Anúncio

Inte utan mina elever

7 de Mar de 2016
Anúncio

Mais conteúdo relacionado

Mais de mittlarande(20)

Anúncio

Inte utan mina elever

  1. Inte utan mina elever Caroline Lorentzon, Mittlärande 2016
  2. Mina största whys när jag blev lärare: • Göra mina ämnen meningsfulla och aktuella • Den lilla rutan i Lärarnas tidning • Tio minuter på psykologin på KomVux • Pappas ord
  3. Och alla dessa whys har bara blivit viktigare för varje år!
  4. Eleverna för mig: • Unga arbetskamrater • Bollplank • Uppslagsverk • Resurser • Energipåfyllning
  5. Och för föräldrarna är de det viktigaste som finns… ... Och därför är det första jag gör när jag får en ny grupp att skriva ett brev och presentera mig själv. Jag berättar vem jag är, hur jag tänker runt lärande. Och jag lämnar ut telefonnummer, mailadress och berättar att jag är tillgänglig när helst det finns frågor och funderingar. DET GÖR DET GANSKA SÄLLAN NÄR MAN ÖPPNAR UPP.
  6. När jag får en ny undervisningsgrupp: • Försöker jag lära mig allas namn utantill innan vi ses första gången • Vill jag bara veta det allra nödvändigaste om eleverna innan • Är jag tydlig med att likabehandling och elevinflytande är det viktigaste jag vet • Försöker jag bjuda på humor, värme och tydlighet • Försöker jag ta reda på vad eleverna har för tankar runt ämnena • Varnar jag för några av mina tillkortakommanden (pratar för fort, är disträ, är en sann tidsoptimist, gör allt i sista sekund) • Lämnar jag ut brevet om mig själv som de får ta hem till sina vårdnadshavare
  7. Mina komp(ass)isar i klassrummet: • Fast placering – ALLA elever vill ha det, egentligen • Tydliga instruktioner på samma plats på tavlan varje lektion • 2 stars and a wish • Michael Jordan och Yoda • Min random-box • Falluckan i golvet • Google
  8. Tre M och ett S • Molloy – som i Gunilla Molloy; har lärt mig att den skönlitterära boken är den enda lärobok som behövs • Måhl – som i Per Måhl; har lärt mig se och förklara skillnaden mellan verktyg och att kunna meka • Martin – som i Martin Lackéus; har lärt mig vikten av att med en liten knorr göra min undervisning ännu mer motiverande genom värdeskapande lärande • Stellan – som i Stellan Ovemar; har lärt mig att inte ryta som ett lejon i klassrummet, och vikten av prestigelöshet och relationer
  9. Kapitel 1 och 2 i läroplanen är inget mumbo jumbo
  10. ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”
  11. ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”
  12. ”Normer och värden […] Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen […]”
  13. Hur märks det i min vardag att jag tycker det här är viktigt: • Jag gör nästan all planering tillsammans med mina klasser - Vi kollar vad läroplanen säger om syfte/förmågor/centralt innehåll - Jag berättar hur jag gjort tidigare år med andra elever och vi bollar tillsammans hur vi ska göra - Redovisningsformer och inlämningsdatum bollas också; jag bestämmer aldrig ett inlämningsdatum utan att eleverna haft chans att påverka och säga sitt • Ju längre jag haft elevgruppen desto mer påverkar de vad och hur vi gör på dagarna
  14. ”Det blir viktigt när det är på riktigt” Sedan snart två år tillbaka försöker jag och mina elever så ofta det bara går att lägga till två viktiga ingredienser i det vi planerar: 1. Vem/vilka utanför klassrummet kan vi ta hjälp av eller samarbeta med i vår kunskapsjakt? 2. Vem kan ha nytta av det vi lär oss, vem utanför gruppen kan vi skapa värde för?
  15. Teamwork över tid Värde skapas utanför grupp/ lärare Aktivitets- baserad feedback / uppföljning Barn/ elev äger processen Misslyckande uppmuntras Kopplat till ämneskunskaper / förmågor Repetitiv process Interaktion utanför grupp/klass/skola Värdeskapandeprofilen
  16. VVÄRDEGRUND GENUS NU & DÅ SYV I VID BEMÄRKELSE GRUPPEN
  17. Värdeskapandeprofilen + mitt paraply = min och elevernas vardag, vårt kollegiala lärande
  18. Sam • Artikel i Tara blev läsförståelsetest • Några svar fotades och skickades till Sams mamma på messenger – vänskap uppstod • En vanlig fucking människa • Klassen har anlitats av mamma Camilla till att läsa igenom och redigera ett romanmanus innan det lämnas till förlag
  19. Teamwork över tid Värde skapas utanför grupp/ lärare Aktivitets- baserad feedback / uppföljning Barn/ elev äger processen Misslyckande uppmuntras Kopplat till ämneskunskaper / förmågor Repetitiv process Interaktion utanför grupp/klass/skola Sam
  20. Centralt innehåll vi jobbar med: ”Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.” ”Skönlitteratur för ungdomar […]från Sverige […] Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor[…].” ”Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar […]. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.” ”Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.”
  21. Forts. centralt innehåll: ”Beskrivande, förklarande […] till exempel tidningsartiklar […]. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.” ”Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier […].” ”Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.” ”Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.” 8/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.
  22. Ung möter gammal genom litteraturen • Klassrummet inte alltid tryggaste platsen • Bättra på relationen till Servicehuset • Parvis arbete – kille/tjej – på eleverna initiativ • Klassen satte upp kriterier för ”hur man redovisar inför äldre publik” och gav varandra ”2 stars and a wish” • Tre omgångar redovisningar
  23. Teamwork över tid Värde skapas utanför grupp/ lärare Aktivitets- baserad feedback / uppföljning Barn/ elev äger processen Misslyckande uppmuntras Kopplat till ämneskunskaper / förmågor Repetitiv process Interaktion utanför grupp/klass/skola Ung möter gammal genom litteraturen
