O slideshow foi denunciado.
Utilizamos seu perfil e dados de atividades no LinkedIn para personalizar e exibir anúncios mais relevantes. Altere suas preferências de anúncios quando desejar.

Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8

1.855 visualizações

Publicada em

Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller åttans kemi.
Innehåll: Kol och kolföreningar & Livets kemi

Publicada em: Educação
  • Seja o primeiro a comentar

Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8

  1. 1. Sammanfattning till NP åk 9 Kemi åk 8 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Kol och kolföreningar – Organisk kemi – kolets kemi – Kolväten – Fossila bränslen – Alkoholer – Organiska syror och estrar • Livets kemi – Fotosyntes och cellandning – Matens kemi - Kolhydrater, Fetter, Proteiner, vitaminer och mineralämnen
  3. 3. Baskemi för årskurs 7-9 Kol och kolföreningar Lena Koinberg
  4. 4. Kol • Kol är ett grundämne. • Organisk kemi är kemi som handlar om kolföreningar. • Allt som är levande eller har varit levande innehåller kolatomer.
  5. 5. Amorft kol • I amorft kol så ligger kolatomerna huller om buller. • Träkol och stenkol är amorft kol.
  6. 6. Rent kol • Rent kol har kolatomerna ordnade i regelbundna mönster. • Rent kol finns i fyra olika former: – Grafit – Diamant – Fulleren – Grafen • De har olika egenskaper på grund av att kolatomernas bindningar är olika.
  7. 7. Rent kol • Grafit består av många atomlager som sitter ihop med tunna bindningar. Grafit är ett mjukt, svart ämne som lätt smetar av sig. Grafit finns i blyerts. • Grafen liknar grafit, men är bara ett atomlager tjockt. • Diamant är världens hårdaste ämne. Diamanter bildas i jordens inre vid mycket högt tryck och hög temperatur. Alla kolatomer i en diamant är tätt ihopkopplade. • I Fulleren så är atomerna ordnade som fotbollar eller långa rör.
  8. 8. Nanoteknik • Med nanoteknik så kan man påverka och omvandla material på atomnivå. • Fulleren och grafen har nyligen upptäckts. • Fulleren och grafen är två material som man tror kommer att bli viktiga inom nanotekniken. • Grafen har fantastiska egenskaper. Den leder ström, är formbar, genomskinlig och 100 gånger starkare än stål.
  9. 9. Kolets kretslopp Förbränning av fossila bränslen Släpper ut koldioxid Döda växter och djur kan omvandlas till fossila bränslen Växter använder koldioxid I fotosyntesen Djur och växter skapar koldioxid I cellandningen När döda djur och växter sönderdelas bildas koldioxid KOLDIOXID
  10. 10. Kolväten Lena Koinberg
  11. 11. Kolväten • Kolväten är kemiska föreningar som innehåller enbart kolatomer och väteatomer. • Kolväten brinner bra i luft. • Exempel på kolväten: – Olja – Bensin – Gasol – Asfalt
  12. 12. Kolvätens bindningar • Kolatomer kan bilda 4 starka bindningar till andra atomer. • I metan binder en kolatom 4 st väteatomer. Formeln för Metan är CH4. • I etan sitter två kolatomer ihop med varandra. Varje kolatom binder också 3 väteatomer. Formeln för Etan är C2H6.
  13. 13. Strukturformel Namn Molekylformel Strukturformel Molekylmodell Metan CH4 Etan C2H6 Propan C3H8 Butan C4H10 • Strukturformel visar hur atomerna sitter ihop.
  14. 14. Metanserien De med kortast kolkedjor är i gasform. De halvlånga är flytande. De med längst kolkedjor är i fast form. Det beror på att långa kedjor har svårare att röra sig. Antal kolatomer Namn Summaformel Finns i Tillstånd i rumstemperatur 1 Metan CH4 Naturgas Gas 2 Etan C2H6 Naturgas Gas 3 Propan C3H8 Gasol Gas 4 Butan C4H10 Gasol Gas 5 Pentan C5H12 Bensin Flytande 6 Hexan C6H14 Bensin Flytande 7 Heptan C7H16 Bensin Flytande 8 Oktan C8H18 Bensin Flytande 9 Nonan C9H20 Bensin Flytande 10 Dekan C10H22 Bensin Flytande C11H24-C16H34 Fotogen Flytande C17H36-C70H142 Paraffin, asfalt Fast
  15. 15. Enkel-, dubbel- och trippelbindning • Enkelbindning: Alla kolatomer binder 4 olika atomer. Namnet slutar på –an Mättat kolväte som är stabilt. • Dubbelbindning: Två kolatomer har 2 bindningar. Namnet slutar på –en Omättat kolväte som reagerar lätt. • Trippelbindning: Två kolatomer har 3 bindningar. Namnet slutar på –yn Omättat kolväte som reagerar lätt. Etan Eten Etyn
