Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd

1. Bedömning för lärande – en välsignelse eller återvändsgränd? Pål Christensson, utvecklingspedagog Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvalls kommun
2. ”Formativ bedömning…”
3. Christian Lundahl
4. Före Efter
5. Kommunövergripande projekt: Bedömning för lärande • Pågick 2012-2014 • Syfte att höja Sundsvalls skolors resultat • Sveriges bästa skolkommun 2021? • Borås kommun förebild • Nyckelpersoner – implementering på skolor • Bedömningspolicy
6. Men varför denna HAJP?
7. Skolforskning Black & Wiliam (1998). Assessment and classroom learning. Timperley & Hattie (2007). The power of feedback. Hattie (2009). Visible learning. Lundahl (2011). Bedömning för lärande. Jönsson (2014). Lärande bedömning.
8. Black & Wiliam (1998) Assessment and classroom learning Formative assessment, definition ”all those activities undertaken by teachers, and/or by their students, which provide information to be used as feedback to modify the teaching and learning activities in which they are engaged”.
9. Vetenskapsrådet: Formativ bedömning på 2000-talet - en översikt av svensk och internationell forskning
10. Olika bedömningstraditioner Psykometriskt grundad normrelaterad bedömning Målrelaterad bedömning (kognitivistiska, individkonstruktivistiska perspektiv) Målrelaterad bedömning (socialkonstruktivistiska/sociokulturella perspektiv)
11. Skinner Piaget Vygotskij
12. Lgr11, Lgy11 Vygotskij Formativ bedömning Piaget Dewey Key
13. Black & Wiliam, 2009, s. 8 Aktörer Vart den lärande är på väg Var den lärande befinner sig just nu Hur gapet mellan nuläge och mål ska överbryggas Lärare Tydliggöra mål och framgångskriterier för lärande Förstå och dela mål och framgångskriterier för lärande Förstå och dela mål och framgångskriterier för lärande Skapa effektiva klassrumsdiskussioner och andra situationer som ger bevis för lärande Ge återkoppling som tar den lärande framåt Kamrat Aktivera elever som resurser för varandra Elev Aktivera elever som ägare av sitt eget lärande
14. 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav 2. Synliggöra lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 5. Aktivera eleverna som ägare av sin egen lärprocess
15. Sundsvalls kommunala skolors gemensamma bedömningspolicy 1. All bedömning syftar till att främja lärandet. 2. Formativ och summativ bedömning varieras, där tyngdpunkten ligger på den formativa bedömningen. 3. Bedömningen planeras in och integreras i undervisningen på ett medvetet och systematiskt sätt. 4. Syfte och kunskapskrav tydliggörs för eleven utifrån centralt innehåll, moment/ arbetsområde och den nivå eleven befinner sig på. 5. Eleverna stöttas och inspireras i sina lärprocesser, så att de blir medvetna om och tar ansvar för sitt eget lärande. 6. Eleverna aktiveras för att lära i interaktion med varandra. 7. Rektor säkerställer att bedömningsarbetet får utrymme i skolans arbets- och utvecklingsorganisation. 8. Skolans kompetensutveckling, uppföljning och utvärdering angående bedömningsarbetet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
16. ”it is generally easier to get people to act their way into a new way of thinking than it is to get people to think their way into a new way of acting” (Wiliam, 2009, s. 28-29)
17. Teori vs. Klassrumskontext (lärandekontext)
18. Formativ bedömning och Summativ bedömning
19. Feedback och att synliggöra lärandet
20. Instrumentell förståelse SchoolSoft itslearning
21. Hattie och effektstorlekar Meta-meta-studie Högre utbildning Matematik Är formativ bedömning lika effektivt i lägre åldrar och i andra ämnen? Ja… Kontextberoende Mer forskning
22. Återvändsgränd eller välsignelse? Syn på lärande – skolkultur Lärande lärare (Wiliam, Hattie)
23. ”it is generally easier to get people to act their way into a new way of thinking than it is to get people to think their way into a new way of acting” (Wiliam, 2009, s. 28-29)
24. “The remarkable feature of the evidence is that the greatest effects on student learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers”. (Hattie)
25. Professionellt lärande (Timperley) Kollegialt lärande (Skolverket) Problembaserad skolutveckling (Scherp) Skolutvecklingsprojekt (Blossing) Hela linjen: elev-pedagog-ledare-förvaltning NPM tonas ned
26. Formativ bedömning Framtiden? Kultur av undersökande arbetssätt? Ny syn på professionen?
27. TACK! Frågor?

