O slideshow foi denunciado.
Utilizamos seu perfil e dados de atividades no LinkedIn para personalizar e exibir anúncios mais relevantes. Altere suas preferências de anúncios quando desejar.
FORUM Nokia har klattrat tillbaka som marknads-
ledare inom natverksteknologi i USA med kiipet av
Alcatel-Lucent,  efter a...
.-V 4'»

DC-

SLIJMP Att Malls Dreijer deltagili
arresleringen av den ryske revolu-
lionsledaren Lev Kamenjev pé Aland i
m...
Próximos SlideShares
Carregando em…5
×

Nya Åland Bokrecension

532 visualizações

Publicada em

Pertti Hakalas bokrecension om boken Den bortglömdahistorien.

Publicada em: Educação
  • Seja o primeiro a comentar

  • Seja a primeira pessoa a gostar disto

Nya Åland Bokrecension

  1. 1. FORUM Nokia har klattrat tillbaka som marknads- ledare inom natverksteknologi i USA med kiipet av Alcatel-Lucent, efter att tidigare ha spelat bort sin vinnande hand inom mobiltelefoner i USA. Sa inleds artikeln i affarsmagasinet. Lindén gar vidare med Nokias missar Nokla sinktes var- ken av Iphone eller Android - de facto stupade holaget pa eget svard, vla en ling serie mlsstag som blirjade I USA. Del skrivcr alandske fors- karcn och ekonomijour- nallstcn Carl-Gustav Lindén i senaste nurnrel Allarsmagasincl Forum. 1 oktobcr ulkom Lin- dén med hoken ”Nokia och Finland: Rappon flan dc galna aren“. Arlikeln i Forum, Finlands cnda svensksprakiga affarstid- skrifi, beslar huvudsakli- gen av material som inte rymdcs med i boken. -1 artikeln erbjuder Linden nya pcrspektiv pa vad som gick fcl da bolagcl spelade bon sin vinnandc hand. Nokia missade svaga signaler och konsumcnllrender, giordc fclrckrytcringar pa ehefsniva, och fram- for allt valdc man med vell och vilja att halla langl avstand till Kisel- dalcn. Under arens lopp stationcrade Nokia tu- senlals personer i sina olika kontor i San Fran- cisco, Mountain View, Palo Alto, Sunnyvale, men deras visioncr ac- cepleradcs intc i huvud- konlorel i Esbo, skriver chcfrcdaklaren Torslen Fagerholm i ell press- meddelande. -Nar vd Olli Pekka Kallasvuo i januari 2007 presenlerade Nokias nya modeller och satsning pa tradlosl inlcmet tappade branschfolkel hakan. OPK pratadc pa om New York och sade all han "vet exakl hur amcrikaner tanker“ eftersom han till- bringar sa myckcl lid vid sin residcns i Manhattan. Vid det laget hade Silicon Valley (Br langc sedan la- git over lcdningen inom mobilutvecklingcn, sags dcl vidare om arlikcln. (ms) Adele silde has! under 2015 Den brilliska poparlis- ten Adele salde flest album i varlden under 2015. Adeles album 25 slapptes farst den 20 no- vember, men det salde rekordsnabbl och lylle artislen till forsta plats for listoma for 2015. Del blev ocksa rekord Rir Adeles hitsingel Hel- lo, som blev den forsm singeln som laddats upp dver en miljon ganger under en vecka i USA. Pa andra plats pa listan for 2015 finns en annan brill, sangareri och latskrivaren Ed Sheeran. Hans farskaste hit ar balladen Thinking Out Loud. Tredje plalsen gick till Taylor Swift. Bland de fem basla fanns aven Justin Bieber och One Direction. Del var musikindu- slrins takorganisation IFPI som samlade ihop forsaljningssiffrorna. (FNB-AFP) "Den bortgliimda J hislorien" 6 av Mats Adarnclak Eget fiirlag 141 sidor ats Adamczak, on all- ling till gclabon Johan- nes Holmberg som under Alandsfragans akula skedc tog parli for Finland, har nyligen utgett verkcl "Den borlgliimda hislorien“, uppen- barligcn pa cgct flirlag. Bokcn ar ell ambiliiisl forsiik all pa cndasl 141 sidor prcscnlcra och sam- manfatla den komplieerade harva av