8. K-samsök Webservice Databas 1 Databas 2 Databas 3 Databas 4 Databas Osv… Databas 5 Community (t ex Platsr) Mobiltjänst Söktjänst (t ex Kringla) Det vi människor Kan se Det maskiner ser
9. K-SAMSÖK WebService WEBBPLATS PRODUCENT XML TJÄNST ABMK-samsök XML Kulturarv Markaryd Kulturarv i Bild Länsportalen Kulturarv i mobilen Google Eniro Europeana Runstens- portalen Flintyx- portalen RA LIBRIS Arkiv Bibliotek Läns- museum Läns- museum Läns- museum Läns- museum Historiska Museet RAÄ Fornsök Kommun- museum Läns- museum Hembygds- museum
10.
11. Milstolpar och framtiden… Feb 2008 Projektstart Feb 2009 Beta + Locago Dec 2009 Kringla.nu Feb 2010 3 miljoner objekt Feb 2009 Museiutredningen Förvaltning Utveckling Dec 2010 Utvecklingsprojektet K-samsök är slut Jan 2011 K-samsök i förvaltning 2011 Vidareutveckling? Mars 2010 Sockebilder Libris 2008 2009 2010 2011 Nov 2009 Primus Jan 2010 Carlotta
17. Idag Museer Myndigheter Universitet Föreningar Näringsliv Enskilda bygger applikationer för Lärande Internt arbete Forskning Marknadsföring Upplevelser Innovationer Tillväxt
18. Museer Myndigheter Universitet Föreningar Näringsliv Enskilda bygger applikationer för Lärande Internt arbete Forskning Marknadsföring Upplevelser Innovationer Tillväxt Hit vill vi!
19. Ansvarsområden avseende kulturarvsinformation – utkast på en modell för samverkan Samverkan kräver prioritering och tydlig ansvarsfördelning Samverkan bör leda till åtgärd A RA Arkiv E-arkiv B KB Bibliotek E-publikationer K RAÄ Kulturmiljö E-kulturmiljö M Flera huvudmän Museum E-föremål Standards Teknikkunskap Drift Lagring Utveckling Öppenhet Licensiering Användbarhet Tillgänglighet Omvärldsanalys Professionella Forskare Föreningar Företag Enskilda Kunskapsunderlag Forskning Lärande Upplevelser Tillväxt Marknadsföring Innovation Lars Lundqvist Fasta kulturarvet Landskapsinformation (Kartor) Ev Foto - Bild Geografisk auktoritet K-samsök Europeana för K och M ” Arkivalier” Digitalisering (MKC) Långtidslagring Kartor NAD ApeNet Europeana för A ” Publikationer” AVM-kompetens Långtidslagring? Namnauktoritet Libris, AVM-db TEL Europeana för B Föremål Konst Ev Foto, bild Berättelser Tidsauktoritet Museisystemen ” Fotonätverket”
20. ABMK och Europeana RAÄ Royal Library National Archive Central museum RSM K-samsök Portal Network Database Network Ministery of Culture CARARE EUROPEANA EuropeanaLocal – Athena KMM? ” National Portal Network” ” Sw Europeana Tech Group” Central Mus Council Regional Mus Council Swedish Europeana Group Local Museums History Societies K-samsök arbetsgrupp KUR Historic Soc Association Local Mus Council Local museum Reg museum Reg museum Reg museum Reg museum Reg museum Reg museum Central museum Central museum Reg museum Reg museum Reg museum Reg museum Reg museum Reg museum Local museum Local museum
Editor's Notes
I korthet är Vår uppgift att se till att information om kulturarv når fram till rätt person vid rätt tidpunkt. Först då kan kunskap uppstå och ge insikter - i linje med Ämbetets uppdrag. Många är redan idag engagerade i kulturarv. Men samtidigt finns långt fler som ännu inte ännu vet om vad som finns och hur mycket spännande historia som vi lever i och av, och som även kommande generationer gärna kan få ta del av och uppleva. Så ett huvudspår är att hitta nya sätt att nå fler och få fler engagerade. Där tror vi att det behövs en annan ton och ett mer inkluderande förhållningssätt. Fler kan delta på olika sätt och ta hand om kulturarvet. Och det kan faktiskt vara skoj och något som man kan vara stolt över. Det var därför ganska enkelt att ta till sig social media som ett spår att skapa relationer med människor, utan att blanda in tvång, och dessutom synliggöra enskilda personers kunskap och engagemang. Det är väldigt många som idag gör bra, förebildliga insatser för kulturarvet utan att det synliggörs särskilt väl.
Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
Strategiskt ser vi tre utvecklingsspår för att utveckla kulturarvsarbetet där sociala medier är en komponent: Information ska vara tillgänglig för att användas på olika plattformar. Information ska kunna användas så fritt som möjligt, kunna remixas, den ska kunna användas i andra sammanhang än den var tänkt för när den skapades. Sociala medier tror vi är det viktigaste kommunikationsverktyget för att öppna upp för informationsutbhyte med och mellan användare. Långt mer effektivt än de sändarkanaler som idag dominerar
Strukturen på K-samsök (grundförslag) Från botten: Kulturarvsinstitutioner som RAÄ, SHMM, länsmuseer och andra museer producerar information som de vill tillgängliggöra En central samsökningsväxel, K-samsök, (en server med en öppen webservice) står på och förvaltas av RAÄ. Växeln sammanställer kulturarvsinformation från producenter till alla tillämpningsutvecklare som så önskar. Gränsdragning icke-kommersiell / kommersiell. K-samsök har om möjligt även kontakt med andra aggregerande tjänster som KMM och inom bibliotek och arkiv. Detta sker tjänst till tjänst och former och protokoll för detta måste klaras ut. Tillämpningsutvecklaren använder K-samsök när de vill ha tag på information om kulturarv och kulturmiljöer för sin webbplats. En dataproducent kan också vara tillämpningsutvecklare och genom K-samsök slippa att bygga upp egna kopplingar till andra institutioner som har information av intresse. Det är av godo att det finns en mångfald av tillämpningsutvecklare eftersom det är vår åsikt att de är bäst på att bearbeta, sammanställa och paketera information mot olika målgrupper. En konsument behöver inte ha en aning om samsökning och K-samsök och ser aldrig skymten av SRU.
Översta raden: Det finns 4 sfärer inom kulturarvet med bäring på kulturarvsinformation. Andra raden: Samtliga behöver ha koll på standards, digitaliseringslösningar och tekniker för respektive material samt kunna erbjuda lagring, tillgängliggörande (system + aggregering) för andra aktörer. Tredje raden: Ansvarsområden samt förslag på en ansvarsfördelning kring vissa materialkategorer och auktoriteter för respektive sfär. Fjärde raden: Oliak sfärer har olika fokus på målgrupper. Femte raden: Digitalisering, tillgängliggörande och användbarhet har fokus på att stötta dessa saker.