O slideshow foi denunciado.
Utilizamos seu perfil e dados de atividades no LinkedIn para personalizar e exibir anúncios mais relevantes. Altere suas preferências de anúncios quando desejar.

Kisa rapport

288 visualizações

Publicada em

Kisa rapport

Publicada em: Educação
  • Slim Down in Just 1 Minute? What if I told you, you've been lied to for nearly all of your life? CLICK HERE TO SEE THE TRUTH ★★★ http://ishbv.com/1minweight/pdf
       Responder 
    Tem certeza que deseja  Sim  Não
    Insira sua mensagem aqui
  • Seja a primeira pessoa a gostar disto

Kisa rapport

  1. 1. ÖVERSYN AV LOKALA OCH REGIONALA MYNDIGHETERS ETABLERINGSUPPDRAG MED HÄNSYN TILL LOKALA ÖVERENSKOMMELSER I UPPSALA LÄN Yevgeniya Averhed och Ali Rashidi Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursverksamheten vid Uppsala universitet
  2. 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD ................................................................................................................................................3 INLEDNING...........................................................................................................................................4 FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPP ...............................................................................................5 KAPITEL 1. ÖVERSIKT AV ETABLERINGUPPDRAGET ..........................................................7 1.1 Etableringslagen.................................................................................................................................7 1.2 Ansvarsfördelning för etablering av nyanlända på lokal nivå ...........................................................7 Innan etablering...................................................................................................................................7 Etablering.............................................................................................................................................8 Efter etablering ....................................................................................................................................9 1.3 Mottagande och etablering utifrån individens perspektiv..................................................................9 KAPITEL 2. ANALYS AV BEFINTLIGA LOKALA ÖVERENSKOMMELSER I ÅTTA KOMMUNER I UPPSALA LÄN .......................................................................................................14 2.1 Heby kommun..................................................................................................................................15 2.2 Östhammars kommun ......................................................................................................................17 2.3 Enköpings kommun .........................................................................................................................18 2.4 Uppsala kommun .............................................................................................................................20 2.5 Knivsta kommun..............................................................................................................................23 2.6 Tierps kommun ................................................................................................................................24 2.7 Håbo kommun..................................................................................................................................27 2.8 Älvkarleby kommun.........................................................................................................................28 2.9 Övriga aktörer i etablering ...............................................................................................................30 Migrationsverket ................................................................................................................................31 Arbetsförmedlingen............................................................................................................................32 Landstinget.........................................................................................................................................34 Försäkringskassan .............................................................................................................................35 KAPITEL 3. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER..........................................37 3.1 Sammanfattande analys....................................................................................................................37 Regional nivå .....................................................................................................................................37 Lokal nivå...........................................................................................................................................38 Handläggarnivå .................................................................................................................................41 LITTERATURFÖRTECKNING OCH REFERENSER.................................................................43 Bilaga 1. Protokoll från fokusgrupp med deltagare i etableringen.................................................45
  3. 3. INLEDNING Inom etablering av nyanlända har Arbetsförmedlingen, myndigheter och kommuner olika uppdrag och resurser. Aktörerna är ansvariga för olika pusselbitar i den enskilde individens etableringsprocess och är således ömsesidigt beroende av varandra. Samplanering och samverkan är en viktig förutsättning för en effektiv etableringsprocess med hänsyn till individens behov. En effektiv etableringsprocess innebär att tiden för individens etablering på arbetsmarknaden och i samhället förkortas. Effektivisering innebär också att det blir mindre press på den individuella handläggaren genom transparent rollfördelning vilket skulle bidra till att undvika överlappningar och upprepade insatser. Den lokala överenskommelsen är ett verktyg som är tänkt att vara till stöd för samordning och samverkan mellan de berörda aktörerna i det lokala partnerskapet inom etableringsuppdraget. Denna rapport innehåller en analys av den befintliga samverkan och samordningen av etableringsinsatser i samtliga åtta kommuner i Uppsala län, så som det kommer till uttryck i de lokala överenskommelserna samt i praktiskt samarbete i kommunerna på en operativ nivå. Uppdraget att göra en översyn är en del av ESF-projektet Kortare Integration Snabbare till Arbete (KISA), som startades den 1 februari 2016 mellan Arbetsförmedlingen, samtliga åtta kommuner i Uppsala län, landstinget och Folkuniversitetet i samarbete med andra aktörer i etableringsuppdraget. Målet med projektet är att utveckla modeller för att effektivisera etablering i arbetslivet för nyanlända kvinnor och män inom etableringsuppdraget. Rapporten kommer att ligga till grund för effektivisering av samverkan kring etablering av nyanlända i Uppsala län. Rapporten erbjuder en analys av nuläget och rekommendationer för effektivisering av samverkan på regionala och lokala nivåer, samt handläggarnivå.
  4. 4. FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPP ABO – anläggningsboende anordnat av Migrationsverket för personer som har sökt asyl och väntar på beslut. AF – Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet som ansvarar för den statliga arbetsförmedlingen och för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Asylsökande – en person som befinner sig i ett land, där denne ansökt om skydd (asyl) men ännu inte fått sin ansökan avgjord. Civila samhället – en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom denna arena verkar organisationer, sammanslutningar och andra aktörer, t.ex. nätverk, som är fristående från såväl stat, kommun och landsting som från det privata näringslivet. EBO – eget boende till exempel hos släktingar eller vänner för personer som har sökt asyl och väntar på beslut. Etableringsinsatser – insatser anordnade för att snabba på nyanländas väg till arbete eller studier. Etableringsinsatserna görs i samverkan mellan olika aktörer och det är Arbetsförmedlingen som har det samordnande ansvaret. Rätten till etableringsinsatser gäller nyanlända personer mellan 20 och 65 år som har fått uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande samt deras anhöriga, om dessa anlänt senast sex år efter att deras anknytning i Sverige togs emot i en kommun. Det gäller även personer som är över 18 år, inte går i gymnasiet och som saknar föräldrar i Sverige. IGMA metoden – Innovative Guidance Methodology for Integration into Labour Market and Education (från engelska, innovativ yrkesvägledningsmetod för integration på arbetsmarknaden och i utbildning) är en metod för effektivare etableringsinsatser genom samverkan mellan olika aktörer på lokal nivå. Metoden har sitt ursprung i en nederländsk modell DLM – Distance to Labour Market (från engelska, avstånd till arbetsmarknad). KISA-projekt – Kortare Integration Snabbare till Arbete är ett ESF-finansierat projekt med målet att utveckla modeller för att effektivisera etablering i arbetslivet för nyanlända kvinnor och män inom etableringsuppdraget. LÖK – lokal överenskommelse om nyanländas etablering mellan AF, Försäkringskassan, Migrationsverket och länsstyrelsen som de nämnda myndigheterna fick i uppdrag av regeringen från år 2012. Målet med uppdraget är att utveckla och förbättra samverkan och samordningen i etableringsprocessen för nyanlända. NAVET – Uppsala kommuns enhet för utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Nyanländ – en person som blivit mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, till exempel kvotflykting, massflykting samt på grund av synnerliga eller särskilt ömmande omständigheter. Anhöriga till dessa personer anses också vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som hen omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år.
