3. Effektiv coaching
•
0 likes•744 views
PowerPoint till momentet Effektiv coaching i kursen Grundläggande tränarutbildning i Svenska Budo- och Kampsportsförbundet
![Framgångsrik coaching ,[object Object],[object Object],[object Object]]()
Recommended
More Related Content
Similar to 3. Effektiv coaching
Similar to 3. Effektiv coaching (10)
More from budokampsport
3. Effektiv coaching
Editor's Notes
- Hur skiljer sig en coach från en ledare, tränare, instruktör? Skillnad mellan modern och traditionell ledarstil Uppdelningen av olika ledarstilar (auktoritär, demokratisk, passiva ”låt-gå” ledaren) Coching – Du kan ta åsnan till brunnen, men den dricker inte om den inte vill. Leda en person mot dens egna mål Vbc, s.10. Ordet coach kommer från verbet ”to coach”, på svenska ”att vägleda”. Leda en person från den plats den befinner sig på till en plats där personen vill vara.
- VBC, s.20, modellen baseras på omfattande forskning inom idrottspsykologi, motivationspsykologi och utbildningspsykologi. Visar fördelar med den här modellen jämfört med att vinna till varje pris (resultatinriktning), både när det gäller tävlingsresultat och när det gäller utvecklingen av framgångsrika individer. VBC, s. 12. PCA- Amerikansk icke vinstdrivande organisation som har sin bas vid Stanford universitetets idrottsfakultet. Undervisar i coaching och idrottsfilosofi på Sanford-universitetet, grundades i syfte att utveckla den positiva ungdomsidrotten. Fokus ligger främst på att utveckla individen som person, beteenden och förmågor som kommer till användning i olika situationer, även utanför idrotten.
- s. 20-24 Positiv coaching handlar inte om att ge uppmuntran (som inte är berättigad) för att stärka individens självförtroende. Uppmuntran ska alltid vara ärligt menad. Det handlar om att sätta en standard (ett mål) och sedan hjälpa individen dit genom positiv coaching och inte genom ex. skrämseltaktik. Forskning visar att konceptet VCB leder till bättre prestationer än att rikta in sig på resultat och ”vinna till varje pris”. Joan Duda är ett av de största namnen inom idrottspsykologisk forskning när det gäller ”utvecklingsinriktning” jämfört med resultattavleinriktning”. Hennes forskning från OS i Sidney 2000 visar att tränare som använda den så kallade ALM-trädsmetoden vann flera medaljer än de idrottare vars tränare enbart inriktade sig på resultattavlan. Vi kommer bl.a gå igenom denna metod (ALM)
- 1. s.13, De största idrottarna har oftast inte fokuserat på att besegra sin motståndare utan på att förbättra sin egen prestation. ”Om vi bryr oss om vår egen prestation kommer vinsten som ett brev på posten”. En metod framtagen för att tränare grunden i idrottspsykologi och visar hur man på ett enkelt och positivt sätt kan arbeta kring detta tema. 2. Att ha ett välfyllt må-bra-konto avgör om de aktiva ska klara av att prestera på den nivå som de har kapacitet till. Framgångsrika coacher bygger upp sina aktiva genom att bl a fylla på deras konton, så att de ska kunna prestera sitt allra bästa. Vi ska gå igenom några tekniker för att kunna hjälpa de aktiva att prestera efter sin kapacitet. 3. Respektera idrottens värdegrund, bygger på ”idrotten vill”.
- s. 32 VBC Vad är en vinnare? Är det den som lyckats få flest poäng eller den som ansträngt sig mest? (Många av våra idrotter har inte tävlingar, men samma modell kan användas, handlar om att fokusera på individen och inte jämföra med andra). Ett bra exempel på en idrottare som var en traditionell vinnare men som egentligen värdesatte själva prestationen mer än placeringen är Ingemar Stenmark. Världens bästa alpinåkare under lång tid 70-80-talet. Han kunde ibland åka i mål som vinnare men ändå vara missnöjd med sin prestation, eller visa större tillfredställelse med en sämre placering, bara han visste att han gjort det han kunde. Resultatfokusering ger ökad oro för att misslyckas eftersom att man inte kan kontrollera andras prestationer. Det handlar om resultat, jämförelse med andra och att undvika misstag. Prestationsfokusering handlar om ansträngning, lärande och förbättring och hur vi kan hantera misstag. För att komma ihåg dessa huvuddelar inom prestationsfokusering talar vi om ALM-trädet. A – Försöka så gott man kan, ge allt man har. Ska värderas högt även om det inte leder till vinst (utveckling av en teknik etc. vad det nu kan handla om inom ens idrott, om det inte finns tävlingar). L- Handlar inte om att jämföra sig med andra utan om att själv utvecklas och lära sig. Fokus på sina egna förbättringar ger bättre självförtroende. Vi är alla olika och har olika förutsättningar för att bli bra inom våran idrott. M – Man ska inte vara rädd för att göra misstag, utan det är en oundviklig del av förbättringsprocessen. Man kan påstå att den som begår flest misstat också är den som lär sig mest, den som inte är rädd för att prova på nya färdigheter, även om den inte kan. Se det svåra som positiva utmaningar. Att lära sig något är en aktiv process. Det sker när människor är engagerade och söker aktivt. Det som gör oss passiva är rädslan att misslyckas. Som tränare är det viktigt att skapa en prestationsfokuserad miljö för sina idrottare som gör dem till aktiva handlingsmänniskor som längtar efter att ta sig an utmaningar och lära sig något. Detta gör att det blir lättare att ha roligt på träningen, och bättre självförtroende för med sig många bra saker. Detta leder även till att idrottaren lättare kan hantera pressade situationer och återhämtar sig snabbare när deras själförtroende rubbas på grund av en dålig prestation eller en duktig motståndare.
