Norra hisingen 17 juni

Norra hisingen 17 juni
Norra Hisingen 17 juni ”Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär sig blir avgörande för VAD man lär sig. Och det är läraren som påverkar det där hur:et.” John Hattie
Omstr ukture ring av arbets kraft inom förskol an Skolverket film 3 min
Dagens mål.. • ”Elevernas känsla av meningsfulla lektioner,” • ”Strukturerad undervisning som leder mot mål”, • Elevernas förståelse av syftet med undervisningen” • ”Möta varje elev och ge kontinuerlig återkoppling och utmana elevernas föreställningar”. • ”Kollegialt lärande”.
Framgångsfaktorer ”Individualiserad undervisning innebär att undervisningen organiseras och genomförs med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum. Detta är något som kännetecknar framgångsrika skolor.” (Skolverket; Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen 2011)
Det innebär inte •enskilt arbete för eleven •isolerade uppgifter utan sammanhang •enskilt arbetande lärare •bocka av centralt innehåll
Det innebär istället att... •eleven och läraren känner igen olika lärstilar •lärare arbetar i lag kring eleverna •fokus på förmågorna •återkoppling som tar lärandet framåt •och inte för många speciallösningar utan;
Inkludering ■ gemenskap på olika nivåer ■ ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i behov av stöd) ■ en demokratisk gemenskap ■ delaktighet från eleverna ■ att olikhet ses som en tillgång Definitionen gjord av specialpedagogikforskarna professor Claes Nilholm och docent Kerstin Göransson på uppdrag av Skolverket
Elevnära ”Elevernas känsla av meningsfulla lektioner,” Delaktiga i planering Demokratiska arbetsformer Igenkänning Det berör - elevnära Förstår syftet och ser målet Känner till och igen lärande Variation (Skolverket; Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen 2011)
Klassrumsledarskapet ”Strukturerad undervisning som leder mot mål”, Lärarens är tydlig och demokratiskt Identifierade kritiska aspekterna Tydliga mål som eleven förstår och accepterar Handledning Kontroll av förståelse Progression och återkoppling Summering och repetition Självreglering (Jan Håkansson 2011)
”Elevernas förståelse av syftet med undervisningen”. Helheter Röd tråd Meningsfullt - What´s in it for me? Successivt utvidgat ansvar Den här lektionen var viktig för mig därför att…” eller ”Det jag tar med mig från denna lektion är…” ”de 3 saker jag lärde mig idag var…” ”Nästa gång jag tränar på att…ska jag….” ”Idag är jag mest nöjd med att….” ”Om jag skulle göra om något jag gjorde idag skulle jag…” Läraren tror på sina elever Kontexten
Återkoppla och utmana ”Möta varje elev och ge kontinuerlig återkoppling och utmana elevernas föreställningar” Kontinuitet - planera in för det! Säg det inte bara - tydliggör med tankekartor, bilder, matriser, aligment etc Ägna alltid lektioner åt det -öva öva öva, sätt på schema, in i undervisningen - skaffa frågebatteri”
Vara tydlig
Formativa fraser i matematik: Om metoder •Vilken metod använder du när du löser denna uppgift? (Istället för Hur tänkte du?) •Visa mig hur du använder din metod. (Istället för ”Har du rättat med facit?”) •Känner du till någon annan metod som du kan använda? (Istället för ”Har du gjort läxan?”) •Vet du hur man använder denna metoden? (Istället för ”Har du förstått?”) •Är din metod användbar i hela kapitlet? (Istället för: ”Har du gjort alla sidorna?”) •Vill du ha en ny/bättre metod? (Istället för: ”Repetera sidan 25.”) •Får jag visa dig en bra metod? •Vilka metoder använder dina kompisar? •Varför valde du just denna metod? •Du behöver stanna upp och träna på denna metoden innan du går vidare. Om problemlösning •Vilken strategi har du för att lösa problemet? •Vilken strategi har du använt förut? •Varför valde du den strategin? •Hur brukar du göra när du ska lösa problem? •Vet du vilka strategier man skulle kunna använda? Om begrepp •Vet du vilka begrepp du kan använda här? •Behöver du träna på fler begrepp? •Vet du vilka begrepp du kan eller saknar? Om resonemang •Hur vet du att din slutsats är sann, korrekt? •Jag tror inte dig, kan du bevisa för mig att det verkligen stämmer? •Hur kan du bevisa för mig att din slutsats stämmer? •Har du gjort någon beräkning som bevisar din teori? •Vet du hur du ska motivera din slutsats? (sammanställd av Tommy Lucassi, Ma/NO- lärare på Rålambhov skola, Stockholm)