  24. Centralt innehåll vi jobbat med: ”Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.” ”Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare […]. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. […]” ”Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, […]. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, […].” ”Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.” ”Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige […] och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.”
  25. Forts. centralt innehåll: ”Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.” ”Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.” ”Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.” ”Språkbruk genom tiderna. […]” ”Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier[…].” ”Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.” 11/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.
  26. Engelska i åk 5 • Eleverna fick fria händer att skapa en PRAO- uppgift • Ville berätta för någon grupp utanför klassen • Landade i att filma på engelska om sina PRAO- platser och tillverka ett lektionspass för åk 5 • Kontaktade skolledare i skoldistriktet för att få komma och hålla lektion • Fem olika grupper skapade unika lektioner utifrån kriterier vi skapat tillsammans i klassen och åkte ut till de olika klasserna och höll dessa • Gav varandra feedback på process och framförande genom ”2 stars and 1 wish”
  27. Teamwork över tid Värde skapas utanför grupp/ lärare Aktivitets- baserad feedback / uppföljning Barn/ elev äger processen Misslyckande uppmuntras Kopplat till ämneskunskaper / förmågor Repetitiv process Interaktion utanför grupp/klass/skola Engelska i åk 5
  28. Centralt innehåll vi jobbat med: * Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften. * Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner. * Samtal och diskussioner samt argumentation. * Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar. * Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet. * Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad. 6/22 punkter i centrala innehållet för ämnet engelska
  29. Forts. centralt innehåll • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. 5/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.
  30. Instruktionsfilmer • Muntlig framställan med hjälp av digitala hjälpmedel • Skapa värde genom att bistå med användbara instruktioner på YouTube • Valfritt att presentera sig med namn, samt att synas i klippet • Fritt att filma på fritid, kompa ut lektionstid • Gemensam YouTube-kanal • Klicktävling – vem skapade mest värde?
  31. Teamwork över tid Värde skapas utanför grupp/ lärare Aktivitets- baserad feedback / uppföljning Barn/ elev äger processen Misslyckande uppmuntras Kopplat till ämneskunskaper / förmågor Repetitiv process Interaktion utanför grupp/klass/skola Instruktionsfilmer
  32. Centralt innehåll vi jobbat med: • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. 6/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.
  33. Finns hon på riktigt?! • En enda lektion • Syfte att svara på en kritisk insändare kring ungdomars mobil- och datoranvändande • Vi skickade samtliga svar till insändar- skribenten i försök att skapa värde utanför gruppen
  34. Teamwork över tid Värde skapas utanför grupp/ lärare Aktivitets- baserad feedback / uppföljning Barn/ elev äger processen Misslyckande uppmuntras Kopplat till ämneskunskaper / förmågor Repetitiv process Interaktion utanför grupp/klass/skola Finns hon på riktigt?!
  35. Centralt innehåll vi jobbat med: • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. 7/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.
  36. Shakespeare • Vi skulle jobba med Shakespeare och eleverna efterfrågade att jobba värdeskapande – vem skulle få se? De kom fram till åk 5 • Tittade på Romeo och Julia, läste ett manus och gjorde en egen variant, anpassad för tolvåringar • Klassen ville filma och bjuda in till visning • Inspelning • Inbjudan till åk 5 • De kom en klass i taget och man visade filmen och berättade om Shakespeare och hur vi arbetat
  37. Teamwork över tid Värde skapas utanför grupp/ lärare Aktivitets- baserad feedback / uppföljning Barn/ elev äger processen Misslyckande uppmuntras Kopplat till ämneskunskaper / förmågor Repetitiv process Interaktion utanför grupp/klass/skola Shakespeare
  38. Centralt innehåll vi jobbat med: • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. […]
  39. Forts. centralt innehåll • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  40. Forts. centralt innehåll • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. • Språkbruk genom tiderna. […] 10/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.
  41. Teamwork över tid Värde skapas utanför grupp/ lärare Aktivitets- baserad feedback / uppföljning Barn/ elev äger processen Misslyckande uppmuntras Kopplat till ämneskunskaper / förmågor Repetitiv process Interaktion utanför grupp/klass/skola Så som i himlen
  42. ”Så som i himlen” • Skrivprojekt där eleverna vill förmedla människoöden • Syfte: att öka förståelse för olikheter samtidigt som man tränar skriftlig förmåga • Eleverna har intervjuat hemlösa, f d kriminella, politiker som lever under hot, person med ätstörning, transsexuell ung kille m fl • Skriver just nu krönikor, artiklar, reportage, faktatexter m m utifrån de intervjuer de gjort och fakta i de olika ämnena • Tanke att sprida det skrivna vidare, hur har vi inte bestämt än
  43. Centralt innehåll vi jobbat med (hittills): • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
  44. Forts. centralt innehåll • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. • Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. • Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
Anúncio