4. Inledning
Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjäns-
temännen. Tjänstemannaarbetet har traditionellt karaktäriserats av
tydliga ramar för var arbetet utfördes, hur arbetsuppgifterna utfördes
och när man behövde vara tillgänglig. Det har funnits tydliga regle-
ringar av arbetet i tid, rum, organisation och arbetsvillkor. Många
arbetar fortfarande på bestämda tider och platser, med en befattnings-
beskrivning och ett tydligt anställningskontrakt. Men allt fler har arbets-
förhållanden där detta luckras upp och arbetet präglas av gränslöshet
och flexibilitet.
Målet med undersökningen är att fånga upp trender i det moderna
arbetslivet och se vad dessa får för inverkan på tjänstemännens dagliga
arbetssituation.
Rapporten är sammanställd och skriven av Åsa Johansson på Unionens
enhet för politik, opinion och påverkan 2011.
5
5. Det moderna arbetslivet
I det moderna arbetslivet är jobben mer gränslösa. Ofta är det upp till
enskilda medarbetare att sätta gränserna för var, hur och när man
jobbar. Teknikutvecklingen har bidragit till detta. Många tjänstemän har
idag möjlighet att sköta många arbetsuppgifter via mobiltelefonen och
att kunna ta emot e-post i sin mobiltelefon blir allt vanligare. Det gör det
möjligt att jobba på andra platser och på arbetstider då vi normalt inte
jobbar, det vill säga även på vår fritid.
När tiden mellan arbetsliv och privatliv luckras upp kan tjänstemännen
överskrida rumsliga och tidsmässiga ramar för att hinna med arbetet.
Det kan i ett första steg handla om att öka arbetsinsatsen, dra in på
pauser och tid för reflektion, dra in på eller hoppa över lunchen. Är inte
det tillräckligt kan det hända att man arbetar mer än den formellt utsatta
tiden. Det vill säga man använder sin fritid till arbete. Därmed finns det
inga tydliga gränser för var arbetet slutar. Det kan gå så långt att man
börjar jobba på helger och under semestrar, samt när man är sjuk.
Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken utsträckning tjäns-
temännen upplever en gränslös arbetssituation. Vi vill borra djupare i
vissa frågor kring mobilanvändande i tjänsten samtidigt som vi gör en
jämförelse med tidigare studier. Vi har även gjort jämförelser mellan
kvinnor och män, samt mellan chefer och de som inte har en ledande
befattning där skillnader har upptäckts. Om det inte är några skillnader
har vi valt att inte kommentera det. Nedbrytningar gjordes också i olika
åldersgrupper, där kunde vi inte se några skillnader.
Undersökningen
Undersökningen genomfördes av IPSOS och skickades ut under
februari/mars 2011. Frågeformuläret skickades ut till 8000 av Unionens
medlemmar. Totalt var det 2350 tjänstemän som svarade på enkäten
vilket ger en svarsfrekvens på 29 procent. Av de svarande var 44 procent
kvinnor och 55 procent män. 23 procent har en chefsbefattning.
7
6. Alltid på jobbet
Arbetet kan ske var som helst och när som helst. Arbetsgivarna ger de
anställda möjlighet att jobba både utanför normal arbetstid och utanför
arbetsplatsen. Detta ger frihet men får till följd att individen i hög grad
behöver göra viktiga avgränsningar och prioriteringar på egen hand.
Det blir upp till den enskilde att reglera sin arbetstid. Flextid, mobilte-
lefon och bärbar dator möjliggör en gränslös arbetssituation En hög
andel av tjänstemännen har flextid. Ungefär tre fjärdedelar av de tillfrå-
gade styr själva över den tid då de börjar och slutar arbeta om dagarna.
När vi kan arbeta i princip när och var som helst ökar också förvänt-
ningarna på vad vi ska hinna med att göra. Att arbeta övertid är inte
något nytt utan det är snarare sättet vi gör det på som har förändrats.
