Arsberattelsen2012

Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar
organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och
kunskapsspridning.
Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd.
Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner
och företag. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk
cancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 450 forskningsprojekt.
Årsberättelse
Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59
Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se
Cancerfondensårsberättelse2012
2012

Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2012
Lena Biörnstad, Cancerfonden
Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden
Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB
Foto Andrea Björsell sid 3, 12, 21, 23, 25, 26, 30, Jonas Billberg sid 25, Staffan Claesson sid 55,
Melker Dahlstrand sid 4, 5, 7, 11, 13, 15, 16, 17, 20, 22, 28, 29, 32, 33, Magnus Gotander sid 18, 54,
Malin Hoelstad sid 59, Jeanette Hägglund sid 55, Mikael Wallerstedt sid 19, Sanna Wärn sid 21, Stefan Zimmerman sid 57, 58
Omslag Kate Gabor
Illustrationer IK Stockholm sid 6, 8–9
Form och produktion Curt Lundberg
Korrektur Birgitta Hessulf
Tryck Elanders
Varje dag görs framsteg
inom cancerforskningen
Professor Anna Karlssons vardag på Karolinska Institutet
kretsar kring klinisk virologi, det vill säga diagnostik av
virussjukdomar. Indirekt är området cancerrelaterat, eftersom
man kan angripa cancerceller på samma sätt som virus för att
få dem att sluta växa och dela sig.
Vid sidan om sin forskning har Anna Karlsson även upp-
draget som vetenskaplig sekreterare i Cancerfondens forsk-
ningsnämnd. Det innebär att hon har en god överblick över
dagens svenska cancerforskning.
Hennes uppfattning är att läget på forskningsfronten i vårt
land just nu är mycket bra. Vi har en livskraftig forskning,
god tradition, starka miljöer och bra utbildning. Vi står oss
helt enkelt väl internationellt sett. En starkt bidragande orsak
till vår framskjutna position är Cancerfondens arbete.
– Vi forskare är enormt tacksamma för det förtroende vi
får från Cancerfondens givare att jobba med det vi tror på. Jag
och mina kolleger i labbet känner en sådan tillfredsställelse
när vi ser att den forskning vi påbörjade för tio år sedan i dag
hjälper sjuka människor att bli friska, säger Anna.
Omslagsbilden: Längst fram Anna Karlsson. I mitten
postdoktorand Kathrin Reiser från Tyskland och till vänster
doktorand Shuba Krishnan från Indien, båda ingår i Anna
Karlssons forskargrupp.
Så här kan du bidra
Trygghet för givaren
Cancerfonden
– har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll
– är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd)
– är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000.
Bli månadsgivare
Som månadsgivare ger du cancerforskningen
de bästa förutsättningarna. Dina regelbundna
gåvor håller ner våra administrativa kostnader
samtidigt som forskarna lättare och mer lång-
siktigt kan planera sitt arbete. Bli månadsgi-
vare på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59.
Ge en gåva
Du kan när som helst stödja cancerforskningen
genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro
901986-0 eller bankgiro 901-9514. På cancer-
fonden.se kan du ge en gåva med ditt bankkort
eller via internetbank.
Ge en minnesgåva
Med en minnesgåva till Cancerfonden hedrar
du minnet av en närstående. På cancerfonden.
se skänker du enkelt din minnesgåva eller
engagerar familj och vänner genom att starta
en minnesinsamling. Du kan även ringa in din
minnesgåva på 020-59 59 59.
Testamentera
Att testamentera till Cancerfonden är att ge en
gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden
kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar,
fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden
är befriad från skatt på ränteintäkter, aktie-
utdelningar och kapitalvinster. Som testa-
mentstagare tar vi ansvar för att testamentet
verkställs med respekt för det som testamentet
omfattar.
Bli stödmedlem
Som stödmedlem till Cancerfonden får du
varje år fyra nummer av vår uppskattade
tidning Rädda Livet. Ett stödmedlemskap i
Cancerfonden kostar 200 kronor per år.
Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri
Cancerfondens Rikslotteri är lotteriet där alla
är vinnare, lotteriets överskott går oavkortat
till vår verksamhet. Lotterna köper du på vår
webbplats, cancerfonden.se
Engagera ditt företag
Sedan Cancerfonden grundades för drygt 60
år sedan har vi samarbetat med företag för
att sprida kunskap och generera medel till
cancerforskning. Tillsammans med Cancer-
fonden associeras ni med en fråga som berör
och engagerar många, vilket skapar mervärde.
Läs mer på cancerfonden.se
Aktiegåva
Du kan skattefritt skänka utdelningen från
dina börsnoterade aktier till Cancerfonden.
Läs mer på cancerfonden.se eller ta hjälp av
din bank.
Stora donationer
En stor donation är att ge långsiktigt stöd och
ett sätt att finansiera svensk cancerforskning.
Som donator bidrar du till att Sveriges position
inom cancerområdet stärks internationellt.
Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet
Cancerfonden är förmånstagare i Svenska
PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra
till en bättre värld för människor, djur och
miljö. Sedan starten 2005 har Svenska Post-
kodLotteriet delat ut över 3,8 miljarder kronor
till ideell verksamhet.
Spara i fonder
Genom att spara pengar i Skandia Cancerfon-
den stödjer du vår verksamhet genom att vi
årligen får två procent av fondens värde.

l Cancerfondens vision är att besegra cancer.
l Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisa-
tion med fokus på forskningsfinansiering, opinionsbildning
och kunskapsspridning.
l Målet är att färre ska drabbas och fler överleva.
l Överlevnaden i cancer har fördubblats sedan Cancer-
fonden bildades 1951, från 30 procent till 60 procent.
l 2012 samlade Cancerfonden in 509 miljoner kronor. 404
miljoner kronor avsattes till svensk cancerforskning och
40 miljoner kronor till opinionsbildning och kunskaps-
spridning.
l 14,9 procent av de totala intäkterna gick till kostnader
för insamling och administration (SI-tal) 2012.
Innehåll
Generalsekreteraren har ordet
Forskning och prevention
– två vapen mot cancer 2

Det här är Cancerfonden
Besegra cancer! 4
Cancerfondens organisation 7
Från insamling till resultat 8
Forskningsfinansiering
Största summan någonsin till forskning 10
Fem forskare berättar:
l Forskningen går in i dynamisk period 12
l Livsstilen som kan förebygga cancer 14
l Tack för allt stöd 17
l Cancer inte längre en gåta 18
l Kan träning minska besvären? 19
Opinionsbildning
Nollvision för tobak och jämlik cancervård 20
Kunskapsspridning
Sociala medier en allt viktigare kanal 22
Insamling
300 000 vill vara med och besegra cancer 24
l Testamenten finansierar en stor del 26
l Insamlingen som rockar 28
l Månadsgivare gör det enkelt 28
l Lindex slår insamlingsrekord 29
Årsredovisning 2012
Cancerfondens styrelse 32
Förvaltningsberättelse 34
Resultaträkning 38
Balansräkning 39
Kassaflödesanalys 40
Fem år i sammandrag 41
Redovisningsprinciper 42
Noter 44
Revisionsberättelse 49
Bilagor
1. Värdepapper 50
2. Forskning och vårdutveckling 53
3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 54
4. Tjänster, planeringsgrupper,
stipendier med mera 60
5. Anslag från NCU 2012 63
6. Styrande organ med mera
i Cancerfonden 64
7. Cancerfondens kodrapport 67
De tio vanligaste cancersjukdomarna 2011
Prostatacancer 9 663
Bröstcancer 8 427
Hudcancer exklusive malignt melanom 5 775
Tjocktarmscancer 4 183
Lungcancer inklusive cancer i luftstrupe,
bronker och lungsäck 3 765
Malignt melanom i huden 3 323
Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar 2 640
Malignt lymfom 2 324
Ändtarmscancer 1 979
Livmoderkroppscancer 1 431
l Minst var tredje person kommer att få en cancerdiagnos
under sin livstid.
l Varje år får cirka 55 000 personer cancer.
l I dag lever cirka 417 000 personer som har eller har haft
en cancersjukdom.
l Drygt 60 procent av dem som får en cancerdiagnos lever
tio år eller längre efter diagnos.
l Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt
21 000 dödsfall om året.
Det här är Cancerfonden
Fakta om cancer i Sverige
Cancerfondens
årsberättelse 2012

2   Cancerfondens årsberättelse 2012
inledning
Generalsekreteraren har ordet
2012
vill vi nå ännu läng-
re, skrev jag i förra
årets årsberättel-
se. När det nu är dags att summera året som
gått kan jag konstatera – det har vi gjort.
Tack vare generösa givare samlade vi in
hela 509 miljoner kronor. Dessutom kunde
Cancerfondens styrelse, för första gången,
avsätta över 400 miljoner kronor till svensk
cancerforskning.
Dessa pengar ska under de komman-
de två åren fördelas mellan de bästa forsk-
ningsprojekten – de med bäst utsikt att nå
framgång i kampen mot cancer. Att pengar-
na kommer att göra nytta råder det inga tvi-
vel om. ”Cancerfondens forskningsanslag är
svensk cancerforsknings blodomlopp”, sä-
ger Bengt Westermark, professor i tumörbi-
ologi och ordförande i Cancerfondens forsk-
ningsnämnd 2003–2013. Och Bengt Wester-
mark vet vad han talar om. För 40 år sedan
fick han sitt första anslag från Cancerfonden
och i dag kan han se tillbaka på en strålande
forskningskarriär.
På sidorna 12–14 beskriver vi Bengt Wes-
termarks insats för utvecklingen av det väl-
kända och effektiva cancerläkemedlet Gli-
vec.
Men det är inte bara forskningsfinansie-
ringen som rönt framgångar under 2012.
Vi har även lyckats väl i vårt andra viktiga
uppdrag – påverkansarbetet. För att vi ska
nå vår vision att besegra cancer är arbetet
med prevention av största vikt. Under året
har vi därför fokuserat på livsstilsfrågorna
rökning, solning, fysisk aktivitet, hälsosam-
ma matvanor och alkoholkonsumtion.
Andra prioriterade frågor under 2012
har varit kopplade till arbetet för en jämlik
cancervård. Vi vill att fler patienter ska er-
bjudas att delta i klinisk forskning och att
de patienter som behöver ska få tillgång till
nya läkemedel.
En annan av våra angelägna frågor är ti-
dig upptäckt. Där arbetar Cancerfonden
för att fler kvinnor ska delta i screeningpro-
grammen för bröst- och livmoderhalscan-
cer; vi bevakar även frågan om screening för
tjocktarmscancer. På sidorna 20–23 berättar
vi mer om vårt arbete med opinionsbildning
En ny satsning under 2012 var Vårkam-
panjen som vi genomförde under tre veck-
or i maj. Syftet var att lyfta cancerfrågan,
göra den än mer angelägen för svenska fol-
ket och samtidigt rekrytera månadsgivare.
Med buskapet ”1 av 3 får cancer. Men alla
drabbas” syntes vi i en rad medier och ge-
Forskning och prevention
– två vapen mot cancer

Cancerfondens årsberättelse 2012   3
generalsekreteraren har ordet
Bakom de fina resultat
som den här årsberättelsen
beskriver ligger insatser från
två ovärderliga grupper:
generösa givare och kompetent
personal. Jag vill därför rikta
ett varmt tack till båda.
”
nomslaget blev stort. Vår varma och gripan-
de reklamfilm – med en brud och två sym-
patiserande tärnor – fick många positiva
reaktioner.
Under året firade vi även ett jubileum.
2012 var tionde året som Cancerfonden ge-
nomförde Rosa Bandet-kampanjen; och det
gjorde vi med samma glöd och entusiasm
som vid starten för ett decennium sedan.
Mer om våra kampanjer finns att läsa på si-
dorna 24–25.
Bakom de fina resultat som den här års-
berättelsen beskriver ligger insatser från två
ovärderliga grupper: generösa givare och
kompetent personal. Jag vill därför rikta ett
varmt tack till båda. Tack alla givare. Det är
er generositet som gör att kampen mot can-
cer ger resultat och fler liv kan räddas. Tack
alla medarbetare som ser till att vårt arbe-
te genomsyras av engagemang, uthållighet,
kunskap och nytänkande – värderingar som
speglar vår kultur och säkerställer att verk-
samheten utvecklas.
Tillsamman kan vi besegra cancer!
Stefan Bergh
Generalsekreterare Cancerfonden