- s. 37 VBC Hur ska du göra för att utveckla ett prestationsfokuserad miljö? Dokument: Exempel på hur du kan introducera ALM-trädet för din träningsgrupp Leta efter situationer där utövarna verkligen försöker, men misslyckas. De dem sedan beröm för sina ansträngningar. Hjälp dem att sätta upp både prestation- och resultatmål. De kan själva kontrollera sina prestationsmål, medan resultatmålen brukar vara beroende på hur bra motståndaren är. Uppmuntra att sätta upp utmanande mål som är motiverande för dem. Utveckla misstagsritualer som idrottarna kan använda för att komma över sina misstag och istället fokusera framåt, samt förhindra att de blir fega för att de är rädda att göra nya misstag.
- Sammanfatta och gå vidare till nästa punkt.
- Man förväntar sig inte att man ska få ut något från sitt bankkonto om man inte satt in några pengar på det. Saker som energinivå, självkänsla, vilja att försöka något nytt samt om man tror att man kan klara en uppgift eller inte påverkas alla av nivån på må-bra-kontot. Om kontot är tomt går det inte att prestera så bra som möjligt och därför är det viktigt att som tränare se till att fylla på detta konto. Det svåra är bara att veta hur man ska fylla på det, inte lika lätt som att fylla på ett bankkonto, men det är gratis! Beteendeproblem kan ofta bero på ett tomt konto, och utövaren är inte alls lika mottaglig för instruktion, inte lika coachingbara. Det är mycket viktigt att inte reagera på dåligt uppförande med eget negativt beteende som ytterligare tömmer utövarens konto. Hur fyller man på kontot? Beröm – Specifik och ärlig. Det är lätt att ge generell beröm som ”jätte bra jobbat”, men är betydligt mindre effektiv än specifik beröm som ”Nu kom du precis rätt i ingången”. Man ger information om vad man vill att de ska fortsätta med. Uppskattning – det kan vara en så enkel sak som att tacka de som hjälpt till att ställa i ordning för träningen, städad etc. Det finns ingen situation när någon kan få för mycket uppskattning. Bekräftelse – Det finns inget som fyller på må-brakontot så mycket som att bli sedd. Lägg märke till det som görs, visa att du bryr dig, ge positiva erkännande för bra saker. Har ännu större effekt när det gäller saker som normalt inte uppmärksammas. Lyssna – Ta tid att lyssna på de aktiva. Prata med dem, istället för att tala om vad de ska göra. Fråga hur de har det, om de undrar över något, problem, önskemål etc. Kroppsspråk – Du kan säkert känna igen det själv, när du står inför en grupp och får positiv respons från någon, så som ett leende eller en nickning. När någon visar att det håller med, eller förstår det du försöker förmedla. Det märkliga är att det fungerar även om det är en enda person som ger positiv respons. Den aktivas prestation förbättras av att du som tränare ha ett positivt kroppsspråk.
- Exempel på hur det kan introduceras för gruppen: ” Vad är må-bra-kontot? Du kan jämföra det med ett bankkonto man har pengar på. När kontot är fullt så kan du göra en massa roliga saker, men om kontot är tomt blir dina möjligheter begränsade. Därför är det så viktigt att vi hjälps åt att hålla våra må-bra-konton välfyllda. Om kontot blir tomt blir vi negativa och kanske ger upp lättare. Men om det är fullt är vi mer optimistiska och positiva och klarar bättre av olika situationer. Några tips på hur vi kan göra är: Beröm när någon annan i gruppen gör något bra, eller när du ser att någon verkligen anstränger sig även om det inte lyckas. Tala om för andra när du ser att den blir bättre på något. Då kommer den att vilja bli ännu bättre och är beredd att jobba hårt för det. Lyssna på andra, om någon har en idé eller något att att berätta, lyssna, bekräfta, uppskatta.”