Tekniken har gett oss möjlighet att vara ständigt tillgängliga och tjänste-
männen anpassar sig omedvetet eller medvetet till den nya tekniken.
Ibland finns det ett outtalat krav på att vara ständigt uppkopplad. Och
när vi inte kan vara uppkopplade kan det leda till att vi känner att vi inte
hänger med eller missar något viktigt.
Möjligheten att själv kunna påverka och styra det egna arbetet är ofta
positivt ur hälsosynpunkt. Gränslösheten ger frihet men också en ökad
risk för stress. När gränsen mellan arbete och fritid suddas ut försvinner
ofta viktiga återhämtningsperioder.
8
7. Stor tillgänglighet
Unionen har i flera studier undersökt om man upplever sig vara till-
gänglig efter ordinarie arbetstid. 22 procent i denna undersökning
instämmer helt eller delvis i påståendet och siffran har inte förändrats
särskilt mycket i de senaste studierna vi har gjort.
Jag upplever ofta att jag måste vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid
50,0
45,0
40,0
35,0
30,0
Procent
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
,0
1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej
inte alls helt och hållet
Det är fler män än kvinnor som upplever att de måste vara tillgängliga
efter ordinarie arbetstid. Av männen är det 26 procent som instämmer
helt i påståendet jämfört med 18 procent av kvinnorna. Inte så förvå-
nande upplever även chefer att de måste vara tillgängliga efter arbetstid
i högre utsträckning än de tillfrågade utan en ledande befattning. Av
cheferna är det 23 procent som instämmer helt i påståendet och 9
procent av medarbetarna.
9
8. Jobbet spiller över på fritiden
På frågan om tjänstemännen upplever att jobbet spiller över på deras
fritid är det en tredjedel som instämmer helt eller delvis i påståendet.
Det är ungefär en fjärdedel som inte instämmer alls. Det är alltså några
fler som instämmer i påståendet ”Jag upplever att mitt jobb spiller över
på min fritid” än de som instämmer i att ”Jag upplever ofta att jag måste
vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid”.
Jag upplever ofta att mitt jobb spiller över på min fritid
30,0
25,0
20,0
Procent
15,0
10,0
5,0
,0
1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej
inte alls helt och hållet
Även här kan vi se att gruppen män upplever detta i större utsträckning
än gruppen kvinnor. Skillnaderna är störst vad gäller de som är chefer
och de som inte är det. Av cheferna instämmer 26 procent i att deras
jobb spiller över på deras fritid jämfört med 13 procent av medarbe-
tarna.
10
9. Jobbmailen kollas ofta – särskilt av cheferna
Ett sätt att vara uppkopplad är att läsa sina mail efter ordinarie arbetstid.
Det kan ske både via datorn eller mobiltelefonen. Det är förhållandevis
många som ofta kollar sin jobbmail efter ordinarie arbetstid. 17 procent
instämmer helt i påståendet ”Jag kollar ofta av min jobbmail efter ordi-
narie arbetstid”, å andra sidan är det 45 procent som inte instämmer i
påståendet.
Jag kollar ofta min jobbmail efter ordinarie arbetstid (mobilt och/eller via datorn)
50,0
45,0
40,0
35,0
30,0
Procent
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
,0
1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej
inte alls helt och hållet
Undersökningen tyder på att många tjänstemän är tillgängliga utanför
ordinarie arbetstid. Av cheferna instämmer 30 procent i att de ofta
kollar sin jobbmail efter ordinarie arbetstid jämfört med 15 procent av
icke-cheferna. Detta är kanske inte så förvånande eftersom det under-
förstått finns krav i många chefsroller på att vara tillgänglig efter ordi-
11
10. narie arbetstid. Dessutom kan det vara så att chefer många gånger har
en högre arbetsbelastning som gör att de inte hinner med sitt jobb under
ordinarie arbetstid och därför måste svara på mail på fritiden.
