SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 17
Milstolpar inom Socialomsorg,  vårdvetenskaplig och medicinsk historia
Klassiska Antiken  - Hippokrates 460-377f.Kr – den kliniske läkekonstens fader och även bakgrundsgestalt till etikläran. Vården i Europa är till stor del grundad på den grekiska traditionen. Han hade en helhetssyn på människan. Han menade att människan var en del av sin miljö Han antog att man blev sjuk när det var obalans mellan de fyra kroppsvätskorna, blod, slem, gul och svart galla.  Denna uppfattning rådde långt in på 1600-talet Han hade en stärkt uppfattning att man skall hjälpa alla oavsett status, ekonomi, kön eller trosuppfattning.
Människan skulle leva i harmoni med sin biologiska och sociala miljö. Balansen däri utgjorde graden av hälsa.  Han ansåg att sjukdomar inte var övernaturliga och inte kommer ur gudars vrede eller annan trolldom.  Hippokrates tog hänsyn till den enskilda människans grundläggande behov och motiverade hälsobefrämjande åtgärder utifrån dessa.  I vården av sjuka vurmade han för sunda levnadsvanor  ,[object Object]
Bad
Lavemang
Naturmediciner,[object Object]
Medeltiden - Jesus var den stora helaren.  Mycket hände politiskt och Romarna störtades och den katolska kyrkan fick mycket att säga till om i samhällen.  Stark tillväxt förbyttes till stagnation och politisk oro. Svält på grund av torka och digerdöden gjorde sitt intåg och dödade nästan halva Europas befolkning.  Tusen års mörker.  Nu anammades trolldom, religion och andra föreställningar. Utbildning att vårda sjuka existerade inte. Man började hörsamma Kyrkans visdom och även Hippokrates läror.
Diakoni. Hjälp till de fattiga och behövande har alltid varit en av kyrkans grundläggande funktioner.   Diakonissor (Diakon) ”De som tjänar”  Det var den tidens ”hemsjuksköterskor.”   Den första man skickade till Rom som hemsjuksköterska (Diakon)  hette ”Phoebe” De kvinnor som vid sidan om klostren bedrev sjukvård beskylldes för att vara Häxor. De första beskrivna häxbränningarna utfördes i slutet av 1500-talet och finns även beskrivna mycket tidigare.  Kyrkan var rädd för dessa hedniska varelser som de påstod hade förbund med djävulen. De kallades också skogsvidjor och sågs härstamma från fornnordiska gudinnan Skade som ansågs hade magiska krafter.  År 1608 fick Sverige en ny, sträng häxlag som föreskrev dödsstraff för alla former av trolldom grundad på bibelns bud "du skall icke låta en trollkona leva"
Även om det var kyrkans påfund att avrätta häxor så fanns präster som stred för att bevisa deras oskuld. Tillslut så bevittnade många om falsk vittnesbörd och man slutade äntligen avrätta dessa kvinnor.  Dessa kvinnor var ofta inte skrivkunniga och deras kunskap var tyst och fördes vidare muntligt. Det som fanns nedskrivet brändes av kyrkan.
Kärleken till din nästa.Tjäna andra.I den sjuka människan såg man Gud. Man såg vårdandet som ett kall.  Matteus 7:12 Är bibelns och omvårdnadens gyllene regel.  ”Allt vad ni vill att människor ska göra er, det skall ni också göra dem”.  (vilket även omfattar våra fiender) Matteus symbol är en bevingad människa (ofta kallad ängel).  Barmhärtighetstanken är den kristna trons grundpelare.  Detta har påverkat utvecklingen av sjukvård och omvårdnad genom tiderna.  Vårdvetenskapliga sällskapet utgår från en vårdvetenskap som har en bild av människan som enheten kropp, själ och ande.  Vårdandets ursprungliga idé utgår från barmhärtighetstanken och den medmänskliga kärleken, caritas, vilket innebär att vilja tjäna och ta ansvar för den andres lidande i syfte att stödja denne mot hälsa.
