O slideshow foi denunciado.
Utilizamos seu perfil e dados de atividades no LinkedIn para personalizar e exibir anúncios mais relevantes. Altere suas preferências de anúncios quando desejar.

Växtnäring växtodling sarbast wali

808 visualizações

Publicada em

växtodling och näringsämne

Publicada em: Meio ambiente
  • Seja o primeiro a comentar

Växtnäring växtodling sarbast wali

  1. 1. Växtnäring Sarbast Wali
  2. 2. Macronäringsämne Växtnäring balans Mikronäringsämne Vatten Syre, kol, väte Sarbast Wali
  3. 3.  Växternas näringsförsörjning o Växten och dess byggstenar o Byggnaden mark o Marken som växtnäringsförråd Sarbast Wali
  4. 4. Mineralisering? Fastläggning? Växtnäring Biogena grundämne? Makro och mikro näringsämne? Hur gör växter mat? Bestämning av jordensväxtnäring Sarbast Wali
  5. 5. Fotosyntesen eller kolsyreassimilation och är den process där levande organismer tar hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bindningar. Fotosyntesen tillverkar energirika syre- och kolhydratmolekyler av koldioxid och vatten. Fotosyntes i växter försiggår i kloroplasterna i bladen på dagen med användning av solljuset. Sarbast Wali
  6. 6. Koldioxid + vatten + energi --> syrgas + druvsocker 6CO2 + 6H2O + energi (solljus) --> 6O2 + C6H12O6 • Pågar främst på dagtid, beroende av solenergi • Bara hos växter. • Sker i kloroplaster. • Behöver koldioxid och vatten. • Tillverkar druvsocker och syre • Pågår dygnet runt, oberoende av solenergi. • Hos djur och växter • Sker i mitokondrier. • Behöver socker och syre. • Tillverkar koldioxid, vatten och frigör energi. • Fotosyntes • Cellandning Sarbast Wali
  7. 7. Ett grundämne räknas som nödvändigt (essentiellt/ biogent) för växten om: 1. Växten inte kan fullborda sin livscykel utan ämnet 2. Om ämnet kan visas ingå i livsviktig funktion eller förening i växten Essentiella /biogena grundäm nen • Kol, • Väte, • Syre, • Kväve • Svavel • Fosfor Sarbast Wali
  8. 8. • Micro ämne: Senare har man visat att växterna även behöver: zink, koppar, mangan, bor, molybden, nickel och klor. Kobolt. Sarbast Wali
  9. 9. Vatten Växten 80 % vatten och resten är alla övriga ämne • Kväve N • Fosfor P • Kalium K • Svavel P • Kalcium CA • Magnesium Mg Makro näringsämne: Mer är 10 kg/ha • Bor B • Mangan Mn • Koppas Cu • Järn Fe • Zink Zn • Molybden Mo • Kobolt Co Mikro Näringsämne Mindre än 10 Kg/ha Makro och Micro näringsämne? Sarbast Wali
  10. 10. Sarbast Wali
  11. 11. Sarbast Wali
  12. 12. Senare har man visat att växterna även behöver: zink, koppar, mangan, bor, molybden, nickel och klor. Kobolt? Sarbast Wali
  13. 13. MINDRE Brist! MER Toxicitet ! Sarbast Wali
  14. 14. Tillgänglighet av mineraler i marken är beroende av PH PH-värdet är ett mått på vätejonkoncentrationen i marken Vad är PH ?????? Sarbast Wali
  15. 15. Sarbast Wali
  16. 16. Sarbast Wali
  17. 17. 17 Lättrörliga Ganska Svårrörliga Orörliga Näringsämnen klassificerade utefter deras rörlighet • Kväve • Kalium • Magnesium • Fosfor • Klor • Natrium • Svavel • Mangan • Koppar • Zink • Molybde n • Kalcium • Sulfat • Järn • Bor Sarbast Wali
  18. 18. • Joner lösta i markvätskan • Ämnen frigörs genom mikroorganismers, bakteriers och svampars nedbrytning. • Ämnen som ingår i oorganiska föreningar frigöres genom vittring. http://www-markinfo.slu.se/sve/kem/utbytb.html Mineralämnena förekommer: Sarbast Wali
