1. Några exempel, erfarenheter
och funderingar
Anne Hederén
Länsbibliotek Östergötland
anne.hederen@ostsam.se

3. Bibliotek & lärande i Östergötland
Rummet
Roller ‐ samarbete
Handledning – individer och grupper
Mötet – Samtalet
Förhållningssätt
Strategier

4. Några steg på vägen…
- IT-utveckling av bibliotek 2001-2004
Hur kom vi hit? 2004-2005
- Equal Biblioteken
- Lära ut Internet på bibliotek 2005
- Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande 2003-2005
- Studieresor till London 2005
- IKT-stöd på bibliotek 2007-2008
- Studieresa till Finland 2008
- BildaNätverk 2007-2008
- Biblioteken som lärmiljöer 2008-2012 Östsam/KUR
- Nytta & Nöje på nätet - internetguidning 2009-2010 .SE
- Nytta & Nöje på nätet – digital delaktighet 2011-2012 .SE
Pågående projekt:
Digidel 2013 på biblioteken i Östergötland
Samhällsorientering 2012

5. Nytta & nöje : Röster från biblioteken i Östergötland
Film: http://www.youtube.com/watch?v=hSkAHY5nw24

6. Biblioteken som lärmiljöer - Inriktningar
Flexibelt lärande
Vilka krav ställer det flexibla lärandet på biblioteken?
Digital delaktighet
Hur kan biblioteken bidra till minskade digitala klyftor?
Folkbildningen - studieförbunden
Kan vi utveckla nya former för samarbete mellan bibliotek och studieförbund
som stödjer ett livslångt lärande?
Integration och social delaktighet
Kan vi utveckla bibliotekens möjligheter att bidra till integration och social
delaktighet?

7. Utmaningar…

8. • Biblioteksbesöken minskar
mer bland lågutbildade än
bland högutbildade.
• Biblioteken är inte
anpassade för de olika behov
som finns under olika delar av
integrationsprocessen
• Spridningen till nya
internetanvändare går
långsamt.
• Det finns en mycket stor vilja
från bibliotekens sida att
närma sig studieförbunden
ytterligare.

10. Bibliotek, integration & mångkultur
Framgångsrikt men förbisett… Rapport från Svensk Biblioteksförening
• Biblioteken spelar en viktig roll:
• Centra för kunskap och kultur
• Information
• Sociala relationer
• Personalen spelar en avgörande roll:
• Svensk personlig kontakt
• Kravlös hjälp till introduktion
• Hellre till det lokala biblioteket än till
huvudbiblioteket

11. Men det finns brister…
Bibliotekets funktion för nyanlända
• Använder biblioteket främst till nyttoändamål
• Lånar facklitteratur och material som stöder
språkinlärning och utbildning
• Saknas/otillräckligt –
• Litteratur/material som behövs för att etablera sig i
Sverige
• Språkkurser och litteratur till stöd för att lära sig
svenska
• Studielitteratur på modersmålet

12. Utveckla/utrusta fysiska lärmiljöer

14. Lärande är en dialogorienterad process.
Edutainment – lärande ska vara kul!
Möjligt att lära i grupp vid attraktiva
studieplatser.
Möjlighet att studera själv och att lära på
nätet.
Hur fungerar folkbiblioteket som en plats för
lärande?

15. Många söker sig till biblioteken för att få hjälp:
- Hur skickar jag e-post?
- Hur bifogar man en fil?
- Hur skannar jag ett dokument för
att kunna söka uppehållstillstånd?
- Hur betalar jag räkningarna via
internet?
Allt fler samhällsfunktioner flyttar ut på nätet.
Biblioteken erbjuder ett ökande antal e-tjänster.
Alla e-tjänstproducenter har ett ansvar…

