O slideshow foi denunciado.
Utilizamos seu perfil e dados de atividades no LinkedIn para personalizar e exibir anúncios mais relevantes. Altere suas preferências de anúncios quando desejar.

Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8

4.477 visualizações

Publicada em

Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller åttans biologi.
Innehåll: Människan och Ditt liv (sex & droger)

Publicada em: Educação
  • Seja o primeiro a comentar

Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8

  1. 1. Sammanfattning till NP åk 9 Biologi åk 8 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Människan • Ditt Liv
  3. 3. Människan Lena Koinberg
  4. 4. Celler och vävnad • I din kropp finns flera miljarder celler. • I cellerna pågår det hela tiden cellandning. • Celler som är lika bildar tillsammans en vävnad. • Det finns olika sorters vävnad: – Täckande vävnad (t.ex. i hud) – Flytande vävnad, (t.ex. blod) – Muskelvävnad
  5. 5. Organ • Olika sorters vävnad bygger upp organ. • Kroppens största organ är huden. • Exempel på organ: – Hjärna – Hjärta – Njurar – Lungor – Skelettmuskel (armmuskel, mm).
  6. 6. Organsystem • Organen samarbetar i olika organsystem. • Exempel på organsystem: – Rörelsesystemet (gör så att vi kan röra på oss) – Matspjälkningssystemet (smälter maten) – Andningssystemet – Blodomloppet – Fortplantningssystemet
  7. 7. Skelett, leder och muskler • Skelett, leder och muskler samarbetar. • Skelettet ger kroppen stadga. • Leder mellan benen gör att du kan böja på fingrar, ben och andra kroppsdelar. • Muskler kan dra ihop sig. • Vissa muskler (t.ex. armmuskeln) styr du med din vilja medan andra muskler (t.ex. hjärtmuskeln) styrs av kroppen.
  8. 8. Föda • I maten så finns det som behövs för att kroppen ska kunna bygga upp celler och vävnader. • Du bör äta regelbundet och ha en varierad kost. • Du behöver få i dig: – Vatten – Kolhydrater (energikälla, finns i bl.a. pasta, potatis och bröd) – Fett (energiförråd) – Proteiner (kroppens byggstenar, finns i bl.a. kött och ägg) – Vitaminer – Mineraler
  9. 9. Matens väg genom kroppen 1. Munnen 2. Matstrupen 3. Magsäcken 4. Tarmar 5. Ändtarmen
  10. 10. Matspjälkningskanalen • Tänderna tuggar sönder maten. • Magsaft i magsäcken bryter ner maten. • I tarmarna tas näring från maten upp. Näringen överförs till blodet och transporteras vidare till kroppens celler. • I tarmarna bryts maten också ner till mindre delar. • I tjocktarmen så finns det nyttiga bakterier som hjälper till med nedbrytningen av maten. • I ändtarmen samlas resterna som sedan bajsas ut.
  11. 11. Enzymer • I nästan hela matspjälkningskanalen (vägen maten tar i kroppen) så finns det enzymer som hjälper till med att bryta ner maten. • Enzymer finns på olika ställen i kroppen. De fungerar som katalysatorer och snabbar på processer.
  12. 12. Andningsorganen består av • Mun- och näshåla • Luftstrupe • Luftrör • Lungor • På luftvägarnas insida sitter flimmerhår som stoppar damm så att det inte kommer ner i lungorna.
  13. 13. Andningsorganen • Andningsorganen tar upp syre från luften och släpper ut koldioxid från kroppen. • Dina två lungor har mängder med lungblåsor. • På utsidan av lungblåsorna sitter tunna blodkärl. Syre och koldioxid kan ta sig genom blodkärlens tunna väggar och på så sätt transporteras syre och koldioxid mellan kroppens blod och luften i lungorna.
  14. 14. Blodomlopp • Blodomloppet kallas också cirkulationssystemet. • Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen. • Syrerikt blod pumpas från hjärtat ut i kroppen (genom artärerna). • Ute i kroppen används syre i cellandningen. I cellandningen skapas koldioxid. • Blodet som leds tillbaka till hjärtat (genom venerna) innehåller koldioxid och är syrefattigt.
  15. 15. Hjärtats uppbyggnad • Hjärtat är indelat i en högerdel och en vänsterdel. • Högerdelen pumpar blod till lungorna (lilla kretsloppet) • Vänsterdelen pumpar ut blod i kroppen (stora kretsloppet)
