och ett väldigt lätt material.
Produkterna av kolfiber har samma
egenskaper som sådana tillverkade av stål
men utgör endast 40% av deras vikt. Det gör
att kolfiber börjar tillämpas till byggindustri
och anläggningar, vilket kommer att
förändra drastiskt den här branschen. Kolfiber
finner sin tillämpning i byggindustrin genom
arkitektoniska element, trappor, catwalk
(mode podium), industriella konstruktioner,
moderna möbler osv.
Med kolfiber kan vi skapa helt ovanliga ”flytande” former eller konstruktionsdelar,
av vilka krävs att vara starka och lätta. Dessutom är produkterna av kolfiber
väldigt vackra.
(http://www.carbonbydesign.com/structure.html)
(http://www.thearchistudio.com/design-services/koh-samui-architect-service-
architectural-concept-development/architectural-product-design)
Eftersom kolfiber produkterna tillverkas i kombination med många olika ämnen
beroende av produktens ändamål, var jag nyfiken på att fortsätta min
undersökning för mer information om detta material. Jag fick svar från Lars
Viebke som sysslar mycket med kolfiber här i Sverige. Kolfibern omblandas oftast
med flera olika sortsplast så det kan inte återvinnas fullständigt förutom att dess
energi används vid bränning. Än så länge produceras produkterna på förhand
och kostnaden är hög så det kan inte handla om serieproduktion.
Dock, när det gäller specialhissar, kan kolfiber ge en bra möjlighet för vilda idéer,
34
35. t.ex ovanliga ytor. Producenter av kolfiber cello har dessutom bevisad att deras
produkter har ett likadant men med ett mycket kraftigare ljud än den
traditionella trä cello. Se hur man gör kolfiber cello:……………………………………..
http://www.youtube.com/watch?v=J_gI3chGtww
Detta gav mig en idé att man kan skapa unik hiss med till ex ett inbyggt
musikinstrument (typ harpa eller någonting liknande) direkt på väggen av hissen.
Corian
Materialet produceras av koncernen DuPont
och är en vacker lösning som lämpar sig lika bra
i privat som i offentligt miljö. Dessutom är det
miljövänlig, enligt dem.
Corian är ett material som har många fördelar
om man tänker på hissdesign.
*Det är ett vackert material, som kan bearbetas,
fogas och formas till en praktiskt taget valfri
design.
*Kan sammanfogas utan synliga fogar, vilket gör, att det inte bildas skarvar som
samlar på sig smuts och bakterier.
*Gediget material som känns varmt vid beröring och har djup och luminiscens.
*Oerhört hållbart, behöver inte bytas ut inom överskådlig tid.
*Kan repareras och återställas vid skada.
*En installation kan senare omarbetas utan att ändringen syns.
*Hygieniskt, lätt att göra rent, möglar inte.
*Fläcktåligt, även brännmärken går att ta bort.
*Det homogena, porfria materialet avvisar fukt, smuts och bakterier.
*Matchar väl andra material som kakel, rostfritt, trä och glas.
Bilden ovan visar en del av 9 kv meters lägenhet som är utformat helt i Corian.
Det är typisk exempel på att man kan skapa mycket upplevelse även i små
areor. Därför tycker jag att med hjälp av Corian skulle var möjligt att skapa fina
känslor, t.ex genom lek med ljus och alla 100 färgar som materialet erbjuder.
Det finns andra möjliga nya material som kan tillämpas till hiss, t.ex förstärkt glas
som jag nämnde vid hissen i Skytower, Nea Zeeland eller paneler Paroc som är
gjorda av ”stenull” och är väldigt brandsäkra. Andra material kan undersökas i
boken ”New Materials & New Technilogies Applied to Elevators” av Antonio
Miravete.
35
36. Empiri
Enkät och undersökning
I samband med olika teman har jag undersökt yngre människors åsikter om
framtidens hiss. Målet var att få veta vad de skulle tycka att är kul i en hiss så att
arkitekterna kan beakta just behovet framtidens konsumenter. En enkät var
utskickad till människor upp till 30 år med minimala resurser och den kan inte
räknas som representativ men resultaten är intressanta nog för att ge en idé om
detta ämne.
Först ska jag presentera svar på mina frågor av två studenter som sysslar med
projektet ”Space Elevator” inom EuSEC. Andreas Hein är från Tyskland och är
bl.a. ansvarig för projektets press information. Chad Lorsung är en medlem av
Team USA/Japan. Båda två är intressanta för den här studien eftersom de
representerar yngre människor som dessutom sysslar med utveckling av en
produkt som är inriktad mot framtiden och djärva drömmar. Jag har ställt lite
annorlunda frågor till dem än frågorna i enkäten för jag tyckte att deras
överblick är bredare än andra yngre människor som inte sysslar med sådan teknik
och koncept. Presenterade svar är endast personliga åsikter av de svarande.