DET HÄR ÄR CANCERFONDEN
Besegra cancer!
Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att
färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar
vi med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kun-
skapsspridning. Cancerfonden får inget statligt stöd utan
är helt beroende av testamenten och gåvor från privatper-
soner och företag.
Cancerforskning är ett långsiktigt arbete.
Många av de förbättringar vi ser i dag, så
som effektivare diagnos- och behandlings-
metoder, är resultat av forskning som inled-
des för flera decennier sedan. För att våra
barn och barnbarn ska få ta del av ytterliga-
re framsteg måste vi som lever i dag se till
att forskningen har de resurser som krävs
för att nya genombrott ska kunna göras.
Sedan Cancerfonden grundades 1951 har
vi delat ut närmare 8 miljarder kronor, vil-
ket gör oss till den enskilt största finansiä-
ren av svensk cancerforskning. Under sam-
ma period har antalet som överlever cancer
fördubblats.
Opinionsbildning
och kunskapsspridning
Varje år får cirka 55 000 personer i Sverige
cancer. För att ge dem bättre villkor – och
öka deras chanser att överleva – väcker Can-
cerfonden opinion i viktiga frågor och spri-
der kunskap om cancer. Genom att peka på
brister och föra fram förbättringsförslag vill
vi påverka samhällsutvecklingen så att alla
som drabbas av cancer får den bästa vården
utifrån sina förutsättningar.
Fyra fokus
Cancerfondens verksamhet är koncentrerad
kring fyra nyckelområden:
Forskning räddar liv
Cancerfonden finansierar endast den främs-
ta cancerforskningen. Det långsiktiga målet
är att kunna avsätta 500 miljoner kronor per
år till forskning, och därmed kunna finan-
siera all högkvalitativ cancerforskning som
ansöker om bidrag.
1/3 av all cancer kan förebyggas
Risken att drabbas av cancer kan minskas
genom hälsosamma vanor när det gäller
rökning, alkohol, sol, kost och motion.
Tidig upptäckt är livsviktig
All cancer ska diagnostiseras så tidigt att den
kan behandlas framgångsrikt.
Jämlik cancervård
Alla i Sverige ska få den bästa vården uti-
från sina förutsättningar.
Framsteg inom dessa fyra områden tar oss
närmare visionen att besegra cancer. En för-
utsättning för att lyckas är att organisatio-
nens arbete bedrivs effektivt och att det ge-
nomsyras av kvalitetstänkande och ständiga
förbättringar.
För det interna arbetet har Cancerfonden
identifierat tre viktiga framgångsfaktorer:
l Effektiv insamling
l Ekonomi i balans
l Medarbetare som trivs och utvecklas
Mål och resultat 2012
Målet för verksamhetens intäkter under
året var 475 miljoner kronor. Utfallet blev
511 miljoner kronor. 2012 avsatte Cancer-
fonden 404 miljoner kronor till svensk can-
cerforskning. Det är 11 miljoner mer än
året innan. Cancerfonden avsatte också 40
miljoner kronor till opinionsbildning och
kunskapsspridning. Totalt avsattes därmed
444 miljoner kronor till organisationens än-
damål.
Ett av Cancerfondens mål har varit att or-
ganisationens insamlings- och administra-
tionskostnader endast ska utgöra 15 procent
Sedan Cancerfonden
grundades 1951 har när-
mare 8 miljarder kronor
delats ut till cancerforsk-
ning.

Cancerfondens verksamhet
är koncentrerad till fyra nyck-
elområden: forskning, pre-
vention, tidig upptäckt och
jämlik cancervård.

60 års kamp mot cancer
har burit frukt. Forskningen
har gjort enorma framsteg
som lett till att överlevnaden
i cancer har fördubblats.
Fördubblad
överlevnad
30%
1951 2013
60%
av de totala intäkterna senast 2015. Tack
vare högre intäkter och lägre insamlings-
och administrationskostnader än beräknat
uppnådde vi detta mål redan 2012. Under
året användes endast 14,9 procent (så kallat
SI-tal) av insamlade medel till insamlingsar-
bete och administration. Motsvarande siff-
ra 2011 var 17,9 procent. Ju lägre SI-tal, des-
to större del av en gåva går till Cancerfon-
dens ändamål.
Intern och extern kontroll
Cancerfonden kontrolleras av Svensk In-
samlingskontroll (SI) som bevakar givar-
nas intressen. En av deras uppgifter är att
granska ideella föreningar, stiftelser och
trossamfund och sedan avgöra vilka som
får inneha ett 90-konto hos Plusgirot eller
Bankgirot. Ett 90-konto är för givarna en
bekräftelse på att insamlingen sköts på ett
ansvarsfullt sätt och att pengarna går till än-
damålet utan oskäliga kostnader. Svensk
Insamlingskontroll godkänner upp till 25
procent i insamlings- och administrations-
kostnader för att tillåta ett 90-konto. Med
14,9 procent ligger Cancerfonden alltså med
god marginal under SIs procentgräns, vilket
gör oss till en av Sveriges mest effektiva in-
samlingsorganisationer.
Cancerfonden är också medlem i FRII,
Frivilligorganisationernas insamlingsråd,
som arbetar för etisk och professionell in-
samling bland allmänheten. Det innebär
bland annat att de motarbetar oseriösa in-
samlingar. Rådets ledord är respekt, öppen-
het, trovärdighet och kvalitet. En av FRIIs
uppgifter är att utbilda landets insamlare
och höja kvaliteten i insamlingsarbetet. 2009
införde FRII en kvalitetskod för sina med-
lemmar i syfte att öka transparens och öp-
penhet. I dag redovisar alla medlemmar sina
resultat i en kodrapport. Cancerfondens
rapport finns i bilaga 7.
Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad
enligt ISO 9001:2000 som är en internatio-
nell kvalitetsstämpel för företag och organi-
sationer. Certifieringen innebär att en obe-
roende part årligen granskar våra arbetspro-
cesser och därefter intygar att verksamheten
motsvarar standardens krav.
Varje år granskar Cancerfondens auk-
toriserade revisorer bokslut, årsredovisning
och den interna kontrollen, det vill säga för-
valtning och löpande redovisning.
Vi genomför också årligen en internre-
vision där organisationen bland annat kon-
trollerar att processer och riktlinjer är aktu-
ella och efterlevs.
Cancerfondens organisation genomsy-
ras av ett kvalitetsmedvetande. Varje tertial
gör ledningen en större uppföljning av verk-
samheten. Det innebär bland annat att led-
ningen tar upp eventuella avvikelser från
verksamhetsplanen, går igenom rappor-
ter från projekt samt gör en riskanalys inför
framtiden. Ledningen gör också en genom-
gång av leverantörer för att säkerställa att de
interna leverantörsreglerna följs.
Cancerfonden har rutiner för hur inköp
och upphandlingar ska göras för att mini-
mera risken för oegentligheter, till exempel
jäv. Organisationen har också en automati-
serad attestordning integrerad med ekono-
misystemet för godkännande av fakturor
och andra betalningar.
60 års kamp mot can-
cer har burit frukt. Forsk-
ningen har gjort enorma
framsteg som lett till att
överlevnaden i cancer
har fördubblats.

Cancerfondens medlemmar är de 28 huvudmännen som
representerar stora delar av organisations-Sverige. En
gång om året hålls ett huvudmannamöte där en valbered-
ning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelse-
ordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt
revisorer. Styrelsen utser en generalsekreterare som an-
svarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50
anställda.
Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till
institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Ar-
betet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekreta-
riat.
Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Can-
cerfondens kapital ska förvaltas. Finansnämnden arbetar
efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen.
Huvudmannaorganisationer
Barncancerfonden
Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO
Cancerföreningen i Stockholm
Centerkvinnorna
Fredrika-Bremer-Förbundet
ICA AB
Konung Gustaf V:s Jubileumsfond
Kooperativa Förbundet, KF
Liberala Kvinnor
Landsorganisationen i Sverige, LO
Moderatkvinnorna
Mun- & Halscancerförbundet
Pensionärernas Riksorganisation, PRO
Prostatacancerförbundet, PCF
Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade,
ILCO
Riksförbundet VISIR
Riksidrottsförbundet, RF
Sveriges Pensionärsförbund, SPF
Svensk Handel
Svenska Lottakåren
Svenska Läkaresällskapet
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL
Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor,
SLAN
Sveriges läkarförbund
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund
Sveriges Tandläkarförbund
Tjänstemännens Centralorganisation, TCO
Vårdförbundet
Cancerfondens organisation
Huvudmannamöte
Styrelse
ordförande
Bengt Holgersson
Finansnämnd
ordförande
Thomas Halvorsen
Kansli
generalsekreterare
Stefan Bergh
Forskningsnämnd
ordförande
Bengt Westermark
Bedömningsmöte i en av
Forskningsnämndens nio
prioriteringskommittéer.

RESULTAT
– FLER LIV RÄDDAS
Färre drabbas av cancer och fler av dem som
insjuknar överlever.
Kunskap ger trygghet
Via webb, medlemstidning och Cancer-
fondens informations- och stödlinje sprids
kunskap om cancersjukdomar, behandlingar,
forskning med mera.
Stöd till den främsta forskningen
Efter noggranna och kritiska bedömningar
beslutar Cancerfondens forskningsnämnd
vilka ansökningar som ska beviljas. Endast
de som håller hög kvalitet får finansiering.
Så här arbetar Cancerfonden
för att besegra cancer
– från insamling till resultat

Insamling
Genom gåvor och testamenten samlade Cancerfonden
in 509 miljoner kronor under 2012.
Pengar fördelas
Cancerfondens styrelse beslutade 2012 att
avsätta 404 miljoner kronor till forskning,
och 40 miljoner kronor till opinionsbildning
Forskare ansöker
Cirka 1 000 forskare och forskargrupper
ansökte om finansiering under 2012.
Bättre villkor för cancersjuka
Cancerfonden bedriver ett envist opinionsarbete för
att driva igenom förbättringar inom cancerområdet.

Största summan
någonsin till forskning
Cancerforskare och vårdpersonal kan ansöka om forskningsanslag, forskartjänster,
stipendier med mera från Cancerfonden. Ansökningarna går igenom en noggrann
bedömning och bara de bästa – de med störst möjlighet att nå framgång – beviljas.
2012 beslutade Cancerfondens styrelse att avsätta 404 miljoner kronor till cancer-
forskning. Det är den hittills största summan som Cancerfonden kunnat avsätta till
forskning under ett år.
Forskningsprojekt
Bedömningen av vilka forskningsprojekt
som ska tilldelas anslag följer en noga utar-
betad process. Cancerfondens forsknings-
nämnd har som strategi att finansiera de
bästa projekten oavsett inriktning. Det av-
görande vid bedömningen är kvalitet, vil-
ket betyder att alla projekt konkurrerar med
varandra oberoende av forskningsområde.
Alla projektansökningar bedöms av en
av Forskningsnämndens nio prioriterings-
kommittéer. Dessa är sammansatta så att de
täcker in olika ämnesområden inom grund-
forskning och klinisk forskning. I varje
kommitté sitter cirka åtta framstående can-
cerforskare (bilaga 6).
Prioriteringskommittéerna lämnar för-
slag om anslagsfördelning till Forsknings-
nämnden som ytterligare granskar och pri-
oriterar projekten så att det slutgiltiga för-
slaget överensstämmer med styrelsens bud-
get. Forskningsnämnden beslutar därefter
hur medlen ska fördelas. Den största delen
av det som avsattes till forskning 2012 – 404
miljoner kronor – gick till projektstöd inom
olika forskningsområden.
Forskartjänster
Ansökningar om tjänster behandlas av sak-
kunniggrupper som lämnar förslag till
forskningsnämnden. Efter diskussion och
eventuell modifiering av förslaget lämnas
det vidare till Forskningsnämnden för be-
slut.
Stipendier
Ansökningar om stipendier för vårdper-
sonal bedöms av någon av de vetenskapli-
ga sekreterarna, som lägger ett förslag till
Forskningsnämndens ordförande som i sin
tur beslutar om anslag. Avsikten med sti-
pendierna är att öka vårdpersonalens kom-
petens så att kvaliteten inom cancervården
höjs och cancerpatienterna blir bättre om-
händertagna.
Fokusområden
Under 2012 gjordes en särskild utlysning
av forskningsmedel till vårdforskning. Det
projekt som erhöll finansiering var profes-
sor Karin Nordins: Hur fysisk träning kan
minska extrem trötthet vid cancerbehand-
ling. Läs intervjun med henne på sidan 19.
Läs om de olika
forskningsprojekt
som Cancerfonden
stödjer: cancerfon-
den.se/projekt.
Anslag per cancerform i miljoner kronorAnslag per cancerform i miljoner kronor
Bröstcancer 55,7
Leukemi 34,8
Tjocktarmscancer 28,6
Prostatacancer 24,8
Hjärntumörer 22,2
Hudcancer 14,4
Lymfom 14,0
Lungcancer 10,5
Livmoderhalscancer 8,3
Endokrina tumörer 7,7
Neuroblastom 6,7
Magsäckscancer 5,1
Huvud- och halscancer 5,0
Levercancer 4,4
Sarkom 4,3
Äggstockscancer 4,0
Myelom 3,8
Urinblåsecancer 3,6
Njurcancer 3,2
Cancer utan känd primärtumör 2,8
Matstrupscancer 2,0
Bukspottkörtelcancer 1,9
Ändtarmscancer 1,6
Myelodysplastiskt syndrom 1,5
Gallvägscancer 1,3
Wilms tumör 0,8
Testikelcancer 0,5
Mesoteliom 0,5
Cancer i vagina 0,4
Övrig cancer, ej diagnosspecifik 63,8