  19. 19. • växtnäringsämnen förekommer : Katjoner: NH4 +, K+, Ca2+, Mg2+, Na+) Anjoner: NO3 -, HSO4 - , H2PO4 - 1. I utbyte mot växtnäringsämnen använder växten andra joner, främst väte (H+), vätekarbonat (HCO3 -) och hydroxiljoner (OH-), som den utsöndrar genom rötterna. 2. Till exempel , en H+ mot en K+, en OH- mot en NO3 -, men två H+ mot en Ca2+ Sarbast Wali
  20. 20. 20 Markpartiklarna är negativt laddade därför kan man med positiva joner t.ex. kalium som binds till markpartiklarna gödsla så det räcker länge. Med negativa joner som t.ex. nitrat måste man gödsla oftare, eller man får ha gödselmedel som frisläpper lite nitrat i taget. Sarbast Wali
  21. 21. • Mineralämnena förekommer: • Joner lösta i markvätskan • Lättillgängliga, begränsad mängd, lite positiva joner, något mer negativa joner • Ämnen frigörs genom mikroorganismers, bakteriers och svampars nedbrytning. • Ämnen som ingår i oorganiska föreningar frigöres genom vittring. Spec. i tropikerna kan från vissa jordar växternas hela behov av K, Ca, Mg, och P fås på detta sätt. Sarbast Wali
  22. 22. Sarbast Wali
  23. 23. P K Sarbast Wali
  24. 24. kväve 1. Ingår i klorofyll Protein uppbyggnad Höga ger negativa effekter som lägre skörd, lägre socker halt eller lägra fet alt Tas upp i format av NO3 N Sarbast Wali
  25. 25. Nitrifikation: Ammonium oxideras i aeroba miljöer mikrobiellt av Nitrifikationsbakterier till nitrat via nitrit. Reaktionen är försurande. Sarbast Wali
  26. 26. Sarbast Wali
  27. 27. Sarbast Wali
  28. 28. Sarbast Wali
  29. 29. Sarbast Wali
  30. 30. 2NO3 - + 10e- + 12H+ → N2 + 6H2O De nitrifikations bakterier. Detta motverkar kväveeutrofiering (kväveövergödning) N Sarbast Wali
  31. 31. Nitrifikation • Nitrifikation är en bakteriell process där ammonium omvandlas till nitrat • Behövs syre Sarbast Wali
  32. 32. N Kväve upptas som (NH4 + )och nitrat (NO3 –). Sarbast Wali
  33. 33. Sarbast Wali
  34. 34. Optimal koncentration av kväve vid olika samband mellan tillväxt och koncentration i växten (Siman, 1974) Kvävekoncentrationen i växten sjunker under utvecklingsperiodens gång. Så ock den optimala kvävenivån. Syftet med modeller för utvärdering av sockerbetors kväveinnehåll är att efterlikna denna utveckling. Sarbast Wali
  35. 35. Bilder-Kväve brist Sarbast Wali
  36. 36. Sarbast Wali
  37. 37. PFosfor Rotutveckling Mognad av frön till Fruktar Sarbast Wali
  38. 38. Sarbast Wali
  39. 39. Optimal P-AL-nivå Lättlösligt fosfor (P-AL P-AL ger ett ungefärligt mått på den mängd fosfor som är tillgänglig för grödan att ta upp under växtsäsongen. P-AL mäts i mg P/100 g lufttorr jord och grupperas i olika klasser: P Sarbast Wali
  40. 40. optimal P-AL-nivå Hitta rätta instrument för P-AL nivå Egna noteringar …………………………………… …………………………………… …………………………………… …………………………………… …………………………………… …………………………………… P Sarbast Wali
  41. 41. Sarbast Wali
  42. 42. Kalium stråstyrka, Köldhärdighet, K Sarbast Wali
  43. 43. Lättlösligt kalium (K-AL) K-AL är ett mått på växttillgängligt kalium och uttrycks i mg K/100 g lufttorr jord. Även K-AL grupperas i olika klasser: K Sarbast Wali
  44. 44. Sarbast Wali
  45. 45. Kalcium Ca CaI växternas blad bör det finnas omkring 1,0- 1,5 % kalcium i torrsubstansen. Under 0,3 % blir det ofta bristsymptom Cellväggarna (brist yttrar sig som döda fläckar) Neutralisera syror Sarbast Wali