1100-talet. På Klostren bedrevs sjukvård och man gjorde provisoriska sjukvårdsinrättningar.   Vården utformades mycket efter prästers och munkars utsagor.  Munkar bedrev sjukvård vid sina kloster dit åldrande och sjuka gick sin pilgrimsfärd.  Nunnorna var ålagda att lyda sina överordnanden inom sitt kloster och man bedrev sjukvård även där.  Man hade även egna Örtagårdar.   Digerdöden dödade ungefär ca 25 miljoner människor i Europa på 1300-talet. Vården gavs på Helgeandehus vården baserade sig på omvårdnad och isolering.  I Sverige fick man då vårdas i karantän och det upprättades 50 inrättningar. Andra farsoter Lepra Kolera Syfilis Dessa inrättningar stängdes när protestantismen ersatte katolicismen mitten av 1500-talet
Helgeandshus  Helige andens hus;  Domus sancti Spiritus Kallades i Europa under medeltiden kombinerade ålderdomshem och sjukhus drivna av välgörenhetsstiftelser, som var en viktig del av tidens omsorgsväsen.  Redan på 1300-talet har man sett att de funnits. Återigen så aktualiserades denna typ av vård för de svårast sjuka, som inte kunde vårdas i hemmen.
Kyrkan var den organisation som hade utbildade präster och inom Katolska organisationen fanns munkar och även nunnor. Omvårdnaden kunde då verbaliseras ned i skriftlig form.  Därför har olika religioner en stark påverkan på den Omvårdnadsteoretiska utvecklingen.   Till skillnad från Diakonerna så avsade de sig nunnorna allt eget leverne för att vårda patienten i Guds tro.  De tjänade Gud och utvecklade utformningen av vården till patienterna tillsammans. Klosterväsendets främsta medicinska bidrag var främst själavården och odlingen och recept på örter som kunde lindra och bota.
1a sjukhuset i Paris tillkom på 1100-talet. ”Hôtel dieu” Än idag så existerar sjukhuset. Där avbildades Nunnor ”experter” som undervisar ”Noviser"
Renässansen  är den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.  Renässansen pågick från sent 1300-tal till början av 1600-talet.  Renässansen var motsägelsernas tid.  Tidsåldern präglades av konsten, vetenskap & Humanism.
1500-talet Klostren avskaffades och myndigheter växte upp och tog över utformningen av sjukvården.   Den katolska kyrkan avskaffades av Gustav Vasa och de fick även mycket kritik och vid reformen så revs många kloster och de sjuka fick återigen förlita sig på dem med gott sinne och man vårdades återigen i hemmen.  Mycket av det skriftliga materialet förstördes.  Kvinnors arbete nedvärderades och de fick ej heller skola sig.  Samhället härjades av infektionssjukdomar och man behövde isolera dessa människor i olika institutioner. I slutet av 1600-talet hade infektionssjukdomarna stark inverkan på befolkningens hälsotillstånd.   Hospitalen uppstod för att kunna begränsa spridningen.  De som arbetade där var tyvärr outbildade och råa.  Man började inse att man måste införa en barmhärtigare samhällsvård.  Ordet omvårdnad påträffas första gången i en bok i Sverige kring 1590 talet. Omvårdnad kommer från ordet Umvarpa = vilket står för ”vara av vikt, angå någon, ägna någon vård och omsorg.
Barmhärtighetssystrar  Från skillnad till nunnorna skulle de inte svära löften och de skulle lyda en läkare . De skulle även skolas in i yrket.  Barmhärtighetssystrarna grundades av Vincent De Paul 1577-1660