  5. 5. Samverkan i etableringsuppdraget – aktiviteter gällande olika organisationers gränser, samt inom organisationer i syfte att nå gemensamma mål vad gäller nyanländas etablering. SFI – Svenska För Invandrare – en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i det svenska språket. SFX – Svenska för yrkesutbildade
  6. 6. KAPITEL 1. ÖVERSIKT AV ETABLERINGUPPDRAGET Etableringsreformen trädde i kraft den 1 december 2010. Därmed övertog staten det samlade ansvaret från kommunerna för att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Detta kapitel beskriver hur det offentliga ansvaret för asylmottagande och etablering av nyanlända är fördelat utifrån olika aktörer och deras insatser på lokal och regional nivå. Kapitlet går utanför etableringsuppdraget och visar individens väg från ankomst till etablering, som kan se olika ut beroende på individens grund för uppehållstillstånd, boendeform och lokala överenskommelser mellan myndigheter. Målet är att visa etableringsuppdraget i en kontext med tanke på att integrationen börjar före och pågår efter etableringsuppdraget. Inte minst är det viktigt att ge en helhetsbild utifrån den enskilde individens perspektiv. 1.1 Etableringslagen Den lag som styr samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och andra berörda parter är lagen 2010:197 om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Enligt denna lag har AF ett samordnande ansvar och ska vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter (3 §). AF har även ett övergripande ansvar för den nyanländes etablering genom upprättande och uppföljning av en individuell etableringsplan i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer (7 §). Lagen stadgar också ansvarsområden för olika berörda parter. 1.2 Ansvarsfördelning för etablering av nyanlända på lokal nivå Mottagande och etablering av nyanlända kräver komplexa insatser. Det offentliga uppdraget är fördelat på flera myndigheter på olika nivåer och många aktörer är inblandade. Utan samverkan finns det risk att varje aktör fokuserar på sin egen del och att helhetsperspektivet går förlorat. En röd tråd för insatserna utifrån individens behov och förutsättningar är endast möjlig om alla lokala aktörer är medvetna om varandras roller och ansvar. Under denna rubrik ger vi en översiktlig bild av aktörernas uppdrag som rör nyanlända, med fokus på individer inom etableringsuppdraget. Vi har delat in individens resa från ankomst till Sverige till etablering i tre faser: innan etablering, etablering och efter etablering. Innan etablering Migrationsverket är vid ankomst till Sverige den allra första myndighetskontakten för människor på flykt, där de kan registrera sin asylansökan. Migrationsverket ska i lämplig omfattning erbjuda asylsökande sysselsättning, exempelvis svenskundervisning och praktik1. Dessutom har verket ett uppdrag att genomföra en första kartläggning av de asylsökandes utbildnings- och yrkesbakgrund. Andra uppdrag är ersättningar och boende för dem som är i behov av det. Man kan välja mellan att bo på Migrationsverkets anläggningsboende (ABO) eller på eget boende (EBO). Studieförbund och folkhögskolor har ett ansvar att organisera en meningsfull sysselsättning under asyltiden och påskynda en framtida etablering i arbets- och samhällslivet för dem som beviljats uppehållstillstånd2. 1 4 § Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 2 Förordning (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare
  7. 7. Alla asylsökande erbjuds en hälsoundersökning av landstinget för att identifiera individens behov av vård. Kommunens ansvar är att erbjuda alla asylsökande barn och unga skolgång. Dessutom har kommunen ett särskilt ansvar för ensamkommande barns boende och omsorg. Barnen kan placeras i ett hem för vård eller boende, ett så kallat HVB-hem, eller i ett familjehem. Civilsamhällsorganisationer ordnar olika samhällsorienterings- och språkaktiviteter för asylsökande innan och under etableringsperioden och utbudet varierar stort mellan olika kommuner. Etablering Efter beviljat uppehållstillstånd anvisar Migrationsverket i samarbete med Arbetsförmedlingen nyanlända som inte har ordnat eget boende till ett mottagande i en kommun där de blir folkbokförda. Länsstyrelsens uppdrag är att tillsammans med Migrationsverket fördela antalet platser mellan länets respektive kommuner samt att göra prognoser3. Alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända sedan mars 20164. Individer ska folkbokföras hos Skatteverket innan etableringsinsatserna påbörjas. Skatteverket i Uppsala län driver tillsammans med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ett servicekontor där man kan få hjälp med alla frågor som de tre myndigheterna hanterar. Servicekontoret hanterar ansökan om personnummer, ID-kort, försäkringstillhörighet, etableringstillägg, bostadsersättning, bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd, barnpension och ålderspension 5 . De nyanlända som inte har fått kommunplacering bor kvar i anläggningsboendet och blir tillfälligt folkbokförda där. Under tiden har de rätt till SFI och ett första etableringssamtal med AF, men själva etableringen påbörjas efter att man har blivit mottagen i en kommun, dock senast inom tolv månader. Efter folkbokföringen har AF ett ansvar att så tidigt som möjligt genomföra ett etableringssamtal med individen som omfattas av lagen om etableringsinsatser, i syfte att upprätta bosättningsunderlag och etableringsplan6 . Etableringssamtalen, som kan vara ett eller flera, omfattar kartläggning av individens familjesituation, hälsa, utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet samt planering av studier, arbete och villkor för bosättning. Dessutom informeras individen om etableringsersättning och tilläggsförmåner. Etableringsplanen ska utformas i samarbete med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Planen ska innehålla de tre obligatoriska delarna SFI, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser 7 . Förutom de ovannämnda, har AF ett uppdrag att ordna arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledning och rehabiliterande/arbetsförberedande insatser för dem med nedsatt arbetsförmåga8. Försäkringskassan betalar ut ersättning enligt AF:s beslut och beslutar även om eventuella behovsprövade tilläggsersättningar. För att få tillgång till ersättning krävs oftast att individen har öppnat ett bankkonto och har en giltig legitimation, vilket är individens ansvar att skaffa. 3 Ds 2015:33, regeringens pressmeddelande 2016 4 Ds 2015:33, promemoria ”Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända” 5 Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Uppsala kommun från 2014-05-15 6 Lagen 2010:197 om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt Förordningen 2010:409 om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 7 Metodstöd ”Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering” 8 Förordningen 2000:630 om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning
  8. 8. Försäkringskassan har även samordningsansvar för de insatser som behövs för rehabilitering av de personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom9. Det finns möjlighet att söka hemutrustningslån via Centrala studiestödsnämnden (CSN) i samband med bosättning. Det är Migrationsverkets ansvar att hjälpa individer som får en kommunplats anvisad av Migrationsverket att söka hemutrustningslån. Även AF samt kommunerna delar detta ansvar10. Kommunerna har en viktig roll i etableringsfasen. Deras ansvar börjar med praktisk hjälp i samband med en bosättning. De ansvarar även för SFI, samhällsorientering, annan vuxenutbildning, förskola, skola och barnomsorg, samt insatser av social karaktär vid behov11. Kommunen har även ett huvudansvar för individer som inte alls kan delta i AF:s etableringsinsatser på grund av olika funktionsnedsättningar. Landstinget ska erbjuda en frivillig hälsoundersökning (COSMOS) till alla som omfattas av lagen om etableringsinsatser om en sådan inte har genomgåtts innan beslut om uppehållstillstånd. Landstinget ska också erbjuda medicinsk rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, på samma sätt som för övriga invånare. Länsstyrelsen verkar för regional samverkan mellan kommuner, företag, myndigheter och andra organisationer, och ser till att det finns beredskap i kommunerna att stödja nyanlända. Civilsamhällsorganisationer bidrar till etablering genom fritids- och föreningsaktiviteter som exempelvis läxhjälp, svenskkurser och samhällsorientering i olika former. Efter etablering Etableringsaktiviteter pågår under en period av sammantaget två år. Därefter förväntas individen har påbörjat reguljär utbildning eller arbete. De som inte har uppnått det målet fortsätter att vara inskrivna hos AF12. 1.3 Mottagande och etablering utifrån individens perspektiv Individen i etableringsuppdraget preciseras bl.a. genom lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lagen gäller nyanlända som har fyllt 20 år men inte 65 år och som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring. Den gäller även en nyanländ som är 18 eller 19 år, förutsatt att denna saknar föräldrar i Sverige. Därutöver omfattar reformen anhöriga till flyktingar som ansökt om uppehållstillstånd p.g.a. anknytning inom två år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun.13 Det komplexa systemet för mottagande och etablering kan vara förvirrande för den enskilda individen, särskild i början. Tydlig information till individen är en förutsättning för nyanländas förståelse, känsla av egenmakt och förmåga att fatta välgrundade beslut utifrån egna förmågor och kompetenser. Under denna rubrik presenteras en helhetsbild för mottagande och etableringsprocessen utifrån individens perspektiv enligt lagen. Vi har även genomfört en 9 30 kap. 8-11 Socialförsäkringsbalken (2010:110) 10 Prop 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd 11 SOL 2 kap. 1 § 12 Lag 2010:197 om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 13 Statskontorets delrapport ”Etablering av nyanlända, en uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen” med diarienr 2010/233-5
  9. 9. fokusgruppintervju med nyanlända inom etableringsuppdraget i Uppsala kommun för att undersöka individers förståelse av systemet. Resultatet från fokusgruppen presenteras nedan.
