Recomendados
Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Mais procurados
Mais procurados (18)
Destaque
Destaque (20)
Semelhante a Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Semelhante a Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum (16)
Mais de Malin Frykman
Mais de Malin Frykman (20)
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
- 1. @Lära Bedömning för lärande!
- 4. Syfte med föreläsningen Förklara vad bedömning för lärande är och varför det är viktigt. Ge tips på hur du som pedagog kan planera och organisera elevernas lärande mer formativt.
- 5. Vi är framtiden och lär för framtiden!
- 7. EU:s åtta nyckelkompetenser Kommunikation på modersmålet. Kommunikation på främmande språk. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Digital kompetens Lära att lära! Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
- 8. LGR 11 Skolan ansvarar för att varje elev: ”Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga” (Lgr 11 s. 9). ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga” (Lgr 11 s.5) . ”Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna ”(Lgr 11 s.15). ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Långsiktiga målen s.14).
- 9. Joint action Varför bedömer vi elevers kunskaper? Gå in på http://todaysmeet.com/hulanbfl
- 10. Kärt barn har många namn! Bedömning för lärande Lärande bedömning Formativ bedömning
- 11. Vi lever i en föränderlig värld där förmågan att ”lära om och lära nytt” är en av de viktigaste kompetenser vi behöver. Att lära att lära är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och grunden i allt formativt arbete. Vi vet i dag att bedömning för lärande främjar elevernas kommunikationsförmåga, ansvar, inflytande och kreativitet långt bättre än den klassiska konventionella, summativa bedömningen. Genom att låta eleverna möta ett formativt förhållningssätt stimulerar vi deras förmåga att vara delaktiga, samtidigt som vi tillsammans med dem synliggör kunskapskvalitéer i lärprocessen. Hur, var och när vi lär påverkas också av Internets kraftfullhet. I dag kan vi skönja en allt otydligare gräns mellan formellt lärande och informellt lärande. Lärande sker överallt och bortom tid och rum. Eleverna möter i dag en komplex mängd information i olika medier vilket ger dem många olika perspektiv på tillvaron.” Sanningen” har mer än ett svar och problem en mängd olika lösningar. Elevernas sociala kontext har vidgats och förändrats tack vare tekniken. Socialt nätverkande via olika medier är idag en naturlig del av unga människors vardag och begreppet social har fått en ny, vidare och mer global innebörd. Med hjälp av tekniken kan vi ta in hela världen i våra liv och möta människor som vi tidigare inte hade möjlighet att möta. Detta påverkar givetvis vår metakognitiva utveckling och vårt sätt att lära. Genom möten med andra människor utvecklas, formas, utmanas och förändras vi. Ett gemensamt långsiktigt mål för alla skolformer är att skapa förutsättningar för individens möjligheter till ett livslångt lärande. För att nå dit behöver våra elever kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder för att tillägna sig, använda sig av, och omforma ny kunskap är viktiga strategier. Våra elever behöver därför ges möjlighet att träna och utveckla förmågan att "Lära att lära" i den dagliga verksamheten. Det kräver att vi organiserar lärandet och läraktviteter på ett sätt som verkligen stimulerar och utmanar. Lära sig att lära behöver integreras som en naturlig del i all undervisning så att eleverna successivt får en möjlighet att utveckla sin förmåga att organsiera sitt eget, personliga lärande.
- 12. Bedömning för lärande är entreprenöriell bedömning. Elever som dagligen möter formativ undervisning har goda förutsättningar att utvecklar de kompetenser som ingår i Skolverkets definition av entreprenöriellt lärande.
- 13. SAMR-modellen ELEVERNA FÖRSES MED UPPGIFTER SOM TIDIGARE VAR OMÖJLIGA ATT SKAPA. NYA TYPER OMDEFINIERING AV INFORMATIONSKÄLLOR ANVÄNDS KONTINUERLIGT OCH ELEVERNA MÖTER REGELBUNDET EN SOCIAL KONTEXT SOM EJ VAR TILLGÄNGLIG INNAN TEKNIKEN. TEKNIKEN GER MÖJLIGHET TILL STORA FÖRÄNDRINGAR I ARBETSSÄTTET. ELEVER OCH ÄNDRING LÄRARE BÖRJAR ANVÄNDA NYA TYPER AV INFORMATIONSKÄLLOR I UNDERVISNINGEN. ARBETET MED ATT VIDGA DEN SOCIALA KONTEXTEN HAR PÅBÖRJATS. TEKNIKEN FUNGERAR FORTFARANDE SOM ERSÄTTNING MEN NU MED FUNKTIONELL FÖRBÄTTRING FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT SOM TIDIGARE. TEKNIKEN FUNGERAR SOM ERSÄTTNING FÖR ERSÄTTNING PAPPER OCH PENNA UTAN FUNKTIONELL FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT SOM TIDIGARE.
