1. s. 94 – 117
Samspel
Fotosyntes och cellandning
Äta och ätas
Konkurrens
2. Fotosyntes s. 96
• Växter kan lagra ljusenergi i socker
• Solljuset fångas in med klorofyllet
• Koldioxid och vatten sätts
samman till socker
• Restprodukten blir syre
av CB_27
Koldioxid + vatten + energi syre + socker
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 2
3. s. 96
koldioxid
socker
syre
vatten
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 3
4. Cellandning s. 97
• Sockret som växten tillverkar kan
användas som byggmaterial
• Det kan också användas som
energikälla
• Sockret förbränns i cellerna med hjälp
av syre och energin frigörs
Socker + syre koldioxid + vatten + energi
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 4
5. s. 97
koldioxid
vatten
socker
syre
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 5
6. Djur, svampar m.fl. s. 98
• Djur, svampar och övriga organismer
har ingen fotosyntes
• De har bara cellandningen
• De måste äta växter eller djur för att få
energi och byggmaterial
• De behöver också andas in syre
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 6
7. s. 98
koldioxid
vatten
socker
syre
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 7
8. Äta och ätas s. 99
• Producent – växter och alger, de kan
tillverka näringsämnen
• Konsument – djur och svampar, de får
näring genom att äta andra organismer
by CdePaz
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 8
9. Äta och ätas
• En näringskedja visar vem som äter
vem
• Den börjar alltid med en producent
• Sista djuret i kedjan kallas
toppkonsument
• Näringskedjor går nästan alltid i
varandra och bildas näringsvävar
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 9
10. s. 100
Näringskedja
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 10
11. Näringsväv s. 100
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 11
12. s. 101
Äta och ätas
• Det finns många fler producenter än
konsumenter
• Det finns fler växtätare än köttätare
• Detta beror på att bara en del av
energin och näringsämnena kan
utnyttjas av konsumenterna
• En stor del går förlorad
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 12
13. s. 101
Näringspyramid
Toppkonsument
1 kg
Konsumenter
10 kg
Producenter .
100 kg .
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 13
14. s. 101
Nedbrytare
• Det är organismer som lever av döda
växter och djur, t.ex. svampar, bakterier
och daggmaskar
• De har en viktig roll i naturen
• De bryter ner och återför ämnen till
naturen
• Ämnen går runt i kretslopp
• Nedbrytarna sluter dessa kretslopp
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 14
15. s. 102
Parasiter
• Livnär sig på andra växter eller djur
utan att ge något tillbaka
• Offret kallas värdväxt eller värddjur
• Parasiter kan också sprida sjukdomar,
t.ex. borrelia sprids av fästingar
av dr_relling
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 15
16. Försvar s. 103
• Det finns olika sätt som djur kan försvara
sig på
• De kan använda gift, taggar, horn eller
sina tänder
• Andra kan fly eller gömma sig
• Att leva och fly i flock är också ett bra
försvar
• Även växter försvarar sig, t.ex. med
taggar eller gifter
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 16
17. Försvar s. 104
• En del djur kan ändra sin kroppsfärg
för att passa in i omgivningen
• Andra har ett utseende som passar in i
miljön, kamouflage
• Vissa djur efterliknar farliga djur fast
de själva är ofarliga, detta kallas
mimikry
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 17
18. Konkurrens och samarbete s. 105
• Organismer i naturen är beroende av
varandra och sin miljö
• De har anpassat sig till just sin miljö,
därför finns det massor av olika arter
• Alla organismer behöver vatten och
näring
• Växter och djur tävlar om resurserna,
de konkurrerar
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 18
19. Konkurrens s. 106
• Växter konkurrerar om ljus och vatten
• I skuggiga miljöer blir därför växter
ofta höga
• Även jorden råder det konkurrens
kring
• På näringsfattig jord är de flesta växter
småväxta
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 19
21. Revir s. 107
• En del djur skaffar sig hemområden
som de lever i, kallas revir
• I ett revir är det båda föda och partner
som ska försvaras
av blmiers2
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 21
22. Djuren flyttar s. 107
• Om konkurrensen blir för stor så kan
djuren flytta på sig
• I Afrika flyttar antiloper långa sträckor
för att hitta färskt gräs
• Många fågelarter flyttar också till
varmare länder under vintern
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 22
23. Samarbete s. 108
• Många djur lever tillsammans i flock
och samarbetar
• Flocken kan sakna ledare t.ex.
fågelflock eller fiskstim
• En flock kan också ha en ledare t.ex.
hästar, vargar och hönor
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 23
24. Symbios s. 110
• När organismer av olika arter
samarbetar kallas det symbios
• Båda parterna drar nytta av
samarbetet
• Svampar samarbetar med träd,
mykorrhiza
• Putsarfiskar avlägsnar parasiter från
större fiskar
2013-01-08 (C) Malin Åhrby 24