  10. 10. Bild 1. Individens resa från innan etablering till efter etablering
  11. 11. Fokusgrupp med individer i etablering Inom ramen för KISA-projektet genomförde Folkuniversitetet tillsammans med Arbetsförmedlingen en fokusgrupp, där elva deltagare inskrivna i etablering mellan sex och åtta månader var närvarande, varav sex var män och sju var kvinnor. Syftet med övningen var att lyfta fram hur mottagande och etablering fungerade ur målgruppens perspektiv. Perspektiven diskuterades utifrån de tre huvudområdena hälsa, jämställdhet och samverkan. Protokollet från fokusgruppen finns som bilaga till denna rapport. Utgångspunkten för diskussionen kring samverkan var antagandet att nyanlända inte vet vart de ska vända sig i olika samhällsfrågor och att de behöver extra socialt stöd under sin etableringstid. Den bilden var dock inte helt homogen. Av naturliga skäl kände alla deltagare sig vilsna i början av etableringen. De upplevde inte att de visste vilken myndighet som gjorde vad och de tyckte att informationen var rörig. Ett exempel var att deltagarna inte kände att de hade fått klar och tydlig information om hur specifika blanketter skulle fyllas i och till vem de skulle vända sig med sina frågor. Ibland kände de även att den information de hade fått från exempelvis servicekontor för Försäkringskassan och Skatteverket var missvisande. Bara en av elva visste vad servicekontoret är ansvarigt för. Ett annat problem som de flesta upplevde var brist på tydlig hälsoinformation. De fick ta reda på vart man ska vända sig när någonting hände. En deltagare kände att det inte fanns någon samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, vilket resulterade i att han i början av etableringen skickades runt mellan myndigheter för att ta reda på om han hade rätt till etablering eller inte. I nuläget, efter sex till åtta månader i etablering, upplever de flesta deltagare att de vet vart de ska vända sig. I praktiken är det en etableringshandläggare man vänder sig till i första hand om någonting är oklart. Man ser samhällsorientering och SFI som en viktig plattform för information. Ett förslag från deltagarna är att bjuda in de olika instanserna till skolan, där de kan informera om sina respektive uppdrag. Anledningen till att deltagarna lyfter just skolan som ett bra forum för information är för att många av deltagarna befinner sig i skolan och om de skulle missa ett informationstillfälle, så har de sina klasskamrater att fråga. Huvudproblematiken är dock enligt deltagarna inte bristen på information, utan snarare bristen på individualisering av insatserna. Vad gäller den typ av aktiviteter som erbjuds i etableringen, önskar deltagarna att man tar mer hänsyn till deras behov och önskemål. Frustrationen är påtaglig över att deltagarna lämnar in sina önskemål och ändå inte får dem tillgodosedda av sina handläggare. Ett exempel som lyfts är en manlig deltagare som önskar studera engelska men ändå blivit skickad via sin handläggare till en annan aktivitet, som inte alls passade hans plan för vidare studier. Slutsatsen från fokusgruppen är att utifrån deltagarperspektivet är det Arbetsförmedlingen som är en naturlig ingång i systemet och man går genom sin handläggare vidare till andra aktiviteter. Naturligtvis blir belastningen stor på de enskilda handläggarna och resultatet blir att man ofta inte hinner med att anordna individualiserade insatser. Således behövs samverkan för att avlasta enskilda handläggare från uppgifterna som ska göras av andra aktörer i det lokala partnerskapet. Det behövs både tydlighet och transparens bland de enskilda handläggarna angående ansvarsfördelningen lokalt. Sedan är det viktigt att överföra informationen till individerna så att systemet blir tydligt även för dem. Resultatet från fokusgruppen bekräftar åsikter som de olika aktörerna har lagt fram i intervjuerna.
  12. 12. KAPITEL 2. ANALYS AV BEFINTLIGA LOKALA ÖVERENSKOMMELSER I ÅTTA KOMMUNER I UPPSALA LÄN LÖK är ett verktyg som är tänkt att vara till stöd för samordning och samverkan mellan de berörda aktörerna i det lokala partnerskapet inom etableringsuppdraget. Överenskommelsen i sig är ingen garanti för samverkan. Undersökningen i KISA-projektet visar att den kan ses som en pappersprodukt och att samarbete kan fungera väl utan en överenskommelse. Samtidigt är den allmänna uppfattningen att en sådan överenskommelse är en viktig bas för en tydligare rollfördelning mellan olika aktörer för effektivt samarbete, både på en operativ och en strategisk nivå. Förutsättningen för detta är att LÖK inte bör betraktas enbart som ett avtal, utan snarare som ett levande dokument för ömsesidig förståelse mellan aktörerna. Detta kapitel innehåller en översikt av den befintliga samverkan och samordningen av etableringsinsatser i samtliga åtta kommuner i Uppsala län, så som det kommer till utryck i lokala överenskommelser, samt i det praktiska samarbetet i kommunerna på den operativa nivån. Analysen har gjorts huvudsakligen genom dokumentstudier av befintliga lokala överenskommelser samt genom intervjuer med representanter från samarbetspartner och relevanta enheter inom de åtta kommunerna, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen, Landstinget och Försäkringskassan. Parterna i LÖK varierar från kommun till kommun men kärnpartnerskapet är alltid AF och kommunen. Förekomsten av LÖK och kvaliteten på dem när det gäller etableringsinsatser är skiftande i länets kommuner. De fem kommunerna Uppsala, Heby, Älvkarleby, Tierp och Enköping har LÖK, medan Håbo, Knivsta och Östhammar har organiserat samarbetet på ett annat sätt och har som ambition att upprätta ett formellt avtal inom kort. För att i sammanhanget klargöra begreppen vill vi förtydliga att vi med ”samverkan” menar att aktörerna verkar i gemensam riktning med ett visst syfte medan ”samordning” avser de handlingar som främjar koordinationen av olika verksamheter. ”Samarbete” är ett samlingsbegrepp för samverkan och samordning. Metod Dokumentstudier utfördes utifrån texter i befintliga överenskommelser enligt följande frågor:  Vilka organisationer har träffat överenskommelsen och när?  Hur är samverkan och samordningen av insatserna organiserade? Finns det styrgrupper eller arbetsgrupper? Finns det uppföljningsmekanismer och kvalitetskriterier?  Vilken struktur finns? Finns det någon handlingsplan, några mål och aktiviteter?  Innehållet i LÖK: Vilka områden behandlas? Hur är övergångarna mellan organisationer och kommunikationen organiserade? Dokumentstudierna kompletterades med intervjuer där man fick beskriva det operativa samarbetet i praktiken, samt vilken roll LÖK spelar för samarbetet och vilka utvecklingsmöjligheter som finns för varje kommun. De semistrukturerade intervjuerna fokuserade på frågor inom följande tre områden:  Hur går samarbetet till i praktiken? Finns det någon rollfördelning och kunskap om varandras ansvar i kommunen?  Hur sker informationsutbyten kring individer? Hur organiseras och regleras övergångarna mellan organisationer?
