Presentation om miljöproblem och hållbar utveckling.

1. Kemi för årskurs 7-9
Hållbar utveckling
Lena Koinberg

2. Denna presentation innehåller
• Jorden och människan
• Hållbar utveckling
• Klimat och miljö

3. Jorden och människan
Lena Koinberg

4. Livets början
• Universum skapades med Big Bang för 13,7
miljarder år sedan.
• Solen och jorden bildades för 4,5 miljarder
år sedan.
• Efter ungefär 1 miljard år började det
utvecklas liv på jorden. Det var encelliga
organismer som levde på havets botten. De
kunde leva utan syre.
• För 500 miljoner år sedan utvecklades
blågröna bakterier. De var de första
organismerna med fotosyntes. De
producerade syre.
• När syrehalten steg så bildades det ett
ozonlager i atmosfären.

5. Livet anpassar sig
• Livet utvecklas genom att anpassa sig till förhållandena på
jorden.
• Det har förekommit perioder med massdöd i jordens
historia. Det har berott på exempelvis vulkanutbrott eller
meteroritnedslag.
• Efter massdöden har livet alltid återhämtat sig. Nya arter har
tagit över.
• Just nu så utrotas växter och djur i snabb takt. Det beror på
att människan ändrar förutsättningarna för liv på jorden.
• Bilden visar en fjällräv. Fjällräven är ett utrotningshotat djur.

6. Jorden och människan
• Under årmiljoner levde människan och dess föregångare på
samma villkor som andra djur, i små grupper som samlade
och jagade för att få mat. Det finns inte så många
människor i världen.
• Människan var mer intelligent än djuren. Hon utvecklade
språk och olika kulturer.
• Befolkningen ökade och människan började bruka jorden.
• Människan har länge påverkat naturen genom att bruka
jorden, bygga dammar och städer.
• Nu påverkar människan även jordens klimat.
• Människan håller även på att ta slut på många av jordens
resurser.

7. Hållbar utveckling

8. Hållbar utveckling
• Begreppet hållbar utveckling togs fram i
Brundtlandrapporten, en FN-rapport från 1987.
• Hållbar utveckling är en utveckling för att tillgodose dagens
behov utan att äventyra för framtida generationer att
tillgodose sina.
• Ekosystemtjänster är sådant vi behöver för att överleva som
mat, råvaror, energi och rent vatten.
• Om vi förbrukar jordens resurser snabbare än vad de
återskapas så kommer de att ta slut.
• Om vi förorenar eller skadar ekosystemen så förstörs de.

9. Hållbarhet: Sex frågor att ställa
Följande sex frågor kan ställas för att avgöra om en
verksamhet är hållbar:
• Resurser: Återskapas resurserna?
• Spridning: Vad kan spridas? Hur snabbt kan det spridas?
• Halter: Vilka halter är farliga? Är halterna jämförbara med
naturliga halter?
• Tid: Hur länge håller verksamheten på?
• Jämvikt: Mycket i naturen styrs av jämvikt. Stör vi denna
jämvikt?
• Ämnenas egenskaper: Reagerar ämnet lätt med andra
ämnen?

10. Kväves kretslopp
• I ett hållbart samhälle så går allting runt i kretslopp.
• Nedan visas kväves kretslopp och konstgödning (inget kretslopp).
Fabriken tillverkar
konstgödsel av
kvävgasen i luften
Kväve-
föreningar i
jorden
omvandlas
till kvävgas och
släpps ut i luften
Växter tar
upp kväve-
föreningar
från jorden
Jordbrukaren
sprider kväve-
gödning på åker
INTE KRETSLOPP!
Kvävgas i luften
Bakterier
omvandlar
kvävgas till
kväve-
föreningar
i jorden
Kväveföreningar i jorden
Kväve-
föreningar
bildas i
åskblixtar
och följer
med
regnet ner
När växter
dör så
kommer
Kväve-
föreningar
tillbaka
till jorden

11. Fosfors kretslopp
• Ämnen som innehåller fosfor kallas fosfater.
• Nedan visas fosfors kretslopp och konstgödning (inget kretslopp).
Fabriken tillverkar
konstgödsel av
fosforn i berget
Fosfor följer
med rinnande
vatten och
hamnar på
havsbotten.
Efter miljoner år
bildas nya berg
som innehåller
fosfor.
Växter tar
upp fosfor
från jorden
Jordbrukaren
sprider fosfor-
gödning på åker
INTE KRETSLOPP!
Berg
vittrar
sönder.
Fosfor
från
berget
hamnar i
jord och
vatten.
Fosfor i jord och vatten
När växter
dör så
kommer
fosforn
tillbaka
till jorden
Fosfor i berg

12. Försiktighetsprincipen
• Försiktighetsprincipen bör användas vid viktiga
beslut.
• Försiktighetsprincipen innebär: Om man inte vet
vad effekterna kommer att bli så ska man avstå
eller välja ett annat alternativ som man vet vilka
effekter det har.
• Försiktighetsprincipen används exempelvis då ett
nytt ämne ska börja tillverkas. Innan man kan
börja tillverkningen så måste man ta reda på vad
effekterna kommer att bli.

13. En produkts miljöbelastning
• En produkts miljöbelastning uppstår vid
tillverkning, användning och när den blir avfall.
• Viktiga faktorer för att bedöma miljöbelastningen
är vilka material produkten är gjord av, hur
mycket el den drar, dess livslängd och vilket avfall
som uppstår.
• I Sverige återvinner vi plast, metall, glas, papper,
och matavfall.
• Återvinning sparar på naturresurserna och
minskar miljöförstöringen.