Notas do Editor

Presentation
Jag kommer att använda begreppen Bedömning för lärande helt synonymt med formativ bedömning. Jag tänkte inleda med att berätta om hur jag själv kom i kontakt med Bedömning för lärande. Sedan kommer jag i stora drag presentera vad som står i den här rapporten; Formativ bedömning på 2000-talet.
För några år sedan, då jag alltså jobbade på gymnasiet, hade vi en kommungemensam studiedag, eller kompetensutvecklingsdag, där rubriken var formativ bedömning. Begreppet var nytt för mig, men jag minns ändå tydligt att jag uppfattade det som otroligt tråkigt.
. Det var alltså innan vi i publiken satte oss på Tonhallens mjuka stolar.
Christian Lundahl hette han som skulle prata och det namnet hade jag heller inte hört talas om tidigare. Min inställning var alltså milt sagt ljum. Det dröjde dock inte särskilt länge förrän jag slukades upp av det som sades från scenen, och det berodde inte på en engagerad föreläsare. Lundahl är entonig, står på samma plats och visar Keynotebilder. Föga underhållande. Nej, det var innehållet som talade till mig. Förmodligen befann jag mig perfekt placerad i den proximala utvecklingszonen i förhållande till stoffet, för jag kände mig självlysande efteråt. Jag hade verkligen kommit till nya insikter om mig själv och om hur man kan tänka kring undervisning. Med Piagets ord skedde en ackommodation hos mig, vilket då också innebar en känsla av att allt jag gjort tidigare i mitt lärarliv behövde omprövas. Även om jag inte alls behärskade praktiken efter en enda föreläsning så var det som en ny dörr som öppnades som jag inte visste fanns. Jag ville gå in genom den dörren och inget kunde stoppa mig.

Vi ska faktiskt titta på min förvandling här.
Så här såg jag ut före föreläsningen.
Och så här så jag ut efteråt.
Inte någon skillnad. På utsidan.
Men här inne.
När jag efter föreläsningen sökte reda på mer om varför vi hade lyssnat på Christian Lundahl fick jag reda på att det var ett kommunövergripande projekt som startats. Och det fanns redan folk i projektgruppen…Åh, nej! Men när det kom fram att det skulle finnas nyckelpersoner ute på skolorna var jag först på bollen och anmälde mig. Det här skulle undersökas.
Så här såg projektet ut i korthet:
Från 2012 till utgången av 2014 genomfördes ett projekt i Sundsvalls kommun som skulle bidra till att implementera Bedömning för lärande på kommunens skolor. Syftet med implementeringen var förstås att öka måluppfyllelsen för kommunens elever och jag kan minnas fel, men jag har för mig att tanken om Sveriges bästa skolkommun kom fram i den här vevan, det som sedan blev Sveriges bästa skola 2021.
Projektets design inspirerades av Borås kommun, som hade uppvisat goda förbättringar i och med sin satsning på formativ bedömning. De här nyckelpersonerna, däribland jag då, skulle få delta i workshopar och lyssna till föreläsningar och sedan skulle vi föra vidare kunskaperna till våra skolor eller arbetslag. I samband med projektets avslut så skrevs en bedömningspolicy, som alla skolor alltså ska följa. Policyn publicerades faktiskt i samband med Mittlärande förra året.
Men varför denna hajp?
Att man valde att satsa på Bedömning för lärande berodde nog på några övertygande teoretikers och forskares publikationer och slutsatser.
Till exempel dessa.
Deras texter visade på ett övertygande sätt att BFL var ett av de mest effektiva sätten att höja kunskapsresultaten i skolan.

Jag ska visa ett citat från den översta publikationen här, alltså Black & Wiliam.
Det är alltså en vetenskaplig artikel och förmodligen den mest citerade av alla som berör området formativ bedömning och BFL.
Jag hittade det här citatet som alltså är en definition av formativ bedömning, eller formative assessment, som det engelska begreppet heter i den här artikeln.

Citatet.