ForskningsfinansieringForskningsfinansiering
I årets Cancerfondsrapport kan man läsa
att svensk cancerforskning är framgångsrik
och står sig väl i internationellt perspektiv.
Men det finns problem: det tar alltför lång
tid innan de landvinningar som görs i labo-
ratorier kommer patienterna till godo. Un-
gefär hälften av de forskningsprojekt som
Cancerfonden stödjer är grundforskning,
medan den kliniska forskningen står för en
mindre del. Det återspeglar det faktum att
alltför lite klinisk forskning pågår i Sverige.
En orsak är att forskning inte prioriteras i
svensk sjukvård. Det är hög tid att ändra på
det – för cancerpatienternas skull. Cancer-
fonden anser att hälso- och sjukvården mås-
te bli en kunskapsorganisation snarare än en
vårdproduktionsapparat.
Under våren 2012 arrangerade Forsk-
ningsnämnden ett rundabordssamtal an-
gående klinisk cancerforskning i Sverige.
Flera utredningar tyder på att konkurrens-
kraften har minskat de senaste åren och
Forskningsnämnden ser med oro på ut-
vecklingen. Ett antal framstående svenska
forskare och representanter från RCC (Re-
gionalt cancercentrum) deltog i diskussio-
nen. Fokus för dagen var inte bara att kon-
statera vad som är fel just nu, utan också att
hitta förslag till lösningar för framtiden. En
viktig fråga var på vilket sätt Cancerfonden
skulle kunna bidra till en förbättrad situa-
tion. Flera förslag diskuterades, bland annat
olika varianter av förändringar i Cancerfon-
dens utbud av anslag och förslag till opini-
onsfrågor att driva.
Fördelning av forskningsprojekt 2012
Grund-
forskning
51 % (53)
Klinisk
forskning
10 % (15)
Translationell
forskning
30 % (21)
Vårdforskning
3 % (4)Epidemiologisk
forskning 6 % (7)
Ansökningskategori Sökt Beviljat %
Forskning
Forskningsprojekt 456 165 36
Forskningsprojekt med ssk inriktning mot vård 34 3 9
Forskarmån för kliniskt verksamma (fr o m 2010) 35 11 31
Klinisk cancerforskartjänst 13 2 15
Kongressanslag 9 7 78
Planeringsgrupp 7 4 57
Postdoktortjänst 48 6 13
Resebidrag 118 70 59
Young Investigator Award 40 3 8
760 271 36
Vårdutveckling
Stipendier för vårdpersonal 162 86 53
Totalt 922 357 39
Se bilaga 2 för belopp och bilaga 3 och 4 för anslagsmottagare.
Antal ansökningar och beviljningsgrad
(2011 års siffror inom parantes.)
Mikael Karlsson ingår i
prioriteringskommittén
för klinisk cancerforsk-
ning, radiologi och strål-
ningsbiologi. Tillsam-
mans med sju andra
forskare bedömer han
ansökningar inom dessa
områden. I bakgrunden
ses Björn Zackrisson till
vänster och Bo Stenerlöv
till höger.

Hur kan processen fram till ett läkemedel
se ut?
– Det handlar oftast om en rad upptäckter
i en lång kedja, låt mig ta ett exempel. Tu-
mörvirus upptäcktes redan 1911,
vilket var starten på en forsk-
ningslinje, men det förstod man
inte då. Under årens lopp lärde
man sig alltmer om tumörvirus,
gener och tillväxtmekanismer tills
den sista pusselbiten föll på plats
omkring år 2000. Då hittade man
kemiska substanser som hämmar
de enzymer (tyrosinkinas) i cellen
som driver på cancertillväxten.
Den första av dessa substanser
(imatinib) kom i bruk i form av
en mycket effektiv medicin som
har revolutionerat behandlingen av elakar-
tad leukemi.
Kan det leda till mediciner mot andra
cancerformer också?
– Ja, nyheten om tyrosinkinas spreds snabbt
i forskarvärlden. I dag finns andra tyro-
sinkinashämmare och läkemedelsföreta-
gen har dessutom ännu fler i sina forsk-
ningsportföljer. Nu kan även behandlingen
av exempelvis melanom, njurcancer och un-
dergrupper av lungcancer förbättras tack
vare denna upptäckt, och fler kan komma.
– Det finns ett annat exempel som på-
minner om tyrosinkinas. För exakt 51 år se-
dan upptäcktes en tillväxtfaktor, det vill
säga en substans som påverkar cellens till-
växt. Senare upptäckte man att en släkting
till den tillväxtfaktorn produceras i för stor
mängd i en hög andel av all bröstcancer. Till
sist lyckades man skapa en antikropp, som
man gav namnet trastuzumab, mot denna
tillväxtfaktor, och trastuzumab lanserades
under 2000-talet som ett mycket effektivt lä-
kemedel mot bröstcancer.
Kan frukterna från 100 års forskning börja
skördas nu?
– Nja, vi har inte all kunskap än så att vi vet
exakt vad vi ska göra, svensk cancerforsk-
ning måste ges möjlighet att fortsätta att ar-
beta på högvarv. Det är dessutom förutsätt-
ningen för att vi ska kunna tillgodogöra oss
kunskap från andra länder. Svenska can-
cerforskare är högt respekterade i omvärl-
den och 100-tals av dem har stöd från Can-
cerfonden. Det finns över huvud taget ingen
framgångsrik cancerforskare i Sverige som
inte har fått stöd av Cancerfonden, organi-
sationen är utan tvekan den mest betydande
finansiären av svensk cancerforskning.
– Faktum är att kunskapen om cellernas
regleringssystem bara har funnits i några få
år. Det är därför inte konstigt att vissa can-
1971 förklarade USAs president Nixon krig mot cancer. Det skulle
visa sig vara ett mycket svårare krig än någon då kunde föreställa
sig. I dag, 40 år senare, ser det betydligt ljusare ut, men tiden
från de första rönen till färdig behandling kan vara lång, säger
professor Bengt Westermark som i mars 2013 avgick som ordfö-
rande i Cancerfondens forskningsnämnd efter tio års betydelse-
fulla insatser.
Cancerforskningen
går in i en
dynamisk period
Det finns över huvud
taget ingen framgångsrik
cancerforskare i Sverige
som inte har fått stöd av
Cancerfonden, organisa-
tionen är utan tvekan den
mest betydande finan-
siären av svensk cancer-
forskning.
Namn: Bengt Westermark,
professor i tumörbiologi vid
Uppsala universitet
Forskar om: Maligna gliom
(en typ av hjärntumör).
Har haft stöd från Cancer-
fonden sedan 1973.
”

cerformer fortfarande saknar en effektiv be-
handling, och att det återstår mycket forsk-
ning. Samtidigt har det under arbetets gång
visat sig hur enormt komplex cellens funk-
tion är. Det finns dock två substanser som
tycks ha nyckelfunktioner, de kallas Myc
och p53. I cancerceller är myc-aktiviteten
abnormt hög, medan p53-funktionen i stäl-
let har upphört. Det görs försök att brom-
sa respektive öka dessa substansers aktivitet,
men vi är inte där än.
– Å andra sidan har den nyvunna kun-
skapen om cellernas regleringssystem inne-
burit att det nu är en febril aktivitet ute i la-
boratorierna, så vi kan se fram emot en dy-
namisk period inom cancerforskningen.
l 1911
Den amerikanske läkaren och forskaren Peyton Rous
upptäcker att virus kan sprida cancerformen sarkom
mellan hönor. Resultatet förlöjligas av hans kolleger.
l 1953
Britterna James Watson och Francis Crick kartläg-
ger den molekylära strukturen hos människans arvs-
massa, DNA.
l 1960
De amerikanska forskarna Peter Nowell och David
Hungerford upptäcker en abnorm kromosom i blod-
celler hos patienter med kronisk myeloisk leukemi. De
kan inte se vilken kromosom det är, bara att den sak-
nar en bit DNA.
l 1966
Efter mer än ett halvt sekel får Peyton Rous upprät-
telse när han tilldelas Nobelpriset för sin upptäckt av
sarkomvirus.
l 1973
Den amerikanska forskaren Janet Rowley finner att
den defekt som upptäcktes 1960 gäller kromosom
22, och att DNA-bitar har förflyttats mellan kromo-
som 9 och 22 hos patienter med kronisk myeloisk
leukemi.
l 1976
De amerikanska forskarna Michael Bishop och Harold
Varmus upptäcker onkgenen src i det sarkomvirus
som Rous upptäckte 1911. Onkgener har genetiska
avvikelser som ger upphov till en tumörcell. Upptäck-
ten gav dem Nobelpriset 1989.
Vägen till ett läkemedel kan vara
lång och slingrig. Ofta bidrar olika forskar-
lag över hela världen med var sin pussel-
bit. Här är ett exempel på hur det välkända
och effektiva läkemedlet Glivec (Imatinib)
utvecklades. Glivec har ökat möjligheten
för personer med kronisk myeloisk leuke-
mi, akut lymfatisk leukemi och GIST (gast-
rointestinal stromacellstumör) att leva
längre med sin sjukdom. 1982 bidrog bland
andra forskaren Bengt Westermark, som
under många år har varit ordförande i Can-
cerfondens forskningsnämnd, med en vik-
tig pusselbit.
Det började
med ett hån
och slutade
med en medicin
Läkaren Jeffrey
Yachnin undersö-
ker Jan Frisk som
deltar i en klinisk
studie.

ForskningsfinansieringForskningsfinansiering
l 1980
Sedan tidigare känner man till en tillväxtfaktor i cel-
len kallad EGF. Den amerikanske forskaren Stanley
Cohen finner att receptorn för EGF är ett tyrosinki-
nas som är en substans i cellen. Den brittiske fors-
karen Tony Hunter visar dessutom att onkgenen src i
Rous sarkomvirus innehåller koden för hur tyrosinki-
nas ska bildas.
l 1982
De svenska forskarna Carl-Henrik Heldin, Bengt Wes-
termark och medarbetare upptäcker att receptorn för
en annan tillväxtfaktor i cellen – PDGF – också är ett
tyrosinkinas.
l 1986
De amerikanska forskarna David Baltimore och Owen
Witte fastställer att proteinet Bcr-Abl är ett tyrosin-
kinas. Därmed finns kunskapen om vilken egenskap
hos Bcr-Abl som gör att onkgenen orsakar kronisk
myeloisk leukemi.
l 1988
En israelisk forskargrupp lyckas för första gången
hämma tyrosinkinas. Eftersom man sedan tidigare
vet att kronisk myeloisk leukemi orsakas av tyrosin-
kinas, börjar nu jakten på effektiva ämnen som kan
hämma även andra tyrosinkinaser – ämnen som kan
vara grunden till läkemedel som botar sjukdomen.
l 1993
Forskarna finner en substans som selektivt häm-
mar den gen som orsakar kronisk myeloisk leukemi,
och som finns hos 90 procent av de drabbade. Sub-
stansen får arbetsnamnet STI571 och visar sig även
hämma PDGF-receptorns tyrosinkinas.
l 1995
Djurstudier med STI571 inleds och ger lovande resul-
tat.
l 1998
De första patienterna medicineras med STI571. Syftet
är att hitta en dos som både är säker och effektiv. Så
gott som alla patienter svarar på behandlingen.
l 1999
Lovande resultat från den kliniska studien presente-
ras. STI571 får namnet Glivec.
l 2001
I maj godkänns Glivec (Imatinib) som läkemedel i USA
och i juni godkänns det i Sverige.
l 2012
Glivec har ökat möjligheten för personer med kronisk
myeloisk leukemi, akut lymfatisk leukemi och GIST
(gastrointestinal stromacellstumör) att leva längre
med sin sjukdom.
Livsstilen som kan
Det finns mycket vi själva kan göra för att
hålla oss så friska som möjligt, så länge
som möjligt. Livsstilsforskaren Alicja Wolk
är en verklig expert på ämnet. Här berättar
hon om sina studier och ger fem konkreta
råd som kan minska risken för cancer.
Hur går forskning kring livsstil till?
– Låt mig först nämna lite historik. 1989 börja-
de jag med fall-kontrollstudier vilket innebär att
man frågar personer i två likartade grupper om
hur de har levt. Skillnaden är att personerna i
den ena gruppen nyss har fått en cancerdiagnos,
medan de i den andra gruppen inte har det. Där-
efter jämför man gruppernas svar på frågor om
kost och annan livsstil, och drar slutsatser om livs-
stilens roll vid cancer. Tyvärr kan fall-kontrollstu-
dier ge osäkra resultat.
Finns det bättre metoder?
– Ja, i dag arbetar jag endast med prospektiva, po-
pulationsbaserade kohorter. Låter krångligt, men
principen är enkel. I samband med mammogra-
fiundersökning har vi ställt livsstils-
frågor till 60 000 kvinnor från Uppsa-
la och Västmanland födda 1914-1948.
Ungefär vart tionde år får de svara
på en ny enkät – eftersom vissa änd-
rar sin livsstil över tid. Sedan 1997 ge-
nomför vi samma slags studie även
på 50 000 män, födda 1918–1952. Vi
inhämtar varje år rapporter om nya
cancerfall bland de tillfrågade, och vi
kan då studera om en viss livsstil är överrepresen-
terad bland de personer som drabbas av cancer.
Vilka livsstilsfaktorer påverkar hälsan negativt?
– Bristfällig kost, stillasittande, rökning, alko-
hol och fetma. Det fina är att en god livsstil före-
bygger både cancer och hjärt-kärlsjukdomar, ja
kanske även Alzheimer, men jag återkommer till
skillnaden. Om man sköter sig bra på dessa fem
punkter kan man minska risken för till exem-
pel tjocktarmscancer med 70 procent, för hjärtin-
farkt med 80 procent och för typ 2-diabetes med
90 procent. Rökning ökar risken inte bara för
lungcancer utan även för många andra cancerfor-
mer. Kom ihåg att bocka av alla fem livsstilsfakto-
En förändrad
livsstil kan
fördröja en
eventuell sjuk-
dom till längre
upp i åldern.
”

