1. Barns interaktion
med digitala medier
Anna-Kari Palm Förskollärare, grundskollärare och
utvecklingsgruppsledare
Väpnararens förskola pilot förskola inom IKT
Uppsala kommun

2. Föreläsningens innehåll
• Digitala mediers roll i samhället och undervisning.
• Reklam och media riktat till barn.
• Barns subjektskapande med lärplattan
• Barns interaktion med digitala medier.
• Presentationen som pdf finns att hämta på
http://www.slideshare.net/annakaripalm/digitala-
medier-i-skolan-48160600
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

3. Sociala ochkulturella skillnaderi barnets
erfarenhetsvärldar.
• Teknikens utveckling i samhället och förskolan.
• Digitalt Gap: deltagarklyfta? IRL/ online.
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

4. IT i skolan
• IT i skolan inget mål i sig.
• Intentionen bör vara att använda digitaliseringen för att nå andra mål, tex allas
rätt till likvärdig utbildning.
• Datorer, programvara och ev ipads har köpts in till skolor och förskolor. Pedagoger
har fått utbildning och elever har fått egna datorer eller ipads. Ändå släpar
skolan/förskolan efter samhällsutvecklingen när det gäller IT-frågan.
• Lgr 11:
• Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter
grundade på kunskaper och etiska överväganden.
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,
kommunikation, skapande och lärande,
• Teknik, människa, samhälle och miljö
• • Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och
sårbarhet.
• IT är ett ganska otydligt kluster av kunskapsområden, där vissa har med teknik att
göra, andra med pedagogik, metodik, didaktik, ämneskunskaper och en mängd
andra områden. (Elza Dunkel, 2014)
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

5. Ett pågående gemensamt arbete.
• Genom att noggrant, detaljerat och systematiskt beskriva vad
barn gör tillsammans med andra barn och vuxna kan vi få syn
på:
• Barns oskrivna avtal med varandra
• Det som tas för givet
• Barn som kreativa individer som ständigt bidrar till att forma,
anpassa sig till och förändra bilder av sig själva och andra.
(Evaldsson & Sparrman)
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

6. Reklamfilm som riktas till barn.
• Reklam
• Definition av reklam enligt Wikipedia:
• Reklam är ett massmedium, som har till syfte att lysa upp och skapa
uppmärksamhet runt idéer, varor och tjänster, samt påverka och
ändra människors åsikter, värderingar eller handlingar, i första hand
konsumtionsbeteende. Oftast är avsändaren ett företag, och
mottagaren en konsument. Konsumenten kan vara en enskild person
eller en annan organisation.
• Avsikten med reklam är ofta att marknadsföra ett företags produkter
eller tjänster med slutmålet att öka försäljningen av dessa, och
därmed öka företagets inkomster.
• Reklam har många likheter med propaganda
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

7. Utgångspunkt i barnens erfarenhetsvärldar.
7

8. Hur ska förskolan/skolanförhållasig till reklamoch
media som barnen ser och använder hemma?
• Vilka frågor är
viktiga att ställa sig
som pedagog?
• Hur uppfattar vi
barnens samtal
kring reklam och
media?
• Hur använder vi
barnens
erfarenheter och
kunskaper i skolan
och förskolan?
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

9. Frågeställningar förläraren.
• Hur relaterar elever till
reklam och media?
• Vilken reklam riktas mot
barn?
• Hur kan vi utvidga elevernas
förståelse för reklam och
media och framför allt dess
syfte?
• Hur tar vi hänsyn till
elevernas fantasi?
9

10. Skapaenförståelseförattmediakanmanipuleras.
10

11. Lego movie app
11

12. Att kritiskt granska reklam och media.
12

13. Manipulera eget material.
• Uppmuntra ett kritiskt förhållningssätt
• Dela elevernas upplevelser och tankar.
• Var försiktig med att begränsa utan väck
istället diskussion och reflektion,
kollegialt lärande
• Ställ frågor tillbaka när frågorornas svar
tenderar att slå hål på barns
föreställningsvärldar.
• Tex tomten, gud eller tand fen.
13

14. CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015
Manipulera med hjälp av
Imovie.

15. Deltagandei junior film festivalväckerfunderingarom
åldersgränser.
15

16. Attkritisktgranskakällor
16
• Nosa på nätet med snytkorven
• Hur blir vi superundersökare?
• Vilken information kan man lita på?
• Kloka ugglan

17. Subjektskapande med media
• Krock
• Trickfilma
• Alien.
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

18. Interaktion
• Barn samspelar i olika sammanhang och skapar mening.
• Vardagliga fenomen, triviala händelser utgör ett fundament
för barns sociala liv, lek och lärande.
• Samtal, kulturella fenomen, tidigare erfarenheter och socialt
liv överlappar och skapar överläggningar som går in i varandra
och fungerar parallellt ( Evaldsson & Sparrman).
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

19. Teknik, form och innehåll
• Vilka kunskaper (sociala, kulturella och kommunikativa
kompetenser) behöver barn för att interagera med digitala
medier?
• Hur deltar barn i olika mediepraktiker?
• Vilka resurser använder de när de kommunicerar med
varandra om och i digitala medier?
• Diskutera två och två kring frågorna.
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