Här finns en del nycklar till välsignelsen eller återvändsgränden, men jag återkommer till det senare.
Nu har det gått några år sedan den värsta hajpen kring BFL eller Formativ bedömning var, och många röster har fått luftas under tiden. Vet vi mer nu och i så fall vad? Jo, vi vet mer nu och det är det jag kommer att berätta om här.
Jag bygger framför allt på rapporten Formativ bedömning på 2000-talet, vilket är en översikt av internationell och svensk forskning kring formativ bedömning. För övrigt ska jag tillägga att jag, liksom rapportens författare, gör likhetstecken mellan Formativ bedömning och Bedömning för lärande. Nåväl, formativ bedömning är egentligen inte något helt nytt begrepp, men fick i och med Black & Wiliams forskningsöversikt Assessment and classroom learning 1998 en enorm spridning och ett ökat intresse.
I rapportens bakgrundskapitel beskrivs tre bedömningstraditioner vilka bygger på olika teorier om lärande och kunskap. Det är psykometriskt grundad normrelaterad bedömning, målrelaterad bedömning i ljuset av kognitivistiska och individkonstruktivistiska perspektiv och målrelaterad bedömning i ljuset av socialkonstruktivistiska/sociokulturella perspektiv. Vi skulle också, lite vanvördigt, kunna översätta dessa långa krångliga begrepp med några gubbar.
Vilka är det här?
En idé om hur man bedömer måste ligga i linje med kunskapssyn och läroplan och rapporten diskuterar sig fram till att både nuvarande läroplan och formativ bedömning ligger i linje med ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Dock med inslag av kognitivism. Och lite pragmatism och progressivism.

Det som kan bli knepigt för en enskild lärare är ju att vi omedvetet bär med oss tankar som motsvaras av Skinner, Piaget och Vygotskij samtidigt. Om jag upplever att det är svårt att använda mig av formativ bedömning i en kurs eller i ett ämne, men att det fungerar utmärkt i ett annat, kan det alltså bero på att min kunskapssyn skiljer sig. Eller för den delen min syn på hur man bäst tillägnar sig stoffet, alltså lärprocessen och didaktiken. Men sammanfattningsvis slår rapporten fast att det finns en överensstämmelse mellan formativ bedömning, den rådande kunskapssynen och synen på lärande och läroplanen.