Professor Alicja
Wolk har haft stöd från
Cancerfonden sedan
1990, vilket gav henne
möjlighet att under två
år forska på Harvard-
universitetet i USA. Hon
har tidigare suttit i Can-
cerfondens prioriterings-
kommitté och forsk-
ningsnämnd och är en
del av Cancerfondens
expertråd. År 2010 erhöll
hon Distinguished Pro-
fessor Award. I dag leder
hon en stor forskargrupp
i nutritionsepidemiologi
på Karolinska Institutet
i Solna.
förebygga cancer
rer; man kan till exempel inte kompensera
rökning med att vara smal eller äta extremt
nyttig kost.
Kan dålig kost orsaka cancer?
– Inte direkt, men god kost hjälper krop-
pen att skydda sig mot cancer. Ät minst
ett halvt kilo av olika grönsaker och fruk-
ter om dagen. Frukt och grönt innehål-
ler inte bara antioxidanter och fibrer utan
även andra skyddande substanser, och varje
grönsak har sin egen unika uppsättning.
Jag uppskattar frysta grönsaker för de är
näringsmässigt fullvärdiga och sparar tid.
Välj påsar med blandad broccoli, blomkål
och morötter till exempel, eller blanda själv.
Koka dem lätt. Ät också rotfrukter och balj-
växter som exempelvis ärtor och sojabö-
nor; även de innehåller olika substanser som
skyddar kroppen. Och fullkorn förstås.
– Rött kött, det vill säga nöt-, gris- och
lammkött, är bra men begränsa intaget till
högst ett halvt kilo per vecka. Charkuteri-
er bör man undvika; själv äter jag skinka
endast till jul och påsk. Välj i stället kyck-
ling och fisk och då gärna lax eller annan fet
fisk. Begränsa också mängden godis, kakor
och söta drycker, produkter som lätt kan bi-
dra till övervikt. Dessutom har studier vi-
sat att socker kan öka risken för bukspott-
körtelcancer som tyvärr är en svårbehand-
lad sjukdom.
Kosttillskott kanske kan hjälpa till?
– Det är tveeggat. De flesta av oss har ingen
nytta av kosttillskott och de hjälper inte mot
canceruppkomst eller förebygger återfall av
cancer. Rökare som tar kosttillskott löper
faktiskt ökad risk att dö i cancer. Och per-
soner som tar till exempel vitamin C eller E
i stora doser riskerar att få grå starr tidiga-
re i livet och har fördubblad risk för njur-
sten. Vitamin D ska man heller inte överdo-
sera, varken i tablettform eller via solen. Det
räcker med 10 minuters solande per dag för
att kroppen ska bilda tillräckligt med D-vi-
tamin, så det finns ingen anledning att ut-
sätta sig för stark sommarsol under en läng-
re tid, det är enbart skadligt och ökar risken
för hudcancer. Endast en liten grupp män-
niskor som, kanske på grund av sjukdom,
inte kan äta en fullgod kost kan kompense-
ra med multivitamin eftersom doserna här
är små.
Alkohol i små mängder sägs vara bra för
hjärtat, gäller det även för cancer?
– Nej, alkohol är kopplad till ökad cancer-
risk, så ur cancersynpunkt ska man inte
dricka något alls. Men väljer man att dricka
ska man göra det i mycket måttliga mäng-
der, motsvarande högst 10 cl vin för kvinnor
och 20 cl vin för män per dag.
Hur kan fysisk aktivitet minska cancerris-
ken?
– Fysisk aktivitet och större muskelmas-
sa leder till en effektivare ämnesomsätt-
ning. Studier visar att kvinnor tappar flera
procent av sin muskelmassa per år efter kli-
makteriet, så det är en god idé att motver-
ka det genom styrketräning av något slag.
Ju fler muskelgrupper som involveras i trä-
ningen, desto bättre. Jag ska genast erkänna
att min personliga svaghet bland livsstilsfak-
torerna är just fysisk aktivitet; styrketrä-
ning är inte min favoritaktivitet, men jag tar
i alla fall raska promenader. Det tar 55–60
minuter för mig att gå snabbt hemifrån till
arbetet. Det kan alla göra, det är enkelt och
kostar ingenting.

Det kanske är så, att vi alla har någon
svaghet?
– Få lever perfekt på alla punkter. Och jag
tror att de flesta vet med sig vilken eller
vilka av dessa fem livsstilsfaktorer som man
ligger sämre till på och som man därför bör
åtgärda. Det är aldrig för sent. Även om
man har misskött sig tidigare kan en för-
ändrad livsstil fördröja en eventuell sjuk-
dom till längre upp i åldern.
Har inte vissa människor skydd av
genetiska skäl?
– Jo, men så länge vi inte vet vilka som
eventuellt är skyddade, bör alla bortse från
det och göra vad de kan för att förebygga
cancer.
Hur vill du forska vidare?
– I dag lever fler än 400 000 personer i Sve-
rige som någon gång fått diagnosen can-
cer. Det finns 85 små och korta studier som
visar att cancerpatienter mår bättre av fy-
sisk aktivitet. Men jag är ute efter svaret
på den verkligt viktiga frågan: kan träning
förhindra att cancern återkommer?
– Den studien vill jag göra i form av så
kallad intervention, vilken är nästa fas inom
livsstilsforskningen. I motsats till våra nu
pågående studier där vi bara observerar vad
folk gör, kan man i interventionsstudier
alltså påverka livsstilen. Det skulle innebära
att vi väljer ut en grupp som tidigare diag-
nosticerats med cancer och under övervak-
ning hjälper dem att komma i gång att trä-
na två till tre gånger per vecka. Antalet åter-
fall av cancer i denna grupp jämförs sedan
under flera år med antalet i en jämförbar
kontrollgrupp som inte tränar.
– Fördelen med interventionsstudier är
att de ger säkrare resultat. Nackdelen är att
det är dyrt. Det är inte forskarna som kos-
tar extra, utan den personal som ska in-
struera deltagarna och övervaka träning-
en. Jag är medlem i ett europeiskt samarbe-
te där vi hoppas få stöd från EU och jag för-
söker även samla in pengar i Sverige. Nästa
steg är att genomföra en liknande interven-
tion kring kost, vilket våra italienska kolle-
ger redan påbörjat.
Som individer kan vi förebygga cancer,
men kan även samhället göra det?
– Om interventionen bevisar att fysisk ak-
tivitet förebygger återfall av cancer för-
väntar jag mig att sjukvården lägger till
instruktörsledd träning som en natur-
lig fortsättning på en i övrigt framgångs-
rik cancerbehandling, finansierat av det all-
männa. Den kostnaden tas igen på minskat
antal återfall.
– När det gäller kost
kan livsmedelsföretag göra
mycket. Kött har blivit billi-
gare jämfört med grönsaker
och rotfrukter. Varför inte
visa kunderna att man bryr
sig om folkhälsan genom att
sänka påslaget på den hälso-
samma maten och öka påsla-
get på kött, godis och läsk?
Vad skulle du vilja säga till
Cancerfondens givare?
– Att de kan känna sig stolta över att i hög
grad ha bidragit till att Sverige är inter-
nationellt framstående både när det gäller
tidig upptäckt av cancer och effektiv can-
cerbehandling. Svensk forskning har också
bidragit till bättre förståelse om hur can-
cer kan förebyggas. Men vi kan bli bättre på
alla områden. Det är dags att satsa mer på
interventionsforskning hos cancerpatienter
för att få kunskap om möjligheter till bättre
livskvalitet efter diagnos, färre återfall och
längre överlevnad.
l Rök inte
l Var fysiskt aktiv varje dag
l Ät minst fem portioner grön-
saker och frukt varje dag
l Begränsa konsumtionen av
alkohol
l Undvik att vistas oskyddad i
solen mellan kl 11 och 15
Europeiska koden mot cancer

Namn: Tina Dalianis
Institut: Professor vid
Karolinska Institutet,
Solna
Forskar om: Virus och
cancer hos människa
samt vaccinutveckling
mot cancer
Patienter med huvud-halscancer sjukskrivs upp till sex månader och många
kan under tiden inte äta på grund av den tuffa behandlingen. Även kroniska
biverkningar uppstår, som exempelvis muntorrhet. Professor Tina Dalianis
söker metoder som skulle innebära bättre och lindrigare behandlingar.
Vilket stöd får du från Cancerfonden?
– Cancerfonden har stöttat min forskning
ända sedan 1986. För närvarande får jag en
miljon kronor om året i tre år för studier på
virus och cancer hos människor samt vaccin-
utveckling mot cancer. Två virusfamiljer,
humant papillomvirus (HPV) och humana
polyomvirus, är särskilt betydelsefulla i sam-
manhanget, säger Tina Dalianis.
Vad handlar din forskning om?
– Vi har ett antal projekt. Det största rör ton-
sill- och tungbascancer och HPVs roll där.
På grund av dålig prognos har behandlingen
mot all huvud-halscancer (där ovan nämnda
tumörer ingår) i allmänhet blivit kraftfullare
vilket leder till svåra biverkningar. Men vår
forskning har visat att vissa av patienterna
med tonsill- eller tungbascancer förorsakad
av HPV-virus har en betydligt bättre prognos
med lindrigare behandling. De har 80-pro-
centig överlevnad jämfört med 20–40 procent
för patienter med tonsill- och tungbascancer
(och övrig huvud-halscancer) orsakad av ex-
empelvis rökning och alkohol. Därför skulle
man kunna behandla 80 procent av patienter
med HPV-positiv cancer på ett lindrigare sätt
och de skulle slippa de svåra biverkningarna.
– I dag utgör patienter med HPV-positiv
tonsill- och tungbascancer en fjärdedel av alla
patienter med huvud-halscancer. Men om tio
år kommer de utgöra hälften av alla huvud-
halscancerfall eftersom andelen HPV-positiv
tonsill- och tungbascancer ökar kraftigt. Det-
ta innebär att allt flera patienter kommer att
överbehandlas om inget görs.
Hur går ni till väga?
– Vi vill hitta biomarkörer som tillsammans
med vetskap om att tumörerna är HPV-po-
sitiva kan hjälpa oss förutsäga vilka 80 pro-
cent av de HPV-positiva tonsill- och tung-
bascancerfallen som är lättbehandlade och
kommer svara bra på lindrigare behandling.
– Vi har tre lovande markörer som vi stu-
derar närmare. Vi har tittat på 220 patienter
där vi har kunnat identifiera 70 som det har
gått bra för, och de som har en av biomarkö-
rerna. Nu hoppas vi att de två andra biomar-
körerna pekar ut ännu flera patienter inom
gruppen som det också har gått bra för med
den lindrigare behandlingen. Om vi kan se
att kanske 95 procent av alla patienter med en
viss biomarkör har klarat sig, då är det såda-
na patienter vi ska välja ut vid en klinisk stu-
die som syftar till att minska behandlingen.
Kan det leda till bättre behandlingar?
– Ja, eftersom varje patient får den behand-
ling som passar bäst för honom eller henne.
Och att biverkningarna inte blir värre än
nödvändigt.
Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens
givare?
– Stort tack för allt stöd vi får! Varje fors-
kare gör kanske ett par riktigt bra fynd i sitt
liv. Men utan forskningsstöd hade jag inte
lyckats, och det gäller också för många andra
forskare. Stöd kommer även från annat håll
men det är Cancerfonden som funnits i alla
år och som gör att vi kan jobba uthålligt – vi
fick kämpa länge för att få gehör i forskar-
världen kring våra rön om HPV och huvud-
halscancer, avslutar Tina Dalianis.
Stort tack för allt stöd!
Professor Tina Dalianis
med sin forskargrupp
vid Karolinska Institutet
i Solna.