  13. 13.  Vilken koppling finns mellan det etablerade samarbetet och LÖK? Slutligen undersöks utvecklingsmöjligheter och konkreta förslag för förbättrad samverkan och samordning i varje kommun utifrån intervjuerna som genomförts. Kapitlet avslutas med synpunkter kring effektivare samarbete från de regionala aktörerna som är en viktig del av etableringsuppdraget: Migrationsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, AF och landstinget. Deras synpunkter bidrar till en objektiv och mångfasetterad bild av nuläget. När intervjuerna med chefer och handläggare från ovannämnda organisationer utfördes utgick vi från följande punkter:  Beskrivning av nuläget och hur samarbetet sker i praktiken enligt LÖK, och enligt andra bestämmelser där överenskommelsen inte finns.  Rekommendationer för vidareutveckling av samarbetet.  Rekommendationer för implementeringsfasen i KISA-projektet. Intervjuer utfördes i två steg under våren och sommaren 2016. I steg 1 undersöktes innehållet i och arbetet med LÖK utifrån de angivna punkterna ovan. Delprojektledaren träffade varje kommun där representanter från olika enheter deltog. Oftast var det en flyktingsamordnare, enhetschef eller motsvarande på arbetsmarknad/socialtjänstförvaltningen eller/samt SFI- rektorer och samverkanskoordinatorer. Etableringshandläggaren som fanns på plats deltog också i intervjuerna i vissa kommuner. I steg 2 genomfördes ett antal intervjuer med chefer och handläggare från AF, Migrationsverket, Försäkringskassan och landstinget. Utkastet till rapporten cirkulerades bland de intervjuade innan den fastställdes. 2.1 Heby kommun Heby kommun är en del av etableringen i Västmanlands län. AF har för nuvarande ett lokalt kontor i Heby som kommer att flytta till Sala under hösten 2016. Kommunen har ett avtal med Migrationsverket att ta emot 41 nyanlända flyktingar per år. Kommunens flyktingmottagning finns på Centrum för livslångt lärande (CLL). Mottagandet innefattar praktiska frågor kring boende, myndighetskontakter, ekonomiska ersättningar under den första tiden efter ankomst och SFI-undervisning. Socialförvaltningen IFO ansvarar för försörjningsstödet vid vissa situationer där ersättningen inte kommer upp till riksnormen. LÖK De huvudparters som skrev under avtalet den 13 juni 2012 är: Heby kommun CLL, Heby kommun Socialförvaltningar IFO och AF. Överenskommelsen har inte uppdaterats sedan dess. Struktur och Innehåll Avtalet reglerar tydligt parternas ansvarsområden genom att lista alla tjänster varje part är ansvarig för. CLL:s ansvar presenteras som en blandning av en praktisk checklista, för att t.ex. gällande att hjälpa till vid adressändring, och generella insatser såsom SFI. Arbetsförmedlingens och Socialförvaltningens roller anges som övergripande insatser enligt lagen 2010:197. Etableringssamtal, etableringsplan och bosättning beskrivs i detalj under separata rubriker. Avtalet nämner även organisationer som inte ingår i det formella uppdraget i etableringen, framförallt vid bosättning för olika typer av målgrupper (nyanlända som har etableringsplan,
  14. 14. kvotflyktingar och ensamkommande) och ersättning till individen. Länsstyrelsens och Försäkringskassans roll beskrivs också i stora drag. Avtalet beskriver inte organisationen eller rutinerna för samarbete och uppföljning. Det finns inte heller ett tydligt formulerat syfte med samarbetet. I intervjun med kommunen framkom syftet som ”mer individinriktade målsättningar såsom att det ska bli bättre uppföljning för individen med tydliga kortsiktiga mål för att underlätta etableringen”. Det saknas också rutiner för uppföljning och utvärdering av samarbetet. Samarbete och samordning av insatser enligt LÖK Avtalet fokuserar inte på ett gemensamt ansvar i etableringen kring den enskilde individen och det finns inte heller någon beskrivning av övergångar och informationsutbyte mellan organisationer eller några kvalitetskriterier för samarbetet. Parternas insatser ligger snarare ovanför individnivå och har sin grund i standardtexter. SAMARBETE I PRAKTIKEN Intervjun indikerade att LÖK har en begränsad påverkan på det lokala samarbetet i Heby. Dessutom samarbetar kommunen med en mängd andra aktörer som inte finns med i avtalet, som exempelvis fritidskonsulenter, näringslivssekreterare, vårdcentral och föreningar. Kommunen har etablerat personbundet samarbete som inte påverkas av LÖK. Samarbetet i praktiken sker via mejl och telefon mellan parterna i den gamla LÖK. Rollfördelningen är inte helt klar mellan CLL och Socialförvaltningen IFO. Det finns inget informationsutbyte kring individer vilket leder till att de hamnar mellan stolarna. Någon koppling till LÖK finns inte i praktiken. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER I intervjuerna framkom synpunkter kring utveckling av samverkan och LÖK, och vissa svårigheter påtalades också. Synpunkterna listas nedan: 1. Det finns ett behov av bättre kontakt med föreningslivet för att ta fram större utbud av aktiviteter för individer. Ett konkret förslag är att informera föreningar om vad kommunen gör och ta reda på deras aktiviteter. Det ska regleras i LÖK. 2. Det finns ett behov av bättre kontakt med näringslivet. Samarbetet med arbetsgivare sker utifrån privata kontakter eftersom det saknas reglerade former och kontaktpersoner. Både samarbetsformer och ansvariga kontaktpersoner (tjänster) ska ingå i LÖK. 3. Samhällsorientering på modersmål ska erbjudas till individer i ett tidigare skede i etableringsprocessen. Kommunen kan samarbeta med NAVET kring detta. 4. Tätare kontakt mellan SFI och AF efterfrågas för planering och uppföljning av de individuella insatserna. I planeringen ska det finnas kortsiktiga målsättningar för individen som kan betas av på vägen genom tydlig rollfördelning. 5. Insatserna i etableringsplanen är för likartade utan hänsyn till individuella behov. Större individualisering behövs via samarbete med arbetsmarknadsenheten i Heby kommun. Deltagare ska få bättre information om svensk arbetsmarknad för att göra rätt yrkesval. 6. Det behövs bättre möjligheter för planering och uppföljning av de svagare eleverna på SFI, liksom möjlighet att erbjuda naturskola, matlagning och språkcafé i samarbete med lokala arbetsgivare via instegsjobb och andra program. Dessutom behöver kommunen engagera folk som har lokal kännedom och tillit bland arbetsgivare för att förmedla kontakt.