parallella skeenden som i dagligl tal brukar kallas Alandsfragan. Adam- czaks uttalade stravan ar all korrigera den enligt honom missvisande bild av handclseliirloppel I917-1922 som sedan lange varit omfallad och sank- tionerad pa Aland. Quite a mouthful skulle man kunna saga. Adamezaks framslallning tar sals fran dc cenlrala llirgrundsgcslallema pa Aland, vilka scdcnnera kom all siika sig till hell olika lager. Forfattaren gar darefter igenom samma handelsefiirlopp som sa manga beskrivil fore honom: den ryska narvaron pa Aland under Forsla varldskrigct och dc prolyska alandska aklivislcma, opinionssvangningen till forman for Sverige 1917, dentur- bulcnla vinlem 1918 med sex olika truppslyrkor pa Aland, den pros- venska Alandsrtirelsens lillkomsl och aklivering anyo fran arsskiftel 1918/1919, intemalionaliseringen av Alandsfragan 1919, den flirsla sja1v- slyrclselagens lillkomsl 1920 p. g.a. risken all Finland forlorar Aland lill Sverige, bchandlingcn i Nalionemas Forbund 1920--1921, avgorandct i Gcnéve och det molvilliga accepte- randel av sjalvslyrelscn 1922. Aldiirema ar dc samma som i tidigare framstallningar, med ell undanlag: I Adamczaks framslallning har den in- ofiiciclla Alandskommiltén, som till- kom i maj 1918 pa inilialiv av nagra hcrrar med lang crfarenhel av och kannedom om Aland, en viklig roll. Kommilléinedlcinmama tog pani as: Finland, och utformade redan da de principer som kom all pragla lagslil‘l- sllcriflt 7 1 SERIGS Ma 5:5 vara att verket inte uppfyller strikt vetenskapliga kriterier, men en seriés debatt kring Adamczaks teser skulle inte skada, anser recensenten. ningcn om sjalvslyrelse fiir Aland ar 1920 och I922. Enligl Adamczak var det kommit- téns fiirljanst all den forsta lagen om sjalvslyrclsc var klar redan vid ars- skiftcl 1919/1920, vilkel bidrog till ulgangcn i Gcnéve I921. Adamczak framhaver sarskill en aktiir, svenske marinminislem och sc- dermcra ulrikcsministcm Erik Palm- stierna, som i verket ges rollen av re- gissiir av alandska Inarionellcr i den svcnska kampen for ell avenagande av Aland from. 1918. Fiirfaltarcn sliider sig pa Pa| mslier- nas dagbiickcr fran aren 1914-1922, som han ocksa tagil del av i original. (De ulgavs i lryek pa 1950-lalet. ) Johannes Salminen m. fi. alandska bediimare har ansclt all Palmslicma iiverdrivil sin dirigcrande roll. Slrulle dc cenlrala alandska akl<'irer- nas (Nandor Johansson-Slenlids, Julius Sundbloms, Carl Bjiirkmans clc. ) molsvarande dagbocker, sam- lida anlcckningar, hagkomsler eller liknande finnas all tillga kunde san- ningshalten i Palmsliemas dagbiickcr bedamas. Tyvarr finns mycket lilet art la dcl av, kanske ocksa darfor all det av omtankc om egen sakcrhel kan ha varit klokl all inte satla allt pa pappec Anda ar det markligt tyst om aklivi- lelema pa Aland 1914-1920 ijamfi3- relse med den ymniga floran av hag- komslcr fran molsvarande skcdc i det avriga Finland. All Matls Dreijer deltagil i arres- leringen av den ryske revolutions- ledarcn Lev Kamenjev pa Aland i mars 1918 klamadc hell av en slump for undcnccknad vid ell lunchsam-