Mais conteúdo relacionado

Mais procurados

Arhitectura gotică
Arhitectura goticăArhitectura gotică
Arhitectura gotică
Ralu Asdf
 
Michel foucault prezentacja
Michel foucault prezentacjaMichel foucault prezentacja
Michel foucault prezentacja
Iwona Smyrek
 
Revoluția Glorioasă.pptx
Revoluția Glorioasă.pptxRevoluția Glorioasă.pptx
Revoluția Glorioasă.pptx
SoTastyThia
 
Inventii care au revolutionat lumea
Inventii care au revolutionat lumeaInventii care au revolutionat lumea
Inventii care au revolutionat lumea
Pop Alex
 

Mais procurados (20)

Arhitectura gotică
Arhitectura goticăArhitectura gotică
Arhitectura gotică
 
Pesterile
PesterilePesterile
Pesterile
 
Antiken
AntikenAntiken
Antiken
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
 
Studiu de caz 2
Studiu de caz 2Studiu de caz 2
Studiu de caz 2
 
2 liberalism
2 liberalism2 liberalism
2 liberalism
 
Michel foucault prezentacja
Michel foucault prezentacjaMichel foucault prezentacja
Michel foucault prezentacja
 
5_prezentare.pptx
5_prezentare.pptx5_prezentare.pptx
5_prezentare.pptx
 
Medeltiden
MedeltidenMedeltiden
Medeltiden
 
Clasa 7
Clasa 7Clasa 7
Clasa 7
 
Scrisoare intentie
Scrisoare intentieScrisoare intentie
Scrisoare intentie
 
Petrolul
PetrolulPetrolul
Petrolul
 
Importanța reciclării ambalajelor
Importanța reciclării ambalajelorImportanța reciclării ambalajelor
Importanța reciclării ambalajelor
 
protectia consumatorului
protectia consumatoruluiprotectia consumatorului
protectia consumatorului
 
APARIȚIA CREDINȚELOR ȘI ARTEI.pptx
APARIȚIA CREDINȚELOR ȘI ARTEI.pptxAPARIȚIA CREDINȚELOR ȘI ARTEI.pptx
APARIȚIA CREDINȚELOR ȘI ARTEI.pptx
 
Identificarea problemelor comunității
Identificarea problemelor comunitățiiIdentificarea problemelor comunității
Identificarea problemelor comunității
 
Revoluția Glorioasă.pptx
Revoluția Glorioasă.pptxRevoluția Glorioasă.pptx
Revoluția Glorioasă.pptx
 
Copilul în contact cu sistemul de justiție
Copilul în contact cu sistemul de justițieCopilul în contact cu sistemul de justiție
Copilul în contact cu sistemul de justiție
 
Inventii care au revolutionat lumea
Inventii care au revolutionat lumeaInventii care au revolutionat lumea
Inventii care au revolutionat lumea
 
Importanta grasimilor
Importanta grasimilorImportanta grasimilor
Importanta grasimilor
 

Destaque (20)

Etikht12elev
Etikht12elevEtikht12elev
Etikht12elev
 
Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
 
Gerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetGerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandet
 
Etik
EtikEtik
Etik
 
Etik och moral
Etik och moralEtik och moral
Etik och moral
 
Etiken
EtikenEtiken
Etiken
 
Afasi
AfasiAfasi
Afasi
 
02 kultur och religion 1
02 kultur och religion 102 kultur och religion 1
02 kultur och religion 1
 
Planering för religion i årskurs 8
Planering för religion i årskurs 8Planering för religion i årskurs 8
Planering för religion i årskurs 8
 
öVning etiska modeller och etiska frågor
öVning etiska modeller och etiska frågoröVning etiska modeller och etiska frågor
öVning etiska modeller och etiska frågor
 
Omv resp
Omv respOmv resp
Omv resp
 
Marie curie
Marie curieMarie curie
Marie curie
 
Omv resp
Omv respOmv resp
Omv resp
 
Grön el
Grön elGrön el
Grön el
 
Bakterier Och Virusarbete
Bakterier Och VirusarbeteBakterier Och Virusarbete
Bakterier Och Virusarbete
 
James watt ppt
James watt pptJames watt ppt
James watt ppt
 
คำราชาศัพท์ ม.6
คำราชาศัพท์ ม.6คำราชาศัพท์ ม.6
คำราชาศัพท์ ม.6
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Session 54 Lars Modig
Session 54 Lars ModigSession 54 Lars Modig
Session 54 Lars Modig
 
Pneumonia
PneumoniaPneumonia
Pneumonia
 

Semelhante a Vårdens historia (10)

2 medeltidens tro och ideal
2 medeltidens tro och ideal2 medeltidens tro och ideal
2 medeltidens tro och ideal
 
Hälsa
HälsaHälsa
Hälsa
 
Bernhardsson_Litterara_besvar_hela
Bernhardsson_Litterara_besvar_helaBernhardsson_Litterara_besvar_hela
Bernhardsson_Litterara_besvar_hela
 
Kristendom
KristendomKristendom
Kristendom
 
Världsreligionerna kristendom
Världsreligionerna   kristendomVärldsreligionerna   kristendom
Världsreligionerna kristendom
 
Medeltiden del1
Medeltiden del1Medeltiden del1
Medeltiden del1
 
Kristendom pp
Kristendom ppKristendom pp
Kristendom pp
 
TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie
TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserieTK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie
TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie
 
Tro vetenskap. Tranemo gymnasieskola, 2019-11-28
Tro vetenskap. Tranemo gymnasieskola, 2019-11-28Tro vetenskap. Tranemo gymnasieskola, 2019-11-28
Tro vetenskap. Tranemo gymnasieskola, 2019-11-28
 