  15. 15. 7. Det finns ett glapp i insatser vad gäller psykisk (o)hälsa – SFI-deltagare som inte mår bra skickas till vårdcentralen. Generellt saknas det bra hälsoinformation. Samhällsorientering är en bra plattform för att nå ut med den informationen till individer. 8. Praktiksamordnare som fungerar som en länk mellan CLL och AF önskas. 9. SFI-deltagare skickas till vårdcentralen då systemet är sådant att vårdcentralen är första kontakten för att få en remiss vidare. Det behövs nya förslag för att lösa detta. 2.2 Östhammars kommun Under 2015 har kommunen tagit emot 19 flyktingar, enligt avtal mellan kommunen, Migrationsverket och länsstyrelsen. Kommunen har ett avtal med Migrationsverket om att ta emot 85 flyktingar med uppehållstillstånd som inkluderar vuxna och barn under år 2016.14 Vid intervjun med kommunrepresentanter i maj 2016 fanns det 50 individer i kommunen med rätt till etableringsinsatser. Ansvaret för flyktingmottagandet och nyanländas etablering är uppdelat mellan fyra enheter i Östhammars kommun: enheten för arbete och sysselsättning, Östhammars centrum för introduktion i skolan (ÖCIS), Socialförvaltningen IFO (individ- och familjeomsorg) och vuxenutbildningen SFI. Vid kommunens enhet för arbete och sysselsättning finns introduktionsenheten som ansvarar för praktisk hjälp i samband med ankomsten till kommunen. Det kan till exempel handla om den första kontakten med SFI och vuxenutbildningen, om att ansöka om barnomsorg eller att meddela skola och gymnasieskola om att en ny elev ska börja. LÖK Östhammars kommun saknar i dagsläget en LÖK med AF och har ordnat samarbetet på annat sätt. Det finns inga dokument som reglerar samarbetet. Samarbetet fungerar kommunalt men de saknar bra samverkan och kommunikation med Etableringen AF, Migrationsverket, Försäkringskassan och landstinget. Dessa myndigheter finns representerade i styrgrupper på länsnivå men det saknas lokala handläggare att kommunicera med. Ambitionen är att träffa LÖK under hösten 2016, och det pågick samarbete mellan kommunen och Etableringen AF under våren 2016 för att lägga grunden för denna. SAMARBETE I PRAKTIKEN Utöver LÖK gällande nyanlända pågår ett arbete med att få till stånd en bredare överenskommelse mellan Östhammars kommun och AF avseende samarbetet med samtliga målgrupper. Arbetet ägs av kommunledningsförvaltningen och rapporteras till den nybildade Styrgrupp Arbetsmarknad bestående av chefer från kommunledningen, Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen och Arbetsförmedlingen, samt kommunens arbetsmarknads- och integrationsstrateg. Detta arbete inleds under hösten 2016. Det framkom under intervjun att övergången mellan myndigheter skulle kunna fungera mycket bättre. När personernas etableringstid är slut saknas det överlämning av information och personkännedom. Under uppstartsmötet inför LÖK togs detta upp som ett önskemål från Socialförvaltningen till etableringshandläggarna. Det saknas även uppföljning mellan SFI och Etableringen AF. 14 Ensamkommande barn är inte inräknade i detta tal
  16. 16. Det finns ingen lokal etableringshandläggare från AF i kommunen för tillfället, vilket begränsar utbudet av aktiviteter för nyanlända samt möjligheten att arbeta med individens behov i centrum. Planeringen från Etableringens AF:s sida är dock att en etableringshandläggare inom kort ska tillsättas på lokalkontoret i Gimo, med placering på orten minst en dag per vecka. Kommunen arbetar proaktivt med integration via ett starkt föreningsliv i form av språkcaféer, idrottsföreningar och andra typer av aktiviteter. Kommunen har skapat en webbportal om integrationsarbete och kontaktpersoner som stöd för föreningar och andra organisationer som vill arbeta med integration i kommunen. Portalen innehåller information om mottagande, etablering av flyktingar och olika typer av aktiviteter som föreningar kan engagera sig i. Kommunen har också varit sammankallande till ett forum för integration där föreningar, kyrkor, samfund och privatpersoner bjöds in för att diskutera samarbete inom integrationsområdet på kort och lång sikt. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER I intervjuerna med representanter från kommunen och Arbetsförmedlingen framkom synpunkter kring utvecklingen av samverkan, och vissa svårigheter påtalades också. Synpunkterna listas nedan: 1. Representanter från kommunens olika enheter och AF poängterar behovet av en LÖK i kommunen för att tydliggöra samarbetets ledning och organisation, uppföljning och revidering av etableringsinsatser. Det behövs ett levande dokument som ständigt kräver uppdatering. 2. En lokal närvaro av etableringshandläggare från AF i kommunen är nödvändig för att säkerställa att nyanlända har tillgång till alla etableringsåtgärder de har rätt till enligt lag. De flesta av de nyanlända som har mottagits under 2016 har endast fått SFI än så länge. Det har vidare varit problematiskt för såväl kontakter som uppföljning att Östhammars nyanlända har varit uppdelade på olika etableringshandläggare över länet. En enskild ansvarig handläggare skulle öka överskådligheten och transparensen. 3. Enligt AF och kommunen behövs det olika förberedande utbildningar på plats (Alfa C- utbildningar/ meritportfölj) för att det är för långt för deltagare att pendla till Uppsala. Å andra sidan, behövs det underlag för att starta sådana utbildningar för att det ska bli lönsamt. 4. Överföring av information om individens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet ska ske på aggregerad nivå så alla inblandade enheter ska ha tillgång till samma information. 5. Enligt kommunen behöver informationen om individernas tidigare kvalifikationer som registreras i Arbetsförmedlingens databas kvalitetssäkras. Registervården är avgörande för att säkerställa en kvalitativ matchning. 6. Det krävs praktiska instrument och rutiner för samarbete, så att man kan arbeta förebyggande och effektivt med tanke på de olika regelverk som olika enheter ska förhålla sig till. 7. Det behövs en gemensam utbildning i samverkan/samordning för hela partnerskapet inklusive kommunens olika enheter, Arbetsförmedlingen och det civila samhället. 2.3 Enköpings kommun Kommunen har avtal med Migrationsverket om 130 platser för nyanlända med rätt till etableringsinsatser under 2016. Etableringsansvaret i kommunen är uppdelat mellan två förvaltningar, Socialförvaltningen och Utbildningsförvaltningen. Det finns etableringshandläggare från Arbetsförmedlingen på plats.