Cancer inte längre en gåta
Vid kliniska prövningar av nya läkemedel vet man i dag inte vilka
patienter som kommer att svara på behandlingen. Genom en
diagnostisk plattform hoppas docent Jonas Nilsson kunna lösa
det problemet, så att man snabbare kommer fram till vilka läke-
medel som fungerar bäst och hur.
– Jag har två bidrag. Dels en cancerforskar-
tjänst (Young Investigator Award) under
2007–2013, dels ett projektbidrag på 800 000
kronor per år under 2013-2015.
Vad handlar din forskning om?
– Sedan länge är det känt att så kallade
Myc-gener, som bland annat styr cellens
ämnesomsättning, kan orsaka cancer. Dessa
upptäckter har gett oss behandlingar som
kan förebygga en del allvarliga former av
cancer. Vår forskning nu för tiden däremot
syftar till att hitta behandlingar mot fullt ut-
vecklad cancer, och därför studerar vi i stäl-
let gener som är involverade vid svar på
DNA-skador.
– Vad vi försöker göra är att trans-
latera, det vill säga överföra, det vi
har lärt oss vid grundforskningen
till läkemedelsutveckling. Vi vill
veta varför genprodukter som kan
svara på DNA-skador är viktiga
för tumörceller, och om hämmare som kan
binda till dessa är möjliga mål för nya lä-
kemedel. Vi har skapat modeller i möss som
bär på antingen egenutvecklade tumörer eller
mänskliga cancerceller. Målet är att definie-
ra vilken signatur en viss cancer har som
gör det möjligt att se om en patient borde
behandlas med ett visst läkemedel eller ett
annat – en diagnostisk plattform kan man
säga.
– När man i dag gör kliniska prövningar
av nya läkemedel på patienter, vet man inte
på förhand vilka patienter som kommer att
svara på behandlingen. Kanske bara några
få eller ingen alls? Med hjälp av vår dia-
gnostiska plattform kan man välja ut rätt
patienter som ska delta i den kliniska pröv-
ningen, det vill säga de som man vet har
den genetiska signatur som krävs för att
kunna svara på behandlingen. Det här ef-
fektiviserar den kliniska prövningen och i
slutänden kommer man snabbare fram till
vilka läkemedel som fungerar bäst och hur.
I dagsläget fokuserar vi i första hand på
melanom och lungcancer för plattformen,
men fortsätter även vår grundforskning om
Myc-styrd lymfkörtelcancer (lymfom).
Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens
givare?
– För 30 år sedan var cancer en gåta. Det
är den inte längre. Tack vare gåvor till can-
cerforskningen vet vi vad cancer är och hur
den uppkommer. Vi behöver fortsatt givan-
de för att överföra den kunskap vi har på
molekylär nivå till behandlingar som inte
bara förlänger livet med några månader
utan gör cancer till en kronisk sjukdom som
man kan leva med, eller som botar helt, av-
slutar Jonas Nilsson.
Namn: Jonas Nilsson
Institut: Docent vid Sahl-
grenska Cancer Center
vid Sahlgrenska akade-
min, Göteborgs univer-
sitet
Forskar om: Gener som
är involverade vid svar på
DNA-skador
Vi försöker överföra
det vi har lärt oss vid
grundforskningen till
läkemedelsutveckling.
”

– Jag har två bidrag. Dels en andel av 10
miljoner kronor som under en femårsperi-
od tilldelas universiteten i Lund, Linköping
och Uppsala, dels ett eget projektbidrag på
2, 4 miljoner kronor under tre år. Båda an-
slagen går till det vårdforskningsprojekt
som jag nu arbetar med, säger Karin Nor-
din.
Vad handlar projektet om?
– Väldigt många som drabbas av och be-
handlas för cancer lider av en extrem trött-
het som inte går att vila sig ifrån. Denna
orkeslöshet försämrar i många fall livskva-
liteten kraftigt. Vi vill dels ta reda på orsa-
ken till denna trötthet, dels undersöka hur
fysisk träning kan minska besvären. Jag
samarbetar med Sussanne Börjeson, docent
och sjuksköterska vid Universitetssjukhu-
set i Linköping och Maria Hellbom, psy-
kolog och chef för rehabiliteringssektionen
vid Skånes onkologiska klinik.
– Tidigare studier har visat att fy-
sisk aktivitet verkar minska trött-
heten. Vi vill studera hur hård
träningen bör vara och hur pa-
tienterna ska motiveras till akti-
vitet på ett uthålligt vis. 600 pa-
tienter med olika cancerformer
ingår i studien. De lottas till att träna ende-
ra med låg intensitet eller med hög intensi-
tet, med eller utan ett beteendemedicinskt
stöd. Träningen sker individanpassat två
gånger i veckan under sex månader. Vi ana-
lyserar sedan effekten av träningen. Hur
har den påverkat trötthet, sinnesstämning,
livskvalitet och sjukdomsförlopp? Finns bi-
verkningar? Följer de sin träningsplan?
Hur snabbt kommer de tillbaka till arbe-
tet? Samtidigt studerar vi hur inflammato-
riska markörer påverkas av träningen för
att se vilka mekanismer som ligger bakom
tröttheten.
– Ja, om studien tydligt visar hur träning
kan minska tröttheten bedömer jag att me-
toden snabbt får fäste i cancersjukvår-
den. Många patienter frågar vad de själ-
va kan göra för att förbättra sin situation,
och förhoppningsvis kommer vår studie
kunna ge dem svaren. Fysisk träning är bil-
ligt och lättillgängligt så det handlar mest
om kunskap och motivation. Hela samhäl-
let har dessutom ett intresse av att patien-
terna kommer tillbaka till arbetet så snart
som möjligt.
Vad skulle du vilja säga till Cancer-
fondens givare?
– Att resultatet från ett lyckat vårdforsk-
ningsprojekt väldigt snabbt kan komma
patienter till godo i deras vardag. Vägen
mellan ett bidrag till Cancerfonden och en
förbättrad cancervård är alltså kort. Och
behovet är stort eftersom 80 till 90 procent
av alla som drabbas av cancer även drabbas
av denna extrema trötthet och försämrade
livskvalitet, avslutar Karin Nordin.
Namn: Karin Nordin
Institut: Professor vid
Institutionen för folkhälsa
och vårdvetenskap vid
Uppsala universitet
Forskar om: Hur fysisk
träning kan minska
extrem trötthet vid can-
cerbehandling
Cancerfondens forskningsnämnd beslutade 2011 om en extra till-
delning av forskningsmedel till vårdforskning 2012. Karin Nordin
är huvudansvarig för det forskningsprojekt som valdes ut efter en
särskild utlysning.
Kan träning minska
besvären vid behandling?
Vägen mellan ett
bidrag till Cancerfonden
och en förbättrad cancer-
vård är alltså kort.
”

OPINIONSBILDNING
Nollvision för tobak
och jämlik cancervård
Varje år får cirka 55 000 personer i Sverige cancer. För att ge dem bättre
villkor – och öka deras chanser att överleva – väcker Cancerfonden opinion
i viktiga frågor och sprider kunskap om cancer. Genom att peka på brister
och föra fram förbättringsförslag vill vi påverka samhällsutvecklingen så
att alla som drabbas av cancer får den bästa vården utifrån sina förutsätt-
ningar. Inom påverkansarbetet har Cancerfonden valt att ge åtta cancer-
relaterade nyckelområden särskilt fokus de närmaste åren.
minst En av tre drabbas av cancer under
sin livstid, men en tredjedel av all cancer
går att förebygga. Rökning är den enskilt
största orsaken till cancer och därför en av
de viktigaste preventionsfrågorna för Can-
cerfonden att arbeta med. I enlighet med
WHOs tobakskonvention föreslår vi att föl-
jande livsnödvändiga åtgärdsförslag snarast
uppfylls i Sverige:
l Cigarettpaket ska utformas neutralt,
det vill säga i samma färg och form, utan
logotyper.
l Stora varningsbilder ska införas på ciga-
rettpaket. Tillsammans med text ska de
uppgå till cirka 80 procent av den tota-
la ytan.
l Exponeringsförbud för tobak i butik.
l Tobaksskatten ska höjas kontinuerligt
med 5 procent över inflationen varje år.
l Slutdatum för bruk av tobak.
l Förbud mot rökning på allmänna plat-
ser.
Även solning har stark koppling till can-
cer. Med aktiv opinionsbildning kan vi
bidra till att minska risken att insjukna i
hudcancer. Cancerfonden verkar bland
annat för 18-årsgräns för solarieanvänd-
ning.
Vi arbetar även för att det ska gå fortare
att komma till specialistläkare med miss-
tänkta hudförändringar för att tidigt kunna
upptäcka hudcancer, främst den allvarligas-
te hudcancerformen malignt melanom.
Andra livsstilsfaktorer som påverkar ris-
ken för cancersjukdom är alkoholkonsum-
tion, fysisk aktivitet och matvanor. Som en
del i ett nybildat NCD-nätverk arbetar vi
för att få ansvariga i samhället att ta ansvar
för förebyggande åtgärder och öka med-
vetenheten om livsstilsrelaterade sjukdo-
mar. NCD, Non Communicable Diseases,
där diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och
kronisk lungsjukdom ingår, har fyra ge-
mensamma riskfaktorer: rökning, alkohol-
konsumtion, låg fysisk aktivitet och ohälso-
samma matvanor.
Två angelägna frågor kopplade till jäm-
lik cancervård prioriteras i opinionsarbe-
tet: att verka för att fler patienter ska erbju-
das att delta i klinisk forskning och för pa-
tienters rätt att få tillgång till nya läkeme-
del. Cancerfonden ser klinisk forskning
som en förutsättning för en framåtsträvan-
de och högkvalitativ cancervård. Vi arbetar
för att antalet kliniska läkemedelsprövning-
ar i Sverige ska öka och att förutsättning-
arna för cancerforskningen ska förbättras.
Cancerfonden kräver också att nya läkeme-
del erbjuds alla cancerpatienter som kom-
mer att ha nytta av dem. Så är det inte i dag.
Bland annat bostadsort avgör vilken be-
handling en cancerpatient erbjuds.
Att en cancersjukdom upptäcks tidigt,
innan den är spridd till något annat organ i
kroppen, är avgörande för att patienten ska
kunna botas. I dag finns screeningprogram
inom bröst- och livmoderhalscancer och det
Cigarettpaket med sma-
la, eleganta cigaretter
lockar nya rökare.
Varje år orsakar alkohol
flera tusen cancerfall i
Sverige.

OPINIONSBILDNING
pågår en nationell screeningstudie för tjock-
tarmscancer. När det gäller tidig upptäckt
fokuserar Cancerfonden på att få kvinnor
att gå på de erbjudna screeningkontroller-
na. Frågan om screening för tjocktarmscan-
cer följer vi på nära håll.
Under 2012 har Cancerfonden:
l Gett ut Cancerfondsrapporten för sjun-
de gången. 2012 års upplaga belyste bland
annat att risken att drabbas av cancer och
att dö av sjukdomen är inte lika för alla.
Personer med hög socioekonomisk status
löper mindre risk att drabbas och stör-
re chans att överleva en cancerdiagnos. I
rapporten lyftes även det snabbt växan-
de problemet med hudcancer och beho-
vet av kraftfulla åtgärder för att bromsa
utvecklingen.
l Varit medarrangör i seminarier med fo-
kus på en jämlik och rättvis vård.
l Arrangerat kunskapsseminariet ”Mam-
mografi räddar liv” i riksdagen. HKH
Kronprinsessan Victoria närvarade.
l Medverkat som utställare och medar-
rangör av Hälsotorget på Medicinska
Riksstämman tillsammans med andra
samhällsaktörer som verkar för en hälso-
sam livsstil.
l Deltagit i ett tjugotal seminarier och pa-
neldebatter under politikerveckan i Al-
medalen. Fokus var livsstilsfrågor, can-
cervård och andra sektorspecifika frågor
såsom avdragsrätt för gåvor.
l Haft utställning och framfört våra bud-
skap i riksdagen under Tobaksfria da-
gen 31 maj.
l Träffat beslutsfattare och politiker på na-
tionell och regional nivå för att lyfta fram
förbättringsområden för cancerpatienter.
l I en debattartikel kritiserat ett klädföre-
tag för att befästa ett livsfarligt skönhets-
ideal genom att ha en extremt solbränd
modell i sina baddräktsannonser. Arti-
keln fick stort genomslag i media.
l Genomfört en undersökning som visa-
de på stora, eller mycket stora, skillnader
mellan olika bostadsområden och socio-
ekonomiska grupper i Sveriges tre stor-
stadsregioner när det gäller deltagande i
bröstcancerscreening.
Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh och HKH Kronprinses-
san Victoria deltog i seminariet ”Mammografi räddar liv”.
Cancerfondens personal deltog i Almedalsveckan 2012.
Budskapet ”1 av 3” kommunicerades.

