O slideshow foi denunciado.
Utilizamos seu perfil e dados de atividades no LinkedIn para personalizar e exibir anúncios mais relevantes. Altere suas preferências de anúncios quando desejar.

Digitala medier i skolan

480 visualizações

Publicada em

Fortbildningsdag för Uppsala kommuns skolor. Föreläsningen handlar om källkritik och elevers interaktion med digitala medier.

Publicada em: Internet
  • Seja o primeiro a comentar

Digitala medier i skolan

  1. 1. Barns interaktion med digitala medier Anna-Kari Palm Förskollärare, grundskollärare och utvecklingsgruppsledare Väpnararens förskola pilot förskola inom IKT Uppsala kommun
  2. 2. Föreläsningens innehåll • Digitala mediers roll i samhället och undervisning. • Reklam och media riktat till barn. • Barns subjektskapande med lärplattan • Barns interaktion med digitala medier. • Presentationen som pdf finns att hämta på http://www.slideshare.net/annakaripalm/digitala- medier-i-skolan-48160600 CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  3. 3. Sociala ochkulturella skillnaderi barnets erfarenhetsvärldar. • Teknikens utveckling i samhället och förskolan. • Digitalt Gap: deltagarklyfta? IRL/ online. CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  4. 4. IT i skolan • IT i skolan inget mål i sig. • Intentionen bör vara att använda digitaliseringen för att nå andra mål, tex allas rätt till likvärdig utbildning. • Datorer, programvara och ev ipads har köpts in till skolor och förskolor. Pedagoger har fått utbildning och elever har fått egna datorer eller ipads. Ändå släpar skolan/förskolan efter samhällsutvecklingen när det gäller IT-frågan. • Lgr 11: • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, • Teknik, människa, samhälle och miljö • • Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. • IT är ett ganska otydligt kluster av kunskapsområden, där vissa har med teknik att göra, andra med pedagogik, metodik, didaktik, ämneskunskaper och en mängd andra områden. (Elza Dunkel, 2014) CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  5. 5. Ett pågående gemensamt arbete. • Genom att noggrant, detaljerat och systematiskt beskriva vad barn gör tillsammans med andra barn och vuxna kan vi få syn på: • Barns oskrivna avtal med varandra • Det som tas för givet • Barn som kreativa individer som ständigt bidrar till att forma, anpassa sig till och förändra bilder av sig själva och andra. (Evaldsson & Sparrman) CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  6. 6. Reklamfilm som riktas till barn. • Reklam • Definition av reklam enligt Wikipedia: • Reklam är ett massmedium, som har till syfte att lysa upp och skapa uppmärksamhet runt idéer, varor och tjänster, samt påverka och ändra människors åsikter, värderingar eller handlingar, i första hand konsumtionsbeteende. Oftast är avsändaren ett företag, och mottagaren en konsument. Konsumenten kan vara en enskild person eller en annan organisation. • Avsikten med reklam är ofta att marknadsföra ett företags produkter eller tjänster med slutmålet att öka försäljningen av dessa, och därmed öka företagets inkomster. • Reklam har många likheter med propaganda CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  7. 7. Utgångspunkt i barnens erfarenhetsvärldar. 7
  8. 8. Hur ska förskolan/skolanförhållasig till reklamoch media som barnen ser och använder hemma? • Vilka frågor är viktiga att ställa sig som pedagog? • Hur uppfattar vi barnens samtal kring reklam och media? • Hur använder vi barnens erfarenheter och kunskaper i skolan och förskolan? CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  9. 9. Frågeställningar förläraren. • Hur relaterar elever till reklam och media? • Vilken reklam riktas mot barn? • Hur kan vi utvidga elevernas förståelse för reklam och media och framför allt dess syfte? • Hur tar vi hänsyn till elevernas fantasi? 9
  10. 10. Skapaenförståelseförattmediakanmanipuleras. 10
  11. 11. Lego movie app 11
  12. 12. Att kritiskt granska reklam och media. 12
  13. 13. Manipulera eget material. • Uppmuntra ett kritiskt förhållningssätt • Dela elevernas upplevelser och tankar. • Var försiktig med att begränsa utan väck istället diskussion och reflektion, kollegialt lärande • Ställ frågor tillbaka när frågorornas svar tenderar att slå hål på barns föreställningsvärldar. • Tex tomten, gud eller tand fen. 13
  14. 14. CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015 Manipulera med hjälp av Imovie.
  15. 15. Deltagandei junior film festivalväckerfunderingarom åldersgränser. 15
  16. 16. Attkritisktgranskakällor 16 • Nosa på nätet med snytkorven • Hur blir vi superundersökare? • Vilken information kan man lita på? • Kloka ugglan
  17. 17. Subjektskapande med media • Krock • Trickfilma • Alien. CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  18. 18. Interaktion • Barn samspelar i olika sammanhang och skapar mening. • Vardagliga fenomen, triviala händelser utgör ett fundament för barns sociala liv, lek och lärande. • Samtal, kulturella fenomen, tidigare erfarenheter och socialt liv överlappar och skapar överläggningar som går in i varandra och fungerar parallellt ( Evaldsson & Sparrman). CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  19. 19. Teknik, form och innehåll • Vilka kunskaper (sociala, kulturella och kommunikativa kompetenser) behöver barn för att interagera med digitala medier? • Hur deltar barn i olika mediepraktiker? • Vilka resurser använder de när de kommunicerar med varandra om och i digitala medier? • Diskutera två och två kring frågorna. CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  20. 