Föreläsning på Högskolan Kristianstad 20 mars 2015

1. Språk-, läs- och
skrivutvecklande
förhållningssätt
Högskolan Kristianstad 20 mars 2015
Johanna Kristensson, leg logoped
Resurscentrum Kärnhuset, Halmstads kommun
& Oribi, Lund

2. Innehåll
Vikten av språk-, läs- och skrivutvecklande arbete
Genomgång av Halmstads kommuns Rutin för arbete
med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling
Tidsenliga läsverktyg för att stödja elevers språk-, läs-
och skrivutveckling
Förmiddag:
Eftermiddag:

4. Varför är språk och läsning
så viktigt?
Språkets och läsningens betydelse i samhället kan inte nog
betonas.
Ca 20 % av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det
demokratiska samhället till följd av en bristande språk-, läs-
och skrivförmåga.
En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre
anställningsmöjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer
demokratiskt samhälle.
(Källa: OECD Equity & Quality in Education, PIRLS, PISA, SOU 2012 Läsandets kultur)

5. Fokus på förebyggande
arbete och tidiga insatser
Med ett så viktigt uppdrag går det inte att vänta på att eleverna först ska
misslyckas innan något görs.
All forskning visar att det är det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna
som har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång.
Språk-, läs- och skrivutveckling börjar långt innan skolstarten.
Elever vet tidigt (ibland redan innan skolstart) om de kommer att tillhöra
”Läsarnas klubb” eller inte.
Den akademiska självbilden behöver stärkas redan från början, dvs. innan
eleven hunnit misslyckas med sin läsning. Höga förväntningar!

6. Erfarenheter från Halmstad
2004 visade statistik att huvuddelen av eleverna med
läs- och skrivsvårigheter uppmärksammades sent, dvs.
fr.o.m åk 5 och uppåt.
Trots många olika slags åtgärder som sommarskola,
screeningar, uppföljningsuppdrag, kommunlicenser etc.
så ökade inte måluppfyllelsen i kommunen.

7. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången
grundskola
• kan använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat
sätt
”Språk, lärande och
identitetsutveckling är nära
förknippande. Genom rika
möjligheter att samtala, läsa och
skriva ska varje elev få möjlighet
att utveckla sina möjligheter att
kommunicera och därmed få
tilltro till sin språkliga förmåga”

8. Vår utmaning…
Stora skillnader mellan pojkar och flickor inom matematik,
läsförståelse och naturvetenskap till flickornas fördel. Störst
skillnad i läsförståelse.
De svagare läsarna blir fler.
De starka läsarna blir färre.
Ofta har vi identifierat elever med lässvårigheter så tidigt som i
åk 1-2, men det är ändå de som har fortsatt stora svårigheter i åk
9 och kanske inte blir behöriga till gymnasiet. Vad gör vi konkret
för att alla elever ska lyckas?

9. Syfte
Skapa kommungemensamma rutiner för att
uppmärksamma och följa barns och elevers språk-, läs-
och skrivutveckling på ett likvärdigt och systematiskt
sätt. Detta för att kvalitetssäkra deras
kunskapsutveckling i ett 1-16 års perspektiv.
Medvetandegöra det förebyggande arbetet och de tidiga
insatsernas betydelse för en framgångsrik skolgång.
Tidigt upptäcka och sätta in åtgärder för barn och elever
som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling.

10. Intervjuer med lärare i F-3, rektorer,
specialpedagoger, speciallärare,
förskolepersonal och förskolechefer för
att ta reda på styrkor och behov

11. Utvecklingsområden
Det skiljer sig mycket åt på vilken förskola/skola barnen/eleverna går vad
gäller språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet.
Många lärare vet inte vad de jobbar med i de andra årskurserna. Det finns
ingen röd tråd och man knyter inte an till hur eleverna jobbat tidigare.
Det tas inte alltid vara på det som är gjort i tidigare årskurser eller
förskola. Istället börjar man om från början. Fokus i överlämningar och
mottagande är oftast allt annat än språkutveckling.
Ofta mer fokus på avkodning och läshastighet än text- och läsförståelse.
Det sker mycket tyst läsning utan reflektion.