Smartphones gör oss mer tillgängliga
När tekniken blir snabbare anpassar tjänstemännen sina förväntningar
och krav efter det. Det gäller inte minst krav på att vara tillgänglig och
snabbt svara på inkommande samtal och mail. Att svara på ett samtal
efter arbetstid, att svara på ett mail på mobilen eller bara kolla av
mobilen då och då för att se om det har kommit något mail kanske inte
ter sig så farligt. Men det kan störa den sammanhängande återhämtning
som är viktig för att kunna koppla av och på sikt orka med jobbet. Att
ständigt hålla koll på mobil och mail och hoppa mellan olika arbetsupp-
gifter kan innebära att vi presterar sämre. Om vi dessutom håller koll på
mobilen och mailen när vi är lediga finns det en risk att vi aldrig kopplar
bort jobbet.
Mail i mobilen vanligt
Undersökningen visar att 70 procent har en mobiltelefon i sitt arbete
vilket är en liten ökning jämfört med tidigare studier Unionen har gjort.
Det är mycket vanligare för män än för kvinnor att ha mobiltelefon i
tjänsten. Av männen är det 80 procent som har det jämfört med 56
procent av kvinnorna. Av dem som har mobiltelefon i tjänsten är det 44
procent som kan ta emot jobbmail i mobiltelefonen.
12
11. Mobilen ständigt påslagen
Undersökningen visar att tjänstemännen i stor utsträckning är online
och har mobilen ständigt påslagen. Fler än hälften av de tillfrågade
instämmer helt eller delvis i påståendet att de ofta kollar sin jobbmail i
mobilen utanför ordinarie arbetstid.
Jag kollar ofta av mina jobbmail i mobilen utöver ordinarie arbetstid (bas: har jobbmobil och kan läsa
mail i den)
50,0
45,0
40,0
35,0
30,0
Procent
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
,0
1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej
inte alls helt och hållet
Upplever tjänstemännen smartphonestress?
En positiv effekt av smartphones är att det går smidigt att snabbt svara
på mail eller att kolla om du har fått mail. Men å andra sidan kan det
också bli stressande, eftersom det förväntas att du ska hålla koll på
mobilen. Kraven kan komma från olika håll. Arbetsgivare kanske
kräver att medarbetare ständigt måste kolla sin mobil och kunder kan
ställa krav på tillgänglighet. Ibland kommer inte kraven från någon
annan utan från oss själva, vi vill hänga med och kollar därför mail och
13
12. telefon för att vi är rädda att missa något. På påståendet om tjänste-
männen upplever det är stressande att kunna ta emot mail i mobil-
telefonen svarar 16 procent att de helt eller delvis instämmer i påstå-
endet. Det är dock många som inte upplever det som stressande: 44
procent instämmer inte alls i påståendet.
Jag upplever det ofta som stressande att kunna ta emot mail i mobiltelefonen (bas: har jobbmobil och
kan läsa mail i den)
50,0
45,0
40,0
35,0
30,0
Procent
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
,0
1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej
inte alls helt och hållet
Tjänstemännen upplever inte krav från arbetsgivaren utan
bestämmer själva när de kollar av mobilen
På frågan om de tillfrågade upplever krav från sin arbetsgivare att stän-
digt kolla av mobilen är det inte så många som upplever det som ett
krav, endast 13 procent instämmer helt eller delvis i påståendet. Över
hälften upplever det inte som ett krav.
14
13. Jag upplever ofta krav från min arbetsgivare att ständigt kolla av mobilen (bas: har jobbmobil och kan
läsa mail i den)
70,0
60,0
50,0
40,0
Antal
30,0
20,0
10,0
,0
1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej
inte alls helt och hållet
Av de svarande är det 60 procent som upplever att de själva väljer när de
kollar av mailen i mobilen och 19 procent instämmer delvis. Trots det är
det närmare en av tio som inte upplever detta (instämmer inte eller
delvis inte)
15
14. Jag upplever att jag själv väljer när jag kollar av mailen i mobilen (bas: har jobbmobil och kan läsa mail
i den)
70,0
60,0
50,0
40,0
Procent
30,0
20,0
10,0
,0
1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej
inte alls helt och hållet
Stress och frustration över jobbet
Slimmade organisationer där tjänstemännen utsätts för höga krav och
ständiga förändringar är en återkommande bild av dagens arbetsliv. Det
kan vara svårt att räcka till för allt och alla. Många upplever att tempot
och kraven i tillvaron har ökat. Vanliga orsaker till stress i arbetslivet är
bland annat höga effektivitetskrav, tidsbrist och krav som inte överens-
stämmer med tjänstemännens förmåga att hantera dem. Det är då
ohälsa uppstår.
