SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 21
S-2000
Frukostmöte 25 april 2014
Petros.Gougoulakis@edu.su.se
2014-04-26 petros.gougoulakis@edu.su.se
Vad är priset för folkbildningens själ?
3
VAD ÄR DET?
«Was ist Aufklärung?»
Upplysning är människans utträde ur sin självförvållade
omyndighet.
Omyndighet är oförmågan att använda sig av sitt förstånd
utan någon annans ledning.
Självförvållad är denna omyndighet eftersom dess orsak
inte är oförstånd utan bristande beslutsamhet och mod att
bruka sitt förstånd utan ledning av någon annan.
Sapere aude! [Våga vara vis! - Horatius] Ha mod att
använda ditt eget förstånd! är således upplysningens
valspråk.
(Kant 1783)
2014-04-26 petros.gougoulakis@edu.su.se
5
“Bildning är det som blir kvar när man
glömt allt man har lärt sig”
Ellen Key (1849–1926), Oscar Wilde (1854-1900)
Education is what survives when what has been
learned has been forgotten.
B. F. Skinner (1904 - 1990), New Scientist, May 21, 1964
Paideia
• "Know thyself" (γνώθι ζε’αυηόν)
• "Nothing in excess" (μηδέν άγαν).
Oscar Olsson:
Folkbildning och självuppfostran (1921)
Folkbildningsarbetets mål och principer
- Att göra folkets stora massa delaktig av kulturarvet och få
varje medborgare att känna ansvar för dess förvaltande
- Att ge förmåga till
idealitet, sanningssökande, skönhetsglädje, frihetslidelse
etc.:
Tron ej vad håglösheten viskar till er,
att striden är för hög för er förmåga
och att den kämpas ut väl er förutan.
Vad mänsklighetens härlige ha sökt
sitt hela sköna liv igenom,
väl är det värt att sökas av oss alla.
(Esaias Tegnér)
2014-04-26 petros.gougoulakis@edu.su.se
Karl Fernström:
Syndikalistisk självuppfostran (1924)
Om god uppfostran och bokligt vetande
- tvärtom kan ganska belästa karlar vara synnerligen ouppfostrade slynglar! - så blir ingen god
syndikalist enbart genom att läsa sitt kvantum litteratur eller genom att åhöra en del föredrag.
Det gäller att även skaffa sig en av samhörighetsidéerna genomsyrad moral, en luttrad och
stark vilja till kamp och offer för den sak man omfattar, en behärskning av dåliga lidelser och
en sund och nobel tolerans - det nämnda och åtskilligt därtill är lika viktigt och ännu viktigare
än den nödvändiga bokliga bildningen. Denna personlighetens kultivering, karaktärens
adelsmärke, kan man påträffa bland analfabeter, lika väl som man kan träffa dess motsats
bland universitets spetsar. Men läsning av god och fostrande litteratur är ett hjälpmedel, ett
stöd och en ledning för den egna goda viljan, som är all fostrans förutsättning.
2014-04-26 petros.gougoulakis@edu.su.se
Torsten Husén
”Bildning har att göra
med bredden – att ha
breda och djupa
perspektiv – och att inte
vara främmande för olika
ämnesområden. Att
kunna behandla problem
analytiskt. Jag var
inställd på att bilda mig,
inte bara utbilda mig.”
Inge Johansson
” I ett samhälle – som det vi nu
lever i – som förändras i allt
snabbare takt, där exempelvis
starka ekonomiska och
kommersiella krafter begränsar
många människors möjligheter
att leva ett värdigt liv och
förändra sina levnadsvillkor,
måste en bildad människa
öppet och renhårigt säga sin
mening och kräva förändringar.
Är inte det en
grundförutsättning för att vi ska
kunna stå för våra vackra
deklarationer om mänskliga
rättigheter?.”
Gösta Vestlund
” … En gymnasist skrev en
gång ett brev till sin farfar och
slutade med orden: ”Du farfar,
såg aldrig ner på mig, därför
har det alltid varit lätt för mig
att se upp till dig!”
Möjligen är svaret så
här enkelt:
Bildad är den som aldrig
kränker en annan människa!