20. Minecraft i ett sociokulturellt perspektiv • Sociokuturellt perspektiv med minecraft • fler perspektiv med minecraft CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  21. 21. Det fria valet? • Det fria valet har dock sina gränser, och när det gäller datorspelande så är aktiviteten väl reglerad både när det gäller antal spelomgångar och tid för spelandet. ( Björk-Willén, 2011) • På vilket sätt begränsas barn inflytande i verksamheten av pedagoger, struktur, och organisation i skolan? • Diskutera två och två. Utgå gärna från egna erfarenheter. • Precis som för alla andra verktyg i den pedagogiska verksamheten krävs att pedagogen tänker igenom och tar ställning till på vilket sätt datorn kan användas ( Klerfelt, 2002) CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  22. 22. Minecraft skapar kreativitet CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  23. 23. Vad är fantasi och kreativitet? • Individuell förmåga och begåvning eller en sociokulturell process? • Vilken roll spelar skapande i barndomen? • Friskapande/terapeutiska effekter/mentalt välbefinnande eller att lära sig estetisk produktion av bilder, texter, musik, skådespel, film, multimedia eller datorspel. (Linderoth, 2003) • I den mån kreativa processer resulterar i nya produkter såsom konstverk, teorier, eller uppfinnigar , blir dessa en del av kulturen. Därigenom kan dessa nya skapelser ligga till grund för kommande generationers skapande. ( Säljö, 2000) CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  24. 24. Att utforska tillsammans • Kurragömma med skype • Samarbete med andra skolor/ förskolor. • Interaktion med andra avdelningar/ klasser. CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  25. 25. Att skapa berättelser med hjälp av media. • en annan värld • Att lära av varandra • Att lära sig hur man bygger upp en berättelse, liksom att ta del av berättelser, är betydelsefullt för att barn ska utveckla förståelse för andra människors handlingar och intentioner och förstå sig själva i samspel med andra. ( Klerfeldt, 2002) CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  26. 26. Andra sätt att använda datorn • Kartor och kompass • Orginalvideo med Pharrell Williams • Happy • Naturvetenskap CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015
  27. 27. CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015 Stödstrukturer Källa: Dr. Ruben Puentedura
  28. 28. CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015 SAMR-modellen är internationell och namngiven efter fyra olika engelska begrepp: S står för substitution (engelska för ersättning). Det är steget där man tar in den nya digitala tekniken som ersättare till den gamla, men ändrar inte utmaningen för eleven. Tex att knäppa kort med ipaden istället för kameran.
  29. 29. CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015 A står för augmentation (engelska för förbättring). Det är steget där man förbättrar substitutionsnivån genom att använda till exempel kompensatoriska program, vilka hjälper till att underlätta för eleven. Uppdraget bearbetas fortfarande på samma sätt som innan de digitala verktygen började användas. Tex: fotona används direkt på ipaden i tex presentationsprogram istället för att föras över till dator. S och A i SAMR-modellen innebär inte någon förändring av arbetssättet, bara att ny digital teknik används utan att uppdragen förändras. De här två stegen kallar R. Puenteduro för enhancement level (engelska för förstärkningsnivån).
  30. 30. CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015 M står för modification (engelska för förändring) Steget beskrivs som att man utvecklar uppdraget för undervisningen med att eleverna får arbeta med materialet som i augmentation, med det tillägget att man använder någon form av läroplattform som en delad kontaktyta mellan elev och pedagog. Tex fotona man tagit läggs in i en presentation som sedan läggs i dropbox för att delas med läraren för feedback.
  31. 31. CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015 R står för redefinition (engelska för omdefiniering). Steget beskrivs som att man gör saker som varit omöjliga innan den nya tekniken kommit. Då är uppdraget utformat så att man använder tekniken så eleverna får en bedömning från fler än bara den egna pedagogen. Tex fotona som tagits och lagts in i presentationen läggs upp på en lär plattform där eleven får feedback från både lärare och andra elever. M och R i SAMR-modellen innebär att uppdragen blir förändrade. Här förnyas undervisningen och dess innehåll med hjälp av den nya digitala tekniken, på ett sätt som inte var möjligt med den äldre tekniken. Till dessa steg använder R. Puentedura samlingsordet transformation (engelska för omvandling). Källa: Wikipedia.
  32. 32. TPAC, Mishra och Koehler • Mer information: http://www.skolspanarna.se/ht-2014-del-4- det-teoretiska-avsnittet/ • TPAC • Teknologi • Pedagogik • Innehåll
  33. 33. Tipspå vägen • MIK- media och informationskunnighet http://mik.statensmedierad.se • • Skolverket • http://kollakallan.blogg.skolverket.se/category/kallkritik/ • Statens medieråd bla finns boken nosa på nätet tillsammans med handledning för lärare. http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Lararmaterial/ • E-bok: surfplatta i skola och förskola. • https://sites.google.com/site/ipadbok/ 33
  34. 34. Författare Björk-Willén, Polly Evaldsson, Anna-Carita och Sparrman, Anna Gustavsson, Karin och Mellander, Elisabeth Klerfeldt, Anna Linderoth, Jonas Kontakt: anna-kari.palm@uppsala.se CCAnna-KariPalmFörskollärare mars2015

×