  17. 17. LÖK LÖK träffades den 1 juni 2016 mellan AF och tre olika förvaltningar i Enköpings kommun: Skolförvaltningen, Socialförvaltningen och Utbildningsförvaltningen. Till överenskommelsen kommer en bilaga med tydliga detaljerade kontaktvägar angivna hos både kommun och AF. Avtalet har inte reviderats sedan det trädde i kraft. Struktur och innehåll Innehållet i LÖK spänner över ett brett område såsom mottagning med fokus på etableringssamtal och etableringsplan, bosättning och hälsoundersökningar; etableringsaktiviteter med fokus på etableringsplan, utbildning i SFI och samhällsorientering och etableringslots; olika typer av försörjning; och slutligen övriga frågor som förskola och skola, föräldraledighet, skolhälsovård och ensamkommande flyktingbarn. Det som därefter beskrivs under varje rubrik är allmänna skrivningar kring vad som gäller enligt lagen, samt processbeskrivning med referens till aktiviteter som olika avtalsparter är ansvariga för. Dessutom anges varje organisations ansvarsområde listat i punktform i början av dokumentet. Syftet med dokumentet är att tydliggöra roller och ansvarsfördelningar mellan myndigheter och kommuner. Allt för att den nyanlända ska kunna tillvarata och utveckla sina resurser utifrån sina förutsättningar. Dokumentet beskriver inte hur övergångar mellan organisationer samt kommunikation mellan handläggare är organiserade. Det saknas också processbeskrivning utifrån individens perspektiv. Avtalet har en särskild rubrik om uppföljning där texten anger en övergripande rutin för revideringsmöten två gången per halvår. AF är sammankallande till mötena och det finns en styrgrupp med representanter från alla berörda parter. Styrgruppsmedlemmar är ansvariga för att ta fram ett visst underlag och statistik till uppföljningsmöten, enligt gemensam Excelmall. Det saknas dock namn på styrgruppsmedlemmar. Samarbete och samordning av insatser enligt LÖK Samarbetet beskrivs i avtalet utifrån standardrutiner på organisationsnivå. Det operativa samarbetet som sker i praktiken (se nedan) nämns inte i avtalet. Det finns inte heller uppföljningsmekanismer eller kvalitetskriterier för det operativa samarbetet. SAMARBETE I PRAKTIKEN Intervjun med kommunrepresentanter och etableringshandläggare visade att det praktiska samarbetet sker på en smidig nivå i Enköpings kommun. De arbetar proaktivt med stor fokus på uppsökande verksamhet gällande praktik, arbetsträning och nätverksmöjligheter för nyanlända. Det finns ett bra utbud av insatser och kompletterande aktörer som Alfa C och Lernia på plats. Styrgruppen träffas månadsvis och går genom aktuella fall. De träffas också vid behov när ad hoc- situationer uppstår. I styrgruppen ingår chefsansvariga för AF, Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Integrationsenheten och grundskolan. Informationsutbyte kring individer och övergångar mellan organisationer sker genom regelbundna möten med handläggare från Integrationsenheten, Komvux, AF och Socialförvaltningen.
  18. 18. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Synpunkter kring utvecklingen av samverkan i Enköpings kommun innehåller både konkreta förslag som kan genomföras i KISA-projektet och långsiktiga rekommendationer: 1. Överenskommelsen ska konkretiseras och revideras med fokus på det operativa samarbetet med individen i centrum. 2. En studievägledare från SFI ska vara involverad i planeringen och etableringssamtalet för att ta fram en gemensam aktivitetsplan. Det kommer att underlätta för SFI att anordna utbildning om de har en klarare bild av individens utbildningsbakgrund och etableringsplan. 3. Utbildningsförvaltningen ska känna till de utbildningar som Arbetsförmedlingen erbjuder. Komvux behöver ha tillgång till validerade betyg från AF som underlag för sin vägledning. 4. Samhällsinformation ska vara inbakad i SFI för att ge djupare och meningsfull information som är mer anpassad till individens behov. 5. Det finns behov av fler flexibla lösningar som att kombinera praktik med yrkessvenska, så att insatserna blir mer individanpassade. Just nu hänvisas individer oftast till standard- insatser eftersom det finns för få handläggare. 6. Det finns ett behov av att inkludera fler kompletterande aktörer som samarbetspartner för att delvis utvidga utbudet av tjänster, delvis dela på arbetet på ett effektivare sätt, där en del av uppgifterna kan läggas på kompletterande aktörer. Detta ska regleras i LÖK. 7. Lokal närvaro av Försäkringskassan (servicekontor) och landstinget är viktigt för att säkerställa tillgänglighet och effektivisera insatserna. Det ska regleras i LÖK. 2.4 Uppsala kommun Den 1 januari 2016 bodde nära 4 000 asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd i Uppsala kommun. 2 650 var asylsökande, 1 300 var nyanlända enligt ersättningsförordningen och 1 150 var asylsökande barn. I samband med att antalet asylsökande har ökat kraftigt i Uppsala kommun under 2014 och 2015 utvecklade kommunen en ny organisation för att stärka upp sin kapacitet vad gäller etableringsuppdraget. En gemensam mottagningsenhet för nyanlända startade våren 2015, där man samlade utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens mottagning av nyanlända. Arbetsmarknadsnämnden bär ett ansvar för initial försörjning av nyanlända, boende och hjälp till bosättning, utbildning i SFI och samhällsorientering. Arbetsmarknadsnämnden står även för insatser inom AF:s etableringsansvar. Kommunstyrelsen har ansvar inom bostads- och boendeförsörjningen. För nyanlända barn och ungas förskola, skola, elevhälsa och fritid ansvarar utbildningsnämnden och kulturnämnden medan socialnämnden ansvarar för deras boende och omsorg. Vid kommunledningskontoret har en temporär samordningsenhet inrättats som ska utgöra en lotsfunktion. Detta ska underlätta vägen in i kommunen samt strukturera upp samordningen inom kommunen, men även mellan kommunen och civilsamhället.15 LÖK LÖK för Uppsala kommun träffades den 15 maj 2014 mellan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Skatteverket, Försäkringskassan, Uppsala kommun och landstinget. Tillkommande parter för SIU (Samarbete för invandrarföreningar i Uppsala) och TRIS (Tjejers rätt i samhället). Kommunen är representerad av kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad. 15 Handlingsplan för mottagande av nyanlända och asylsökande i Uppsala kommun från 2010-02-07, Dierienr KSN- 2016-0068
  19. 19. Det finns namngivna personer för sju av de parter som undertecknade överenskommelsen: Arbetsförmedlingen, kommunen, Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan, samt för SIU och TRIS. För landstinget finns det inget namn. Avtalet är konstruerat som ett huvuddokument med fem bilagor. Kontaktuppgifter till berörda myndigheter finns dokumenterade i bilaga 1. Överenskommelsen har inte uppdaterats sedan 2014. I februari 2016 antog kommunstyrelsen i Uppsala kommun en handlingsplan för mottagande av nyanlända och asylsökande i Uppsala kommun. Handlingsplanen syftar till att samordna planeringen av kommunens mottagande och utgör ett strategiskt dokument för förbättringsarbete. Struktur och innehåll Överenskommelsen i Uppsala kommun definierar tydligt ett syfte och mål för samarbetet, vilket är att tydliggöra uppdrag och ansvarsfördelning mellan inblandade parter för att erbjuda goda förutsättningar till etablering för individer med hänsyn till jämställdhetsaspekten. Målgruppen innefattar nyanlända i arbetsför ålder som fått uppehållstillstånd som flyktingar, ensamkommande flyktingbarn i ålder 18-19 år och anhöriga i samma ålder. Processbeskrivningen inkluderar alla tre målgruppskategorier. Avtalet beskriver etableringsuppdraget utifrån fyra områden: mottagning och etableringsaktiviteter; försörjning och övriga frågor som förskola, fritidshems och skola; arbete med nyanlända i 18-19 års ålder utan föräldrar i Sverige; samt information om föräldraledighet, socialt stöd och insatser efter etableringsperioden. Varje område innehåller en beskrivning av detaljerade aktiviteter och ansvarsfördelningen mellan aktörerna. Samarbete och samordning av insatser enligt LÖK Det som är unikt för avtalet är att det bygger på ett gemensamt ansvar och övergångar mellan organisationer, d.v.s. ansvar för varje organisation när den tar emot individen och skickar hen vidare till nästa myndighet, som gör att det blir en praktisk manual snarare än ett övergripande dokument. Det framgår även vilken typ av information varje myndighet ska ge till individen för att övergångarna