Det ger också tankar om
medlen för att skapa bildning.”
Bildning
- En livslång utvecklingsprocess
- Ett möte mellan individens egna erfarenheter och mänsklighetens kollektiva
erfarenheter (kulturarvet)
-Bildning alltid förekommer när människor har utbyte av varandra
Bildningens kännetecken
• En fri, oändlig process
• Står för sammanhang och
helhet
• Jämlikhetsskapande
• En förändrande, radikal
kraft i samhället
• Har ett mål / förebild
• Innebär splittring och
specialisering
• Leder till elitism och
ojämlikhet
• En konserverande,
samhällsbevarande kraft
12
13
Dagens folkbildningspolitik!
- Allas kunskap, allas bildning?
[Vilken kunskap,
Vilken bildning]
Syftet med statsbidraget
1) stödja verksamhet som bidrar till att stärka och
utveckla demokratin;
2) bidra till att göra det möjligt för [en ökad
mångfald] människor att påverka sin livssituation
och skapa engagemang att delta i
samhällsutvecklingen;
3) bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja
bildnings- och utbildningsnivån i samhället och
4) bidra till att bredda intresset för och öka
delaktigheten i kulturlivet.
14
…och 7 prioriterade verksamhetsområden
• den gemensamma värdegrunden; alla människors
lika värde och jämställdhet mellan könen,
• det mångkulturella samhällets utmaningar,
• den demografiska utmaningen,
• det livslånga lärandet,
• kulturen,
• tillgängligheten och möjligheterna för personer
med funktionshinder, och
• folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa.
15
De 7 verksamhetsområdena ”avskaffas”
och ett nytt mål tillkommer
16
Folkbildning – Kvalitet - Utvärdering
?
17
Folkbildning – Kvalitet - Utvärdering
Så här beskrevs kvalitet på 90-talet i en offentlig utredning med relevans
för skolan:
• Vi definierar här kvalitet som en mätbar
egenskap hos producerande tjänster vilken gör
det möjligt att rangordna producenterna efter
hur väl de kan uppfylla de officiella
överenskomna normerna.
Citeras av Susanne Weinberg (1995). ”Kvalitetsmätningar – Ett verktyg eller ett otyg?”. I: På jakt
efter sanningen. Om kvalitetsmätning och utvärdering. Lärarförbundet, s. 18. Skriften var ett
debattinlägg i satsningen ”Lärarna lyfter Sverige”.
18
ur Antoine de Saint-Exupèrys ”Lille prinsen”:
De stora tycker om siffror. (…) Om du säger till
de stora: ”Jag har sett ett vackert hus av skärt
tegel med pelargonior i fönstren och duvor på
taken …”, så kan de inte tänka sig hur huset ser
ut. Man måste säga till dem: ”Jag har sett ett hus
som kostar så många miljoner.” Då ropar de:
”Åh, så vackert.”
Den lille prinsen konstaterar därefter att
”…vi som förstår livet, vi struntar naturligtvis
blankt i siffror.”
2014-03-24 petros.gougoulakis@edu.su.se 19
2014-03-24 petros.gougoulakis@edu.su.se 20
• availability (tillgänglighet,
finnas till hands, står till
förfogande)
• accessibility (åtkomlighet,
nåbarhet, som står öppen)
• acceptability (erkännande,
acceptans)
• adaptability (smidighet,
användbarhet)
Unesco:s rättighetsbaserade syn på utbildning…
En sak människor har gemensamt är att de är alla är olika.
(…)
Om ett sätt att göra någonting kan anses vara bättre än ett
annat, då måste en del människor ha varit bättre på att lära
sig göra det - eller ha lärt sig att göra det bättre - än andra.
(s.15)
Uppenbarligen kan världen inte vara identisk med den
värld som erfars av en särskild person, men världen som
erfars av en person och världen i allmänhet är inte åtskilda.
Den förra är en del av den senare. (s.179)
Marton, Ference & Booth, Shirley (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur
21