  16. 16. Polymerer • Polymerer är en lång kolkedja som är uppbyggd av en stor mängd likadana små molekyler. • Plast och gummi är polymerer.
  17. 17. Fossila bränslen Lena Koinberg
  18. 18. Fossila bränslen • Kol finns lagrad i berggrunden som stenkol, olja och naturgas. Stenkol, olja och naturgas är fossila bränslen. • Fossila bränslen är en ändlig resurs, det betyder att de kommer att ta slut i framtiden. • Förbränning av fossila bränslen bidrar till den förstärkta växthuseffekten.
  19. 19. Så skapades fossila bränslen • Fossila bränslen bildades för flera miljoner år sedan. Döda växter och djur hann inte förmultna utan sjönk till bottnen i sjöar och hav. På botten så täcktes de av sand, grus och lera. Under högt tryck, hög temperatur och utan syre så ombildades de till svarta kolväten kallade fossila bränslen.
  20. 20. Destillation av råolja • Råolja pumpas upp ur marken. • Råolja är en blandning av olika kolväten. • Vid destillation av olja så skiljer man de olika kolvätena åt. • Olika kolväten har olika kokpunkt. Genom att värma upp oljan kan kolvätena separeras.
  21. 21. Förbränning av fossila bränslen • kolväte + syre koldioxid + vatten + energi • När vi eldar med fossila bränslen så bildas koldioxid, vattenånga och värme. • Koldioxiden som släpps ut vid förbränning av fossila bränslen bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Det beror på att vi tillför kolföreningar som varit bundna i marken i flera miljoner år.
  22. 22. Nackdelar med fossila bränslen • Att bränna fossila bränslen ger skador på miljön. • Det blir: – Förstärkt växthuseffekt – Försurningsskador – Skador vid oljeutsläpp
  23. 23. Naturgas och biogas • Både naturgas och biogas är gasblandningar som mest består av metan. • Naturgas är ett fossilt bränsle som finns i berggrunden. • Naturgasen bildades för flera miljoner år sedan. • Förbränning av naturgas bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Kolet i naturgasen finns inte med i dagens kretslopp för kol. • Biogas bildas i slammet från reningsverk. • Biogasen bildades nyligen. • Förbränning av biogas bidrar inte till den förstärkta växthuseffekten. Kolet i biogasen finns med i dagens kretslopp för kol.
  24. 24. Förnybara energikällor • Förnybara energikällor skadar inte miljön lika mycket som förbränning av fossila bränslen. • Exempel på förnybara energikällor: – Vattenkraft – Solenergi – Vindkraft – Vågenergi
  25. 25. Alkoholer
  26. 26. Alkoholer • Alkoholer liknar kolväten. Skillnaden är att en väteatom bytts ut mot en OH-grupp. • OH-grupp: 1 syreatom (O) + 1 väteatom (H) • Alkoholers namn slutar på -ol. Exempel: Metanol, Etanol, Propanol och Butanol
  27. 27. Metanol och etanol • Metanol kallas också träsprit. • Metanol är mycket giftigt! • Metanol används som lösningsmedel och motorbränsle. • Etanol är alkoholen i öl, vin och sprit. • Etanol finns också i bränsle, lösningsmedel och desinfektionsmedel.
  28. 28. Etanol istället för bensin • Etanol kan användas som bränsle i bilar och bussar. • Etanolen i bränsle tillverkas av sockerrör, skogsavfall och svenskt vete. • Etanol bidrar inte till den förstärkta växthuseffekten. Det beror på att den tillverkas av produkter som redan är en del av det naturliga kretsloppet.
  29. 29. Alkoholer med flera OH-grupper • Glykol är en alkohol med 2 OH-grupper. • Glycerol är en alkohol med 3 OH-grupper.
  30. 30. Organiska syror och estrar
  31. 31. Organiska syror skyddar och ger smak • Organiska syror innehåller syragruppen –COOH. • –COOH består av 1 kolatom, 2 syreatomer och 1 väteatom. • Organiska syrors namn slutar på –syra. Exempel: Metansyra och Etansyra.
  32. 32. Metansyra och etansyra • Metansyra kallas också myrsyra. • Det myror sprutar på dig som försvar är myrsyra. • Det som bränns i brännässlor är också myrsyra. • Etansyra kallas också ättiksyra. • Den ättika man köper i matbutiker innehåller ättiksyra.
  33. 33. Estrar • Estrar ger smak och doft. • Estrar används i glass, godis och läsk.