12. Utvecklingsområden
Syftet med högläsning i förskolan är inte alltid tydligt.
Tiden finns inte alltid för högläsning i verksamheten.
Arbetet med alternativa verktyg saknas på nästan alla
förskolor och skolor. De används inte förebyggande utan
för enstaka elever med läs- och skrivsvårigheter.
Många resurspersoner som arbetar med elever i behov av
särskilt stöd har inte pedagogisk kompetens.

13. http://korta.nu/hstdsprak

14. Rutin för arbete med barns och
elevers språk-, läs- och
skrivutveckling

15. Förebyggande arbete och
tidiga insatser
Medvetna strategier för det språk-, läs- och
skrivutvecklande arbetet, så att alla barn är med redan
från början
Flexibel strategi-, metod och materialanvändning samt
organisation
Vad är syftet med det vi gör? T.ex. varför högläser/
tystläser vi?

16. Observation, kartläggning
och analys
Språk-, läs- och skrivutvecklingen behöver följas
systematiskt
Syftet behöver styra vilket bedömningsstöd/
kartläggningsmaterial som används. Inte tvärtom!
Kartläggningen och analysen måste ha koppling till den
undervisning som har bedrivits
Den måste också ha koppling till de mål och
kunskapskrav som ska uppnås

17. Åtgärder och särskilt stöd
Åtgärder och särskilt stöd behöver sättas in omedelbart
ett behov har uppmärksammats.
Olika behov kräver olika åtgärder.
Hur kan undervisningen utvecklas och dess effekt på
lärandet?
Hur flexibel är verksamheten att organisera för olika
sorters stöd inom elevgruppen?

18. Uppföljning, utvärdering,
utveckling & utmaning
Vilken undervisning och vilka insatser har haft effekt på
elevernas lärande?
Uppföljningar och utvärderingar behöver leda till att
undervisningen utvecklas.
Både pedagogernas och elevernas utveckling behöver
vara i fokus.

19. Överlämning och mottagande
Överlämning med fokus på barns och elevers starka
sidor.
Inte bara fokus på brister och svårigheter.
Hur har undervisningen sett ut?
Hur värderas tidigare arbetssätt och undervisning?

20. Några förutsättningar för
språkutvecklande förhållningssätt
En medvetenhet kring, inte bara ATT vi arbetar
språkutvecklande, utan HUR vi gör det
Att identifiera kunskaper, behov och
utvecklingsområden istället för att låta metoder och
material styra verksamheten
Utrymme för att lärarna gemensamt kan planera och
reflektera kring kortsiktiga och långsiktiga mål

21. Bedömning för lärande
Bedömning för lärande (formativ bedömning) sker hela
tiden. Lärarna vet var eleverna befinner sig i sitt lärande
Eleverna är väl förtrogna med de mål som ska uppnås,
hur de ska nås och vad de behöver utveckla
Feedback som ges för lärandet framåt

22. Hållpunkt för förskoleklass
”Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet
och därmed god beredskap inför den kommande
formella läs- och skrivinlärningen i åk 1.Alla elever har
en effektiv bokstavskännedom.Alla elever utvecklar sin
ord-,text- och läsförståelse samt sin reflekterande
förmåga.”

23. Hållpunkt för åk 1
Alla elever lämnar åk 1 med en fungerande avkodningsförmåga,
dvs.läser ihop bokstäver till ord med visst flyt.Eleverna förstår
det de läser,kan reflektera kring innehållet och utvecklar sin
ord-,text- och läsförståelse.Eleverna lär sig förstå sambandet
mellan bokstav och ljud samt klarar av att skriva ljudenligt
stavade ord både för hand och med tangentbord.Eleverna
berättar och uttrycker egna erfarenheter,tankar och åsikter i tal
och skrift.

24. Vad gör vi?Varför gör vi det? Hur gör vi?
Vad blev resultatet? Fick det förväntad
effekt på barnens och elevernas lärande?
Hur går vi vidare?
Återkommande frågor

25. Kontakt
johanna.kristensson@halmstad.se
@JoKristensson
"Språk och digitala verktyg i förskolan -
idéer och inspiration" (Nypon förlag)
http://korta.nu/hstdsprak
http://logopedeniskolan.blogspot.com