Hur fungerar samspelet mellan regelverk och kravspecifikationerna? Håkan Johansson, Trafikverket. Presenterat på Betongdagen den 21 november 2019 på Sheraton Hotel i Stockholm.
2. 2
Trafikverkets uppdrag
• Ansvara för långsiktig planering av
transportsystemet för vägtrafik,
järnvägstrafik, sjöfart och luftfart
• Planera för ett transportsystem som passar
in i ett samhälle där klimatmål har nåtts.
• Ansvara för byggande, drift och underhåll
av statliga vägar och järnvägar
• Minska ”egen” klimatpåverkan och arbeta
långsiktigt för en klimatneutral infrastruktur.
3. 3
• Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2045.
• Sverige ska vara det först fossilfria välfärdslandet i världen.
• Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och
underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och
järnvägens klimatpåverkan.
• Trafikverket har som upphandlare av infrastrukturhållning och
materiel till järnvägen möjlighet att påverka utsläppen.
Varför klimatkrav?
4. 4
• Betong/Cement
• Drivmedel
• Stål – armering och konstruktion
• Asfalt
Investeringsprojektens klimatpåverkan
Klimatpåverkan referensalternativ nationell plan 2018-2029
5. 6
• Utgångspunkt – mål enligt klimatlagen att Sverige inte skall ha
några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045
• Trafikverket satte upp ett långsiktigt mål för 2045 och delmål för
2020, 2025 och 2030
• Konsekvensanalys tillsammans med branschen som visar att
delmålen kan nås till ingen eller liten extra kostnad
• Implementering av Klimatkalkyl från 2015
• Målen implementerade i upphandlingskrav från 2016
• Färdplan för en klimatneutral värdekedja i bygg- och
anläggningssektorn 2045
Från mål till handling
6. 7
Mål på väg mot klimatneutralitet
Bonus för
klimatneutralitet
från 2030
Klimatneutralt
senast 2045!
2030 även
fossilfritt!
7. 8
Krav ställs vid planering, projektering och byggande
Krav för investeringsprojekt ≥50 mkr
Åtgärdsvalsstudie Byggproduktion
Reduktionskrav på
utförandeentreprenad,
Klimatkalkyl
Kontroll av uppfyllande av
reduktionskrav.
Klimatdeklaration och EPD
Reduktionskrav på konsult
eller totalentreprenad,
Klimatkalkyl
ProjekteringPlanläggning
Krav på konsult att ta fram
åtgärdsförslag i planläggningen,
Klimatkalkyl
8. 9
• I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av
Trafikverket med hjälp av Klimatkalkyl.
• Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med x
procent jämfört med utgångsläget. I snitt:
– 15 procent reduktion 2020-24 jämfört med 2015
– 30 procent reduktion 2025-29 jämfört med 2015
– 50 procent reduktion 2030- jämfört med 2030 + fossilfritt
• Vid förändringar av betydelse under entreprenaden uppdateras
utgångsläget. Den procentuella reduktionen består dock.
Krav vid projektering och byggskede
Investeringsprojekt ≥50 miljoner kr
9. 10
• Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts genom
en klimatdeklaration.
• Emissionsprestanda för specifika material måste visas genom EPD.
Det gäller alltid betong, cement, armeringsstål, konstruktionsstål och i
vissa fall även bränslen.
• Bonus utgår i samband med klimatdeklarationen för reduktioner större än
kraven enligt modell presenterad i upphandlingen. Om kraven inte klaras
utgår vite.
• För entreprenader som avslutas 2030 eller senare ges bonus upp till 100
procents reduktion.
Krav vid projektering och byggskede
Investeringsprojekt ≥50 miljoner kr
10. 11
Krav i upphandlingar av investeringsprojekt
större än 50 miljoner kr 201801 to 201909
20 procent
reduktion i
medeltal
11. 12
• Totalentreprenad av ny förbifart inkluderande
7 betongbroar, ombyggnad av vägar, gång- och
cykelvägar.
• Reduktionskrav 0 procent jämfört med utgångsläge
och bonus för upp till 10 procent reduktion
(max 1 procent av kontraktsvärdet).