Kristendom inriktning
Kristendom inriktningKristendom inriktning
Kristendom inriktning
 

Mais de Helena Svensson (6)

Redovisning sem6
Redovisning sem6Redovisning sem6
Redovisning sem6
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Pedagogikens historia
Pedagogikens historiaPedagogikens historia
Pedagogikens historia
 

Vårdens historia

  • 1. Milstolpar inom Socialomsorg, vårdvetenskaplig och medicinsk historia
  • 2. Klassiska Antiken  - Hippokrates 460-377f.Kr – den kliniske läkekonstens fader och även bakgrundsgestalt till etikläran. Vården i Europa är till stor del grundad på den grekiska traditionen. Han hade en helhetssyn på människan. Han menade att människan var en del av sin miljö Han antog att man blev sjuk när det var obalans mellan de fyra kroppsvätskorna, blod, slem, gul och svart galla. Denna uppfattning rådde långt in på 1600-talet Han hade en stärkt uppfattning att man skall hjälpa alla oavsett status, ekonomi, kön eller trosuppfattning.
  • 3.
  • 4. Bad
  • 6.
  • 7. Medeltiden - Jesus var den stora helaren.  Mycket hände politiskt och Romarna störtades och den katolska kyrkan fick mycket att säga till om i samhällen. Stark tillväxt förbyttes till stagnation och politisk oro. Svält på grund av torka och digerdöden gjorde sitt intåg och dödade nästan halva Europas befolkning. Tusen års mörker.  Nu anammades trolldom, religion och andra föreställningar. Utbildning att vårda sjuka existerade inte. Man började hörsamma Kyrkans visdom och även Hippokrates läror.
  • 8. Diakoni. Hjälp till de fattiga och behövande har alltid varit en av kyrkans grundläggande funktioner.  Diakonissor (Diakon) ”De som tjänar”  Det var den tidens ”hemsjuksköterskor.”  Den första man skickade till Rom som hemsjuksköterska (Diakon)  hette ”Phoebe” De kvinnor som vid sidan om klostren bedrev sjukvård beskylldes för att vara Häxor. De första beskrivna häxbränningarna utfördes i slutet av 1500-talet och finns även beskrivna mycket tidigare. Kyrkan var rädd för dessa hedniska varelser som de påstod hade förbund med djävulen. De kallades också skogsvidjor och sågs härstamma från fornnordiska gudinnan Skade som ansågs hade magiska krafter. År 1608 fick Sverige en ny, sträng häxlag som föreskrev dödsstraff för alla former av trolldom grundad på bibelns bud "du skall icke låta en trollkona leva"
  • 9. Även om det var kyrkans påfund att avrätta häxor så fanns präster som stred för att bevisa deras oskuld. Tillslut så bevittnade många om falsk vittnesbörd och man slutade äntligen avrätta dessa kvinnor. Dessa kvinnor var ofta inte skrivkunniga och deras kunskap var tyst och fördes vidare muntligt. Det som fanns nedskrivet brändes av kyrkan.
  • 10. Kärleken till din nästa.Tjäna andra.I den sjuka människan såg man Gud. Man såg vårdandet som ett kall. Matteus 7:12 Är bibelns och omvårdnadens gyllene regel. ”Allt vad ni vill att människor ska göra er, det skall ni också göra dem”. (vilket även omfattar våra fiender) Matteus symbol är en bevingad människa (ofta kallad ängel). Barmhärtighetstanken är den kristna trons grundpelare. Detta har påverkat utvecklingen av sjukvård och omvårdnad genom tiderna. Vårdvetenskapliga sällskapet utgår från en vårdvetenskap som har en bild av människan som enheten kropp, själ och ande. Vårdandets ursprungliga idé utgår från barmhärtighetstanken och den medmänskliga kärleken, caritas, vilket innebär att vilja tjäna och ta ansvar för den andres lidande i syfte att stödja denne mot hälsa.
  • 11. 1100-talet. På Klostren bedrevs sjukvård och man gjorde provisoriska sjukvårdsinrättningar.  Vården utformades mycket efter prästers och munkars utsagor. Munkar bedrev sjukvård vid sina kloster dit åldrande och sjuka gick sin pilgrimsfärd. Nunnorna var ålagda att lyda sina överordnanden inom sitt kloster och man bedrev sjukvård även där. Man hade även egna Örtagårdar.  Digerdöden dödade ungefär ca 25 miljoner människor i Europa på 1300-talet. Vården gavs på Helgeandehus vården baserade sig på omvårdnad och isolering. I Sverige fick man då vårdas i karantän och det upprättades 50 inrättningar. Andra farsoter Lepra Kolera Syfilis Dessa inrättningar stängdes när protestantismen ersatte katolicismen mitten av 1500-talet