- 14. Summativ bedömning Summativa bedömningar är bedömningar som sammanfattar elevernas kunskapsnivå i förhållande till ett kriterium, en norm eller ett statiskt värde (t.ex.poäng). Oftast har de funktionen som en utvärdering i efterhand. En summativ bedömning innehåller ingen information om hur eleven kan utveckla lärandet.
- 15. Några exempel... 38/42 Bra jobbat! Fortsätt som förut. Ok!
- 16. Vad är formativ bedömning? ”En bedömning som görs under pågående arbetsprocess, dv.s under tiden ett undervisningsområde pågår.” Källa:IUP-processen, Skolverket, s.37
- 17. Tre centrala frågor Förståelse av VAR eleven befinner sig i sitt lärande. Förståelse av VAD som är nästa steg i lärprocessen. Förståelse av HUR man kommer till nästa steg i lärprocessen. De här tre frågeställningarna är något som jag och eleverna alltid utgår ifrån när vi reflekterar kring deras lärprocess och kunskapande. De utgör en bra struktur i alla feedbackssituationer oavsett om det är formell,informella, muntlig eller skriftlig eller digitaliserad feedback. Den information jag får fram hjälper mig att styra undervisningen och lärandet under resans gång. Formativ bedömning blir bara lärande bedömning om vi i praktiken drar nytta av informationen som man får och anpassar undervisningen utifrån det. Ett viktigt mantra för varje pedagog!
- 18. Vinster med BFL Ökad motivation Lärprocessen synliggörs Gemensamt språk Eleverna blir aktiva ägare av sitt lärande! Verktyg för att styra undervisningen i riktning mot de långsiktiga målen. Tidsbesparande Utvecklingssamtalet kan fokusera på IUP:n.....
- 19. Vad säger forskningen? Elever som blir föremål för BFL kan på 6 månader lära sig en bestämd kunskapsmängd som det ”normalt” sätt tar 1 år att lära (D. William Does assesment hinder learning, 2006 s. 6A). John Hattie kom i sin studie ”Visible learning” fram till att formativt förhållningssätt är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i lärprocessen. BFL ger en dubbelt så stor effekt på lärandet än att minska klasserna med 30 % (D. William Does assesment hinder learning, 2006). Lusten för skolan och lärandet ökar både hos elever och lärare (Assesment for learning Putting it into practice 2003).
- 20. Framgångsfaktorer i undervisningen Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. Källa: Skolinspektionen
- 21. Självuppfyllande profetian ”Alla elever kan och vill ”En del elever varken lära!” kan eller vill lära” - Bemöter eleverna med samtal, samspel, överlåter ansvar med en tilltro, har regelbundet måldialoger och ger återkoppling som leder - Bemöter eleverna med order, eleven framåt. Många inslag av regler och kontroll. Många inslag av formativ bedömning summativ bedömning!
- 22. Summativ eller formativ bedömning? Båda behövs, men har olika syften!
- 23. Fem nyckelstrategier Tydliggöra mål och Aktivera kunskapskrav Skapa aktiviteter eleven som som ägare av sin synliggör egen lärandet lärprocess Aktivera Ge eleverna återkoppling som som för lärresurser lärandet för varandra framåt
- 25. Hur gör du idag för att tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna? http://padlet.com/wall/hulanbfl
- 26. Tydliggöra mål och kunskapskrav Pedagogisk planering Ord och begreppslista Måldialog i Todays Meet Bakvänd måldialog Elevexempel Gissa kommentaren Målbild varje lektion Temawiki Det handlar om att eleverna ska ha en rimlig chans att förstå vad som förväntas av dem i skolarbetet. Om man inte vet vart man ska hur vet man då när man är framme? det handla också om att genom att tydllgöra mål och kunskapskrav så utrustar vi eleverna med olika strategier kring HUR dessa mål kan nås. Det är ett viktigt steg i arbetet med att lära sig att lära. Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver att vi skapar en målbild som är känd och implementerad hos alla berörda. Planeringsdokument: Ett planeringsdokument är ett mycket bra verktyg för att sätta ord på den tänkta kunskapsresan innan den påbörjas. Själva arbetet med at ta fram ett planeringsdokument blir blir också ett ypperligt tillfälle för reflektion kring vad vi gör i undervisningen och varför vi gör det. Den är det första steget mot ett integrerat arbete med tydliga mål och kunskapskrav. Det är dock viktigt att komma ihåg att planeringsdokumentet i sig sällan tydliggör målen hos eleverna per automatik, utan det kräver mer än så. Vi behöver jobba med att tydliggöra målen på fler sätt i den dagliga verksamheten.