kunskapsspridning
Information och stöd
Cancerfonden erbjuder sedan 1994 infor-
mation och stöd till patienter och närståen-
de genom Cancerfondens informations- och
stödlinje. Verksamheten bemannas av legi-
timerad vårdpersonal med specialistutbild-
ning i cancervård. Den största gruppen som
ringde och mejlade under 2012 var närstå-
ende till personer med cancer. Andra som
kontaktade Informations- och stödlinjen
var patienter och personer som oroade sig
för cancersjukdomar. De flesta efterfrågade
information om en cancersjukdom och dess
behandling, men många önskade också tala
om sin situation och få känslomässigt stöd.
Webbplats och sociala medier
Cancerfonden ska närvara på de platser där
cancerfrågan diskuteras. Den digitala när-
varon är viktig för insamlingsarbetet och
för att bygga relationer med givare, patien-
ter, organisationer och företag.
Webbplatsen cancerfonden.se är en kanal
för att driva insamling och sprida kunskap,
samtidigt är den en mötesplats för männi-
skor med relation till cancer. På webbplat-
sen kan man starta en egen insamling, ge en
gåva eller anmäla sig som månadsgivare till
Cancerfonden. För den som söker mer kun-
skap om cancer finns en mängd informa-
tionstexter om sjukdomarna samt reporta-
ge om forskare, patienter och närstående.
Webbplatsen erbjuder även möjlighet att ut-
byta erfarenheter: som samtalsvän, i diskus-
sionsforum eller i en egen blogg.
Under 2012 har vår närvaro i sociala me-
dier ökat och blivit en allt viktigare del av
Cancerfonden använder flera olika kanaler för att sprida kunskap
om cancersjukdomar, behandlingar, forskning och livsstilens
betydelse för uppkomst av cancer. Den digitala närvaron i sociala
medier är numera en viktig kanal för att möta givare, patienter,
närstående, organisationer, företag och politiker.
Sociala medier
en allt viktigare kanal
På Cancerfondens Facebooksida diskuteras bland annat cancervård och forsk-
ning samt egna erfarenheter av cancersjukdom. Det är också en kanal för in-
samling. Mobiltelefon används i allt större utsträckning i dag. Numera är också
webbplatsen cancerfonden.se mobilanpassad.

kunskapsspridning
den digitala kommunikationen. Cancer-
fondens Facebooksida är en mötesplats där
människor kan träffas och diskutera erfa-
renheter av cancer. I dag har 47 000 personer
kommenterat, gillat, delat och spridit mate-
rial. Den största gruppen är kvinnor mellan
35 och 44 år.
Cancerfonden blev aktiv på Twitter i bör-
jan av 2011 och har i dag mer än 1 200 följa-
re. På Twitter driver Cancerfonden opini-
ons- och sakfrågor, förmedlar nyheter och
ger snabb återkoppling.
Cancerfondens blogg är vår nyhetskanal.
Nya inlägg publiceras dagligen på blogg.
cancerfonden.se. Här berättar vi bland an-
nat om det senaste inom cancerforskning-
en, om patienters situation i cancervården
och om insamlingar till förmån för Cancer-
fonden.
Press och pr
Arbetet med press och pr är centralt för
Cancerfonden. Dels har organisationen en
skyldighet mot givarna att berätta vad in-
samlade pengar används till, dels är publi-
citeten en viktig nyckel för att åstadkom-
ma positiva förändringar i samhället. Positiv
uppmärksamhet bidrar även till en ökad in-
samling. Under 2012 har organisationen
uppmärksammats såväl i etermedia som i
tryckta medier. I Cancerfondens olika kam-
panjer, inte minst Rosa Bandet, var publi-
citeten omfattande. Genom att synas på
debattsidor, i tv-soffor, i kvällspress och i re-
gional press nådde Cancerfonden fram-
gångsrikt fram till sina målgrupper.
Publicerat
Cancerfondens tidning Rädda Livet ges ut
fyra gånger per år och distribueras till Can-
cerfondens stödmedlemmar och till sjuk-
vårdsinrättningar. Tidningen vänder sig
i första hand till personer med cancer och
deras närstående i syfte att sprida kunskap
om sjukdomen och om cancerforskningens
resultat. Teman för tidningen under 2012 var
forskning, hudcancer, prostata- och bröst-
cancer och saknad efter någon som gått bort.
Varje år publiceras Cancerfondsrappor-
ten som presenterar och granskar viktiga
frågor inom cancerforskningen och cancer-
sjukvården i Sverige. Cancerfondsrappor-
ten 2012 var den sjunde i ordningen och fo-
kuserade bland annat på det faktum att det
råder en stor ojämlikhet i hur cancer drab-
bar människor med olika sociala och ekono-
miska förutsättningar. Rapporten tar också
upp vikten av klinisk forskning samt de se-
naste årens oroväckande ökning av malignt
melanom.
På cancerfonden.se finns ett 90-tal oli-
ka informationstexter som beskriver can-
cersjukdomar, behandlingar och livet med
cancer ur ett psykiskt och socialt perspek-
tiv. Under 2012 fanns dessutom 16 av dessa
texter i broschyrform; dessa distribuerades i
första hand till patienter och närstående via
sjukvården.
Sedan 2012 finns möjligheten att prenu-
merera på Cancerfondens digitala nyhets-
brev som skickas ut fyra till åtta gånger per
år. Genom nyhetsbrevet kan man ta del av
vårt arbete och vad som händer inom svensk
cancerforskning.
Cancerfondsrapporten2012
Cancerfonds
rapporten
2012
Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning på
klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar
cancerrisken Diagnos Snabb ökning av antalet hudcancerfall
Prevention Få framsteg i kampen mot tobaksrökning i Sverige
Cancervården i Sverige Ett år med nationell cancerstrategi
och otillräckligt vaccinationsprogram mot HPV
Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59
Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se
Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd.
Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.
Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.
Varje år finansierar vi cirka 400 forskningsprojekt.
Elizabeth Johansson (till
vänster) och Britta Hede-
falk är två av de som beman-
nar Cancerfondens informa-
tions- och stödlinje. Dit kan
man ringa och/eller mejla
om man har frågor
eller önskar få tala
om sin situation.
Medlemstidningen Räd-
da Livet, Cancerfonds-
rapporten och två av de
16 broschyrer som kan
beställas från Cancer-
fonden som kan bestäl-
las på cancerfonden.se/
webbutik

insamling
Tack vare ett fantastiskt engagemang bland privatpersoner och före-
tag samlade Cancerfonden under 2012 in 509 miljoner kronor. Fler
än 330 000 personer valde att stödja vårt arbete – många bidrog
regelbundet som månadsgivare, andra skänkte minnesgåvor, blev
stödmedlemmar, köpte lotter eller skänkte gåvor.
Fler än 300 000 vill vara
med och besegra cancer
Engagemanget för vår livsviktiga fråga
är större än någonsin och sätten att stödja är
många. Hur man stödjer och vilken summa
man kan avvara är individuellt, det vikti-
ga är att alla som kan och vill har möjlighet
att bidra.
Längst bak i denna årsberättelse finns
en förteckning över hur man kan bidra till
Cancerfonden och svensk cancerforskning.
Kampanjer når många
Genom återkommande kampanjer vill
Cancerfondens sprida kunskap om cancer
och öka insamlingen. Kampanjerna skapar
många kontaktytor och genom dem kan
Cancerfonden föra ut sina viktiga budskap.
Vårkampanj
Under tre veckor i maj 2012 genomförde
Cancerfonden för första gången en kam-
panj med syfte att rekrytera månadsgiva-
re. Målet var 2 000 nya månadsgivare under
kampanjperioden, vilket också uppnåddes.
Det innebar att antalet nya månadsgivare
fördubblades jämfört med 2011. Syftet med
vårkampanjen var även att beröra och göra
cancerfrågan ännu mer angelägen för svens-
ka folket. Vi ville öka viljan att stödja Can-
cerfonden och cancer-
frågan i stort, i stället för
en specifik satsning mot
en viss cancersjukdom.
Kampanjens huvudbud-
skap var: ”1 av 3 får can-
cer. Men alla drabbas.”
I samband med kam-
panjstarten lanserades
också Cancerfondens
nya reklamfilm. Den vi-
sades över 47 800 gånger
på Youtube under kampanjperioden, vilket
är rekord för Cancerfonden. I samband med
kampanjen uppmanades människor att på
webben delge sina erfarenheter som patient
eller närstående. Gensvaret blev stort och
cirka 150 historier om cancer publicerades.
Vi rekryterade genom att kontakta personer
på stan, och arbetade med telemarketing i
syfte att konvertera våra befintliga engångs-
givare till månadsgivare samt höja månads-
beloppet hos våra befintliga månadsgivare.
En undersökning genomfördes av TNS
Sifo med syfte att mäta svenska folkets can-
cerkunskaper, till exempel kunskapen om
faktorer som påverkar cancerrisken samt
Som förmånstagare för
Postens välgörenhetsfri-
märke 2012 fick Cancer-
fonden drygt 2,2 miljoner
kronor.
I vårkampanjen ville vi beröra och samtidigt
rekrytera nya månadsgivare.
Reklamfilmen med en brud och sympatiserande
tärnor visades över 47 800 gånger på Youtube.

insamling
Sedan 2008 har Cancer-
fonden tagit emot drygt
107 miljoner kronor från
Svenska PostkodLotteri-
et. 2012 tog vi emot hela
31 miljoner kronor.
symtom på cancer. Undersökningen visade
bland annat att 50 procent inte känner till
att fetma ökar risken för cancer.
Rosa Bandet-kampanjen
2012 var tionde året i rad som Cancerfon-
den genomförde Rosa Bandet-kampanjen.
Insamlingsresultatet blev närmare 50 miljo-
ner kronor, varav dryga 70 procent kom via
kampanjens sponsorer och deras kunder.
Kampanjstarten den 1 oktober uppmärk-
sammades bland annat genom event på cen-
tralstationerna i Stockholm, Göteborg och
Malmö.
Årets rosa band designades av systrarna
bakom klädmärket Dagmar. Systrarnas far-
mor Dagmar är deras största inspirations-
källa och hon avled i en cancersjukdom.
Över en halv miljon rosa band såldes under
oktober. Dagmar skänkte även en summa
per plagg ur deras höstkollektion. Löpande
under månaden marknadsfördes Rosa Ban-
det via annonser i tryckta och digitala medi-
er samt via tv-reklam. Ett intensivt arbete i
sociala medier, Facebook, Twitter och olika
bloggar, genomfördes både kring bröstcan-
cerfrågan och insamling. Insamlingsaktivi-
teten ”Smycka din och dina vänners profil-
bild med ett rosa band” på Facebook gene-
rerade cirka 300 000 kronor.
HKH Kronprinsessan Victoria, kampan-
jens officiella beskyddare, deltog på det kun-
skapsseminarium med temat ”Mammogra-
fi räddar liv”, som genomfördes i riksdagen
den 17 oktober.
Rosa Bandets tv-närvaro utökades med
en miniserie i tre delar, ”Du får mig att kän-
na”, som ledde fram till finalen, Rosa Ban-
det-galan, som direktsändes från Cirkus i
Stockholm den 31 oktober.
Rosa Bandet-galan direktsändes i TV 3. Många av Sveriges bästa sångerskor deltog, bland annat Jill Jonsson, Molly Sandén och Lill Babs.

insamling
En stor del av svensk cancerforskning är
möjlig tack vare privatpersoner som skriver
testamente till förmån för Cancerfonden.
Det är mycket värdefullt, oavsett tillgång-
ens storlek. På webbplatsen cancerfonden.
se finns information om hur det går till och
dessutom har vi anställda jurister som fö-
reträder Cancerfonden vid testamentsären-
den och som är tillgängliga för frågor.
En av dessa jurister är Daniel Agurén
som berättar att det varje år är mellan 200
och 250 personer som testamenterar sin
kvarlåtenskap till Cancerfonden.
Hjälper ni till med att skriva testamenten?
– Nej, det vore inte korrekt. Den som vill
skriva ett testamente bör vända sig till en
lokal bank, begravningsbyrå eller jurist-
byrå. De hjälper till med alla praktiska
detaljer. Vi rekommenderar sedan att tes-
tamentet läggs i ett bankfack om man vill
vara säker på att det inte försvinner, säger
Daniel Agurén.
Hur verkställs testamentet?
– Boutredningsmannen håller i det praktis-
ka och ansvarar för att allt går rätt till. Han
eller hon avslutar bankkonton samt förval-
tar och avvecklar övriga tillgångar på vårt
uppdrag och i samråd med oss. Lösöret säljs
på det sätt som ger bäst utdelning, anting-
en på auktion eller till en uppköpare. Spe-
ciella tillgångar som smycken eller vissa
samlarföremål kan ofta säljas via auktions-
firmor som specialiserat sig på sådant. För
att sälja fastigheter vänder vi oss till den lo-
kala mäklare som ger oss bäst villkor.
Vilket ansvar tar Cancerfonden?
– Vi har två prioriteringar. Det allra vik-
tigaste för oss är att avvecklingen av till-
gångarna görs på ett värdigt sätt med störs-
ta hänsyn till den som avlidit. Till exempel
ser vi till att föremål och dokument som är
alltför personliga läggs undan innan lösöret
går till auktion eller försäljning. Näst efter
det strävar vi efter att avveckla tillgångar-
na så att de ger största möjliga tillskott till
Cancerfonden, dels för cancerforskning-
ens skull, dels för att respektera den avlid-
nes önskan att hantera tillgångarna så klokt
och varsamt som möjligt.
Många dödsbon innehåller alltså annat
än pengar?
– Absolut, det kan finnas stora värden i till
exempel fastigheter. Såväl bostäder som
skogs- och lantbruksfastigheter. Det kan
vara annat också. Exempelvis fick vi ärva
en man vars fritidsintresse varit att renove-
En Volvo PV och en Ford Mustang testamenterades till Cancerfonden
Testamenten finansierar stor del
Cancerfondens jurister
handlägger mer än 200
ärenden varje år. Från
vänster: Daniel Agurén,
Gazal Casselborg och
Patrik Anderberg.
De senaste åren har mer än 40 procent av Cancerfondens intäkter kom-
mit från människor som valt att testamentera sina tillgångar, eller del av, till
organisationen. Alla testamenten är viktiga för svensk cancerforskning.