Mais conteúdo relacionado

Semelhante a Vad är priset för folkbildningens själ?

Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010patrik hernwall
 
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektivFöreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektivNinaEmilsson1
 
Mcm module 2a
Mcm   module 2aMcm   module 2a
Mcm module 2awebsule
 
Mcm module 1a
Mcm   module 1aMcm   module 1a
Mcm module 1awebsule
 
IKT & lärande; lärarutbildningen Södertörns högskola, januari 2009
IKT & lärande; lärarutbildningen Södertörns högskola, januari 2009IKT & lärande; lärarutbildningen Södertörns högskola, januari 2009
IKT & lärande; lärarutbildningen Södertörns högskola, januari 2009patrik hernwall
 
3 reflektion runt tro och ideal
3  reflektion runt tro och ideal3  reflektion runt tro och ideal
3 reflektion runt tro och idealulfalster78
 
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptx
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptxINACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptx
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptxcaniceconsulting
 
Utdrag ur "den banala godheten"
Utdrag ur "den banala godheten"Utdrag ur "den banala godheten"
Utdrag ur "den banala godheten"Johan Westerholm
 
Introduktion till vetenskapsteori
Introduktion till vetenskapsteoriIntroduktion till vetenskapsteori
Introduktion till vetenskapsteoriNinaEmilsson1
 
Linda Ahlbäck vuxenpedagogiska forskningsartiklar 2009
Linda Ahlbäck vuxenpedagogiska forskningsartiklar 2009Linda Ahlbäck vuxenpedagogiska forskningsartiklar 2009
Linda Ahlbäck vuxenpedagogiska forskningsartiklar 2009Linda Ahlbäck
 
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhetRessentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhetStaffan Lindström
 
Pedagogiska förebilder jan14
Pedagogiska förebilder jan14Pedagogiska förebilder jan14
Pedagogiska förebilder jan14Olle Strömbeck
 
Skolforum 27 Oktober 2009
Skolforum 27 Oktober 2009Skolforum 27 Oktober 2009
Skolforum 27 Oktober 2009patrik hernwall
 
1 vad handlar kursen om
1 vad handlar kursen om1 vad handlar kursen om
1 vad handlar kursen omulfalster78
 

Semelhante a Vad är priset för folkbildningens själ? (20)

Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
Barn och sociala medier, falun, oktober 2010
 
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektivFöreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv
 
Mcm module 2a
Mcm   module 2aMcm   module 2a
Mcm module 2a
 
Mcm module 1a
Mcm   module 1aMcm   module 1a
Mcm module 1a
 
IKT & lärande; lärarutbildningen Södertörns högskola, januari 2009
IKT & lärande; lärarutbildningen Södertörns högskola, januari 2009IKT & lärande; lärarutbildningen Södertörns högskola, januari 2009
IKT & lärande; lärarutbildningen Södertörns högskola, januari 2009
 
3 reflektion runt tro och ideal
3  reflektion runt tro och ideal3  reflektion runt tro och ideal
3 reflektion runt tro och ideal
 
Jag, en mediefostrare?
Jag, en mediefostrare?Jag, en mediefostrare?
Jag, en mediefostrare?
 
Dewey powerpoint
Dewey powerpointDewey powerpoint
Dewey powerpoint
 
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptx
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptxINACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptx
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptx
 
Utdrag ur "den banala godheten"
Utdrag ur "den banala godheten"Utdrag ur "den banala godheten"
Utdrag ur "den banala godheten"
 
Introduktion till vetenskapsteori
Introduktion till vetenskapsteoriIntroduktion till vetenskapsteori
Introduktion till vetenskapsteori
 
SETT -17 Boreson/Lycken Rüter
SETT -17 Boreson/Lycken RüterSETT -17 Boreson/Lycken Rüter
SETT -17 Boreson/Lycken Rüter
 
Jean jacques rousseau
Jean jacques rousseauJean jacques rousseau
Jean jacques rousseau
 
Pedagogikens historia
Pedagogikens historiaPedagogikens historia
Pedagogikens historia
 
Linda Ahlbäck vuxenpedagogiska forskningsartiklar 2009
Linda Ahlbäck vuxenpedagogiska forskningsartiklar 2009Linda Ahlbäck vuxenpedagogiska forskningsartiklar 2009
Linda Ahlbäck vuxenpedagogiska forskningsartiklar 2009
 
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhetRessentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet
 
Pedagogiska förebilder jan14
Pedagogiska förebilder jan14Pedagogiska förebilder jan14
Pedagogiska förebilder jan14
 
2014.11.05.Vetenskapsteori
2014.11.05.Vetenskapsteori2014.11.05.Vetenskapsteori
2014.11.05.Vetenskapsteori
 
Skolforum 27 Oktober 2009
Skolforum 27 Oktober 2009Skolforum 27 Oktober 2009
Skolforum 27 Oktober 2009
 
1 vad handlar kursen om
1 vad handlar kursen om1 vad handlar kursen om
1 vad handlar kursen om
 

Mais de Kilsved strategi

Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017
Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017
Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017Kilsved strategi
 
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!"
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!" Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!"
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!" Kilsved strategi
 
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?Kilsved strategi
 
Energipolitik - Martin Lindblom
Energipolitik - Martin LindblomEnergipolitik - Martin Lindblom
Energipolitik - Martin LindblomKilsved strategi
 
Ingvar Nilsson: Sociala investeringar
Ingvar Nilsson: Sociala investeringarIngvar Nilsson: Sociala investeringar
Ingvar Nilsson: Sociala investeringarKilsved strategi
 
Work programme september 2012
Work programme september 2012Work programme september 2012
Work programme september 2012Kilsved strategi
 
Socialstyrelsen om Koppargården
Socialstyrelsen om KoppargårdenSocialstyrelsen om Koppargården
Socialstyrelsen om KoppargårdenKilsved strategi
 
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från Lund
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från LundAllan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från Lund
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från LundKilsved strategi
 

Mais de Kilsved strategi (13)

Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017
Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017
Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017
 
Gun Rudquist om GMO
Gun Rudquist om GMOGun Rudquist om GMO
Gun Rudquist om GMO
 
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!"
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!" Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!"
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!"
 