- 27. Allmänna råd, planering och undervisning Lärare bör vid planeringen av undervisningen • Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. • Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper. • Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete. • Välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. • Utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen. • Utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen. • Samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna.
- 29. Gör den pedagogiska planeringen ihop med eleverna!
- 30. Involvera, aktivera och engagera eleverna i målen i stället för informera om dem.
- 31. Fastna inte i LPP och matristräsket! Det är hur ni använder era LPP:er/ pedagogiska planeringar och matriser som gör skillnad!
- 32. Smarta mål i IUP:n? Specifika Mätbara Angelägna Realistiska Tidsbestämda Ansvar
- 33. ”Jag hinner läsa och förstå textremsan på tv:n när jag ser på film.” VAR i förhållande till målet befinner du dig? VAD som är nästa steg för att du ska nå målet? HUR kan du ta dig till nästa steg? De här tre frågeställningarna är något som jag och eleverna alltid utgår ifrån när vi reflekterar kring deras lärprocess och kunskapande. De utgör en bra struktur i alla feedbackssituationer oavsett om det är formell,informella, muntlig eller skriftlig eller digitaliserad feedback. Den information jag får fram hjälper mig att styra undervisningen och lärandet under resans gång. Formativ bedömning blir bara lärande bedömning om vi i praktiken drar nytta av informationen som man får och anpassar undervisningen utifrån det. Ett viktigt mantra för varje pedagog!
- 34. Skapa aktiviter som synliggör lärandet Lärande samtal: Feta frågor! Mer basket än pingis! Konvergens och divergens frågor på Corkboard Webbpublicering med Webbstjärnan Filmskapande Bildskapande Animering Podbean
- 35. Konsten att föra lärande samtal......
- 36. Några hjälpfrågor Vad menas med att...? • När behöver du kunna det? • Hur kan du göra för att lära dig? • Vem kan du lära dig med? • Hur kan du visa att du kan? • När vet du att du verkligen kan?
- 37. Undvik Varför-frågor! Varför-frågor bör undvikas då de lätt skapar en anklagande ton i samtalet. Satsa på Vad och hur-frågor i stället :).
- 38. Ge återkoppling som för lärandet framåt Innehåller information om lärandet Minute by minute, day by day! Kan ges i korta, mellan och långa cykler. Unikum, lärbloggen Webbpublicering Google Drive Kommentarsfunktioner....
- 40. Varje Under ett arbetsområde Röd tråd, år för år lektion
- 42. All återkoppling är inte positiv! Lärarledd struktur och handledning behövs. Se upp för bristfokuseringen! Superviktigt med bra frågeställningar som handlar om målen och vägen dit. Återkoppling till mål, kriterier och förmågor i den dagliga informella feedbacken viktigt! Ordlista, målbild och matris underlättar. Eleverna behöver få träna ofta! Det är inte så lätt!
- 43. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Kollaborera i wiki eller blogg! Använd samarbetsytor på nätet Google docs Skype education IUP-partner Kamratrespons Dela dokument Voicethread Bygg en temawiki Speed dating i chatten How to filmer: elev till elev Låt elever producera digitalt lärmaterial åt varandra
- 44. Aktivera eleven som ägare av sitt get lärande Regelbunden reflektion och analys kring det egna lärandet Videologga! Självskattning via Exit Ticket Lärbloggen i Unikum Naturlig pedagogisk dokumentering med hjälp av digitala resurser: film, bilder, ljudinspelningar, texter
- 45. Se upp för quickfix och snabba lösningar! http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/01/skolverket-sagar-oversattning-laroplanen
- 46. Satsa istället på att odla den bedömningskultur som ni vill ska råda på Hulan!
- 47. Hjälps åt! Väv in BFL i undervisningen och i planeringen! Sambedöm! Skapa ett årshjul över de bedömningsaktiviteter ni gör. Synliggör dem! Skriv pedagogiska planeringar ihop så mycket det går. Skapa en lärande organisation genom att själva ”lära att lära”. Dela, dela dela!
- 48. Frågor? malin.frykman@grkom.se Twitter: @bedomningforlar Skype: malin.frykman