Rörelseprojektet i Sundsvall
Caroline Blomstedt Lingensjö
Lennart Johansson
S:t Olofsskolan och Södermalms skola
Rörelseprojektet

På vilket sätt får eleverna rörelse
på er skola/arbetsplats
(förutom i Idrott- och
hälsaundervisning enligt timplan)?
Rörelseprojektet

Fysisk aktivitet har tydliga effekter på
nervsystemet
•Fokusering
•Humör
•Minne
•Kreativitet
•Ökar kopplingar mellan nervceller
•Binder samman de olika hjärndelarna bättre
•Så viktigt att det finns ett inbyggt belöningssystem
•Endorfiner
Rörelseprojektet
Hos äldre och hos barn tycks
träning vara särskilt
viktigt för kognition.

Anders Hansen
Rörelseprojektet
”men kanske borde diskussionen handla lite mindre om
pedagogiska metoder och klasstorlek och lite mer om
något som forskningen visar har en formidabel effekt på
barns minne och inlärningsförmåga – att de rör på sig.”
sid 182
”när tioåringars hjärna undersöktes i magnetkamera
visade det sig att barn med bra kondition hade större
hippocampus! Ett av hjärnans absolut viktigaste
områden var alltså större hos barn med bra kondition.”
sid 184
Anders Hansen är leg läkare från Karolinska Institutet och idag
verksam som överläkare i psykiatri. Anders har skrivit över
2000 artiklar om medicinsk forskning och läkemedel.

Bunkeflomodellen
• Mugi-test och extra idrott
• 45 minuter rörelse varje dag
• 89 procent av eleverna från skolan med vanlig gympa hade betyg
nog för att söka till gymnasiet.
• 96 procent på Ängsslättsskolan.
• Endast 83 procent av pojkarna med vanlig gympa hade
gymnasiebehörighet mot dagligen fysiskt aktiva där hela 96 procent
hade fullständiga betyg. Ur ett nationellt perspektiv skulle det
innebära cirka 7 000 fler pojkar med gymnasiebehörighet varje år!
• Motorik →Självförtroende→Motivation→Koncentration
• Bättre motorisk förmåga, stärkt benmassa, minskad risk för att
utveckla fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Rörelseprojektet

Malmökommissionen 2013
• Hälsoekonomisk analys av Bunkeflomodellen
• VINST: 59 milj ökat produktionsvärde
• VINST: 56 milj minskade sjukvårdskostnader
• KOSTNAD: 11+5 milj = 16 milj (4 600 kr per elev)
• VINST: 38 000 kr per elev
• Malmökommissionen 2013:
• ” Förstärk ämnet idrott och hälsa till samtliga barn i
Malmös skolor ” (Gerdtham, Ghatnekar& Svensson, s.
139).
Rörelseprojektet

Elever med NPF
Daglig fysisk aktivitet –
skolans ansvar är särskilt stort för dessa grupper
•Ökar självkänsla
•Minskar ängslighet/oro
•Ökar fokuseringsförmåga
•Underlättar inlärning/minne
•Förbättrar förmåga till självbehärskning/humörsutbrott
minskar
Alf Kågström, Barnläkare Gävle
Rörelseprojektet

Riksmaten Barn (2016-1017)
Rörelseprojektet
(n=558, kl 07-23, skoltid 08-16)

De som rör sig,
rör sig mer och
mer.
De som inte rör
sig blir fler och
fler.
Rörelseprojektet
Hansen al MSSE 2014

Brainbreak
Rörelseprojektet

Vad har rörelseprojektet innehållit?
• Daglig fysisk aktivitet
• Motoriktest och riktad motorisk träning för
elever med särskilda behov
• Fortbildning
• Övningsförråd i rörelseaktiviteter
• Information
• Anpassa skolgårdar och rastaktiviteter
Rörelseprojektet

Personalenkäter visade…
Att stor andel av personalen kunde se starka samband
mellan Rörelseprojektet och
• Minskade elevkonflikter
• Bättre samarbetsklimat
• Ökad kvalitet i elevernas sociala interaktioner
• Ökad trivsel
• Större arbetsglädje
• Ökad självkänsla/självförtroende
Rörelseprojektet
Dessutom svarar personalen att de upplever mindre stress, uppger en egen bättre
hälsa, anser att det blir en lugnare stämning i klassen och ser fram emot arbetet med
metoden