Utvecklande och lärande frågor Frågor som föder frågor •Hur då? •Varför det? •Förklara hur du tänker? •Vad finns det för likheter med....? •Kan du utveckla det? Cirkulära frågor Cirkulära frågor hjälper oss att utforska eleverna förståelse och tänkande. Vem? Vad? När? Hur? Var? Hur mycket? Med hjälp av dessa kan man "cirkulera runt" problemets kärna och successivt skapa en gemensam bild av problemets exakta natur. Öppna frågor •Vad skulle kunna hända om...? •Vad gillar du bäst och varför...? •Vilka skillnader är det mellan...? •Vilka styrkor och svagheter har...? Inbjudande frågor Inbjudande frågor är frågor som ställs för att stimulera eleverna till att dela med sig av och utbyta erfarenheter: •Berätta vad som hände då... •Berätta vad du såg och upplevde... •Hur kändes det...? •Vad tänkte du då...?
Formativ bedömning Forskning visar att formativ bedömning ökar elevernas lärande. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av: •att målet för undervisningen tydliggörs, •att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet Vad kan de? Vad vet de? Hur gör de? Vad missförstår de? Vad engagerar dem? •att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet.
5 nyckelstrategier för BFL
Hur tydliggör du mål och kunskapskrav för dina elever idag?
Tydliggöra mål och kunskapskrav PP/pedagogisk plan/planeringsprocess – ge eleven den samlade bilden Mål- undervisning- bedömning - aligment Elevexempel kopplade till kunskapskrav Sjalvskattning̈ Malbild inleda -avslutå Fastna inte i LPP och matristrasket!̈ Det ar hur ni anvander erä ̈ LPP:er/pedagogiska planeringar och matriser som gor skillnad̈ !
Aktiviteter som synliggör lärandet Mer basket an pingis, med fragor som vacker fragor̈ ̊ ̈ ̊ No hands up Flygande bedömning Anvanda responssystemeẗ Socrative För och emot frågor Blogg, googlesite, Wikispaces Forumsdiskussioner på Todays meet Sand live TV-med̈ Bambuser mentimeter med EPA wordle - språk Involvera, aktivera och engagera eleverna i malen i̊ stallet for informera om dem.̈ ̈
Återkoppling som för lärandet framåt ”Minute by minute, day by day” i klassrummet Aterkoppling kring mål och kunskapskrav - kontinuerligt̊ 75 % in i temat/projektet 25 % till det som behöver utvecklas Framåtsyftande återkoppling bygger på fyra moment: Tydliggöra målet och/eller de specifika kunskapskvaliteterna som skulle mötas Utvärdera till vilken grad mål/kvaliteter mötts Diagnostisera skillnaden mellan mål och resultat, eller andras problem (felanalys) Ge en lämplig lösning, förslag på åtgärd feedback - feed forward
Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Kollaborera i wikispace eller blogg! Anvand samarbetsytor pa natet Google docs- dela dokumenẗ ̊ ̈ Skype in the classroom Kamratrespons How to filmer: äldre elev till yngre elev Lat elever producera (digitalt)̊ larmaterial̈ at andra!̊ (ex från Matematikvardagen.se) Skapa mallar/frågebatterier Låt eleverna även vara din lärresurs!
Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess Jämföra själv mot målen i styrdokument/ppl/matris Larlogg̈ Checklistor för att rätta sig själv Kommentera bara, utan poäng/betyg Se three before me Ljudinspelning/mejl- reflektera var de befinner sig i förhållande till målen Synliggor larandet ihop!̈ ̈
http://www.bedomningforlarande.se/
Kollegialt lärande Hans -Åke Sherp - lärande samtal samlärande - analyserar och utvärderar inte bara pratar omkring högt i tak - ”ingen är dum på riktigt” uppriktigt intresserad av kollegors tankar/idéer t ex förståelsekartor Helen Timperleys rapport om lärares lärande: ■ fortbildningen varar en längre tid ■medverkan av extern expertis ger bättre resultat ■fortbildningen har stöd av skolledning och det finns tillgång till expertis och tid för att processa ny information ■betydelsen av att lärarna blir engagerade i läroprocessen så att deras inlärning blir djup ■lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning ■lärarna får möjligheter att diskutera.
Det ä r viktigt att veta var vi börjar! Hur kan vi få samma utgångspunkt? Hur kan man förtydliga vilken typ av möte man är på? A- administrativa möten, akuta S - sociala möten, viktiga men inte givande ur kunskapsfördjupning K - kunskapsfördjupande där variationen berikar (Hans Åke Sherp) Olika typer av mötet - Lärarförbundet

Check these out next

Norra hisingen 17 juni

Recomendados

Mais conteúdo relacionado

Apresentações para você(20)

Similar a Norra hisingen 17 juni(20)

Mais de Ingela Lundh Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning(20)

Último(20)

Norra hisingen 17 juni

Notas do Editor