16. Enskilda
handledningar
Deltagare
studiecirklar
Deltagare
gruppaktiviteter
Tot: 2680 deltagare

17. Samarbete med studieförbund
1. Kostnadsfria studiecirklar i
samarrangemang
2. Betalcirklar i bibliotekens
lokaler

19. Studiecirkel på Boxholms bibliotek

20. Studiecirklar på filialbibliotek etc.
Studiecirklar på filialer med bärbara datorer,
trådlös router och mobilt bredband
Ex. Mogata, 312 inv. (öppet 3 timmar/vecka)

21. Sensus, – fortsättningskurs ”Hitta på Internet”
ABF – Bokcirklar, Släktforskning, ”Internet i
vardagen”
Medborgarskolan – Internet, Släktforskn.
Bilda – Internet ‐ svenska och arabiska
Senioruniversitet, Vuxenskolan ‐ Internet
Folkuniversitet ‐ lokalhistoria för nyanlända ‐
Föreläsningar/kulturarr./Internationell vecka
Röda korset, invandrarför., kvinnoför.
Lokala forum ‐Folkbildningsråden

22. Bibliotek och folkbildning
Folkbildning= (i underifrånperspektivet)
Människors och gruppers strävan efter att skapa
sin egen kunskap och på egen hand utforma
vägen dit.
Maj Klasson, Folkbildning och bibliotek 1997
Joakim Hansson, Att vara där folket är, ur Där människor och tankar möts, 2010

23. Erfarenheter‐ Samarbete studieförbund
Studiecirklarna ger mervärde – Når ut till nya
grupper
‐ Samordning av resurser och kompetens, lokalt utbud
ökar
‐ Tillgång till lokaler, material, teknik och digitala resurser
Deltagarperspektiv – organisationsperspektiv
Se gemensamma frågor/uppdrag/målgrupper
‐ Aktivt medborgarskap
Regional matchmaking – lokal fortsättning
Förutsätter skillnader – vilken är vår roll???

24. ” Om det finns ett motstånd kan man bryta det
genom att erbjuda något som är riktigt
grundläggande och gratis. Det är ju vad
biblioteken har gjort. När folk sedan inser hur
internet kan hjälpa dem och vill lära sig mer, då
är man också villig att betala.
Då har det ju skapats en marknad där vi från
studieförbunden kan komma in med vårt
kursutbud.”

25. ”För biblioteket är det idag lika viktigt
att lära ut grundläggande
Internetfärdigheter och höja IT‐
kompetensen som det är att arbeta
med läsfrämjande åtgärder.
Självklart ska denna service vara
gratis”

26. Hjälp och stöd till nybörjare – kostnadsfritt,
långsamt tempo och små grupper
Grundläggande internet i
bibliotekens regi:
Internet för nybörjare –
en kurs i fyra steg
1. Datorn från grunden
2. Att skriva på dator
3. Vad är Internet?
4. E‐post för nybörjare

27. Locka med innehåll
Nyfiken på nätet
Resor
Telefoni, adresser och kartor
Hälsa & sjukvård
Tidningar, tidskrifter & bloggar
Sociala medier

33. Individuell handledning på Motala bibliotek

34. En aktiv process där båda partner är
delaktiga
Tar tillvara på och lyfter fram den styrka,
den kreativitet och de resurser som finns
hos den studerande.
(Kennedy‐Olsson, 1995, 81)

35. Biblioteket
Hemsida/Visa/söka katalogen/pinkod
e‐medier och plattor
Läsplattor, surfplattor, ladda ner, Adobe‐ID
Officepaketet
Word, ändra mall, Powerpoint, öppna dok i fel
format
Bildbehandling
Dator‐ och filhantering
Spara dokument på usb, utskrift, tangentbord

36. E‐post & Nybörjare vid datorn dominerar
Bankärenden, Internetspärrar och skräppost ,
Jobbsök, Kartor, Kommunens e‐tjänster,
Konsumentväglapp, Korsord, Kundnummer
Källkritik/sökningar, Köpa och sälja på nätet,
Landstingets e‐tjänster, Läkemedel, Recept på
nätet, Resor, Samhällsinfo online, Skaffa egen
blogg, Skype, Stipendier, Tfnnummer till bekanta i
Europa, Visa lärplattform, Visa spelsida för barn,
Visumansökan, Återställning lösenord