Lärdomar
• Stöd av skolledare
• Ha kollegor med i arbetet
• Rörelseövningar, utomhus, i daglig undervisning tenderar
att minska vintertid och vid regniga dagar
• Schemalägg rörelse
• Lägg schema efter idrottslektioner och rörelse
• Ha rörelse på dagordning i t ex arbetslagsmöten och APT
• Aktualisera rörelseförråd och övningsförråd
• Håll fortbildningar kontinuerligt och för nya medarbetare
Rörelseprojektet
”Vi behöver se framstegen över
en längre tid, de kortsiktiga
framstegen ser vi redan idag.”
Rektorsutvärdering

Datum:
DEL 1:
Syfte: med hänvisning till forskning och beprövad erfarenhet (t ex Forskning visar att genom att ….)
Nulägesbeskrivning:
Målbeskrivning/utvecklingsmål kort- och långsiktiga: (t ex ”Under läsåret ska arbetet för att alla på skolan genomför daglig
rörelse innehålla detta: ….)
Koppling till: Styrdokument (t ex Läroplan)
Elevhälsan/Elevhälsosamtal
Elever med NPF-problematik
Likabehandlingsplanen
Kostplan (motsvarande)
Elevhälsoträdet och dess Motoriklöv
Systematiska kvalitetskontrollen/Aktivitetsplanen
Måluppfyllelse
Budget
Fortbildningsinsatser, kort- och långsiktiga:
Elevmedverkan:
Hälso-/Rörelsegrupp, ledning och styrning:
Tidsaxel med ansvarig(-a) för de olika aktiviteterna:
Rörelseprojektet

Skolans rörelseplan
Rörelseprojektet
DEL 2:
Specifika fördjupningsområden (t ex friluftsliv, bollspel, Skol-IF …)
Rörelseaktivitetsdagar/-besök (t ex Birstahov, Freemovr, Gärdehov osv)
Bad och simkunnighet
Utomhuspedagogik (integrerat i (alla) ämnen)
Utökad timplan i Idrott och hälsa
Skolans val
Elevens val
Motoriska tester (t ex MUGI-testet)
Anpassad motorisk träning (extragympa)
Övergripande rörelseteman/ämnessamverkan
Rörelsetemaveckor (t ex Friskvårdsveckor)
Externa kontakter (t ex idrottsföreningar, Naturskolan, andra kommunala aktörer gällande skridskoisar, längdskidspår, skidbackar,
simhallspersonal osv)
Ansavarsfördelning mellan ämnen (t ex kursplanernas (hälso- och kart-)skrivningar i Hkk, So, Kemi, Biologi, Idrott och hälsa mfl)
Fritidshemmens bidrag, både under skoltid och eftermiddagstid
Rastaktiviteter (t ex styrda raster)
Materielbehov (ev nyinköp, förråd mm)
Skolgårdsutveckling, motoriskt och pedagogiskt utmanande
Utnyttjande av närområdet
Skolidrottsföreningens bidrag och förutsättningar
Skolmåltider (t ex fruktstunder, frukost, salladsbar, 2 maträtter mm)
Övriga hälsoinsatser (t ex massage, avslappning m)
DEL 3:
Utvärdering, uppföljning och uppdatering av Rörelseplanen. Vem/vilka ansvarar, hur ofta, vilka datum, mm.
Lämnas in till verksamhetschefen/centralt ansvarig grupp/rektor?

Mer forskning…
Rörelseprojektet
• Castelli DM, Journal of sport & exercise psychology 2007.
• Fedewa AL Research quarterly for exercise and sport 2011.
• Hillman CHDevelopmental psychology 2009.
• Hillman CH, Neuroscience 2009.
• Kamijo K. Developmental science 2011.

Tack för visat intresse!
caroline.blomstedt@skola.sundsvall.se
lennart.johansson@skola.sundsvall.se
S:t Olofsskolan
Rörelseprojektet