Vad är det då som är formativ bedömning? Enligt Black & Wiliam kan det se ut så här:
Sammantaget bildar detta fem nyckelstrategier, vilka får lite olika lydelser av olika författare. Här är den svenska variant som vi är mest vana vid:
Det som saknas i den här bilden jämfört med den tidigare är de tre aktörsdimensionerna, och det här kan vara en orsak till att det inte är så lätt att lyckas att förändra sin lärarpraktik att bli ett nytt förhållningssätt till bedömning och undervisning.
Att som lärare tillägna sig en sådan här teoretisk ram och sedan förändra sin undervisning i linje med den är ingen lätt process. Teorin är fri från kontext medan verkligheten i skolan och klassrummet är kontexttyngd. Dessutom bär läraren och eleverna med sig föreställningar om hur bedömning och undervisning går till vilket i sig blir ett hinder att överbrygga, genom att man omedvetet återskapar skolans kultur och påverkar sin omgivning med tankar och handlingar. Det krävs alltså en medvetenhet hos både lärare och elever för att förändra de gamla mönstren. Nu finns det ju alltid röster som påtalar att man inte kan förkasta allt det gamla bara för något nytt kommer och den problematiken kommer jag att återvända till senare.
I samband med att formativ bedömning-begreppet började vinna mark sattes det ofta i relation till summativ bedömning. Det ledde till en slags tanke om att summativ bedömning var en motsats till formativ bedömning samt att summativ bedömning var ineffektivt och dåligt. De lärare som kände att man gärna kunde hålla på med summativ bedömning fick då förstås svårt att acceptera tanken på formativ bedömning. Nuvarande status för denna påstådda dikotomi är mer nyanserad och de kan leva sida vid sida och berika varandra, egentligen så som de har gjort i mångt och mycket sedan länge, även om medvetenheten och användandet av den formativa delen förstås har ökat. Dock finns tecken på att uttrycket att bedöma ”day by day, minute by minute” hos en del lärare har inneburit att de gör väldigt många summativa bedömningar, vilket ju inte går i linje med Bedömning för lärande-tanken. Dock är dessa tecken tydligast i USA.
Feedback har hamnat i stort fokus när lärare har försökt anamma formativ bedömning. Kanske inte så konstigt, men det har för många inneburit en ökad arbetsbörda att skriva återkoppling till alla elever på en massa uppgifter. En del lärare har vittnat om att det har blivit mer jobb, men också att det har varit värt det, eftersom de ser en bättre utveckling hos eleverna. Men det finns en annan typ av feedback som har hamnat i skymundan och det är den som eleverna ger läraren. Egentligen det som i de fem nyckelstrategierna heter att synliggöra lärandet. Min första tolkning av att synliggöra lärandet handlade om att eleven själv skulle få syn på sitt lärande, vilket i och för sig inte är fel. Men den främsta tolkningen handlar om att jag som lärare ser hur effektiv min undervisning har varit. Har eleverna förstått? Vilka missuppfattningar har de haft? Utifrån svaren på de här frågorna kan läraren alltså forma sin nästa lektion. Det betyder alltså att alla elever på något sätt måste visa vad de förstår och inte och vad som är mer besvärligt och vad som är lätt. Den här delen har, åtminstone i Sverige, kommit lite i skuggan av lärarens feedback till eleven.
Andra tecken som författarna av rapporten sett är att det under de senaste fem åren har uppstått en mer instrumentell förståelse av formativ bedömning. Detta gäller särskilt i arbeten där man försöker implementera formativ bedömning med IKT-verktyg. Jag antar att man här framför allt menar de matriser som finns för bedömning i till exempel SchoolSoft, men som alla andra lärplattformar också är utrustade med. Förståelsen av formativ bedömning förändras i och med den mer instrumentella användningen och därigenom förändras också betydelsen. Senare års forskning har visat på tydliga tendenser att formativa klassrumspraktiker blir mekaniska och ritualiserade metoder som läggs ovanpå lärares ordinarie arbete och används oreflekterat. Det här beror framför allt på att tiden och möjligheten att erhålla en djupare förståelse av formativ bedömning inte har funnits. I ivern att åstadkomma höjda elevresultat implementeras alltså något som alltför få förstår att använda på ett för elevens kunskapsutveckling produktivt sätt.
Effektstorlekar på olika undervisningsmetoder är något vi kopplar ihop främst med Hattie och där får formativ bedömning starkt stöd. Om man granskar de metastudier som ingår i Hatties Synligt lärande är det dock en påfallande stor andel som studerar högre studier och ämnet matematik. Det finns alltså en osäkerhet ifall formativ bedömning är lika effektiv i lägre åldrar och i alla ämnen. Det finns dock studier som pekar i den riktningen, så man kan trots allt anta att effekten på elevers lärande är gynnsam även för dessa övriga grupper, förstås med viss variation.
Två citat
Det här pekar i riktning mot det som Timperley beskriver som ett ”professionellt lärande”, eller som vi i svensk skola säger: kollegialt lärande. Wiliam säger också att man inte på egen hand kan lära sig det formativa förhållningssättet genom att aktivt praktisera metoder; lärarna måste också lära tillsammans och parallellt studera teorierna kring fenomenet.
Rapporten hävdar alltså att för att lyckas med en formativ bedömningspraktik måste lärarna på skolan ägna sig åt kollegialt, eller professionellt, lärande.
Det som händer annars är att praktiken blir alltför instrumentell och inriktad på metoder, ett görande, och ger då inga synliga förbättringseffekter på elevernas lärande. Dock innebär det ofta att lärarna går på knäna eftersom den formativa bedömningen blir något som läggs utanpå allt annat. Det är inte bara lärarna som måste göra det. Både rapporten från Vetenskapsrådet och Timperley trycker på att hela det styrande systemet måste fungera i linje med formativ bedömningspraktik och kollegialt lärande. Det innebär till exempel att mät- och målstyrningsmetoder som har New public management som grund bör tonas ned och att skolledning på alla nivåer skapar förståelse och resurser för ett kollegialt lärande.
Allt förändras och formativ bedömning kommer så småningom att ersättas av andra pedagogiska diskurser. En kultur av kollegialt lärande gör det möjligt att hålla undervisningen i linje med tiden men innebär också att vi måste lära oss att se på lärarprofessionen på ett nytt sätt. Men det är en annan föreläsning.

Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd

Esté a ler uma amostra.

Confira estes a seguir

Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd

Mais Conteúdo rRelacionado

Diapositivos para si (16)

Quem viu também gostou (11)

Semelhante a Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd (20)

Mais de mittlarande (20)

Mais recentes (20)

Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd

Notas do Editor

Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd

Esté a ler uma amostra.

Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd

Recomendadas

Mais Conteúdo rRelacionado

Diapositivos para si (16)

Quem viu também gostou (11)

Semelhante a Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd (20)

Mais de mittlarande (20)

Mais recentes (20)

Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd

Notas do Editor