ska ske smidigt och med individens behov i centrum. Fokus skiftar från organisationens till individens perspektiv. Det skulle dock stärka avtalet om det hade angetts hur övergångar ska ske, t.ex. via trepartssamtal eller en viss blankett. Det är AF som är ansvarig för uppföljning och utvärdering av Uppsalas LÖK. Dock finns det ingen rutin eller tidsram för detta. Det saknas också en ledningsstruktur som en styrgrupp eller arbetsgrupp som ska stödja AF i detta uppdrag enligt förutbestämda kvalitetskriterier. SAMARBETE I PRAKTIKEN Uppsala kommun startade en mottagningsavdelning för nyanlända våren 2015 för att undvika splittring och otydlighet vid implementeringen av uppdraget och för att ha en gemensam ingång till kommunen vad gäller etableringen. Inom den avdelningen är det två enheter som tar emot nyanlända. Enheten för nyanlända tar emot alla som kommunen blir anvisade. Mottagningsenheten inom det ordinarie försörjningsstödet arbetar med dem som behöver försörjning som steg 1 innan nyanlända får en handläggare. Hittills har enheten jobbat primärt med dem som behöver försörjningsstöd, initialt försörjningsstöd, kompletteringar och bosättningsfrågor. LÖK från 2014 utvecklades via ett antal workshoppar mellan kommunen, AF och andra aktörer men mycket av det ligger på is p.g.a. ett stort tryck efter flyktingkrisen 2015. När LÖK utvecklades ringades några förbättringsförslag in, som inte fanns med i avtalet utan var ett separat dokument.
  20. 20. Ett förslag är att hitta former för samarbete kring nyanlända med ohälsoproblematik från början. Andra förslag är kopplade till en gemensam kartläggning, uppdaterad samhällsorientering, gemensamt ansvar för information till individen och informationsutbyte. Hösten 2015 startade Arbetsförmedling och Uppsala kommun, i samarbete med Röda Korsets behandlingscentrum, ett projekt som vände sig till nyanlända inom etableringsfasen. Syftet var att tidigt identifiera personer som led av psykisk ohälsa på grund av flykt och trauma i samband med flykt för att inom etableringen kunna erbjuda såväl hälsofrämjande som behandlande insatser. Projektet finansierades av Samordningsförbundet Uppsala län från september 2015 till september 2016, därefter av Arbetsförmedlingen. Sedan hösten 2015 har det anordnats ett antal träffar mellan handläggare och chefer från AF, rektorer från NAVET och enheten för nyanlända från Uppsala kommun för att diskutera gemensamma processer och uppföljningar. Det arbetet ligger utanför den befintliga LÖK. Vid behov tas enskilda individer upp vid sådana möten, exempelvis när en etableringsplan behöver uppdateras. De tar upp det som chefer och handläggare tycker är relevant och sedan stäms det av vid nästa möte. Det kan även anordnas ett trepartssamtal vid behov. Dock finns det inga rutiner för arbete med individer. Syftet med mötena är att fånga upp det som inte fungerar. Nästa steg är att göra dessa möten till en tydlig rutin. Ett annat steg i samarbetet är utvecklingen av en gemensam processkarta som arbetsmarknadsförvaltningen på Uppsala kommun, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen tagit fram. Kartan visar rollfördelningen mellan de tre parterna och hur överlämnanden av individer ser ut. En vidareutveckling av kartan tillsammans med landstinget har genomförts under september 2016. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER En grundtanke kring vidareutveckling av samverkan i Uppsala kommun är att man ska börja med att tydliggöra själva konceptet ”flyktingmottagning” eftersom olika enheter har olika förståelse av uppdraget. En kommunrepresentant uttryckte följande under intervjun: ”Det behövs ett tydliggörande i vad som ligger i ordet ”flyktingmottagning och introduktion” i relation till ansvarsfördelning. Det behövs en helhetsbild där samordningsansvaret ingår för att säkerställa att folk verkligen blir bra mottagna och inte bara får pengar, SFI och en bostad, utan även andra delar. Där har kommunen olika bilder och bristen är att vi i vissa fall ser väldigt snävt på mottagningen. Olika enheter har en del av uppdraget och det begränsar helhetsbilden. ” 16 Andra rekommendationer är: 1. Utveckling av rutiner för en gemensam planering kring dessa personer för att förebygga långvarigt beroende av försörjningsstöd i framtiden. Det finns behov av att se över vilka andra insatser kommunen kan gå in med utöver försörjningsstöd för människor med olika nedsättningar. En annan viktig partner för denna målgrupp är primärvården på landstinget. Migrationsverket kan vara partner för att hjälpa till att identifiera sådana behov i tidigt skede (redan i asylfasen) vad gäller exempelvis konkreta studier, bostadsanpassning och SFX. 2. Utveckling av rutiner för informationsutbyte för att ta del av de utredningar som gjordes tidigare och endast komplettera dem med information som saknas, istället för att göra om hela utredningen. 3. Inkludering av utvecklingsområden som definierades tidigare i uppdaterad LÖK. 16 Intervju med Uppsala kommun 2016-06-22
  21. 21. 2.5 Knivsta kommun Under året kommer flyktingmottagningen i Knivsta kommun att introducera 70 personer som anvisas enligt Bosättningslagen med ca 20 personer som redan ankommit till kommunen. En mer omfattande flyktingmottagning som samordnas på kommunledningskontoret (undantaget ensamkommande barn) startade juni i år och två flyktingvägledare började den 1 augusti. Andra aktörer som arbetar med olika aktiviteter i etableringsuppdraget är SFI och vuxenutbildning, samverkanskoordinator från Samordningsförbundet, vård- och omsorgskontoret som är ansvarigt för ekonomisk ersättning innan etableringsbidraget kommer igång, hälso- och sjukvård och praktiskt boendestöd. TRT, traumabehandlingsaktiviteter för vuxna, kan också bli aktuellt för nyanlända. LÖK Kommunen och AF har börjat arbeta med utveckling av LÖK och den planeras att bli klar under hösten 2016. AF undersöker huruvida andra parter ska inkluderas. I nuläget diskuteras frågor om socialt stöd och vem som ska göra vad. SAMARBETE I PRAKTIKEN Kommunen har ingen arbetsmarknadsenhet inom socialnämnden som driver frågor för etablering på arbetsmarknaden, bland annat för målgruppen nyanlända. Följaktligen saknas det en uttalad aktör på kommunen som är ansvarig för att samlokalisera och samordna etableringsinsatser. Det finns en uppfattning att det är AF som ska samordna etableringsinsatser lokalt och vara drivande i frågan. Alla enheter har väletablerade rutiner på sina respektive områden men behöver någon slags samordning för att effektivisera insatserna när det gäller arbetsmarknadsfrågor. Flyktingvägledarna på kommunens flyktingmottagning är ansvariga för praktiskt stöd för individen med bosättning (bostadsfrågor och tillgång till bostäder samordnas idag av kommunledningskontoret), anmälan till skola, stöd i kontakten med olika myndigheter, frågor om vardagliga sysslor som kan dyka upp, samt hjälp med blanketter från Försäkringskassan. De har ingen insyn i individens etableringsaktiviteter och har ingen möjlighet att följa upp om individen exempelvis går på SFI eller arbetsförberedande insatser. Flyktingmottagningen har i dagsläget ett antal bokade tider med varje individ, samt öppet hus dit individer kan komma om de behöver hjälp. Vid de träffarna guidar flyktingvägledare individen till exempelvis AF, Försäkringskassan, SFI, vård- och omsorgskontoret om man behöver ekonomiskt bistånd innan etableringsersättning, vård, bank och hjälper till med andra praktiska frågor. Det finns en samtyckesblankett som individer undertecknar, så att mottagningsenheten kan sprida informationen vidare till relevanta aktörer vid behov. SFI-lärare tar ett stort ansvar idag, dels som samtalsterapeuter och stöd för dem som lider av psykisk ohälsa, dels med alla blanketter från exempelvis Försäkringskassan, Skatteverket och landstinget, samt med språkpraktikplatser och andra aktiviteter. Det blir en stor påfrestning för personalen. Individer går enligt upprättad etableringsplan hos AF igenom standardaktiviteter med SFI på förmiddagen och samhällsorientering eller meritportfölj på eftermiddagen. Det finns en stor efterfrågan på språkpraktik och andra aktiviteter, vilket kommunen planerar att börja arbeta med för att utöka utbudet. Detta ska ske i samarbete med AF och vara en del av etableringsplanen. En sådan praktiksatsning är inledd tillsammans med Etableringen AF för ett par individer. En annan satsning är att etableringsplanen inkluderar föreningsaktiviteter i samarbete med AF.