  2. 2. .-V 4'» DC- SLIJMP Att Malls Dreijer deltagili arresleringen av den ryske revolu- lionsledaren Lev Kamenjev pé Aland i mars 1918 klarnade hell av en slump for undertecknad vid ell | unchsam- lal med honom pa Jan-Karlsgérden 1986, skriver recensenten som ett exempel pé historiska héindelser som i értionden varil okéinda. Héir syns Kamenjev (lill hoger) tillsammans med Lenin 1922. .3 Falo: Wikipedia lal med honom pil Jan-Karlsgiirdcn 1986. Arresleliilgen skedde pa order av nyanléindc linske mililiirguvcmi'>- ren Hjalmar Von Bonsdorll‘. Della bara som ell exempel del linns silken myckel annal som l1irbli- vil okanl. Varfor dcl ar 2“: kan man ju undrzl. Enligl Adamczak iir dcl frilgu om langvarig medvelen slyming av bilden av Alandsrorelsen. Mamczall gar aklningsvarda liirsijk all lriingu in bakom dcn olliciosn 51" ldska hislorieskrivning som han ifragasiillcr. Han siillar s1glillMarlin lsaksson och svensken Giiran Rys- lad. vilka inle funnil slorre beliigg for den sckelgamla Sverigcliinglan soln brukal abcropas. Fiirlllllarcn hiivdar ocksa all hcla / Klandsrorelscn var i hiindcma pa ell lalal pcrsoner och all dessa l. cx. in- liir dcl beramade Iniilel pa Grclsby sommarcn I917 nogsaml sag lill all iubjudan gick lill riill personer (vilka sedan falladc riill beslul). llumvida dcl under osakra och lid- vis nskfyllda lider var klokl all Iala slravandena bli kanda i sliirre krelsar ar fiirslas dcl givna molargumenlel. Adamczak fonnedlar ocksa mindrc kléidsamma inleriijrer Fran Alands- riirelsen, sasom bankdireklorcn Ar- lhur Ekmans ode: all bli sillande med Svarle Pcller pa hand eller all personligen ha gall i horgcn lZ'>r ro- relsens ulgifler i ullandcl. Slulel blev llel klassiska. Tidvis ar bokcn dirckl medryckan- dc. men sumlidigl véicker den ocksa fragor. Rcdan en snabb konlroll i Torslens Gihls Den svcnska ulri- kespolilikcns hisloria l9l4——l919. ell slandardverk, bekraflar all den svcnska ulrikcspoliliken l9l8 inga- lunda var sa enlydig som den kan le sig Gihl reserverar sig dock For cll svenskl slalsrads del (Palmsliema). Den koncenlreradc fi'an1slallning- en skalar boil myckcl av dcl ofla relaliviscrande rcsonemang och den liirdjupning som iir ulmiirkande llir velcnskaplig lexl. Pa dcl hela lagel fungerar Adamczaks kronologiskl avancemnde framsliillning, sliillvis komhincrad med mer lemaliska av- snill, iindfl riill viil. Forfallaren anger ofia, men inle alllid, de verk eller kal- Ior som lcxlen bygger pa i sylie all oka dess lillllirlillighel. Del sagda innebéir iinda inle all ver- kel skulle vara ulan fel och bnsler. Boken skulle ha behovl en grundlig sprakgmnskning och redlgcling. Verkel ar forsell med lydligen val- MINISTER Erik Palmsliernas dagbocker ‘air en viktig kélla i boken. Del éir klenl med andra samtida kéllor som kunde bekréfla eller dementera Palmstierna. Folo: Wikimedia Commons Sn-n. <k; l Mlnnslnlr i Finland “Ambassadiircf ll. .._. ... v Mn T1’ lmnsulzlcl i Mai-ichamn u, .l»_. ... m um. hvl l—— lnl . ».~ Finsla Minislrar i Si-cngc ”Amhassa(lor: r" Mililirguvcnlir I lzndshlivdlng i Marichamn 5.! i!1'i2!‘x‘s; ’Si£l9l: :3l'«_1v 5» I920 l9Z| E1 Ffill SM‘ Verket éir forsetl med tydligen vélgjorda karlor och tabeller, vilka skulle ha métl vél av professionell layout. Nu or de alltfor ofta for smé och dérmed hell olésliga, skriver recensenten. gjorda karlor och labeller. vilka skul« Ie ha mall viii av pro ioncll layout. Nu Eir de alllfor ofla for sma och dar- med hell olasliga. De alcrkommande slagfelen och sprékliga grodorna i verkel fonar, lyviirr, myckcl av ljusningen i dcl in- lressevéiekandc lbrsiikel all belysa sil- val Aland elsens som dc med Fin- land lojala alanningamas slriivandcn. 