insamling
av forskningen
ra bilar. I hans garage stod ett tiotal gamla
bilar i olika stadier av renovering; bland
andra ett par Volvo PV, en A-Ford och en
Ford Mustang. De finaste bilarna sålde vi
på en särskild bilauktion, de andra auktio-
nerades ut på plats tillsammans med övrigt
lösöre och ropades in av en privatperson.
Det kräver en hel del att avveckla sådana
tillgångar på rätt sätt, men vi tar oss an det
med fullt engagemang.
– Ett annat exempel är damen som efter
pensionen drev en presentbutik i en mindre
stad. Butiken hade inte gett någon stor vinst
men det visade sig att hon hade ett rum på
20 kvadratmeter som var fyllt från golv till
tak med glas- och keramikföremål som var
värda över 300 000 kronor.
Går ett testamente alltid att verkställa?
– Bröstarvingarna har alltid rätt till häften
av kvarlåtenskapen oavsett vad testamentet
säger. Men det har hänt att de avstår sin lag-
lott för att respektera föräldrarnas vilja. Det
blir sällan konflikter när anhöriga får veta
hur seriöst vi hanterar avvecklingen av till-
gångarna och att pengarna går till goda än-
damål.
Vad händer om testamente saknas och
inga arvingar finns?
– Då tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna
arvsfonden. Arvsfonden stödjer goda än-
damål men fördelen med testamente är att
man själv kan välja vad man vill att pengar-
na ska gå till.
Finns det några begränsningar för vad
man kan testamentera till Cancerfonden?
– Nej, inga begränsningar. Alla tillgångar
är välkomna, små som stora. Och vi hante-
rar alla testamenten på samma seriösa sätt,
avslutar Daniel Agurén.
Från Cancerfondens blogg:
Yngve och Kerstin lämnade
allt till Cancerfonden
– Det är fantastiskt att så många människor visar Cancer-
fonden så stor generositet genom sina testamenten, säger ju-
risten Gazal Casselborg som handlägger Cancerfondens tes-
tamentesärenden.
Jag fick nyligen följa med henne till en ärvd fastighet i Jär-
fälla, ett par mil utanför Stockholm. Där bodde Yngve Ring-
kvist som var änkling sedan några år och snart skulle fylla 91
år, när han dog i oktober 2012. I testamentet som han skrev
tillsammans med hustrun Kerstin stod att allt de ägde skul-
le gå till Cancerfonden. Makarna lämnade efter sig hus, som-
marställe och sparkapital. Grannen Evald Clevö berättar:
Yngve och Kerstin hade inga egna barn och kom fram till
att Cancerfonden är en bra organisation som man kan lita
på. Därför skrev de testamentet. De var vänner i mer än ett
halvt sekel. De sista åren hjälpte Evald till med praktiska be-
styr, som att handla en gång i veckan och de firade även Yng-
ves 90-årsdag ihop.
Evald, 83 år i dag, minns Yngve som en omtyckt person i
grannskapet.
– Han hade humor och var trivsam att vara med, säger
han med värme i rösten.
Yngve Ringkvist var en hängiven hobbykonstnär, något
som inte går att ta miste på i hans hem. Motiven är hämtade
från natur och djurliv, främst rävar och fåglar. Konstintres-
set sträckte sig även utanför hemmets väggar. På 1980- och
1990-talen handlade Yngve med konst, berättar Evald.
Han har fått en del frågor från grannarna om vad som ska
hända med huset. Och efter kontakterna med Cancerfon-
den har han kunnat ge besked: hus och tomt ska säljas av en
mäklarfirma på den öppna marknaden. Pengarna från för-
säljningen går till Cancerfonden och vidare till svensk can-
cerforskning.
– Jag tycker att det var väldigt fint av Yngve och Kerstin
att ge på det här sättet, avslutar Evald Clevö.
Bloggat av:
Johan Wåhlin
webbredaktör på Cancerfonden

insamling
Insamlingen som rockar
När Peter Knutssons mor insjuknade i cancer
fanns han nära henne och stöttade. Men han ville
göra något mer. Han tog därför initiativ till att ar-
rangera rockkonserter som har samlat in över
100 000 kronor till cancerforskningen.
Det är nu drygt ett år sedan insamlingen ”Rock
mot cancer” började och han vill väldigt gärna
fortsätta att arrangera fler konserter.
– Ja, jag är överväldigad över folks givmildhet.
Redan innan den första konserten ens hade ge-
nomförts hade det kommit in 6 787 kronor, och ef-
ter ytterligare sju konserter har det blivit 118 265
kronor, säger Peter Knutsson.
Initiativ av det här slaget, eller helt andra upp-
lägg, är öppna för alla. Man börjar lämpligast
med att registrera sin insamling på Cancerfon-
dens webbplats. Där finns information om hur det
fungerar. Peter Knutsson visste inte riktigt vad
han kunde förvänta sig.
– Jag satte målet till 20 000 kronor och hoppa-
des att det skulle gå. Även om pengarna är viktiga
och gör stor nytta är det så mycket mer detta pro-
jekt har givit mig personligen. När mamma gick
bort den 28 mars förra året blev det ett sätt att be-
arbeta min sorg. Jag har dessutom fått träffa en
massa nya människor. Många frågar hur jag orkat
att driva projekt samtidigt som jag bearbetat sor-
gen men det är ju just det jag gör genom arrange-
manget, fortsätter Peter Knutsson.
Nu laddar han för fler konserter tillsammans
med andra som blivit involverade i hans Rock mot
cancer. De vill samla in ännu mer pengar.
– Det är sjukt roligt att samla in pengar till en
god sak genom att kolla på bra rockband, umgås
med folk som gillar musik och ha trevligt.
Månadsgivare gör det enkelt
Det finns många sätt att stödja svensk cancerforskning. Ett av
de enklaste är att bli månadsgivare. Du kan starta ditt månads-
givande på cancerfonden.se där du anger vilken summa som ska
dras automatiskt från ditt konto varje månad.
En dag under våren 2012, när Lars Sundman tog en prome-
nad på stan, såg han att Cancerfonden var ute och informerade
om möjligheten att regelbundet skänka pengar till cancerforsk-
ningen.
– Min pappa dog i cancer och två av mina kolleger i min tidi-
gare ledningsgrupp hade precis insjuknat i cancer, så jag tvekade
inte en sekund när jag fick direktkontakt med Cancerfonden på
stan, säger Lars Sundman.
Förutom att han nu är månadsgivare skänkte Lars Sundman
via sitt företag en större summa vid Cancerfondens tv-gala för
några år sedan.
– Ja det kändes, och känns fortfarande, angeläget att ge. Ti-
digare gav jag bidrag till en annan insamlingsorganisation inom
cancer, men Cancerfonden är det seriösa alternativet. Och gläd-
jande nog, mina två kolleger är friska nu, avslutar Lars Sund-
man.
Namn: Lars Sundman
Gåvoform: Månadsgivande
Bor: Stockholm
Familj: Gift, två vuxna barn och tre barnbarn
Yrke: Sitter i styrelsen i fem företag
Namn: Peter Knutsson
Gåvoform: Initiativtagare till Rock mot cancer
Bor: Solna
Familj: Singel med far och syster med familj
Yrke: Fritidsledare

insamling
– De allra flesta av Lindex medarbe-
tare är kvinnor och dessutom är kunder-
na nästan uteslutande kvinnor. Därför är
det naturligt för oss att stödja Cancerfon-
dens kamp mot bröstcancer, säger vd Ing-
var Larsson.
Inför Rosa Bandet 2012 valde Lindex att
samarbeta med det världsberömda italien-
ska modehuset Missoni. Samarbetet resul-
terade i en unik kollektion som består av
dam-, barn- och underkläder samt accesso-
arer. Dessutom designade Lindex ett eget
armband som fick namnet Rosa Armban-
det. Lanseringen skedde 25 september i
alla svenska Lindexbutiker och 10 procent
av försäljningspriset gick till kampen mot
bröstcancer.
– Missonikollektionen blev en succé. Vi
hade långa köer utanför butikerna innan
vi öppnade. Jag var själv i en butik den da-
gen och kunde se medarbetarnas stora en-
gagemang – trots anstormningen tog de sig
tid att fråga varje kund om de inte ville köpa
ett rosa band också. Allt för att samla in så
mycket som möjligt, fortsätter Ingvar Lars-
son.
Totalt samlade Lindex in 8,7 miljoner
kronor till Rosa Bandet 2012. Det inklude-
rar Missoni-kollektionen, Rosa Armbandet
och rosa bandet. Det är ett mycket bra re-
sultat totalt och anmärkningsvärt bra per
butik räknat.
– Ja, det är vi glada över. Jag kan inte för-
neka att det här har utvecklats till en tävling
mot oss själva. Vi har slagit vårt eget insam-
lingsrekord varje år och 2012 var inget un-
dantag. En rolig och meningsfull tävling ef-
tersom pengarna går till att rädda liv.
Lindex ser arbetet för Rosa Bandet som
en viktig del av sitt sociala ansvar mot sam-
hället. Dessutom känner medarbetarna en
stolthet över att de tillsammans med sin ar-
betsgivare hjälper till med så mycket peng-
ar till cancerforskningen. Lindex har börjat
planeringen inför Rosa Bandet 2013 men vill
inte avslöja några detaljer.
– Vi tror och hoppas att kunderna mär-
ker att vi bryr oss om denna viktiga fråga.
Och vi vill gärna kunna överraska på nå-
got sätt. Till sist vill jag rikta ett varmt tack
till alla medarbetare och inte minst till våra
kunder för deras stora engagemang i Rosa
Bandet 2012. Utan dem går det inte, avslutar
Ingvar Larsson.
Lindex slår insamlingsrekord
Rosa Bandet, kampanjen mot bröstcancer, sponsras av ett stort
antal företag. Fem av dessa är huvudpartner och extra betydelse-
fulla för insamlingen. En av dessa fem är Lindex som har stött Rosa
Bandet sedan starten. 2012 bidrog Lindex med inte mindre än 8,7
miljoner kronor till cancerforskningen.
Namn: Ingvar Larsson
Gåvoform: Företaget är
huvudpartner för Rosa
Bandet
Bor: Onsala
Familj: Gift och två barn,
nio respektive sju år
Yrke: VD Sverige, Lin-
dex AB

vi jobbar på cancerfonden
Cancerfondens kansli med cirka 50 anställda.

Cancerfondens styrelse
Teddy
Falkenek
Lina
Nordquist
Bengt
Holgersson
Elisabeth
Falkemo
Lars
Kylberg
Göran
Edbom
Elisabet
Lidbrink
Tor
Ekman
Ledamöter
Bengt Holgersson, ordförande, fd landshövding (6/6)
Birgitta Lindholm, vice ordförande, biolog,
klinisk projektledare (6/6)
Göran Edbom, läkare, verksamhetschef (5/6)
Ulf Edström, fd internationell chef LO (6/6)
Tor Ekman, överläkare, docent (4/6)
Ingemar Ericson, docent (5/6)
Elisabeth Falkemo, jur kand, fd rikslottachef (6/6)
Teddy Falkenek, varumärkesdirektör (3/6)
Lars Kylberg, direktör (5/6)
Lina Nordquist, docent, forskare (4/6)
Elisabet Lidbrink, överläkare (3/3)*
Suppleanter
Evert Karlsson, direktör
Rune Toftgård, professor
Ledamöter utan rösträtt
– forskningsnämndens och finansnämndens
ordförande
Bengt Westermark, professor
Thomas Halvorsen, direktör
Arbetsutskott
Bengt Holgersson
Birgitta Lindholm
Stefan Bergh
Ordförandena i forskningsnämnden och finansnämnden
är ständigt adjungerade.
Cancerfondens styrelse från och med 26 april 2012
Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem sammanträden under 2012.
Närvaro redovisas inom parentes för de ordinarie ledamöterna. Ledamot som markerats
med * är ny från och med huvudmannamötet 26 april 2012.