  34. 34. Baskemi för årskurs 7-9 Livets kemi Lena Koinberg
  35. 35. Fotosyntes och cellandning Lena Koinberg
  36. 36. Kroppens behov • Människan behöver få i sig syre, vatten och näringsämnen. • Syre behövs vid cellandningen. • Vatten är lösningsmedlet i kroppen. Det transporterar lösta ämnen till och från cellerna och transporterar avfallsämnen ut ur kroppen. • Näringsämnen är exempelvis kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer och mineraler.
  37. 37. Fotosyntes • Fotosyntesen sker i växternas blad. • I bladen finns ett grönt ämne som heter klorofyll. • Klorofyllmolekylerna kan fånga in energi från solljuset. • koldioxid + vatten + energi socker + syre
  38. 38. Cellandningen • Alla organismer har cellandning. • Cellandning sker i kroppens celler. • socker + syre koldioxid + vatten + energi • Fotosyntesen och cellandningen hänger ihop. • Cellandning är fotosyntes baklänges.
  39. 39. Matens kemi Kolhydrater, Fetter, Proteiner, Vitaminer & Mineralämnen Lena Koinberg
  40. 40. Kolhydrater • Kolhydrater är ett samlingsnamn för olika sockerarter. • Energin från kolhydrater gör att vi kan hålla oss varma, röra oss, tänka, m.m.
  41. 41. Enkla sockerarter • Enkla sockerarter består av enda sockermolekyl. • Glukos och fruktos är enkla sockerarter. • Glukos finns i frukter, bär, godis och sportdryck. • Sockret som bildas vid fotosyntesen är glukos. • Fruktos finns i frukt.
  42. 42. Sammansatta sockerarter • Sammansatta sockerarter är uppbyggda av två eller flera sockerringar. • Strösocker (sackaros) och mjölksocker (laktos) är sammansatta sockerarter. • Stärkelse är en sammansatt sockerart som finns i potatis, pasta och bröd. • Cellulosa är en sammansatt sockerart. Cellulosa är ”skelett” i växternas celler.
  43. 43. Snabba och långsamma kolhydrater • Snabba kolhydrater finns i läsk, godis, kakor och vitt bröd. • Det går snabbt för kroppen att bryta ner snabba kolhydrater till glukos. • Långsamma kolhydrater finns i potatis, pasta, grönsaker och grovt bröd. • Det tar lång tid för kroppen att bryta ner långsamma kolhydrater till glukos.
  44. 44. Fetter • Fasta fetter kallas för fett. • Flytande fetter kallas ofta för oljor. • Vår mat måste innehålla fett. Fett behövs både för att vi ska kunna hålla värmen och för att vi behöver få i oss vissa vitaminer som bara finns lösta i fett. • Fett innehåller mycket energi. • Kroppen kan lagra energi som fett. Vårt fett är en energireserv för kroppen.
  45. 45. Vegetabiliska och animaliska fetter • Vegetabiliska fetter: Fetter som kommer från växter. • Vegetabiliska fetter finns bl.a. i: – Olivolja – Majsolja – Rapsolja • Animaliska fetter: Fetter som kommer från djur. • Animaliska fetter finns bl.a. i: – Kött – Fisk – Smör – Ost – Mjölk
  46. 46. Proteiner • Proteiner bygger upp kroppen och får kroppen att fungera. • Proteiner: – Är byggmaterial till celler, muskler och skelett. – Används för transporter i cellerna och blodet. – Används i vårt immunförsvar. • Proteiner finns bl.a. i: – Kött – Fisk – Mjölkprodukter – Ägg
  47. 47. Proteiner är byggda av aminosyror • En proteinmolekyl består av en lång kedja av byggstenar som kallas aminosyror. • Det finns 20 olika aminosyror. • Cellerna i kroppen kan producera hälften av aminosyrorna. • De essentiella aminosyrorna kan inte produceras i kroppen. Dessa aminosyror måste vi få oss via maten. • Kött, fisk och mjölkprodukter innehåller alla aminosyror.
  48. 48. Enzymer • Enzymer är en speciell sorts proteiner. • Enzymerna tillverkas i kroppen. • Enzymer skyndar på kemiska reaktioner i kroppen, utan att själva delta i reaktionen.
  49. 49. Vitaminer och mineralämnen • Vitaminer och mineralämnen är viktiga för kroppen. Vid brist på vitaminer och mineralämnen så blir vi sjuka. • Äter vi en bra och varierad kost så får vi i oss alla vitaminer och mineralämnen som vi behöver. • Vitaminer är kolföreningar och heter t.ex. A- vitamin, B-vitamin, C-vitamin, D-vitamin, E- vitamin och K-vitamin. • Mineralämnen är ofta metaller såsom t.ex. järn.

×