20. Minecraft i ett sociokulturellt
perspektiv
• Sociokuturellt perspektiv med minecraft
• fler perspektiv med minecraft
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

21. Det fria valet?
• Det fria valet har dock sina gränser, och när det gäller
datorspelande så är aktiviteten väl reglerad både när det gäller
antal spelomgångar och tid för spelandet. ( Björk-Willén,
2011)
• På vilket sätt begränsas barn inflytande i verksamheten av
pedagoger, struktur, och organisation i skolan?
• Diskutera två och två. Utgå gärna från egna erfarenheter.
• Precis som för alla andra verktyg i den pedagogiska
verksamheten krävs att pedagogen tänker igenom och tar
ställning till på vilket sätt datorn kan användas ( Klerfelt, 2002)
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

22. Minecraft skapar kreativitet
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

23. Vad är fantasi och kreativitet?
• Individuell förmåga och begåvning eller en sociokulturell
process?
• Vilken roll spelar skapande i barndomen?
• Friskapande/terapeutiska effekter/mentalt välbefinnande eller
att lära sig estetisk produktion av bilder, texter, musik,
skådespel, film, multimedia eller datorspel. (Linderoth, 2003)
• I den mån kreativa processer resulterar i nya produkter såsom
konstverk, teorier, eller uppfinnigar , blir dessa en del av
kulturen. Därigenom kan dessa nya skapelser ligga till grund
för kommande generationers skapande. ( Säljö, 2000)
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

24. Att utforska tillsammans
• Kurragömma med skype
• Samarbete med andra skolor/ förskolor.
• Interaktion med andra avdelningar/ klasser.
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

25. Att skapa berättelser med hjälp av
media.
• en annan värld
• Att lära av varandra
• Att lära sig hur man bygger upp en berättelse, liksom att ta del
av berättelser, är betydelsefullt för att barn ska utveckla
förståelse för andra människors handlingar och intentioner
och förstå sig själva i samspel med andra. ( Klerfeldt, 2002)
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

26. Andra sätt att använda datorn
• Kartor och kompass
• Orginalvideo med Pharrell Williams
• Happy
• Naturvetenskap
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015

27. CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015
Stödstrukturer
Källa: Dr. Ruben Puentedura

28. CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015
SAMR-modellen är internationell och namngiven efter fyra olika engelska begrepp:
S står för substitution (engelska för ersättning). Det är steget där man tar in den nya
digitala tekniken som ersättare till den gamla, men ändrar inte utmaningen för eleven.
Tex att knäppa kort med ipaden istället för kameran.

29. CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015
A står för augmentation (engelska för förbättring). Det är steget där man
förbättrar substitutionsnivån genom att använda till
exempel kompensatoriska program, vilka hjälper till att underlätta för eleven.
Uppdraget bearbetas fortfarande på samma sätt som innan de digitala
verktygen började användas.
Tex: fotona används direkt på ipaden i tex presentationsprogram istället för att
föras över till dator.
S och A i SAMR-modellen innebär inte någon förändring av arbetssättet, bara
att ny digital teknik används utan att uppdragen förändras. De här två stegen
kallar R. Puenteduro för enhancement level (engelska för förstärkningsnivån).

30. CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015
M står för modification (engelska för förändring) Steget beskrivs som att man
utvecklar uppdraget för undervisningen med att eleverna får arbeta med
materialet som i augmentation, med det tillägget att man använder någon form
av läroplattform som en delad kontaktyta mellan elev och pedagog.
Tex fotona man tagit läggs in i en presentation som sedan läggs i dropbox för att
delas med läraren för feedback.

31. CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015
R står för redefinition (engelska för omdefiniering). Steget beskrivs som att man
gör saker som varit omöjliga innan den nya tekniken kommit. Då är uppdraget
utformat så att man använder tekniken så eleverna får en bedömning från fler
än bara den egna pedagogen.
Tex fotona som tagits och lagts in i presentationen läggs upp på en lär plattform
där eleven får feedback från både lärare och andra elever.
M och R i SAMR-modellen innebär att uppdragen blir förändrade. Här förnyas
undervisningen och dess innehåll med hjälp av den nya digitala tekniken, på ett
sätt som inte var möjligt med den äldre tekniken. Till dessa steg använder R.
Puentedura samlingsordet transformation (engelska för omvandling).
Källa: Wikipedia.

32. TPAC, Mishra och Koehler
• Mer information: http://www.skolspanarna.se/ht-2014-del-4-
det-teoretiska-avsnittet/
• TPAC
• Teknologi
• Pedagogik
• Innehåll

33. Tipspå vägen
• MIK- media och informationskunnighet
http://mik.statensmedierad.se
•
• Skolverket
• http://kollakallan.blogg.skolverket.se/category/kallkritik/
• Statens medieråd bla finns boken nosa på nätet tillsammans med
handledning för lärare.
http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Lararmaterial/
• E-bok: surfplatta i skola och förskola.
• https://sites.google.com/site/ipadbok/
33

34. Författare
Björk-Willén, Polly
Evaldsson, Anna-Carita och Sparrman, Anna
Gustavsson, Karin och Mellander, Elisabeth
Klerfeldt, Anna
Linderoth, Jonas
Kontakt: anna-kari.palm@uppsala.se
CCAnna-KariPalmFörskollärare
mars2015