Thomas
Halvorsen
Bengt
Westermark
Ulf
Edström
Birgitta
Lindholm
Ingemar
Ericson
Rune
Toftgård
Evert
Karlsson
Kansliets ledningsgrupp
Stefan Bergh, generalsekreterare
Lena Biörnstad, avdelningschef Information
Sara Brodahl, avdelningschef Insamling
Anna Karlsson, avdelningschef Forskningsadministration
Thord Norberg, avdelningschef Ekonomi
Ulrika Svensson, avdelningschef Marknad
Sanna Wärn, avdelningschef Samhällskontakter
Kicki Nordström, assistent till generalsekreteraren
Valberedning för styrelsen
Marianne af Malmborg, ordförande
Anders Ekbom
Yvonne Ingman
Kristina Malm Jansson
Bo Nordenskjöld
Revisorer
Anders Malmeby, auktoriserad revisor
Birgitta Hellgren, ekonom
Revisorssuppleanter
Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisor
Lena Morgan, förbundsombudsman
Forskningsnämnden
Bengt Westermark, ordförande
Finansnämnden
Thomas Halvorsen, ordförande
Dan Andersson
William af Sandeberg
Bengt Telland

Ledning och styrning
Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer – är en fristå-
ende och ideell förening som verkar för att bekämpa cancer-
sjukdomarna i Sverige. Det sker huvudsakligen genom att
föreningen stödjer, organiserar och samordnar cancerforsk-
ning samt främjar utvecklingen av nya undersöknings-,
behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer.
I samma syfte bedriver och stödjer Cancerfonden upplys-
ning om cancerforskningens mål och medel samt infor-
merar om cancersjukdomars förebyggande, symtom och
behandling. Cancerfondens medel används inte till sjukvård
som stat och kommun ansvarar för.
Cancerfonden är en insamlingsorganisation som bygger
på gåvor och testamenten från privatpersoner och företag.
Cancerfonden får inga bidrag från staten.
Vision och mål
Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att
färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar
vi med forskningsfinansiering, opinionsbildning och
kunskapsspridning.
Vårt arbete koncentreras kring fyra nyckelområden:
l Forskning räddar liv
l 1/3 av all cancer kan förebyggas
l Tidig upptäckt är livsviktig
l Jämlik cancervård
Förutsättningar att lyckas nå visionen är:
l Effektiv insamling
l Ekonomi i balans
l Medarbetare som trivs och utvecklas
Väsentliga händelser under året
l Cancerfondens forskningsnämnd beslöt att
avsätta 404 Mkr till forskningsprojekt, fors-
kartjänster, stipendier med mera. Ett rekord-
stort belopp.
l Cancerfondsrapporten gavs ut för sjunde
gången. Rapporten ges ut årligen med syfte
att vara pådrivande i för cancerområdet
viktiga och relevanta frågor. Rapporten
presenterades vid ett frukostseminarium.
l Medarbetare deltog i seminarier och panel-
debatter med fokus på livsstilsfrågor, cancer-
Förvaltningsberättelse
Styrelsen för Cancerfonden, organisationsnummer 802005-3370, avger härmed årsredovisning
för verksamhetsåret 1 januari – 31 december 2012, Cancerfondens 61:a verksamhetsår.
vård och andra sektorspecifika frågor så som avdragsrätt för
gåvor under politikerveckan i Almedalen.
l Kunskapsseminariet ”Mammografi räddar liv” arrange-
rades i riksdagen den 17 oktober.
Huvudmannaorganisationer/medlemmar
Cancerfonden har 28 huvudmannaorganisationer. Förutom
dessa finns enskilda stödmedlemmar. Antalet registrerade
stödmedlemmar uppgick 2012 till 17 454 (20 500).
Ordinarie huvudmannamöte hölls den 26 april 2012 i
Stockholm. Resultat- och balansräkning fastställdes och
styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2011 års förvaltning.
Styrelsen och arbetsutskottet
Styrelsens sammansättning framgår av sidorna 32 och 33.
Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet
fem sammanträden under 2012. Cancerfondens kodrapport
har bilagts denna årsredovisning (bilaga 7).
Ändamålen
Under 2012 avsatte Cancerfondens styrelse 404 miljoner
kronor (394) till svensk cancerforskning. Forskningsnämn-
dens övergripande strategi är att fördela pengarna i natio-
nell konkurrens till de bästa projekten. Undantagsvis görs
satsningar för specifika områden, till exempel till bröst-
cancer via Rosa Bandet-kampanjen och vårdforskning
under 2013 (se sidan 35). Projektanslagen fördelades enligt
följande: 51 procent till grundforskning, det vill säga forsk-
ning som har betydelse för cancerns grundläggande meka-
nismer och därmed bärighet för samtliga kliniska forsk-
ningsinriktningar, 30 procent till translationell
forskning, vilket är benämning för forsk-
ning som överbryggar grundforskning och
klinisk forskning, 10 procent till klinisk forsk-
ning, det vill säga forskning genom studier
på patienter, 6 procent till epidemiologisk
forskning, det vill säga forskning kring sjuk-
domsorsaker och riskfaktorer och 3 procent
till vårdforskning. Hur forskningsanslagen
fördelades mellan olika lärosäten ses i tabellen
på sidan 37.
Cancerfondens
organisation
Huvudmannamöte
Styrelse
ordförande
Bengt Holgersson
Finansnämnd
ordförande
Thomas Halvorsen
Kansli
generalsekreterare
Stefan Bergh
Forskningsnämnd
ordförande
Bengt Westermark
Siffror inom parentes visar jämförbar siffra för 2011.

Fördelning av forskningsprojekt 2012
Grund-
forskning
51 % (53)
Klinisk
forskning
10 % (15)
Translationell
forskning
30 % (21)
Vårdforskning
3 % (4)Epidemiologisk
forskning 6 % (7)
Opinionsbildning och kunskapsspridning
Under året avsattes 40 miljoner kronor (40) till opinions-
bildning och kunskapsspridning. Bland annat genomfördes
följande aktiviteter:
l Cancerfondsrapporten gavs ut för sjunde gången. 2012 års
upplaga belyste bland annat att risken att drabbas av cancer
och att dö av sjukdomen inte är lika för alla. Personer med hög
socioekonomisk status har störst chans att överleva en cancer-
diagnos.
l Information och stöd gavs till cancerpatienter och närstå-
ende genom Cancerfondens informations- och stödlinje. Medi-
cinskt legitimerad personal med lång erfarenhet av cancer-
vård erbjuder sedan 1994 muntlig och skriftlig information om
cancersjukdomar, behandlingsmetoder och andra frågor som
rör cancer.
l Kunskapsseminariet ”Mammografi räddar liv” arrangerades
i riksdagen den 17 oktober.
l Medarbetare deltog i ett nära tjugotal seminarier och panel-
debatter under politikerveckan i Almedalen. Fokus var livs-
stilsfrågor, cancervård och andra sektorspecifika frågor såsom
avdragsrätt för gåvor.
l Medverkade som utställare och medarrangör av Hälsotorget
på Medicinska Riksstämman tillsammans med andra samhälls-
aktörer som verkar för en hälsosam livsstil.
l Framförde våra budskap i tobaksfrågan i riksdagen under
Tobaksfria dagen 31 maj.
l Tidningen Rädda Livet gavs ut fyra gånger.
l Webbplatsen cancerfonden.se fick fler besökare till sidorna
med information om cancerprevention.
l Cancerfondens sociala medier, Facebook och Twitter, fick
fler följare.
l Sexton broschyrer om olika cancersjukdomar, behandlingar
och känslomässiga reaktioner gavs ut.
l I en debattartikel kritiserades ett klädföretag för att
befästa livsfarligt skönhetsideal genom att ha en extremt
solbränd modell i sina baddräktsannonser. Artikeln fick
stort genomslag i media.
Intäkter och kostnader
Verksamhetsintäkter
Cancerfondens totala verksamhetsintäkter uppgick under
året till 511 miljoner kronor (450), vilket är en ökning med
14 %. Huvudsakliga orsaken till ökningen är högre testa-
mentsintäkter och en gåva från PostkodLotteriet. Cancer-
fonden var förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet både
2011 och 2012. Av lotteriets utdelning till välgörenhetsorga-
nisationer under året intäktsfördes 31 miljoner kronor (0)
till Cancerfonden.*)
Testamentsförordnandena uppgick till 221 miljoner
kronor (198), vilket är en ökning med 12 %. Ökningen
berodde främst på att andelen testamenterade fastigheter och
bostadsrätter ökade jämfört med både 2011 och 2010. Summan
av övriga gåvoformer uppgick till 233 miljoner kronor (194),
vilket är en ökning med 20 %. I övriga gåvoformer ingick
Rosa Bandet-kampanjen med 50 miljoner kronor (46). Intäk-
terna från Cancerfondens Rikslotteri uppgick 2012 till 37
miljoner kronor (35). Avkastningen från externa fonder och
stiftelser uppgick till 13 miljoner kronor (16). Medlemsav-
gifterna uppgick till 4 miljoner kronor (5). Övriga intäkter
uppgick till 3 miljoner kronor (2) och avser huvudsakligen
intäkter för uthyrning av kontorsyta i egen fastighet.
Fördelning av intäkter 2012 2011 2010
Testamenten 221 198 169
Riktade satsningar 50 67 55
Minnesgåvor 61 57 55
Övriga gåvor 91 70 79
Fonder och stiftelser 13 16 12
Cancerfondens Rikslotteri 37 35 34
PostkodLotteriet 31 - 30
Medlemsavgifter 4 5 3
Övriga intäkter 3 2 3
Summa verksamhetsintäkter 511 450 440
*) Under 2011 intäktsfördes ingen gåva från PostkodLotteriet, i enlighet
med PostkodLotteriets riktlinjer och hur övrig ideell sektor redovisade
intäkten under 2011.

Kostnader
Till ändamålen avsattes 444 miljoner kronor (434) fördelat
på 404 miljoner kronor (394) till området forskning och
utveckling samt 40 miljoner kronor (40 ) till opinionsbild-
ning och kunskapsspridning. Övriga verksamhetskostnader
uppgick till 101 (105) miljoner kronor, varav insamlings-
kostnader 69 miljoner kronor (72) och administrationskost-
nader 11 miljoner kronor (12). Minskade verksamhetskost-
nader är främst hänförbara till effektivare bemanning på
insamlingsavdelningen samt effektiviserade insamlings-
metoder. Härutöver uppgick kostnader för Cancerfondens
Rikslotteri till 22 miljoner kronor (21). Nettoresultatet av
lotteriet uppgick för perioden till 15 miljoner kronor (14),
som har tillförts Cancerfondens verksamhet.
Kostnaderna för insamling och administration uppgick
till 14,9 % (17,9) i förhållande till de totala intäkterna.
Orsaken till den förbättrade kvoten är minskade kostnader
för insamling och administration samtidigt som intäkterna
har ökat. Om kvoten överstiger 25 % mister ideella organi-
sationer rätten att inneha 90-konto.
Resultat
Resultat av finansiella investeringar
Resultatet från de finansiella investeringarna uppgick till 64
miljoner kronor (63), varav kostnaderna för förvaltningen
uppgick till 4 miljoner kronor (3). Jämfört med 2011 är
ränteintäkterna 4 miljoner kronor lägre, 21 (25), beroende
på sjunkande marknadsräntor och minskad andel ränte-
bärande placeringar. Utdelningarna är 7 miljoner kronor
lägre, 19 (26), beroende på att aktieandelen var låg i början
av 2012 då utdelningarna realiseras. Realisationsresultatet är
Fördelning av intäkter 2012
Testamenten
43 % (44)
Gåvor 45 % (43)
Cancerfondens
Rikslotteri 7 % (7)
Medlemsavgifter 1 % (1)
Övriga intäkter 1 % (1)
Avkastning från
fonder 3 % (4)
Fördelning av kostnader 2012
Forsknings-
finansiering
74 % (73)
Opinionsbildning
och kunskaps-
spridning
7 % (7)
Insamlings-
kostnader
13 % (14)
Administrations-
kostnader 2 % (2)
Cancerfondens
Rikslotteri 4 % (4)
n Verksamhetsintäkter
n Till ändamålen
2008 2009 2010 2011 2012
500
400
300
200
100
0
Ändamålen i förhållande
till verksamhetsintäkter 2008-2012 (Mkr)
14 miljoner kronor högre, 28 (14), främst beroende av reali-
serade vinster vid försäljning och utbyte av aktieinnehav i
portföljen under mitten av 2012 då aktieandelen ökade.
Årets resultat
Årets resultat uppgick till 30 miljoner kronor (-27). Cancer-
fondens resultat för året är betydligt bättre än för 2011 bero-
ende på ökade intäkter och lägre kostnader för insamling
och administration. Årets positiva resultat uppnåddes trots
att kostnaderna för avsättning till Cancerfondens ändamål
ökade med 9 miljoner kronor jämfört med 2011.

Arsberattelsen2012

Recomendados

Recomendados

Mais conteúdo relacionado

Semelhante a Arsberattelsen2012

Semelhante a Arsberattelsen2012 (20)

Arsberattelsen2012