Frågor och svar
1. Varför du är intresserad av utveckling av Space Elevator?
Andreas: Space Elevator kan ändra sättet vi reser ut i rymden dramatiskt genom
att minska sina kostnader och har ett mycket effektivare fysikaliska princip än
raketer. Dessutom stimulerar det min fantasi. Det är fascinerande att tänka sig att
kliva in i en hytt och åka upp till rymden!
Chad: Jag är intresserad av att utveckla en Space Elevator, eftersom det är en
utmaning och eftersom det aldrig har gjorts tidigare. Bara njuta av den på grund
av den elektronik utmaningen. Typ av koppling som sätter ihop ett pussel för mig.
2. Varför, enligt dig, är Space Elevator viktig för människorna på jorden?
A: Med Space Elevator rymdaktiviteter kan diversifiera. Detta kommer
förmodligen inte att ske omedelbart, men stegvis. Kommersiella rymdverksamhet
kommer att gynnas av lägre transportkostnader och en snabbare leverans av
nyttolaster ut i rymden. Tillförlitligheten bör också vara högre jämfört med
raketer. Härmed bifogas två dokument jag presenterade under 2009 om några
möjliga tillämpningar av Space Elevator för rymdverksamhet.(se bilagor)
C: Själv tycker jag att det är viktigt för folk att prova nya saker. Några saker
36
37. fungerar och andra inte. The Space Elevator idén verkar precis som ett sätt att få
alla att bevittna utrymme eller kanske flytta till en annan planet om det
behövs. Och effektivare, tror jag.
3. Tror du Space Elevator har någon tillämpning i byggnadskonstruktion och
arkitektur?
A:
Om kol nanorör (Carbon nanotubes) utvecklas ytterligare och kan användas
som ett material i industriell skala, jag är säker på att detta material kommer att
användas i byggnadskonstruktion och arkitektur för att möjliggöra konstruktioner
som ansågs omöjligt förut. Det finns redan några publikationer om detta ämne.
C: På denna fråga du kanske hänvisar till kolfiber? Jag tror att kolfiber redan har
många användningsområden i bilar, tennisracket etc. Men jag tror många mer
användningsområden också.
4. Om vi betraktar Space Elevator i tydlig design aspekt (interiör och exteriör), hur
det skulle se ut och var skulle konstruktörerna få inspiration från (Till exempel
filmer, böcker, natur (biomimic), avancerad arkitektur)?
A: När det gäller det yttre, är jag övertygad om att konstruktionen kommer att
vara strikt funktionella som i alla fall av rymdfarkoster. Om du tittar i befintliga
klättrare Space Elevator modeller, visar de redan ganska liknande egenskaper
och utvecklats på intressanta sätt:………………………………………………………….
http://www.se.kleinquadriert.de/PR/fotos/japan/JP_Konkurrenten.jpg
http://www.xconomy.com/seattle/2010/04/13/beaming-power-to-uavs-space-
elevators-and-someday-earth-the-lasermotive-story/attachment/lm_robot/
In i interiören definitivt finns det utrymme för design frågor när det gäller
t.ex. transport av turister/besättning är berörda. Inspirationen kommer
förmodligen först till kvarn från befintliga filmer, böcker men jag kan tänka mig att
biomimetiska mönster är också tänkbara.
C: Jag tror faktiskt struktur och hur det kommer se ut beror på hur det behövs för
att hålla upp och arbeta. Till exempel ett flygplan är något rund för styrka, men
om vi hittar något starkare och lättare, kan formen ta en annan form triangel,
t.ex.
37
38. Enkät
Förutom dess, en enkät (se bilagor) hade hjälpt den studie och det var skickat till
yngre människor framför allt i Sverige, men andra länder också tog medverkan.
Det finns allmänna frågor om respondenternas profil; specifika frågor, som är i
samband med deras bostad och vanor i samband med detta; frågor om vad de
inspireras av; och frågor om deras åsikter och vad tycker de är kul i samband
med hissar. Några av frågorna innehåller bilder för bättre beskrivning.
Med frågor 2,3,4 respondenterna funderar på vad de inspireras av.
Frågor 5,6,17 har som mål att få veta vad de tycker är roligt.
Frågor 7,8,9 undersöker deras attityd till ovanliga byggnader.
Frågor 10,11,12,13,14 handlar om deras vanor i samband med byggnader och
hur ofta i så fall de brukar använda hissar.
Med svar på frågor 15 och 16 som innehåller hissbilder, får vi veta om hur de
känner sig i olika hissmiljöer. De hissarna är existerande och några av de är
extrema eller ovanliga, andra är klassiska. Fråga 16 undersöker om yngre
människor tolererar intimitet i offentligt miljö.
Fråga 20 handlar om deras ambitioner. Ju högre ambitioner man har, ju högre
kräv han/hon har om design bl.a.
Enkäten har inte fått tillräckligt svar, därför man kan inte generalisera resultaten.
Dock, det är gjort i rätt åldersgrupp och är användbar till grundreflektioner.