1 sin nuvarande ulfonnning inbju- der Mats Adamczuks ambit For- siik all ifragaséilla heliga kon liindsk hislorieskrivning och sjiilvbild lill avfiirdunde med luinvisningar lill brislandc sprakdrakl. banala delaljfel m. m. Del iir synd. M5 S5 vara all verket inle uppfyllcr slrikl velenskapliga krilclier. Pam- fiell har verket hunnil kallas i den aliindska lokalprcsscn. I vanlan pa Dan Nardmans och Tom Gullbergs avsnill i Del al5inds« ka folkels hisloria (del V: )landsr(‘>- relsen och sjalvslyrelsens lillkomsl) skulle en seriijs deball kring Adam» czaks teser inle skadzl. llan har gell sig i lckcn och kan val knappasl ha nagol all inviinda mol ell sakligl bcmolande och 'edcrlag~ gandc av framfiirda pilslaenden. Del iir inle omiijligl all lysku och svcnska undcrriillelsc~ och andra arkiv skulle ha ell och annal all beriilla. Dc inblandade alanningama kan man lyvéirr inle liingre inlervjua. Perlli Hakala ku| lur@nyan. ax ‘benlen. sum pi Inors silln ir ig frin Sund, har i dryqt 30 ir varit lorskare pi Riksarkivet I Helslnglors. Han har Iiilllt flar fireliisningar pi Aland och pi Riksarkivels viqnar arrang- erat ulslillninqar har. Hakala var en av flirlattarna till del IV i bokserien bet ilindska lolkets histnrin: I-‘ran linska kriqet till Alandsriirelsen I808-1920. Sléiktforskare isvensktfokus Han fir en av f5 som har full inhlick i sIilkt- forskningens historia - och dess framtid. Det skriver tidningen Sydsvenskan i Malmii om ililndske sI§ktfors- karen Hékan Skogsiii. Ilakan Skogsjo, uppvaxl i Goteborg och sedan liinge bosall i Mariehamn, var en av dc drivundc krallema néir Svcriges sliiklforskar- llirbund slarlade 1986 och han grundade niillidningen Riiller lie or senate. Ilan ilr liven slyrelsclcdamol i Arkiv Digital. som digi- laliserar och publiccrar kyrkbocker och andra his- loriska dokumenl pa niilel. l samma veva som jag sag inlemel forslod jag all della var viklig. dcl var revolulionerandc. Tank all alla manniskor kunde fa publicera alll, ulan kosl- nad, sagcr han lill Syd- svenskan. Roller blev snabbl Sléikl- forskarfiirbundels webb~ plals. Jag inség all dcl har kommcr all fa ell besla— ende viirde, inlemel har Roller lxlw villllgl slog mo! lramlldon asmu. -.. ... --. —.-. -—. ..-. --. .. -. ... .. TACKAR TEKNIKEN -Vi lever i en lid dé lekniken underléttar for s| iiklfors- karna, séiger Hékan Skogsjii tlll Sydsvenskan. ju en enorm polenlial. Del var spéinnandc all fa vara med och paverka och liigga grunden lill hur slaklfors. - kama ulnylljar inlemel, sager Skogsjo lill reporleru Roland Classon. Efler inlemel kom nasla lekniknyhel som var en véilsignelse for alla som forskar i arkiv. Digilalkumerans ul- veekling har lolall [Brand- ral sliiklforskningcn, dcl éir en fanlaslisk uppfinning. sager Hakan Skogsjli lill Sydsvenskan. (ms) ill»-utstsnning med ubatar I del marilima cenlrel Fo- rum Marinum i Abo visas en ny ulsliil1ning. "som hiimlar ubalama lillbaka lill sin l"odelseorl.1bo“. — Crichlon-Vulcans varv vid Aura as mynning byggde for over lillio fir sedan fyra av finska flot- las fem ubfilar. Den nya ulsliillningen belyser uba- larnas verksamhel saval i krig som under fredslid. Ulsliillda finns enasla- ende l"iSrem-al framlagna ur forradens gbmmor och lill och med upplyfla nan havels bollen. veleraners beréillelser. folegraficr och filmmalerial, sags i ell pressmeddelandc. Ulslallningen har lidigarc visals péi l(rigs- museel i Helsingfors, och éir nu ulijkad med aldrig lidigarc publieerade hisloriska fologralier av fiollans ubalar i bygg- nadsskedel i Abo. Pa 1 liillningen visas ocksa varldens sliirsla samling ubalslrimarken olfcnlligl, for forsla gfingen nagonsin. Den iir en dcl av kommodor Kai Varsius frimarkssamling over viirldens llollorl Vidarc kan man bekan- la Sig med en riklig ubal, minilurislubalen Inali. byggd i Reso at 1993. Ulsliillningen pagar arcl ul. (ms) HISTORISKT I Abe byggdes ubélar pé 1930-lalet. Folo: SA-Kuva

×