1.
Välkommen!

2.
Learning Study på Höglundaskolan
Mittlärande 2015
anna-karin.ericsson@skola.sundsvall.se

3.
Bakgrund
• Diskussioner i ämneslaget:
– Vi vill jobba tillsammans
– Prata om matematik
– Utveckla undervisningen
– Besöka varandras lektioner
Hur gör vi med feedback?
Tydlig mall över vad vi ska fundera kring och ge feedback på
– Lesson study och Learning Study
• Kontakt med STU. Projektpengar från Läsa
Skriva Räkna projektet

4.
Varför Learning Study?
• Synliggöra tyst kunskap om undervisning.
• Bryta ensamtraditionen och kollektivisera kunskap.
• Jag är inte ensam, alla är ansvariga för
lektionsinnehållet.
• Intellektuell stimulans och nya ämneskunskaper.
• Grundforskning i vardagen.
• Bättre undervisning (innehållet) ger ökade
elevresultat.
• Learning Study är systematisk kunskapsbildning
(Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet…)

5.
Olika LS projekt
Åk 1-5
• Tiotalsövergångar i
subtraktion
• Likhetstecknets betydelse
• Bråk
• Vinklar
• Area
• Formler
• Mätning
• Dubbelt/hälften
Åk 6-9
• Proportionalitet
• Negativa tal
• Kortdivision
• Enhetsomvandlingar
• Densitet
• Spanska pronomen
• Engelsk läsförståelse
• Att läsa mellan raderna
• Att springa 30m snabbt

6.
Learning Study och Lesson Study
Båda modellerna karaktäriseras av att en grupp
lärare tillsammans arbetar med:
- planering
- genomförande
- utvärdering
- revidering
av undervisningen i ett cykliskt förlopp.

7.
Skillnaden mellan modellerna
Lesson Study och Learning Study
• Arbetet i en Lesson Study är mer inriktat på
lektionsdesign, samt utprövning av elevaktiviteter och
uppgifter.
• Elevernas lärande är det centrala i en Learning Study. Vi
utvärderar elevernas kunskaper både före och efter
undervisningen för att kunna bedöma hur
undervisningen bidragit till elevernas lärande.
• Learning Study har variationsteorin som teoretisk
utgångspunkt. Hur innehållet kan variera så att eleverna
förstår och kan använda kunskapen i andra sammanhang.

8.
Variationsteorin
Innebär att fokusera på:
• Vad ska eleverna lära (Lärandeobjekt)
• Vad det innebär att kunna detta (Kritiska
aspekter)
• Vad eleverna har för uppfattningar/svårigheter
med detta (Kritiska aspekter)
• Hur innehållet kan variera så att eleverna
förstår och kan använda detta i andra
sammanhang (Variationsmönster)

9.
Lärandeobjekt
• Vad har våra elever svårt att lära?
• Vad tycker vi att det är svårt att undervisa om
så att alla elever lär sig?
• Avgränsning och precisering – vad kan ingå i
vårt lärandeobjekt med tanke på
undervisningens omfattning? (En lektion)
Lärandeobjekt:
Att kunna teckna och
tolka matematiska uttryck

10.
Kritiska aspekter
• De aspekter eleverna måste urskilja för att
uppnå lärandeobjektet
– De aspekter som eleverna ännu ej urskilt
• Ta hjälp av två frågor:
– Vad innebär det att kunna lärandeobjektet?
– Vad har eleverna för uppfattning om
lärandeobjektet?
- lärarnas erfarenheter
- kända ”felsvar” och ”missuppfattningar”
- resultat från forskning
- andra Learning Studies

11.
Arbetsgången i Learning Study

12.
• Elevernas förkunskaper
kartläggs kring det valda
lärandeobjektet genom ett
förtest.
• Alla elever som deltar i
studien gör förtestet.
- Testet ska innehålla svårigheter
som vi tror/vill att eleverna ska
falla på.
- Förtestet rättas och elevernas
misstag och kunskapssvårigheter
synliggörs.

13.
Två uppgifter ur vårt förtest

14.
• Analys av förtestet görs
tillsammans.
• Nu gör vi en detaljerad
lektionsplanering
tillsammans.
– hur lektionen ska angripa
de kritiska aspekterna.
– vad krävs för att eleverna
ska förstå innehållet.
– Hur kan vi hjälpa eleverna att få syn på det vi tror är
kritiskt?
– Hur kan vi använda vanliga elevsvar för att tex
skapa kontraster?
– Vad ska hållas konstant och vad ska varieras?
– Vilka variationsmönster vill vi skapa – en aspekt i
taget, flera aspekter -samtidigt, i vilken ordning, …?

15.
• En i gruppen genomför den
gemensamt planerade lektionen
och den spelas in.
• Kameran är riktad mot den
undervisade läraren och
lektionsinnehållet.
• Några dagar efter lektionen görs
ett eftertest. (Samma test som
förtestet)

16.
• Vad var det eleverna förstod
och inte förstod?
• Vad måste vi förtydliga för
att nå vårt lärandeobjekt?
• Lektionen förfinas och den
förbättrade lektionen
genomförs av en annan
lärare i en ny grupp
• Cykeln fortsätter… 3-4
gånger

17.
• En viktig del i studien är
dokumentationen
– vad man gjort
– vad man kom fram till
– resultatet

18.
Resultat
KA: Parentesernas betydelse
9 – 5 + 3
a. Placera parenteser så att uttrycket blir lika med 7
b. Placera parenteser så att uttrycket blir lika med 1
Förtest Eftertest
Lektion 1 (7f) 11% 38%
Lektion 2 (7e) 40% 67%
Lektion 3 (6a) 18% 77%

19.
Våra lärdomar
• Den ämnestid vi hade tillsammans använde vi till att
utveckla matematikundervisningen.
– Använd tiden till rätt saker
– Hur sprider vi information
– Inköp
• En kritisk aspekt taget!
– Genomgångar
– Planering av arbetsområden
• Vad får jag inte ta för givet?
- Backa ganska långt vid inledningen av en genomgång
• Vinster med att analysera tester/resultat
– Dra lärdomar av elevernas missuppfattningar
– Utgå från elevernas förkunskaper i större utsträckning
• Kollegiala lärandet

20.
Litteratur och webbplats
Learning Study – undervisning gör skillnad
Tuula Maunula
Joakim Magnusson
Christina Echevarria
learning study – en guide
Johan Häggström
Maria Bergqvist
http://ls.idpp.gu.se
(skolverket, ncm och gu)
Forskning för klassrummet
Vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet i praktiken
Skolverket

21.
Att organisera en Learning study
• 3 – 5 (min 2 max 6) lärare som undervisar i
samma ämne och i närliggande årskurser.
• Handledare med erfarenhet av LS.
• Elever i samma åk eller med ett års skillnad.
• Möjlighet att träffas kontinuerligt och ostört
under ca 10 planeringsträffar på vardera 1,5 –
2 timmar.
• Pågår under en termin eller en del av läsåret.

22.
Vad roligt att du kom
och
tack för att du lyssnade!