  46. 46. Magnesium (Mg) Magnesium Magnesium fyller många funktioner i samband med fotosyntesen och ingår i klorofyllmolekylen. Mg enzymer fotosyntes Sarbast Wali
  47. 47. Mg Lättlösligt magnesium (Mg-AL) Mg-AL anger växttillgängligt magnesium. Gränsvärdet för brist är 4-10 mg/100 g lufttorr jord. K/Mg-kvot Kalium och magnesium konkurrerar med varandra vid upptagningen genom rötterna. För stor mängd kalium i förhållande till magnesium kan leda till Mg-brist med skördesänkning som följd. Vallfoder med för lågt magnesiuminnehåll kan medföra hälsoproblem för idisslare. För att undvika Mg-brist bör K/Mgkvoten i jorden inte överstiga värdena i tabellen. Sarbast Wali
  48. 48. S Svavel: Förhållandet mellan kväve och svavel i protein är ungefär 17 till 1. Raps luktar som den gör orsakas av de svavelhaltiga glykosinolater som är kål växternas eget försvar mot olika angrepp uppbyggnaden av proteiner bromsas. Dessutom minskar mängden av klorofyll Ingår i de essentiella aminosyror som metionine och cystein Sarbast Wali
  49. 49. 49 Brist om högt pH. små nekrotiska fläckar. Mangan Mn Vattenspjälkning fettsyrabiosyntes enzymer S Tillförsel från atmosfären Sarbast Wali
  50. 50. Sarbast Wali
  51. 51. Mangan, koppar & bor Sarbast Wali
  52. 52. Bor: Klorofyllsyntes och kolhydratomsättning Sarbast Wali
  53. 53. 53 • Nickel Ni • Enzym för kvävemetabolism, • Vid brist: nekrotiska fläckar i bladspetsarna Sarbast Wali
  54. 54. järn • Enzym för klorofyllsyntes. • Fe2+ Fe3+ • Brist vid högt pH, ty järnet fälls ut som hydroxid. • Svårrörligt brist i unga delar, kloros mellan bladnerverna. • Överskott är giftigt, uppkommer om jorden mycket sur. Sarbast Wali
  55. 55. For vad & från vart och vad det ska bli? C macromolecule synthesis CO2 O macromolecule synthesis CO2 H macromolecule synthesis & proton pumps H2O N protein & nucleic acid synthesis soil P nucleic acids, ATP, phospholipids soil K stomate control, water balance soil Ca cell wall & membrane structure, regulation soil Mg chlorophyll soil S proteins, enzymes soil Sarbast Wali
  56. 56. Jordanalys En jordanalys ger besked om jordens innehåll av de viktigaste näringsämnena, pH värde, lednings tal och mullhalt. Med analysen följer gödslings- och jordförbättringsråd. Kostnaderna för en analys varierar från ca 450 kr och uppåt (jan -13). Tag flera delprov från den aktuella ytan och i skiktet 0–25 cm djup, blanda och mät upp ungefär 0,5–1 liter jord, vilket är vad som behövs för själva analysen. Ange vilken slags odling jorden används till som finns i Uddetorp (ta reda på vilken slags jordarter som finns i Uddetorp , välja ett skifte. Företag som grö jordanalyser bl.a. www.eurofins.se Sarbast Wali
  57. 57. 57 Effekter av lågt pH • 1. Positiva joner dvs katjoner går i lösning, dräneras bort • 2. Al3+, Fe3+ går i lösning, tas upp, giftigt • 3. MoO4 svårlösligt, brist • 4. Bakterier trivs sämre, mer svamp, långsammare nedbrytning • 5. Membranskador, sämre jonupptag • Ändrade konkurrensförhållanden, annan artsammansättning. Sarbast Wali
  58. 58. För att tala om hur sur eller basisk en lösning är använder man pH-skalan. En neutral lösning har pH-värdet 7,0 (kokat vatten). I sura lösningar är pH-värdet lägre än 7,0, så ju lägre desto surare lösning (citron). En basisk lösning funkar tvärtom med hjälp av pH- skalan. Alltså har basiska lösningar ett pH-värde över 7,0 Man kan använda pH-skalan själv om man har speciella papper. pH-skalan Sarbast Wali