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?
 
Energipolitik - Martin Lindblom
Energipolitik - Martin LindblomEnergipolitik - Martin Lindblom
Energipolitik - Martin Lindblom
 
Ingvar Nilsson: Sociala investeringar
Ingvar Nilsson: Sociala investeringarIngvar Nilsson: Sociala investeringar
Ingvar Nilsson: Sociala investeringar
 
Work programme september 2012
Work programme september 2012Work programme september 2012
Work programme september 2012
 
Socialstyrelsen om Koppargården
Socialstyrelsen om KoppargårdenSocialstyrelsen om Koppargården
Socialstyrelsen om Koppargården
 
Vinster i välfärden
Vinster i välfärdenVinster i välfärden
Vinster i välfärden
 
Tal 28 september 2012
Tal 28 september 2012Tal 28 september 2012
Tal 28 september 2012
 
S 2000 2
S 2000 2S 2000 2
S 2000 2
 
S 2000 1
S 2000 1S 2000 1
S 2000 1
 
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från Lund
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från LundAllan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från Lund
Allan Larsson: Vetenskapen som tillväxtmotor - exempel från Lund
 

Vad är priset för folkbildningens själ?

  • 1. S-2000 Frukostmöte 25 april 2014 Petros.Gougoulakis@edu.su.se 2014-04-26 petros.gougoulakis@edu.su.se Vad är priset för folkbildningens själ?
  • 2.
  • 4. «Was ist Aufklärung?» Upplysning är människans utträde ur sin självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmågan att använda sig av sitt förstånd utan någon annans ledning. Självförvållad är denna omyndighet eftersom dess orsak inte är oförstånd utan bristande beslutsamhet och mod att bruka sitt förstånd utan ledning av någon annan. Sapere aude! [Våga vara vis! - Horatius] Ha mod att använda ditt eget förstånd! är således upplysningens valspråk. (Kant 1783) 2014-04-26 petros.gougoulakis@edu.su.se
  • 5. 5 “Bildning är det som blir kvar när man glömt allt man har lärt sig” Ellen Key (1849–1926), Oscar Wilde (1854-1900) Education is what survives when what has been learned has been forgotten. B. F. Skinner (1904 - 1990), New Scientist, May 21, 1964
  • 6. Paideia • "Know thyself" (γνώθι ζε’αυηόν) • "Nothing in excess" (μηδέν άγαν).
  • 7. Oscar Olsson: Folkbildning och självuppfostran (1921) Folkbildningsarbetets mål och principer - Att göra folkets stora massa delaktig av kulturarvet och få varje medborgare att känna ansvar för dess förvaltande - Att ge förmåga till idealitet, sanningssökande, skönhetsglädje, frihetslidelse etc.: Tron ej vad håglösheten viskar till er, att striden är för hög för er förmåga och att den kämpas ut väl er förutan. Vad mänsklighetens härlige ha sökt sitt hela sköna liv igenom, väl är det värt att sökas av oss alla. (Esaias Tegnér) 2014-04-26 petros.gougoulakis@edu.su.se
  • 8. Karl Fernström: Syndikalistisk självuppfostran (1924) Om god uppfostran och bokligt vetande - tvärtom kan ganska belästa karlar vara synnerligen ouppfostrade slynglar! - så blir ingen god syndikalist enbart genom att läsa sitt kvantum litteratur eller genom att åhöra en del föredrag. Det gäller att även skaffa sig en av samhörighetsidéerna genomsyrad moral, en luttrad och stark vilja till kamp och offer för den sak man omfattar, en behärskning av dåliga lidelser och en sund och nobel tolerans - det nämnda och åtskilligt därtill är lika viktigt och ännu viktigare än den nödvändiga bokliga bildningen. Denna personlighetens kultivering, karaktärens adelsmärke, kan man påträffa bland analfabeter, lika väl som man kan träffa dess motsats bland universitets spetsar. Men läsning av god och fostrande litteratur är ett hjälpmedel, ett stöd och en ledning för den egna goda viljan, som är all fostrans förutsättning. 2014-04-26 petros.gougoulakis@edu.su.se
  • 9. Torsten Husén ”Bildning har att göra med bredden – att ha breda och djupa perspektiv – och att inte vara främmande för olika ämnesområden. Att kunna behandla problem analytiskt. Jag var inställd på att bilda mig, inte bara utbilda mig.”
