2. Så här går det till... 1. Du skriver en text, låter fantasin flöda och fingrarna glöda! 2. Du läser igenom texten innan inlämning och rättar till. 3. Jag rättar , skriver kommentarer och tipsar om hur du kan göra texten bättre och mer läsvärd. 4. Du rättar utifrån din egen ”Tänk på...”-lapp och SPARAR den till nästa skrivtillfälle. Du lämnar in den nyrättade och korrekta texten igen. Jag sätter betyg. 5. Nästa gång du skriver tar du fram ”Tänk på...”-lappen vid punkt 2 !

4. Styckeindelning För att det skall bli skönt för läsaren att läsa texten behövs det luft och naturliga pauser i ordmassorna. Styckeindelningen görs när du byter händelse, börjar berätta nått nytt eller byter perspektiv. Det visar vilka tankar som hör ihop!

5. Jag satt vid stenblocken och dinglade med fötterna utmed kajen vid strandvägen. Skillnaden var bara att jag inte satt och tittade på utsikten, utan jag hade vänt på mig och betraktade människorna som gick ut genom kiosken. De tittade inte tillbaka; de flesta märkte inte ens att min blick var fastnaglad i deras ansikten.Egentligen visste jag inte ens vad jag väntade på, denna varma julidag. Jag tittade ner på min halvsmältande glass, som inte längre såg särskilt god ut. Jag åt den i alla fall, bara för att ha någonting att göra. Den syrliga smaken och den söta glasyren växte sig i min mun, och jag var tvungen att slicka mig om munnen ett fåtal gånger för att inte se ut som en clown.”Tilda!” Jag såg upp ifrån mitt glass ätande; En solbränd, lång och leende kille i flip flops och en randig t-shirt kom gåendes emot mig med ett brett flin. Han verkade vara äldre än mig; minst två år. ”Vem är du?” frågade jag förbryllat och rättade till håret. Jag hade varit med om främlingar förut, men långt ifrån såhär trevliga och charmiga. Det var ett rent faktum, att han såg riktigt bra ut.Han log åt min fråga, och pekade sedan på sig själv. ”Menar du mig? Kommer du inte ihåg mig?” frågade han retsamt.Jag var tvungen att harkla mig, det här började kännas pinsamt och välbekant. Det var alltid pinsamt när man inte mindes folk, som man antagligen borde minnas.”Eh… nä.” svarade jag fundersamt och kliade mig själv på benet. Jävla idiot, tänkte jag för mig själv. Varför kunde jag inte bara sitta stilla? ”Borde jag det?” frågade jag tillbaka och kisade emot honom.Nu såg han en smula allvarligare ut, men han hade fortfarande glimten i ögat. ”Jag är Love, säger det någonting?”Plötsligt förstod jag, det var Love! Love. Han som alltid hade lekt med mig på dagis, och retat mig i mellanstadiet. När högstadiet hade börjat flyttade han plötsligt och hastigt till Halland, och sedan dess hade vi inte haft någon vidare kontakt. Kanske hade vi chattat på MSN någon enstakat gång, men inte mer än så.

9. 1.5 radavstånd För att jag skall kunna kommentera och skriva små meddelanden till dig i din text ber jag att du använder 1.5 radavstånd.

14. Särskrivningar Vad är då särskrivning? Jo, att dela upp sammansatta ord. "Skum tomte" istället för "skumtomte" Hur ska man då kunna veta om orden är sammansatta eller inte? Om det uttalas som ett sammansatt ord skall det också skrivas som ett sammansatt ord. Jätteenkelt!

15. Konjunktioner Eng.”Junktion” = korsning

17. En konjunktion inleder INTE en mening, utan skapar övergångar! Jag har valt Idrottsprogrammet på Lugnetgymnasiet för att jag gillar att spela innebandy. Och jag får också många tillfällen att utvecklas inom min sport. Men risken finns att jag kommer att bli övertränad. Oftast sätts ett kommatecken före ett ”men”, eftersom det pauseras före.