Resultat:
• Entreprenören reducerade utsläppen av växthusgaser
med 18 procent genom en kombination av åtgärder I
projektering, byggnation samt material o
drivmedelsval, exempel:
– Minskade mängder schakt och fyllning, optimering
obunden överbyggnad och beläggning, biodiesel,
armeringsstål med lägre klimatpåverkan
Väg 44 Lidköping – Källby
Första projektet med klimatkrav
Lidköping
12. 13
Krav på mindre investeringsprojekt och på underhåll
Åtgärdsvalsstudie ByggproduktionProjekteringPlanläggning
<50 mkr
och
underhåll
Krav på konsult att ta
fram åtgärdsförslag i
projekteringen
Material och drivmedelskrav på
entreprenad
Kontroll av uppfyllande av
material- och drivmedelskrav
EPD och drivmedelsredovisning
13. 14
Krav på material och drivmedel
i mindre investeringsåtgärder (<50 mkr) och i underhållsentreprenader
Produkt/material Entreprenad avslutas 2020-2024 Entreprenad avslutas 2025-2029
Armeringsstål ≤ 0,72 kg CO2e/kg stål ≤ 0,52 kg CO2e/kg stål
Konstruktionsstål Miljövarudeklaration typ III (EPD) för
utvalda produkter
Miljövarudeklaration typ III (EPD) för
allt konstruktionsstål
Cement
Betong
≤ 0,70 kg CO2e/kg cement
25 % reduktion CO2e
Miljövarudeklaration typ III (EPD) för
betongen
≤ 0,62 kg CO2e/kg
35 % reduktion CO2e
Miljövarudeklaration typ III (EPD) för
betongen
Drivmedel till fordon och
arbetsmaskiner i Storstadsregionerna
Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner,
ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och
hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt
14. 16
• Trafikverket utgår från AMA-anläggning
• AMA17 tillåter högre inblandning av slagg och flygaska som
gör att klimatkraven kan nås
• Problem att det tar tid för en väg eller järnväg komma till,
initialt kan man utgått från tidigare AMA som gällde då
• Positiva exempel finns där avsteg gjorts för att möjliggöra
högre inblandning trots att man i övrigt ligger kvar med
tidigare AMA
• Att bara tillåta räcker inte alltid
• Tröghet finns både hos Trafikverket och entreprenör/konsult
• Våga även utmana regelverket
Samspel mellan klimatkrav och andra regelverk
15. 17
Basunderhåll väg utanför storstadsregion
• Bonus för förnybara drivmedel utöver reduktionsplikt
• I upphandlingar från hösten 2019
Beläggningsunderhåll
• Bonus för beläggning med mer än 15 procent lägre emissioner än
utgångsläge (“100 nivån”)
• Piloter under 2019
• I upphandlingar från slutet av 2019
Andra klimatkrav
Notas do Editor
The tasks of the Transport Administration include in practice that we shall make sure that the transport system works, which is a basic precondition for guaranteeing that society will function. The Administration creates the prerequisites for ensuring that all transportation and travel is conducted in the best and safest way, regardless of where you live - in addition with due consideration to the environment and health.
This is summarised in our vision. Everyone shall arrive in a smooth, green and secure manner (see next figure)
SEK 55,4 billion in business volume, of which some SEK 23,9 billion for investments and about SEK 19,4 billion for operation, maintenance and traffic control. The remaining SEK 12 billion includes costs for the planning process, State joint-financing (e.g. for public transport), State subsidies for private roads, contracted traffic and support for research and innovation in the transport area.
98 400 km of State roads and 14 158 km of rail tracks
Sveriges regering och riksdag har visionen att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2045.
Regeringen har ambitionen att Sverige ska vara det första fossilfria landet i världen.
Trafikverket ska enligt instruktionen verka för att de transportpolitiska målen (där klimatmålet är en del) uppnås.
Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 10 procent av klimatpåverkan från väg och järnvägar.
Klimatpåverkan från infrastrukturen står för ca 10 procent av väg och järnvägens samlade klimatpåverkan (trafik, fordon och infrastruktur), d.v.s 3 miljoner ton. Av detta står den statliga infrastrukturen för ca 1,2 miljoner ton varav 0,8 från väg och 0,4 från järnväg. Investeringsprojekten står för 0,3 -0,6 miljoner ton (varierar mellan år).
Basunderhåll väg står för drygt 100 tusen ton utsläpp per år.
Beläggningskontrakten som inte ingår i bilden står för ungefär lika mycket.
Vid sidan av detta och investering i föregående bild står reinvestering för 0,5 miljoner ton.
Kraven ska bidra till ökad måluppfyllelse av det transportpolitiska hänsynsmålet för miljö och hälsa samt visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av koldioxid år 2045.
Applicerat på infrastrukturhållningen innebär det
en vision om en klimatneutral infrastruktur senast 2045
en minskad klimatpåverkan om 30 procent till 2025 och 15 procent till 2020 jämfört med 2015.
Investment measures with a total cost of SEK 50 million SEK or more where the contract is expected to end 2020 or later.
Procurement of materials to railway as concrete sleepers and rails.
procurement of concrete sleepers carried out in October 2016 – March 2017
procurement of sleepers and rails to switches are carried out during 2018
Procurement requirements on designated materials (reinforcement steel, construction steel, concrete, cement) and fuels in investment measures less than 50 million SEK and all maintenance measures introduced in procurements from March 2018.