  59. 59. Syror, vätejoner I alla syror finns det vätejoner, H+. Det är vätejonerna som gör att de blir sura. Vätejonerna uppstår när en syremolekyl hamnar i vatten. Då delas den upp i två delar. Den ena delen blir en vätejon och den andra blir en negativ jon. Sarbast Wali
  60. 60. 60 Växthusodling av grönsaker När man vet vilka mineralnäringsämnen växterna behöver kan man odla utan jord. Sarbast Wali
  61. 61. 61 Växthusodling av grönsaker Att vispa upp näringslösningen så man får en dimma av näringslösning används fortfarande mest vid försöksodlingar på lab.Sarbast Wali
  62. 62. Nitratkväve Speciella jordprov kan tas på vårvintern/ försommaren för att få grepp om hur mycket lättupptagbart nitratkväve som finns i marken inför vårens kvävegödsling. Mängden kväve varierar mycket mellan olika fält och områden. För att denna analys ska vara till hjälp och vägledning krävs att det finns referensvärden att jämföra med. Det är speciellt intressant att mäta kväveinnehållet efter kväverika förfrukter, efter stallgödselanvändning eller om man misstänker att vintern lakat ut mycket kväve ur jorden (varm och fuktig vinter) alternativt lämnat mycket kväve kvar (kallt och torrt). Sarbast Wali
  63. 63. Kväve fixering via bakterier cyanobakterie Cyanobakterier har fotosyntes, och man tror att de var nödvändiga vid syresättningen av jordens atmosfär i jordens tidiga historia. Vissa arter av cyanobakterier har förmågan att vid fotosyntes binda kväve som finns i luften, något som kallas kvävefixering Kväve fixerande bakterier i marken Även om vissa kvävefixerande cyanobakterier trivs på land, är det främst andra bakterier som i symbios med vissa kärlväxter kan fixera kväve. Hit räknas bl.a.Rhizobium (som lever i symbios med ärtväxter) och. Dessutom kommer en del kväveoxider med nederbörd ner från luften, där det har bildats genom blixturladdningar. Sarbast Wali
  64. 64. Mykorrhiza I naturen lever de flesta växter i symbios med svampar. Sarbast Wali
  65. 65. Mykorrhizan kan • effektivare näringsupptagning • ökad stresstolerans mot torka och växtpatogener. • positiv inverkan på jordens struktur. Sarbast Wali
  66. 66. Sarbast Wali
  67. 67. Sarbast Wali
  68. 68. Kvävefixerande bakterie hos baljväxter 1. Kvävefixering från luften av symbiotiska bakterier Den största kvävekällan i ett ekologiskt jordbruk är luften, som innehåller obegränsade mängder kväve. Detta kväve fixeras huvudsakligen av symbiotiska bakterier. Rhizobium - jordbakterie i symbios Sarbast Wali
  69. 69. Kvävefixring effektivitet i olika klöver Sarbast Wali
  70. 70. Sarbast Wali
  71. 71. Sarbast Wali
  72. 72. Sarbast Wali
  73. 73. Sarbast Wali
  74. 74. Sarbast Wali
  75. 75. Sarbast Wali
  76. 76. Sarbast Wali
  77. 77. Sarbast Wali
  78. 78. Kväve optimering http://www.yara.se/crop-nutrition/Tools-and-Services/vaxtpressen/vaxtpressen- autumn-2014/high_N-optimum_in_winterwheat_2014/ Sarbast Wali
  79. 79. 1.I vilken form är kvävet tas i en växt? 2.Vilken mikroorganism förvandlar ammoniak till nitrat? A) De nitrifikations bakterier B) Nitrifikationsbakterier C) Kväve fäst bakterier 3.Vilket av följande är en annan metod för att fixera kväve? I. Kväve löser sig i regnvatten II. Växter tar i kväve genom sina blad III.Blixtnedslag 4. Hur fixar Baljväxter kväve? Sarbast Wali
  80. 80. Sarbast wali Tack för er lyssnande Sarbast Wali

×