14. Klimat och miljö
Lena Koinberg

15. Miljöproblem som människan skapat
• 1960-talet: Rovdjur kan inte fortplanta
sig p.g.a. utsläpp av kvicksilver.
• 1970-talet: Rovfåglar och sälar kan
inte fortplanta sig p.g.a. utsläpp av
miljögifterna PCB och DDT.
• 1960-1980-talen: Försurning
• 1990-2000-talen: Ozonlagret förstörs
av utsläpp av freoner.
• 1990-2000-talen: Global uppvärmning
och försurning av världshaven p.g.a.
utsläpp av koldioxid.

16. Miljöproblem vi gjort något åt
• Halterna av farliga ämnen som bly, kvicksilver,
kadmium, PCB och DDT har minskat efter att
man infört förbud.
• Ozonlagret håller på att återhämta sig efter att
det införts förbud mot användning av freoner.

17. Dagens miljöproblem
• Minskad tillgång på naturresurser som olja,
fosfater, odlingsbar mark, rent vatten och fisk i
världshaven.
• Jordens befolkning ökar
• Globala uppvärmningen
• Försurningen av haven
• Uttunning av ozonlagret
• Övergödning
• Mikroplast i haven
• Miljögifter

18. Globala uppvärmningen
• Den globala uppvärmingen är att temperaturen ökar.
• Ökningen av växthusgaser i atmosfären bidrar till den
globala uppvärmingen.
• Växthusgaser sprids med vindarna runt hela jorden och
påverkar alla kontinenter.
• Koldioxid är en växthusgas som frigörs vid förbränning.
• När vi förbränner ved så frigörs kol som redan finns i
omlopp. Det bidrar inte till den globala uppvärmningen.
• När vi bränner fossila bränslen (stenkol, olja och naturgas)
så tillför vi kol till kretsloppet. Det kolet har varit bundet en
lång tid i jorden och har inte funnits i omlopp. Den
förbränningen bidrar till den globala uppvärmningen.
• Metan är en annan växthusgas. Metan frigörs när
våtmarker odlas upp och när permafrosten smälter.
(Permafrost är när det är tjäle i marken året om p.g.a. låg
temperatur.)

19. Försurningen av haven
• Försurning innebär att pH-värdet sänks.
• Förbränning av fossila bränslen medför
luftföroreningar. Dessa luftföroreningar gör att regnet
blir surt. Surt regn är regn som har lågt pH-värde. Det
sura regnet gör att mark och sjöar försuras.
• Förbränningen av fossila bränslen gör att halten
koldioxid ökar i atmosfären. När halten koldioxid ökar i
luften så ökar också halten koldioxid i havet. Havet
försuras när koldioxid tillförs.
• När haven försuras förändras ekosystemen och
korallreven dör. Fiskarter som lever i korallreven
riskerar då att dö.

20. Ozonlagret
• 2-3 mil upp i atmosfären finns ozonlagret.
• Ozonlagret fångar upp mycket av den farliga UV-strålningen
från solen.
• Utan ozonlagret skulle vi inte kunna leva på jorden.
• I slutet på 1900-talet märkte forskarna att ozonlagret hade
uttunnats.
• Utsläpp av gasen freon hade uttunnat ozonlagret. Freon
användes i sprayburkar, kyl- och frysskåp.
• Nu är freon förbjudet i de flesta länder.
• Ozonlagret återbildas sakta. Det kan ta 100 år innan det har
återbildats helt.

21. Övergödning
• Kväve och fosfor används för att gödsla åkrar.
• En del kväve och fosfor från gödslet hamnar i sjöar och hav.
• Sjöarna blir då övergödda. Det blir ökad algblomning.
• När alger dör så bryts de ner av bakterier på botten av sjön.
• När stora mängder alger dör så behöver bakterierna så
mycket syre så att det blir syrebrist på botten av sjön.
Syrebristen gör då att de bottenlevande djuren i sjön dör.
• Östersjön är övergödd.

22. Mikroplast i haven
• Plastpåsar blåser ofta iväg och hamnar i haven.
• Små plastbitar från däck, båtfärg, konstgräsplaner och
fleecekläder hamnar också i haven.
• I haven så bryts plasten ner till små, små bitar kallade
mikroplaster.
• Mikroplaster är nästan omöjliga att få upp ur haven.
• Det tar flera hundra år för mikroplaster att brytas ner.
• Mikroplasterna innehåller ofta gifter.
• Fiskar tror att mikroplasterna är mat och äter plast.
• Korallerna i korallreven kvävs av mikroplaster.

23. Miljögifter
• Miljögifter är ämnen som skadar djur och växter.
• Miljögifter finns över hela världen eftersom de kan
transporteras långa sträckor via luft och vatten.
• Det tar ofta lång tid innan miljögifter bryts ner.
• Några kända miljögifter är PCB, DDT, bly, kadmium och
kvicksilver.
• Smog är en giftig dimma bestående av luftföroreningar
och hög luftfuktighet.

24. Anrikning av miljögifter
• Miljögifter är ofta fettlösliga och samlas i fettet hos djur.
Giftet finns kvar i djurets kropp under lång tid.
• Under sin livstid äter djur mat motsvarande flera gånger sin
egen kroppsvikt.
• En toppkonsument får i sig allt gift som näringskedjans
producenter och konsumenter har fått i sig. Det gör att
mängden gift ökar längre upp i näringskedjan.
• Miljögifter anrikas i näringskedjan. Producenter har lägst
halt av gift i kroppen och toppkonsumenter har högst halt
av gift i kroppen.
• Havsörn och säl är två toppkonsumenter som har höga
halter av miljögifter.