- Många gånger vet utövaren själv vad den gör fel/behöver förbättra. Du kan undvika att låta kritisk genom att fråga dem själva vad de tycker. Specificera frågorna, för att fokusera på det du vill. Poängen är att skapa en större delaktighet och inre motivation genom att fråga efter deras åsikter. Forskning från näringslivet visar att när de anställda får ge sina åsikter om sitt jobb, blir de mer motiverade och känner att de kan påverka i större utsträckning. Du hjälper dem att tänka som tränare, och de känner att de får vara med och bestämma. Vissa beslut måste du som tränare ta själv, men nästan alltid är det bra att höra gruppens åsikter.
- Jag tänkte presentera denna del under ”metodik” för att sen tillämpa under det praktiska passet. Kritik tömmer kontot, men konstruktiv kritik behövs för att rätta till felaktigheter, nödvändigt för att förbättras. Var ligger balansen? Hur många plus ska det vara jämfört med minus? Det finns forskningsstudier på barn i klassrum och på gifta par på temat uppskattning och bekräftelse och i båda fallen är förhållandet detsamma mellan plus och minus, nämligen 5:1, det behövs fem positiva kommentarer för varje kritisk. ”Det behövs minst fem positiva kommentarer för att en negativ ska försvinna ur huvudet”. Hur många behöver du? Det viktigaste är att kritik en inte är negativ utan konstruktiv. Vi behöver återkoppling för att kunna utvecklas, veta vad som ska förbättras. -Kritik som gåva: Kan vara svårt, men man kan säga ”tack för påpekandet. Jag ska tänka på det”, oavsett ens första tanke. För att sedan tänka över om det är något man vill ta till sig eller inte. Man kan säga till gruppen i början av säsongen: ” Jag vill att ni ska bli så bra som möjligt. Det innebär att jag kommer att ge förslag på hur ni kan utvecklas och bli bättre idrottare. Ibland kanske det verkar som om jag kritiserar er, men jag vill att ni ska se det som en gåva. Förkasta den inte med detsamma. Tänk på vad jag sagt och kom ihåg ert mål att bli så bra som ni har kapacitet för: Och om ni sedan tror att det jag sagt kan hjälpa er att bli bättre, så kan ni använda det” Om man tar sig tid att ge någon kritik betyder det att man bryr sig. Du som tränare ska också uppmuntra gruppen att ge dig kritik, för att kunna bli så bra som möjligt. Undvik tillfällen när de aktiva inte är mottagliga – efter en förlust, misstag etc. när de är i känslomässigt kaos. Kritisera i enskildhet – för att inte känna sig utsatt Fråga om det är OK – Vill du ha återkoppling? Om de säger ja, är de mera mottagliga och lyssnar bättre. När ska du inte be om tillåtelse? Om någon är respektlös mot idrottens värdegrund, dåligt beteende, uppförande. Återkoppling som en sand- ”wish” – börja med något positivt (en bröd skiva), lägg kritiken som en ”wish”, avsluta med andra brödskivan (positiv). Genom att lägga in kritiken på det här sättet har du åstadkommit två saker. Du har förstärkt två bra vanor och gett kritik om något som ska utvecklas. Lättare att ta emot utan att bli defensiv. Information kontra kontroll- Istället för att säga vad de ska göra, förklara varför de ska göra det, vad effekten blir. ”Böj benen!”/”Om du böjer benen kommer du få mera kraft i… ”. Gör utövaren mer mottaglig för konstruktiv återkoppling. Ge tid för acceptans- ”Du kan väl tänka över saken och se om du tycker att det jag säger verkar rimligt?”
- Sammanfatta och gå vidare till punkt 3.
- Presentera kort, tas upp igen under föreläsningen om idrottsrörelsen - eller kanske här? Vid Riksidrottsmötet i Umeå 1995 antog den svenska idrottsrörelsen idéprogrammet ”Idrotten vill”. Programmet har sedan dess legat till grund för utveckling och utbildningsverksamhet, inom föreningar, förbund, och RF. På lokalnivå har många använt sig av Idrotten vill för sina policyskrivningar i föreningen och i kommunerna har de legat till grund för framtagandet av lokala idrottspolitiska program.
- VBC, s. 137 De följande tre bilderna skulle vara intressanta att använda, men jag tror att presentationen redan är för lång som den är!
- VBC, s. 137
- s. 129 VBC