  • 12. Helgeandshus Helige andens hus; Domus sancti Spiritus Kallades i Europa under medeltiden kombinerade ålderdomshem och sjukhus drivna av välgörenhetsstiftelser, som var en viktig del av tidens omsorgsväsen. Redan på 1300-talet har man sett att de funnits. Återigen så aktualiserades denna typ av vård för de svårast sjuka, som inte kunde vårdas i hemmen.
  • 13. Kyrkan var den organisation som hade utbildade präster och inom Katolska organisationen fanns munkar och även nunnor. Omvårdnaden kunde då verbaliseras ned i skriftlig form. Därför har olika religioner en stark påverkan på den Omvårdnadsteoretiska utvecklingen.  Till skillnad från Diakonerna så avsade de sig nunnorna allt eget leverne för att vårda patienten i Guds tro. De tjänade Gud och utvecklade utformningen av vården till patienterna tillsammans. Klosterväsendets främsta medicinska bidrag var främst själavården och odlingen och recept på örter som kunde lindra och bota.
  • 14. 1a sjukhuset i Paris tillkom på 1100-talet. ”Hôtel dieu” Än idag så existerar sjukhuset. Där avbildades Nunnor ”experter” som undervisar ”Noviser"
  • 15. Renässansen  är den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts. Renässansen pågick från sent 1300-tal till början av 1600-talet. Renässansen var motsägelsernas tid. Tidsåldern präglades av konsten, vetenskap & Humanism.
  • 16. 1500-talet Klostren avskaffades och myndigheter växte upp och tog över utformningen av sjukvården.  Den katolska kyrkan avskaffades av Gustav Vasa och de fick även mycket kritik och vid reformen så revs många kloster och de sjuka fick återigen förlita sig på dem med gott sinne och man vårdades återigen i hemmen. Mycket av det skriftliga materialet förstördes. Kvinnors arbete nedvärderades och de fick ej heller skola sig. Samhället härjades av infektionssjukdomar och man behövde isolera dessa människor i olika institutioner. I slutet av 1600-talet hade infektionssjukdomarna stark inverkan på befolkningens hälsotillstånd.  Hospitalen uppstod för att kunna begränsa spridningen.  De som arbetade där var tyvärr outbildade och råa. Man började inse att man måste införa en barmhärtigare samhällsvård. Ordet omvårdnad påträffas första gången i en bok i Sverige kring 1590 talet. Omvårdnad kommer från ordet Umvarpa = vilket står för ”vara av vikt, angå någon, ägna någon vård och omsorg.
  • 17. Barmhärtighetssystrar  Från skillnad till nunnorna skulle de inte svära löften och de skulle lyda en läkare . De skulle även skolas in i yrket.  Barmhärtighetssystrarna grundades av Vincent De Paul 1577-1660
  • 18. Diakonianstalten i Kaiserwerth var det 1a moderna sjuksköterskeskolan (1836) Makarna Fliedner var dem som grundade skolan och utformade utbildningsordningen. Flera svenska sjuksköterskor utbildade sig vid skolan, även Florence Nightingale Florence Nightingale (1820- 1910) Utbildning fick hon via kloster och Diakonianstalten i Kaiserwerth. Hon införde hygientänkandet i omvårdnadsarbetet. Hon bildade också sjuksköterskeskolan St Thomas Hospital 1860. Hon gjorde en åtskillnad mellan vård och Läkekonsten
  • 19. Statlig legitimation fick man 1957. Då gick man från lärlingssystem till effektiv yrkesutbildning. 1977 kom Högskolereformen. Sjuksköterskeutbildningen vart då Högskolemässig och inträdeskravet var tvåårig gymnasialskola.  Karaktärsämnet var ”omvårdnad” och man läste 80 P.  1980 avskaffades många av mentalsjukhusen och man skulle integrera de psykiskt sjuka i samhället då det innan hållits segregerade. 1993 Kom en ny Högskolereform och Sjuksköterskeutbildningen förlängdes ett år & blev då 120 P. Inträdeskravet var då inte behövligt att man gått en vårdutbildning innan. Referens Barbro Holmdahl sjuksköterskans historia från sjukvakterska till omvårdnads doktor.