37. Gör biblioteken till informationsnoder
Kommunerna och Regionförbundet
rekommenderas att utnyttja och stärka
biblioteken som informationsnoder.
Biblioteken har en unik ställning med en stark
demokratisk prägel. Utnyttja biblioteken för
att minska den digitala klyftan, fungera som
stödjepunkter för distansstudier och
samhällsinformation

38. Teckning: Ulf Moberg
2012-11-29

39. 2012-11-29

40. Organizer Tillhandahålla källor, därutöver
endast självbetjäning
Locator Ge ett klart svar på en klar
definierad fråga (Var finns? Vem har skrivit?)
Identifier Hitta källor som motsvarar
problemet /ämnet
Advisor Ge sökråd, rekommendationer, tips
om ett antal olika källor inom ett speciellt
ämnesområde
Counselor Delaktighet i hela processen,
fokuserad på användaren snarare än källan

41. 2012-11-29

42. Slutna frågor ger ofta enkla svar. Ja, nej,
röd, fem, Stockholm.
Börjar ofta med verb:
Tror du…?
Vill du...?
Eller ett adverb:
När ...?
Var ...?

43. Öppna frågor har inte ett givet svar, ger
tal‐ och tankeutrymme samt stimulerar
klienten att berätta och förklara.
Inleds med frågeord:
Hur skulle ...?
Vad har ...?
Vilka tankar…?
Eller en inbjudan: Berätta! Beskriv!

44. Bibliotekets pedagogiska roll
Personalens pedagogiska roll
Folkbildning/Livslångt lärande
Pedagogik
Didaktik
Andragogik
Cecilia Gärdén, 10 år med vuxnas lärande
Boken om pedagogerna

45. Ta tillvara vuxnas erfarenheter.
Ta utgångspunkt i problemlösning, det som
har betydelse för vardagen.
En vuxen tar lättare till sig kunskaper om
innehållet kan relateras till ett praktiskt
sammanhang.
Organisera innehållet tillsammans med
deltagarna.

46. Lärstilar (förenklat…)
Visuellt lärande Lära genom att se, t ex
illustrationer eller bilder
Auditivt lärande Lära genom att lyssna,
begrunda och diskutera
Kinestetiskt lärande och Taktilt lärande
Lära genom att göra/utföra genom
kroppsrörelser eller via experiment

47. Idégivaren lär sig genom att uppleva saker
och genom att se när andra arbetar
praktiskt.
Frågar sig: Varför?
Förklararen behöver ha teori och fakta,
inte prova praktiskt.Frågar sig: Vad?
Lena Börjesson Lärstilar 2004

48. Sammanställaren vill ha den teoretiska
bakgrunden först, lär sig bäst då man
börjar med att lyssna. Frågar sig: Hur?
Prövaren är handlingsinriktad och vill
arbeta praktiskt, lär sig genom
experiment.
Frågar sig: Om?
Lena Börjesson Lärstilar 2004

49. Inspelad presentation med skärminspelningsprogram
Vimeo: http://vimeo.com/52460025

50. Där människor och tankar möts
Om folkbibliotekens relation till folkbildningen
och en problematisk samtid. BTJ förlag 2010
10 år med vuxnas lärande- en
kunskapsöversikt på fokus på folkbibliotek och
vuxnas lärande,
Cecilia Gärdén, Högskolan i Borås, 2011
Framgångsrikt men förbisett… om
bibliotekets betydelse för integration Rapport
Svensk Biblioteksförening , 2008

51. www.lansbibliotekostergotland.se
http://www.lansbibliotek.ostsam.se/
/Projekt/ Avslutade projekt‐
Biblioteken som lärmiljöer
Digitalt medborgarskap
Internetguidning
Gränslöst stöd för vuxnas lärande :
Bibliotekspersonal och vuxenpedagoger tänker
högt, Eckerby & Sipos Zackrisson, studie
Länsbib. Östergötland & Jönköping 2006