  16. 16. Blodets två kretslopp • Lilla kretsloppet: Blod pumpas från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat. I lungorna hämtar blodet syre och lämnar ifrån sig koldioxid. • Stora kretsloppet: Blod pumpas från hjärtat och ut till kroppens alla organ och tillbaka till hjärtat igen. På väg ut i kroppen så hämtar blodet näring i tarmarna.
  17. 17. Blodgrupper • Människan har fyra blodgrupper: A, B, AB och 0 (noll). • Vilken blodgrupp du har beror på vilka blodgrupper dina föräldrar har. • Vid blodtransfusion så måste du få blod av rätt blodgrupp.
  18. 18. Rening av blodet • Levern, lungorna och njurarna renar blodet. • Levern bryter ner giftiga ämnen. • Med lungorna andas du ut koldioxid. • Njurarna renar blodet från avfallsämnen från cellerna. Njurarna tillverkar också urin som transporterar bort avfallet från kroppen.
  19. 19. Försvar • Huden är ditt yttre försvar mot bakterier och virus. • Kroppens andra försvarslinje är en inflammation. • Vid en inflammation så kommer det mer blod och vita blodkroppar till den skadade huden. De vita blodkropparna kan döda bakterier. • Kroppens tredje försvar är hela immunförsvaret.
  20. 20. Immunförsvaret • Immunförsvaret skyddar oss mot bakterier och virus. • Immunförsvaret består av flera olika sorters vita blodkroppar och antikroppar. • Om man haft en sjukdom så kan man bli immun mot att få den igen. Det beror på att immunförsvaret minns sjukdomen och snabbt kan bekämpa den. • När man vaccineras så injiceras ett svagt smittämne i kroppen. Immunförsvaret lär sig då hur det ska försvara sig mot smittämnet.
  21. 21. Våra sinnen • Våra fem sinnen: – Syn – Hörsel – Smak – Lukt – Känsel • Sinnena skickar signaler till hjärnan. Hjärnan tolkar signalerna och du förstår vad som händer.
  22. 22. Syn • Ljus går in i ögat genom pupillen. Pupillen är en öppning i regnbågshinnan. Pupillen kan variera i storlek och släppa igenom olika mycket ljus. • Ljuset bryts i linsen och hamnar sen på näthinnan längst bak i ögat. • På näthinnan finns det sinnesceller. • Sinnescellerna skickar signaler vidare till hjärnan via synnerven. • Hjärnan tolkar signalerna och du förstår vad du ser.
  23. 23. Örat • Ljudvågor fångas upp av ytterörat och leds till innerörat. • Ljudvågor får trumhinnan i örat att börja vibrera. • I innerörat omvandlar sinnesceller vibrationerna till signaler som skickas med hörselnerven till hjärnans hörselcentrum. • Innerörat innehåller också organen som styr din balans.
  24. 24. Smaksinnet • I munnen finns det tusentals smaklökar. • De flesta smaklökarna sitter på tungan. • Du kan känna 5 smaker: – Sött – Salt – Surt – Beskt – Umami (ungefär buljongsmak)
  25. 25. Luktsinnet • I slemhinnan högst upp i näshålan så finns det luktsinnesceller. Dessa celler känner dofter. • Från sinnescellerna går nervsignaler till hjärnans luktcentrum. När signalerna när luktcentrum så känner du doften.
  26. 26. Känsel • Känselkroppar i huden kan känna tryck, beröring, kyla, värme och smärta. • Känselkropparna skickar signaler till känselcentrum i hjärnan. När signalerna når känselcentrum så blir vi medvetna om känslan. • Smärta är till för att varna så att du kan undvika faror.
  27. 27. Nervsystemet • Nervsystemet skickar elektriska signaler genom kroppen. • Det är nervsystemet som tar emot signaler från dina sinnen och skickar dom vidare till hjärnan. • Det är nervsystemet som styr kroppens muskler. • Vissa delar av nervsystemet är viljestyrda (t.ex att medvetet spänna en muskel) och andra är inte viljestyrda (t.ex. att de inre organen fungerar). • Nervsystemet består av nervceller. • Hjärnan är en del av kroppens nervsystem.
  28. 28. Hjärna • Hjärnan består av många miljarder nervceller. • Hjärnan är alltid aktiv. • Vänster hjärnhalva kan tala, läsa, skriva, räkna och minnas detaljer i en bild. • Höger hjärnhalva kan sjunga, teckna, känna igen melodier och ser helheter i en bild.