Analys
Praxis visar att framtidsbyggnaderna blir högre och högre men yngre människor
vill gärna bo i ett lägre hus (bostad). Högre byggnader har ett annat ändamål
än boende och kräver nya problemlösningar för vertikala transporten inom de
med varje designlösning. Hur framtidshissen kommer att se ut är inte helt klar,
eftersom det är väldigt få designers som ”vågar att komma in hisskorgen” utan
det är mest byggherren som projekterar dem och resultaten är ofta ”inside the
box”.
Enligt Per Reinholtz är hissen en passage och inte en upplevelse. Han berättar att
i sitt arbete fick han framför allt att välja färg på golv eller väggar i byggnadens
hiss.
38
39. I Sverige är arkitekterna inte projektledare samtidigt och har mycket mindre
ansvar för projektet. På det sättet är byggherren som levererar hissen. Medan
t.ex. i mitt hemland bl. andra länder har arkitekten huvudroll och huvudansvar för
den hela projektet och ofta är inblandad i den minsta detalj, om inte – det är
han som bestämmer designfirma som tar hand om detta med gemensamma
konsultationer.
I så fall är det väldigt viktigt att uppfattas vem vilken roll har i ett projekt och hur
kan inspireras just han/hon som är ansvarig för hissens utseende.
39
40. Slutsatser
Resultat
Resultatet av den här studien är att vi faktiskt ställer en ny fråga som inte har
diskuterades så mycket förut: hur man kan förvända hissen till en upplevelse
genom framgångsrik design och tänkande med mindre begränsningar
(skapande av ett koncept precis som för alla andra produkter på marknaden).
Egna reflektioner
De yngre människor som har deltagit i min undersökning inspireras framför allt
från filmer och musik. En stark magnet är rymden som inspirerar unga människor
till att bli uppfinnare, dvs. att förvandla drömmar till verklighet. De vill gärna prova
på något ovanligt men det är fortfarande få som vågar satsa på extrema
upplevelser. Antoni Gaudís basilika i Barcelona Sagrada Familia från enkäten
visade att unga människor fortfarande är mer benägna att relatera byggnaden
till framtiden än till det förflutna. Detta bekräftar min uppfattning att man kan bli
inspirerad av byggnader från tidigare perioder och fortfarande bli framgångsrika
(t.ex. byggnaderna i filmen Aeon Flux).
Vad kan man undersöka vidare i samband med hissen? Det kan vara yngre
människors attityd för mindre utrymme och känslor som skratt, rädsla,
öppenhet/slutenhet i samband med att dela ett litet utrymme med okända
personer.
Eftersom enkäten innehåller bilder och det var på word fil, hade jag ingen
möjlighet att nå massor av människor på ett digitalt sätt, utan det skulle vara
möjligt med pappers kopior. Vad som kan göras annorlunda, är t.ex. om man
utformar en enkät helt med text, gärna på mall av online undersökningar som
SurveyMesh. En sådan enkät kan man lägga t.ex. på en hemsida. Det är möjligt
att göras vid utformningen av publiceringsmaterialen för Åhmans i Åhus som
kommer att ha projektrapporten som bas.
40
41. Litteraturförteckning
1. Hein, A. ”Analysis of Possible Changes in Spacecraft Design Due to the
Usage of a Space Elevator for Transportation”, TU Muenchen, Institute of
Astronautics, Garching, Germany
2. Keinonen, T., Takala, R., Jaasko, V. ”Product Concept Design: A Revew at
the Conceptual Design of Products in Industri”, 2006
3. Miravete, A.”, New Materials & New Technologies Applied to Elevators”,
2002
4. Popp, J., ”Elevator Sustainable Design”, 2009, www.elevator-world.com
5. Thorpe, A. ”Design för hållbar utveckling, 2008
6. www.victorlombardi.com/about.shtml
7. www.ahmans.se
8. www.zaha-hadid.com
9. www.foster+partners.com
10. http://the-shard.com/
11. http://som.com/content.cfm/burj_khalifa
12. http://helixator.wordpress.com/category/helixator/
13. www.usdspace.com
14. http://en.wikipedia.org/wiki/Space_elevator
15. http://eusec.warr.de/
16. www.icm-corp.com
17. www.corian.com
18. http://www.kolfiber.info.se/ och Viebke, L.
19. www.paroc.se
20. http://www.optimalift.ru/index.php?new_division_id=549
21. http://daisyames.com/post/5448480104/eleinstall
22. http://www.nps-tchoban-voss.de/
23. http://bregna2415.webs.com/gallery.htm
24. ljuskultur.se
25. http://www.isometrix.co.uk/
26. http://www.nemo.cassina.it/
27. http://www.carbonbydesign.com/
28. www.italdesign.com
29. http://www.speronewestwater.com/cgi-
bin/iowa/articles/record.html?record=744
30. http://www.nytimes.com/2009/10/21/
arts/design/21foster.html?_r=3&ref=arts
31. http://www.fastcodesign.com/1662349/norman-foster-completes-moving-
gallery-in-a-giant-elevator
41