Nästan 30 procent instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag känner
mig ofta negativt stressad på grund av jobbet”. Lite mer än 20 procent
instämmer inte alls och cirka 30 procent delvis inte i påståendet. Men
det är många tjänstemän som känner sig negativt stressade av jobbet. I
16
15. tidigare studier har vi ställt frågan lite annorlunda: ”Jag känner mig
sällan negativt stressad eller frustrerad av jobbet”. Hela 30 procent
instämmer inte alls eller delvis inte i att de sällan känner sig negativt
stressade. Tjänstemännens upplevelser av stress har alltså inte för-
ändrats.
Jag känner mig ofta negativt stressad på grund av jobbet
30,0
25,0
20,0
Procent
15,0
10,0
5,0
,0
1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej
inte alls helt och hållet
Ibland kan en del frustration över jobbet ligga bakom stress. Därför
valde vi att ställa en separat fråga just om man ofta känner mig frus-
trerad av sitt jobb. Vi kan se att det är nästan lika många som känner sig
frustrerade som negativt stressade av jobbet. 27 procent instämmer helt
eller delvis i påståendet ”Jag känner mig frustrerad av mitt jobb”.
17
16. Jag känner mig ofta frustrerad av mitt jobb
30,0
25,0
20,0
Procent
15,0
10,0
5,0
,0
1) Instämmer 2 3 4 5) Instämmer Vet ej
inte alls helt och hållet
18
17. Slutsatser
Många jobbar när de är lediga
Tjänstemännen använder tid från sin fritid för jobb. Det är viktigt att
hitta en balans mellan privatliv och arbetsliv så att inte det ”ena” livet går
ut över det ”andra”. Framförallt är det ofta privatlivet som blir lidande.
Mail när som helst och var som helst
Många har mobiltelefon i arbetet och närmare hälften av dessa kan ta
emot mail i mobilen. Tjänstemännen upplever att de själva styr när de
kollar av mailen både i datorn eller mobiltelefonen efter ordinarie
arbetstid. Många är uppkopplade mer eller mindre hela tiden.
Stressen finns där
Det är en stressig tillvaro för många tjänstemän. Dessutom upplever
många att de blir frustrerade av jobbet, kanske en konsekvens av att allt
fler upplever att de är tillgängliga i stor utsträckning.
Männen arbetar mer gränslöst
Män har i större utsträckning mobiltelefon i jobbet än kvinnor. Dess-
utom upplever de sig mer tillgängliga utöver ordinarie arbetstid. Det är
ofta upp till den enskilde att sätta gränser mellan arbete, hem, fritid och
familj. Av tradition tar kvinnor ett större ansvar för det obetalda hemar-
betet. Att männen tar mer tid av sin fritid till att jobba beror förmod-
ligen på att de i större utsträckning har den möjligheten.
Chefer är tillgängliga
Chefer är i stor utsträckning tillgängliga via mail och mobiltelefon. Det
är inte så förvånande eftersom det i chefstjänsten ofta finns krav på
tillgänglighet.
Få skillnader jämfört med tidigare studier
Det gränslösa arbetslivet tenderar att fortsätta. Mätningen visar att det
är mycket små skillnader jämfört med tidigare undersökningar som
Unionen har gjort.
19
18. Vi ska hålla hela arbetslivet
Unionen kan se att arbetslivet förändras och därmed förändras arbets-
situationen för många av Unionens medlemmar. Därför anser vi att:
1. En rimlig arbetsbelastning är arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivaren har ansvar för en god arbetsmiljö oavsett var arbetet sker.