  29. 29. Hjärnan har olika centra • Olika delar av hjärnan olika uppgifter. • En hjärnskada kan ge förlamning och en annan hjärnskada minskad känsel. Det beror på vilket centra som har skadats. • Exempel på uppgifter: – Tal – Lukt – Hörsel – Rörelse – Känsel – Syn – Balans
  30. 30. Hormoner • Många av kroppens funktioner styrs av hormoner. Exempelvis så styr hormoner följande: – tillväxt – matsmältning – Sexualitet (testosteron och östrogen) – pubertetsutveckling – blodsockerbalans • Körtlar i kroppen tillverkar hormoner. Hormonet släpps ut i kroppen och transporteras med blodet. Hormonet påverkar sedan cellerna i ett helt annat organ. • Exempel: Testiklarna är körtlar som tillverkar könshormonet testosteron. Testosteron i blodet påverkar bl.a. skäggväxten.
  31. 31. Ditt Liv Lena Koinberg
  32. 32. Kvinnans könsorgan • Kvinnans yttre könsorgan består av inre blygdläppar, yttre blygdläppar och klitoris. • Klitoris är känslig för sexuell beröring.
  33. 33. Kvinnans inre könsorgan • En gång i månaden släpper en av kvinnans äggstockar ett ägg. • Ägget kan befruktas och bli ett foster. Om ägget inte befruktas så får kvinnan en mensblödning. • Ägget transporteras från äggstocken, genom äggledaren och till livmodern.
  34. 34. Mannens könsorgan • Mannens yttre könsorgan består av penis och pung. • I pungen finns 2 testiklar. • Pungen ligger utanför kroppen för att testiklarna inte ska bli för varma. • Längst ut på penis sitter ollonet. Ollonet är känsligt för sexuell beröring.
  35. 35. Mannens inre könsorgan • I testiklarna bildas varje dag miljontals spermier. • När mannen får utlösning så trycks spermier ut genom sädesledarna. Sperma kommer ut ur penis.
  36. 36. Puberteten • Puberteten är när du blir könsmogen, vanligtvis sker det när man är mellan 9 och 16 år. • Det börjar växa hår runt könsorganen. • Killar får skäggväxt, testiklarna växer och produktionen av testosteron ökar. • Tjejer får mens, större bröst och produktionen av östrogen ökar.
  37. 37. Mens • Tjejer har mens ungefär en gång i månaden. • Om ägget inte befruktas så får man en mensblödning. • Tampong, binda och menskopp är olika exempel på mensskydd.
  38. 38. Upphetsning och sex • När en kille är sexuellt upphetsad så blir penis stor och stel. Mannen har fått stånd. Stånd kallas även för erektion. • När en tjej är sexuellt upphetsad så svullnar blygdläppar och klitoris. Samtidigt så blir slidan fuktig. • När en man får orgasm så får han samtidigt utlösning. • När en kvinna får orgasm så sker sammandragningar i slidan. • Onani är när man smeker sig själv. • Petting är när man smeker varandras könsorgan. • Vid samlag så för mannen in sin penis i kvinnans slida.
  39. 39. HBT • Heterosexuella: dras till personer av motsatta könet. • HBT står för homosexuella, bisexuella och transsexuella personer. • Homosexuella: dras till personer av samma kön. • Bisexuella: dras till personer av bägge könen. • Transexuella: upplever att deras biologiska kön inte stämmer med deras självbild. En del personer genomgår könsbytesoperationer för att byta kön.
  40. 40. Befruktning • När mannen får orgasm så skjuter han in spermier i slidan. • Om en spermie tränger in i ett ägg så blir ägget befruktat. • Vid befruktningen så bildas en cell med arvsanlag från mammans ägg och pappans spermie. • Den nya cellen växer genom att dela sig. • Det befruktade ägget växer sedan till sig i kvinnans livmoder.
  41. 41. Graviditet • En normal graviditet är nio månader. • Tidiga tecken på graviditet är utebliven mens och illamående. • Fostret får syre och näring från mamman via navelsträngen. Navelsträngen sitter fast i moderkakan. • Vid missfall så avbryts graviditeten av sig själv.
  42. 42. Förlossning • Vid förlossningen kommer babyn ut genom kvinnans slida. • Vid kejsarsnitt tas babyn ut genom ett snitt i buken. • Vid amning så dricker babyn mammans näringsrika bröstmjölk.