Gemensamma med storstäderna
För underhåll tas kraven med i upphandlingar från och med 15 mars 2018 men kravet gäller inte förrän 2020.
Inspel från Arvid Hejl
Vi har ett projekt (E14 Timmervägen- Blåberget) i Sundsvall som har börjat gjuta med anläggningsbetong som har ca 20% flygaska. Det är Cementa om levererar till Skanskas betongfabrik som i sin tur levererar till NCC. Det borde du presentera.
Mälarbanan (som är ett stort järnvägsprojekt i stockholm) planerar att bygga vissa delar med stort (ca 30% av cementhalten) slagg. Byggstart är några år bort i tiden och de kommer hålla på flera år då det är ett stort projekt. Detta följer AMA, de måste bara hålla koll på sina exponeirngsmiljöer men så länge de inte har saltade miljöer så är det tillåtet med 33% slagg i cementen om man kan påvisa god frostbeständighet.
Inspel från Åsa Lindgren:
Det har blivit så överdrivet att regelverken utgör hinder, när det i praktiken går att göra avsteg och även finns principer för det. Olskroken är inget unikum i detta avseende. Den ”klimatsmartare” betongen har levererats på annat håll också, vad jag vet utan ”klimatkrav” som grund.
När det gäller inblandningen av slagg och flygaska så gick regelverken före klimatkraven men förändringarna i regelverken gav ingen nämnvärd effekt. De klimatrelaterade produktionskraven vi satte för cement/betong handlar därför om att peka med hela handen och visa att ”jo, vi tycker faktiskt dessa regler (AMA) är lämpliga att tillämpa”.
Några råd från Stefan Uppenberg:
Välj så låg exponeringsklass som möjligt för respektive konstruktionsdel. Safea inte och välja en hög exponeringsklass som täcker allt!
Välj så låg betongkvalitet som möjligt och därmed så högt vct (vatten cement tal) som möjligt
Blanda in flygaska och slagg i så hög andel som tillåts
Kräva information (i form av EPD enligt EN 15804) och jämföra klimatprestanda för cement och alternativa bindemedel vid val av produkt.
Att tänka på:
En av de viktigaste förutsättningarna för att möjliggöra användning av klimatförbättrad betong i projekt är att säkerställa att ”rätt” regelverk gäller! AMA Anläggning 17 måste gälla för att det ska vara möjligt att blanda in alternativa bindemedel i den utsträckning som anges i SS137003. Äldre versioner av AMA Anläggning, som fortfarande gäller i många projekt, begränsar de möjligheterna kraftigt. (se fallstudie Olskroken/Förbifarten)
Våga utmana regelverk, val av exponeringsklasser och betongkvaliteter! Det är vanligt att betong med högre kvalitet än vad som krävs för byggnadsverkets bärighet och beständighet används. Det kan bero t.ex. på att man vill ”ligga på säkra sidan” och minska risken för negativa konsekvenser i logistik och produktion, eller på hårt ställda krav på uttorkning och korta tider för avformning. Nya forskningsrön visar att andelen cementklinker kan minskas mer än vad som definieras i SS 137003, speciellt vid tillsättning av GGBS i exponeringsklass XF4. Detta betyder att större inblandning av GGBS kan vara möjligt i XF4 (upp till 35%). Detta kräver dock i dagsläget beställarens godkännande. Redan i dagsläget finns det möjligheter att använda större mängder tillsatsmaterial än vad som anges i SS 137003 om bilaga N i samma regelverk tillämpas. Det bör påpekas att även om mängden tillsatsmaterial i en betong är inom tillåtna gränser i Tabell 8 i SS 137003 finns olika åsikter i branschen om hur tillsatsmaterialen påverkar betongens egenskaper. Vissa anser att det ger delvis försämrade betongegenskaper medan andra anser att det tvärtom ger delvis förbättrade egenskaper. Åsiktsvariationen kan till viss del bero på att det ännu finns begränsat med erfarenhet av tillämpning i anläggningsprojekt i Sverige. Internationellt finns dock mångåriga erfarenheter av denna typ av betong. (se fallstudie WS WSP)
Inspireras av internationella exempel där det finns erfarenhet av klimatförbättrad betong i större utsträckning än i Sverige. (se fallstudie HS2)
Det är viktigt att ändrade betongegenskaper (t.ex. med avseende på arbetsbarhet/gjutbarhet, beständighet, uttorkningstider) hanteras och tas hänsyn till i produktionsplanering och projektering och att det säkerställs med hjälp av provningar och liknande att tekniska och funktionella krav uppfylls. …Temperaturspricksriskanalyser…? (se fallstudie WS WSP)
Betona vikt av ledarskap, organisation, samarbete i leverantörskedjan och mellan projektskeden…med hänvisning till HS2 och Olskroken – hänvisa handlingsplaner och checklistor i bilagor.