7. Dela med grannen!
Vad står ditt antal fingrar för och vad kan ett nästa
steg vara för din skola/enhet?
8. Hur kommer skolans normer till uttryck i
vardagen:
• i mötet med eleverna?
• i samtal med och om eleverna?
• i valet av litteratur?
i valet av läromedel?
• i utformningen av lokaler?
• i undervisningsupplägg?
9. Hur får vi kollegor ta ett ett normkritiskt
perspektiv…
• undvika att reproducera normer som är dåliga tex
makt
• upptäcka och ifrågasätt normer (”dom och vi”)
• inkludera (utan att fokusera på problem eller
avvikelser)
• alltid ta ett rättighetsperspektiv (tänk
diskrimineringsgrunderna)
18. Inkludering…
Placeringen – var sker undervisningen
Individen – trivsel, vänner, måluppfyllelse
Gemenskapen – delaktighet, samarbete, olikheter
som en tillgång
22. » För att lyckas måste all personal
se alla elever som viktiga.«
Notas do Editor
(Lär)miljön i skolan. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Först 45 minuterna ser vi en film - självskattning - diskussion - värdegrund - skolmiljö i svårigheter - inkludering - ansvar för skolans norm - inkluderande undervisning - slut
Har ni sett filmen tidigare. Bortse från pappans som brottas med sig själv och slutligen vänder så fokus på skolan, miljö, norm…
Diskriminering är ett lagbrott, och enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att missgynna eller trakassera någon på grund av att de tillhör någon av dessa sju grupper.
Vad händer med eleven i filmen i morgon? Nästa vecka, i framtiden? Känslan att inte passa in att inte duga som man är…
Filmen mobbning/kränkning. Vi vuxna normaliserar mobbning, kränkning varje gång vi inte säger ifrån, ser mellan fingrarna eller skyller på att det är inget att gör något åt!
Vi vuxna måste alltid utan undantag reagera när någon blir kränkt. Barnens arbetsmiljö!!!
Hur skulle eleven må/ha det om den gick på din skola?
ett finger - filmen kunde lika gärna ha utspelat sig på min skola
tre - vi har talat om detta och har en likabehandlingsplan
fem - vad är problemet? high five på att olikheter är en tillgång
Hur många fingrar visade du, utifrån det så tänk högt med grannen om vad nästa steg kan vara mot.
Samtalen behöver ha ett tydligt syfte att undersöka normer i praktiken utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. De samtal om normer och värden som förs mellan skolpersonalen behöver därför utgå från handlingar i vardagen.
Finnas i alla aspekter av skolverksamhet
– förhållningssätt,
- rutiner och regler
- undervisning,
Skolans uppdrag är att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska gestalta och tillämpa värdegrunden i all sin verksamhet.
För att tydliggöra det kan man använda orden om, genom och för.
Hur ser skolans lärmiljö, sker lärandet i demokratiska arbetsformer? Får alla visa vad de kan /synas ta plats/får alla samma förutsättningar?
bild 1 Alla skall ha samma stöd alla skall få samma saker. Man gör ingen skillnad…
bild 2 Man för stöd i skolan massor med stöd … men vad händer hen går utan för skolan - till verkligheten
bild 3 Systemfel har tagits bort, vi har gjort en synvända olikheter är en tillgång!!!
Fokus bör inte bara vara om hur lärare undervisar, utan också och framför allt om hur elever lär sig. Elevernas perspektiv måste beaktas mer!
Hur kan vi stötta/pusha kollegor åt rätt håll för att undervisning skall bli utifrån att olikheter berikar, inkluderande och demokratiskt- ge handledning
Praxistriangel av Handal & Lauvås (2000) Vilka motiv finns för metoden i relation till skolans uppdrag?
Vad ser lärarna när metoden granskas ur ett värdegrundsperspektiv?
Bidrar valet till att skapa ett tillåtande arbetsklimat?
Bidrar valet till att stärka elevernas ställning i elevgruppen?
Leder valet till att stärka elevernas tro på den egna förmågan och behovet av att samarbeta?
Lärarens förhållningssätt, Höga förväntningar på eleverna och tilltro till deras förmåga. Variationsrik undervisning dialog snarare än monolog.
Varför måste elever 9 av 10 ggr alltid visa kunskap genom att skriva…
efter film - kan vi bedöma deras kunskap förmågor jo!
Placering att även elever i svårigheter ska finnas i de vanliga klassrummen.
Individen - att varje elev dessutom ska trivas, ha vänner och nå skolans samtliga mål.
Gemenskapen - att känner sig delaktiga i ett demokratiskt samarbete och en lärande gemenskap där olikhet ses som en tillgång.
Funkar vår skola får alla elever…. svaret nej inte för … och … och …visar graden av inkludering.
Tillgänglighetsmodellen från SPSM tar ett helhetsgrepp på tillgänglig utbildning, och
omfattar utöver kunskap om den fysiska miljön, exempelvis klassrummets
utformning, även kunskap om konsekvenser av funktionsnedsättning för lärande, socialt samspel och valet av pedagogiska strategier.
När de tre hörnen i modellen – social, pedagogisk och fysisk miljö – samspelar utifrån elevens behov och förutsättningar kan utbildningen bli tillgänglig.
Ett tanke- och handlingssätt där allas unika förutsättningar accepteras inom de mänskliga rättigheternas ram!
Hur svårt kan det vara att skapa en skola med:
en demokratisk gemenskap
• delaktighet från eleverna
• att olikhet ses som en tillgång
Claes Nilholm Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Uppsala Uni. Han uppmanar oss till att börja med att ta reda på
- Vem eller vilka vill, förstår och kan vi inte tillräckligt om i dag på vår skola?
Fortsätt odla och ge näring åt ideologin att olikheter berikar. Tack för mig!