Vid hög belastning och höga krav bör tid och möjlighet finnas att få
återhämtning under en period. Reflektion är nödvändigt för att kunna
utvecklas och bli bättre på det man gör. Arbetsgivaren har ansvar för
arbetstiden och ska se till att regler och lagar efterföljs.
Arbetstiden regleras i arbetstidslagen och i kollektivavtal. Arbetstids-
lagen reglerar framför allt arbetstidens längd och hur arbetet är fördelat
över dygnet samt vila, paus och rast. I kollektivavtal regleras vad som är
ordinarie arbetstid och övertid i branschen, samt vilken ersättning som
gäller för övertidsarbete, jour och beredskap liksom arbete på obekväm
arbetstid. Arbete som tjänstemännen utför på tid utöver den ordinarie
arbetstiden ska räknas som övertidsarbete. Sådant arbete ska vara beor-
drat i förväg eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren. Det krävs
särskilda skäl för övertidsarbete; något oförutsett ska ha inträffat som
gör att det krävs extra insatser och övertidsarbete får inte
schemaläggas.
2. Vi ska ta till vara det positiva
Det gäller att ta till vara det positiva i det moderna arbetslivet. När orga-
nisation, ledarskap och teknik anpassas till nya förhållanden skapas
hållbara och stimulerande arbeten. Ett ledarskap där det finns en
tydlighet i mål, kvalitetskrav och tidsåtgång för arbetsuppgifterna. Alla
måste ha en chans att göra ett bra jobb på sin ordinarie arbetstid. Dess-
utom måste tid avsättas till reflektion och lärande. Att ständigt känna sig
otillräcklig och att jobbet är halvgjort påverkar negativt i hela organisa-
tionen och därmed företagets framtid.
20
19. 3. Det måste finnas tid till återhämtning
Tid till återhämtning i arbetet är viktigt. Efter krävande arbetsinsatser
eller tidspressade projekt behövs det återhämtning. Att känna att kraf-
terna och engagemanget kommer tillbaka är nödvändigt för att på
längre sikt göra ett bra jobb. Återhämtning kräver att man sover gott och
har möjlighet att ta igen sig under sin vakna tid.
21
20. Källor
Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson, Lundberg, Gränslöst arbete,
2005
Beskow och Zika-Viktorsson, På gott och ont – en studie av tjänstemän-
nens gränslösa arbetssituation, 2008
Beskow, Utveckla arbetsplatsen, Unionens checklista för organisation
och ledarskap, 2008
Börnfelt, Arbetsorganisation i praktiken – en kritisk introduktion till
arbetsorganisationsteori, 2009
Johansson, Fem trender på arbetsplatsen, 2009
Johansson, Fria eller förvirrade – En studie av tjänstemännens gränslösa
arbetssituation, 2009
Johansson, Är gränsen nådd? – En temperaturmätning av tjänstemän-
nens gränslösa arbetssituation, 2010
www.prevent.se teknikpanik
22
21. Många tjänstemän har idag möjlighet att sköta många arbetsuppgifter
via mobiltelefonen och att kunna ta emot e-post i sin mobiltelefon blir
allt vanligare. Det gör det möjligt att jobba på andra platser och på
arbetstider då vi normalt inte jobbar, det vill säga även på vår fritid.
I rapporten Att ha kontoret i mobiltelefonen – En undersökning om
gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet undersöker vi
vilken utsträckning tjänstemännen upplever en gränslös arbetssituation
och tittar närmare på frågor kring mobilanvändande i tjänsten.
Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata näringslivet till-
sammans skapar vi framgång genom utveckling, trygghet och glädje i
arbetslivet.
Tnr: 1522:1 ISBN: 978-91-7391-294-5 Upplaga: 3000 ex Illustration: Tove Hennix Tryck: nrs Sep 2011
Olof Palmes Gata 17
105 32 Stockholm
Tel +46 8 504 15 000
www.unionen.se
