Recomendados
Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Destaque
Destaque (20)
Semelhante a Från runsten till webb
Semelhante a Från runsten till webb (20)
Mais de Lars Lundqvist
Mais de Lars Lundqvist (20)
Från runsten till webb
- 1. Kulturarv 2.0 från runsten till webb lars lundqvist
- 2. Runsten (U 1125) i Krogsta. Upplands äldsta, enda med urnordiska runor. Otolkad inskrift från 500-talet e.Kr. (RAÄ-bild på Flickr Commons)
- 3. ” INTRNIT”
- 7. RAÄ-resan Öppen källkod: 2002 Strategi för ”webb 2.0”: 2004 (Omlokalisering: 2005-2008) Blogg, Forum: 2007 (fr o m) Andras webb: 2009 Öppna upp databaser: 2009 Egen community: 2009-2010 Fri data, API 2010 -
- 9. Hur? Lära av andra! Lära genom att göra! Använda befintliga arenor! (och våga…)
- 10. Var på webben idag? Egna: www.raa.se Publika söktjänster Kulturmiljoforum.se K-blogg.se Platsr Andras: Flickr Commons Facebook (Youtube) (Twitter)
- 11. Utmaningarna öppenhetsfrågan i myndighetsvardagen
- 12. ” Det går!!”
- 15. Omöjligheternas retorik ” Det går inte”
- 19. Museer Myndigheter Universitet Föreningar Näringsliv Enskilda bygger applikationer för Handläggning Marknadsföring Lärande Forskning Upplevelser Innovationer Tillväxt Målbild
- 21. Finns också här: Digitala Staten: Lars Lundqvist Twitter, Flickr, blogg: arkland_swe Slideshare: surikat Epost: [email_address]
- 22. Googla: K-blogg Platsr Kringla K-samsök Flickr C (National Heritage Board) Jag finns här: Digitala Staten Twitter, Flickr, blogg Slideshare [email_address]
Notas do Editor
- Först: Tacka för inbjudan! Riksantikvarieämbetet har funnits i 350 år och det kanske förvånar en och en annan att ett sånt gammalt ök ser poänger med social media. Men jag ska här kort förklara hur vi tänkt och gjort. Ämbetets uppgift är att vara pådrivande i kulturarvsfrågor och verka för att kulturarvet bevaras och används på ett vettigt sätt.
- Först litet spännande.
- Först: Tacka för inbjudan! Riksantikvarieämbetet har funnits i 350 år och det kanske förvånar en och en annan att ett sånt gammalt ök ser poänger med social media. Men jag ska här kort förklara hur vi tänkt och gjort. Ämbetets uppgift är att vara pådrivande i kulturarvsfrågor och verka för att kulturarvet bevaras och används på ett vettigt sätt.
- Övergripande ansvar för att
- RAÄ:s resa, så långt, kan sammanfattas med den här bilden:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Processen kring social media och dess betydelse för myndighetens arbete har varit relativt lång och krokig: Diskussionerna har i korthet haft två olika sorts prägel: Den ena har varit entusiastisk, den andra har varit starkt inriktad på problem. De båda sidornas diskussioner kan sammanfattas så här:
- Entusiasten hittar ganska enkelt kopplingar mellan vad Riksantikvarieämbetet förväntas göra och uppnå och Det som internet och social media kan bidra med i det arbetet. Ett viktigt argument är att RAÄ:s uppdrag att skapa arenor för delaktighet och dialog kring kulturarvet kan realiseras i ”web 2.0”-arenor. Men samtidigt har brist på internet-vana, internet-kunskap och kanske upplevelsen av en hotad yrkesidentitet väckt en annan sorts retorik:
- I det interna arbetet återkommer vi till ställningstaganden som innebär de här sakerna: Tillåta användargenererat innehåll Våga släppa kontrollen över alla processer Låta fler aktörer, enskilda, föreningar och företag att skapa e-tjänster som använder kulturarvsinformation.
- I det interna arbetet återkommer vi till ställningstaganden som innebär de här sakerna: Tillåta användargenererat innehåll Våga släppa kontrollen över alla processer Låta fler aktörer, enskilda, föreningar och företag att skapa e-tjänster som använder kulturarvsinformation.
- Den ifrågasätter om myndigheter ska hålla på med webbarenor som vi te helt kontrollerar informationsflödet i. Stort fokus ligger på reella eller upplevda problem kring ffa upphovsrätt, missbruk m.m. I grunden finns alltid frågan om kontroll, kontroll över information och användningen av informationen. Det är naturligtvis i grunden starkt problematiskt… Man kan tycka mycket om sociala medier men samtidigt vet vi att vi står inför följande:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Så avslutningsvis något om varför RAÄ håller på med social media: Jag tro att ni ahr förstått att vi ser att sociala medier och ny teknik ger helt nya förutsättningar för att kulturarvet kan tas bättre tillvara i olika samhällsprocesser. Ett Kulturarv 2.0 skapar bättre förutsättningar för att fler kan lära sig om kulturarv och fler kan inkluderas i kulturarvsprocesser. Kunskap och inflytande är naturligtvis grunden för engagemang. Kulturarvet är en viktig del bland andra för ett samhällsbygge där människor ska få ett gott liv. Ett egoistiskt perspektiv är att vi vill locka in duktiga medarbetare och erbjuda spännande arbetsuppgifter som åtminstone ligger i fas med utvecklingen i samhället i stort. Eller helst litet före utvecklingen i samhället… Ne avslutningsbild med mer information om RAÄ.
- Tack så mycket!
- Först litet spännande.