Dags
att
pensionera
brevduvan
(session
18,
Transportforum
2013)
Per
Olof
Arnäs,
Logistik
och
transport,
Chalmers
Per-­‐olof.arnas@chalmers.se
Normal
elektronisk
kommunikation
inom
B2B
(business
to
business)
sker
i
de
allra
flesta
fall
på
traditionellt
vis.
Med
en
avsändare
och
med
en
eller
flera
mottagare.
Avsändaren
skickar
meddelanden
som
mottagarna
tolkar.
Alla
inblandade
är
på
förhand
överens
om
hur
informationen
skall
struktureras.
Alla
är
överens
om
semantiken
(vad
olika
begrepp
och
data
betyder).
Det
är
detta
som
gör
integration
av
informationssystem
så
oerhört
komplext.
Att
varje
enda
relation
i
förväg
måste
specificeras
in
i
minsta
detalj.
Naturligtvis
har
man
försökt
standardisera.
Men
problemet
med
standarder
är
att
de
alla
kräver
att
alla
andra
ska
ansluta
sig
till
just
deras
dialekt
av
verkligheten.
Och
det
kommer
inte
att
ske.
Arbetet
med
de
hundratals
standarder
som
genomförts
är
naturligtvis
inte
gjort
i
onödan,
tvärtom.
Med
standardiseringens
hjälp
har
fler
kunnat
ta
steget
in
i
den
elektroniska
världen.
Men
att
standardisera
meddelanden
känns
lite
som
att
bygga
en
raketmotor
till
brevduvan,
som
fortfarande
kommer
att
vara
en
brevduva
när
allt
är
klart.
Det
är
dags
att
prata
om
ett
icke-­‐hierarkiskt,
hyperlänkat,
avsändarcentrerat
informationssystem.
Då
skulle
mycket
bli
möjligt.
Den
som
transporterar
gods
prenumererar
på
dataströmmarna
från
fordonen,
streckkodsläsarna,
ordersystemen,
fordonsdatorerna
etc.
Den
som
skickar
gods
prenumererar
på
dataströmmar
från
transportören
och
från
mottagaren.
Alla
som
producerar
data
gör
denna
tillgänglig
via
API:er
(ett
gränssnitt
som
möjliggör
för
IT-­‐system
att
kommunicera
med
varandra).
Dessa
API:er
dokumenteras
och
publiceras
och
den
som
vill
ansluta
sig
kan
där
en
gång
för
alla
designa
sin
prenumeration.
Det
är
här
vi
kan
lära
oss
av
proffsen.
Av
Twitter,
Google
och
Facebook.
Men
också
om
hur
detta
redan
idag
sker
med
hjälp
av
den
nu
ganska
gamla
RSS-­‐teknologin.
De
sociala
medierna
är
uppbyggda
på
att
data
publiceras
och
görs
tillgänglig
för
andra
system.
Den
som
publicerar
data
vet
inte
hur
denna
data
används
av
prenumeranten
och
den
som
prenumererar
kan
föra
samman
flera
datakällor
för
att
skapa
nya
informationsmängder.
Alla
API:er
kommer
inte
att
vara
publika,
naturligtvis.
Vissa
kommer
att
kräva
identifikation
och
speciell
access.
Men
det
spelar
ingen
roll.
När
vi
väl
har
ställt
om
till
en
informationsinfrastruktur
som
bygger
på
dessa
principer
kommer
vi
aldrig
att
vilja
gå
tillbaka
till
en
elektronisk
variant
av
brevduvan.
En
stor
fördel
är
att
denna
förändring
kan
ske
gradvis,
från
relation
till
relation.
Vi
kan
alltså
fånga
fördelarna
redan
från
början.
För
avsändarna
blir
detta
en
stor
förändring
som
kommer
att
spara
pengar.
För
de
fd
mottagarna
(numera
prenumeranterna)
handlar
det
om
att
bygga
om
redan
befintliga
mottagningssystem
så
att
de
kan
hantera
en
dataström
som
kanske
behöver
filtreras,
men
som
också
ger
fantastiska
möjligheter
till
bra
beslutsunderlag
och
ett
inflöde
av
relevant
information.
Information
som
skulle
kunna
kombineras
med
flera
andra
datakällor,
till
och
med
i
realtid.
Allt
utan
att
någon
av
avsändarna
behöver
tillfrågas
först.
Denna
sammanfattning
kommer
från
logistikfokus.se
där
fler
inlägg
om
detta
finns.