  • 10. Inge Johansson ” I ett samhälle – som det vi nu lever i – som förändras i allt snabbare takt, där exempelvis starka ekonomiska och kommersiella krafter begränsar många människors möjligheter att leva ett värdigt liv och förändra sina levnadsvillkor, måste en bildad människa öppet och renhårigt säga sin mening och kräva förändringar. Är inte det en grundförutsättning för att vi ska kunna stå för våra vackra deklarationer om mänskliga rättigheter?.”
  • 11. Gösta Vestlund ” … En gymnasist skrev en gång ett brev till sin farfar och slutade med orden: ”Du farfar, såg aldrig ner på mig, därför har det alltid varit lätt för mig att se upp till dig!” Möjligen är svaret så här enkelt: Bildad är den som aldrig kränker en annan människa! Det ger också tankar om medlen för att skapa bildning.”
  • 12. Bildning - En livslång utvecklingsprocess - Ett möte mellan individens egna erfarenheter och mänsklighetens kollektiva erfarenheter (kulturarvet) -Bildning alltid förekommer när människor har utbyte av varandra Bildningens kännetecken • En fri, oändlig process • Står för sammanhang och helhet • Jämlikhetsskapande • En förändrande, radikal kraft i samhället • Har ett mål / förebild • Innebär splittring och specialisering • Leder till elitism och ojämlikhet • En konserverande, samhällsbevarande kraft 12
  • 13. 13 Dagens folkbildningspolitik! - Allas kunskap, allas bildning? [Vilken kunskap, Vilken bildning]
  • 14. Syftet med statsbidraget 1) stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin; 2) bidra till att göra det möjligt för [en ökad mångfald] människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen; 3) bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och 4) bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. 14
  • 15. …och 7 prioriterade verksamhetsområden • den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, • det mångkulturella samhällets utmaningar, • den demografiska utmaningen, • det livslånga lärandet, • kulturen, • tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder, och • folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. 15
  • 16. De 7 verksamhetsområdena ”avskaffas” och ett nytt mål tillkommer 16
  • 17. Folkbildning – Kvalitet - Utvärdering ? 17
  • 18. Folkbildning – Kvalitet - Utvärdering Så här beskrevs kvalitet på 90-talet i en offentlig utredning med relevans för skolan: • Vi definierar här kvalitet som en mätbar egenskap hos producerande tjänster vilken gör det möjligt att rangordna producenterna efter hur väl de kan uppfylla de officiella överenskomna normerna. Citeras av Susanne Weinberg (1995). ”Kvalitetsmätningar – Ett verktyg eller ett otyg?”. I: På jakt efter sanningen. Om kvalitetsmätning och utvärdering. Lärarförbundet, s. 18. Skriften var ett debattinlägg i satsningen ”Lärarna lyfter Sverige”. 18
  • 19. ur Antoine de Saint-Exupèrys ”Lille prinsen”: De stora tycker om siffror. (…) Om du säger till de stora: ”Jag har sett ett vackert hus av skärt tegel med pelargonior i fönstren och duvor på taken …”, så kan de inte tänka sig hur huset ser ut. Man måste säga till dem: ”Jag har sett ett hus som kostar så många miljoner.” Då ropar de: ”Åh, så vackert.” Den lille prinsen konstaterar därefter att ”…vi som förstår livet, vi struntar naturligtvis blankt i siffror.” 2014-03-24 petros.gougoulakis@edu.su.se 19
  • 20. 2014-03-24 petros.gougoulakis@edu.su.se 20 • availability (tillgänglighet, finnas till hands, står till förfogande) • accessibility (åtkomlighet, nåbarhet, som står öppen) • acceptability (erkännande, acceptans) • adaptability (smidighet, användbarhet) Unesco:s rättighetsbaserade syn på utbildning…
  • 21. En sak människor har gemensamt är att de är alla är olika. (…) Om ett sätt att göra någonting kan anses vara bättre än ett annat, då måste en del människor ha varit bättre på att lära sig göra det - eller ha lärt sig att göra det bättre - än andra. (s.15) Uppenbarligen kan världen inte vara identisk med den värld som erfars av en särskild person, men världen som erfars av en person och världen i allmänhet är inte åtskilda. Den förra är en del av den senare. (s.179) Marton, Ference & Booth, Shirley (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur 21