  43. 43. Preventivmedel • Preventivmedel förhindrar en graviditet. • Exempel på preventivmedel är kondom, p-piller, minipiller, P-spruta, P-stav, pessar och spiral. • Det enda preventivmedlet som skyddar mot könssjukdomar är kondom. • Om man haft ett oskyddat samlag så kan man dagen efter samlaget köpa ett akut p-piller på apoteket. Akut p-piller kallas även dagen efter piller.
  44. 44. Kondom • En kondom är en ”gummistrumpa” som sitter på penisen under samlaget. • Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot både graviditeter och könssjukdomar.
  45. 45. P-piller • P-piller är tabletter som innehåller kvinnliga könshormoner. • Om man äter ett p-piller varje dag så förhindras graviditeter.
  46. 46. Abort • I Sverige har vi fri abort fram till vecka 18. • Abort sker på sjukhus och innebär att ett foster tas ut ur kvinnans kropp. • Tidigt i graviditeten så skriver läkaren ut ett abortpiller. • Senare i graviditeten så framkallas ett missfall och fostret skrapas eller sugs ut.
  47. 47. Könssjukdomar • När man har sex så kan könsjukdomar överföras från den ena personen till den andra personen. • Kondom skyddar mot könssjukdomar. • Klamydia och gonorré orsakas av bakterier och kan botas med antibiotika. • Om man inte behandlar klamydia och gonorré så kan man bli steril.
  48. 48. Könssjukdomar orsakade av virus • Könsherpes ger små blåsor runt könsorganen. Herpes kan inte botas. • Kondylom är vårtor runt könsorganen. Vårtorna kan behandlas. • HIV-virus ger upphov till sjukdomen aids. • Man kan få HIV på tre olika sätt: – oskyddat sex – blodöverföring – från mamma till foster
  49. 49. Prostitution och sexuellt våld • Prostitution är sex mot betalning. • Våldtäkt är någon tvingas till sex. • En pedofil har sex med en person som är under 15 år. • Incest är sexuella handlingar mellan familjemedlemmar och nära släktingar. • I Sverige så är våldtäkt, pedofili och incest förbjudet.
  50. 50. Omskärelse och könsstympning • Vid manlig omskärelse tas en del av förhuden bort. • Kvinnlig könsstympning innebär att man skär bort hela eller delar av de yttre könsorganen. Ibland sys också slidöppningen nästan helt ihop. • I Sverige så är kvinnlig könsstympning förbjudet.
  51. 51. Ätstörningar • Anorexi och bulimi är ätstörningar. • Anorexi är självsvält. En del personer svälter sig själva till döds. • Bulimi är hetsätning följd av att man kräks upp maten.
  52. 52. Dopning • Folk dopar sig för att bli starkare. • Anabola steroider är ett vanligt dopningsmedel. • Anabola steroider har många biverkningar. • Exempel på biverkningar: – Sterilitet – Krympta testiklar – Impotens – Våldsamhet
  53. 53. Droger • Droger är beroendeframkallande. • Alla droger är farliga. Det finns inga ofarliga droger. • Exempel på droger: – Tobak – Alkohol – Narkotika
  54. 54. Tobak • Cigaretter och snus innehåller tobak. • Hela kroppen skadas av rökning: – Huden blir gråaktig – Håret blir matt och livlöst – Cancerrisken ökar – Det är svårare att bli gravid – Risken för impotens och sterilitet ökar. • Rökare dör i snitt 10 år tidigare än icke-rökare
  55. 55. Alkohol • Alkohol skadar hela kroppen, mest skadas hjärna och lever. • Ungas hjärna tar extra stor skada av alkohol. Det beror på att deras hjärna fortfarande växer och utvecklas. • Alkohol ligger bakom många dödsolyckor i trafiken. • Om en gravid person dricker alkohol så får fostret samma alkoholhalt som mamman. Alkoholen kan ge barnet hjärnskador.
  56. 56. Narkotika • Narkotika kallas även knark. • Narkotika är förbjudet i Sverige. • Narkotika är skadligt och starkt beroendeframkallande. • En del narkotika gör att man känner sig lugn och bekymmerslös, annan narkotika gör en upprymd och aktiv. • Exempel på narkotika: hasch, marijuana, morfin, heroin, amfetamin, kokain, LSD, ecstasy.

×