1.
Kampen mot
det sjuka Sverige
Foto: Beara255
Det är tisdag. Christina Husmark Pehrssons agenda är fullspeckad. Det har blåst hårt kring
socialförsäkringsministern, som fått försvara alliansregeringens drastiska försämringar i
sjukförsäkringen. Därför reser Christina Husmark Pehrsson landet runt för att träffa väljare och idag
har turen kommit till den norrbottnska kommunen Kalix. Där ska hon bland annat besöka
Arbetsförmedlingen i Södra Hamn. Pressmeddelande har skickats ut till lokal media. Allt går som
planerat.
- Jag fick ett brev med beslut från försäkringskassan. Ett avslag på min ansökan om sjukersättning
med hänvisning till de nya sjukreglerna och paragraferna, jag orkade inte läsa dem.
Malin berättar om dagen hon fick Försäkringskassans besked om indragen sjukersättning.
2. - Den dagen då jag fick brevet låg jag i min säng med svåra sträckningar, i nacken och i ryggen, och
med hjärtklappning och försökte sova, utan att lyckas. Jag hade inte sovit på tre dagar.
Malin är en av över 12 000 svenskar som idag går utan sjukersättning. Under 2010 riskerar totalt 50
000 personer att förlora sina ersättningar. Nästa år är ytterligare 25 000 i riskzonen. De tillhör den
grupp som enligt Fredrik Reinfeldt kommer i kläm "i varje samhällsförändring".
Alliansregeringen gick till val på den så kallade arbetslinjen. Den grundläggande principen för
Arbetslinjen är att människor måste aktivt söka arbete eller gå någon godkänd aktiveringskurs eller
utbildning för att kvalificera sig till bidrag. Denna princip ska gälla oberoende av läget på den svenska
arbetsmarknaden - oavsett högkonjunktur eller skitår som drabbat Sverige. Under hösten 2009 började
debatten om den planerade försämringarna i sjukersättningssystemet. Regeringens reform går ut på att
varje sjukskriven människas rätt till sjukpenning skall prövas vid bestämda tidpunkter inom en så
kallad rehabiliteringskedja. Den som efter ett halvårs sjukskrivning kan ta något slags jobb någonstans
på arbetsmarknaden förlorar sin rätt till sjukpenning. Dessutom begränsas sjukskrivningstiden till
maximalt ett år. Förslaget mötte hård kritik. Den rödgröna oppositionen varnade för konsekvenserna
och LO kritiserade regeringen för att börja i fel ände genom att begränsa de försäkrades rätt till
ersättning från försäkringen och samtidigt inte garantera rehabiliteringar eller anpassningar på
arbetsplatsen så att människor ska kunna gå tillbaka till jobbet. Till och med Försäkringskassan
deklarerade sin oro, ”Risken är att den enskilde hamnar i kläm och står utan försörjning”.
Malin fortsätter berätta om sitt ärende hos Försäkringskassan.
- Innan jag fick brevet hade min handläggare redan sagt till mig att jag inte kunde få min
tidsbegränsade sjukersättning förlängd. Hon sa att min diagnos inte längre fanns eller går att få
tidsbegränsad sjukersättning för. Jag är, eller var, sjukskriven för utmattningssyndrom i kombination
med depression. Jag är fortfarande lika sjuk om inte sjukare på grund av utförsäkringen.
Färska siffror visar att många människor hamnar utanför systemet. Av de 16 000 som utförsäkrades
vid årsskiftet hamnade 12 000 hos Arbetsförmedlingen och får nu gå ett tre månader långt
introduktionsprogram. Men långt ifrån alla finns i Arbetsförmedlingens register. 4 000 personer
saknas. De är utförsäkrade och har fallit mellan stolarna. Ingen vet var de befinner sig eller vad de gör.
Jag vänder mig till några anställda inom vården. De vill inte medverka med namn i reportaget men
deras svar är entydiga. Många av deras patienter berörs av alliansens försämringar i sjukförsäkringen.
De klarar inte av att arbeta och kan inte ställas till arbetsmarknadens förfogande. Flertalet av dem är så
pass sjuka att de inte klarar av att överklaga Försäkringskassans beslut eller för den delen söka
socialbidrag. De står alltså helt utan försörjningsmöjligheter.
Malin tycker att vårdpersonalens bilden är riktig. Och hon säger att det är svårt att bli trodd av
Försäkringskassan.
- Min handläggare var fruktansvärd. Otroligt arrogant, hon lyssnade inte alls på mig när jag berättade
hur sjuk jag var och hon struntade i mitt läkarintyg. Det gjorde den personen på försäkringskassan som
tog beslutet också. I mitt läkarintyg står det tydligt att jag inte klarar av att arbeta och ska vara
sjukskriven till 100% i minst ett till två år till. Det intyget körde försäkringskassan över. Min
handläggare sa till mig att om jag inte klarar av att ta mig till arbetsförmedlingen eller till ett jobb på
grund av att jag är sjuk får jag väl se till att min man hjälper mig dit eller beställa färdtjänst. Det är inte
klokt alltså!
Jag frågar Malin om framtiden. Vad händer nu?
-Ja, vad fan ska jag göra? Jag är inte lat och jag behöver inga piskor, det är piskorna som har gjort mig
sjuk och som gör mig ännu sjukare. Jag kan inte betala alla mina räkningar eller köpa mat och kläder