  22. 22. Kommunen har en frivilligsamordnare med fokus på integration och inkludering, som verkar för ett gott mottagande och introduktion. Kommunen har ett aktivt organiserat civilsamhälle, med exempelvis föreningsmatchning, språkcaféer och involverande av grannar i vissa bostadsområden. Centralt finns också en kommunikatör som har som en del i sitt uppdrag att bistå integrations- och etableringssamordningen med informationsmaterial och informations- insatser till bland annat personer med rätt till etableringsplan. En generell slutsats är att kommunen är i planeringsfasen både vad gäller utveckling av LÖK och operativa rutiner kring etableringsuppdraget. Brist på samverkan resulterar i att individen kan hamna i kläm och har svårt att förstå vart hen ska vända sig. Det positiva är att det finns en vilja att effektivisera insatserna hos både kommunen och AF. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 1. Koppling av arbetet med utveckling av LÖK till KISA-projektet för att skapa en praktisk manual för handläggare och lärare som arbetar med individen på en operativ nivå. LÖK ska bli integrerad i utbildningen för samverkan i KISA-projektet. 2. Utveckling av rutiner om hur man kan dela på ansvaret för tidig identifiering av ohälsa och olika typer av nedsättningar. Tydliggörande av rollen för social psykiatri gällande identifiering och behandling av tidigt trauma för individer i etableringsaktiviteter. I nuläget arbetar de med individer i post-etablering som har misslyckats med integration p.g.a. ohälsa. 3. Tydliggörande av uppdrag för språkpraktik där kommunen/integrationssamordnare kan ansvara för att hitta praktik och AF ska fortsätta ansvara för matchning. Som tidigare nämnts har inte flyktingvägledare tillgång till individens kartläggning för att kunna matcha på plats. 4. Utveckling av tydligare rollfördelning mellan olika aktörer på plats, så alla kan fokusera på sina egna delar, till exempel att SFI-lärare kan fokusera på utbildning, samt att se till att det som bestäms på övergripande nivå kommer fram till handläggarna så att det kan omsättas i praktiken. 5. Utökat utbud av aktiviteter på plats i Knivsta för att tillvarata individens kompetenser och påskynda etableringen. Många individer är frustrerade över att behöva lära sig att skriva cv under en lång tid, istället för att ha språkpraktik eller andra meningsfulla aktiviteter. 6. Skapande av rutiner för bättre informationsutbyte så att handläggarna från olika organisationer kan överblicka individens utveckling, t.ex. trepartssamtal. I dag görs detta vid behov där individen, SFI-lärare och handläggare från AF ska delta. 2.6 Tierps kommun Tierps kommun är ålagd att ta emot 51 personer per år enligt överenskommelsen med Migrationsverket. Mottagning och introduktion av nyanlända i Tierps kommun är uppdelade mellan vuxenenheten, arbetsmarknadsenheten och SFI. Vuxenenheten är ansvarig för försörjningsstöd och nyanlända inom etableringsuppdraget som är i behov av kompletterande försörjningsstöd. AF har två etableringshandläggare på plats i Tierps AF och på IFO försörjningsstöd, och kommunen har två integrationshandläggare. Dock kommenterade kommunen att det är svårt att samverka på chefsnivå efter omorganisationen på AF när det inte längre finns chefer på plats. Arbetsmarknadsenheten inrättades den 1 januari 2015 och arbetar med stöd för personer som ska komma ut på arbetsmarknaden eller i utbildning via kartläggning, praktik och att uppmuntra företag att ta emot nyanlända.
  23. 23. LÖK Tierps LÖK är konstruerad som ett huvuddokument med fem bilagor: arbete, utbildning, boende, ekonomi och ingångar. Följande träffades: mellanchef för Arbetsförmedlingen i Tierp, utbildningschefen för Tierps kommun och verksamhetschefen för IFO i Tierps kommun. Det finns namngivna personer från de berörda myndigheterna. Arbetet med uppdateringen av LÖK pågår i kommunen sedan våren 2016 och kommer att vara en del av implementeringen av KISA- projektet. Struktur och innehåll Avtalet definierar tydligt mål och syfte med samarbetet kring nyanlända som omfattas av lagen 2010:197 och ensamkommande flyktingbarn. Målet är att skapa en gemensam behovsbild och målsättning gällande etableringsinsatser. Huvuddokumentet beskriver i stora drag parternas åtaganden i hela etableringskedjan inklusive mottagande, etableringsaktiviteter och försörjning med en tydlig rollfördelning och beskrivning av hur olika partner är involverade i processen. Bilagorna ska tjäna som informationsmaterial för deltagande parter med syfte att öka förståelsen för respektive organisations uppdrag och arbetssätt. Varje bilaga innehåller en beskrivning av detaljerade aktiviteter enligt lagen med viss referens till ansvarsfördelningen mellan aktörerna. Översyn av bilagorna ska ske en gång per år alternativt vid lagförändringar som förändrar parternas ansvarsområden. Sammankallande part är Arbetsförmedlingen. Samarbete och samordning av insatser enligt LÖK Överenskommelsen har ett särskilt kapitel tillägnat samverkansforum där målet med styrgruppen som arbetar med etablering är beskrivet. Det är fastställt att styrgruppen anordnar månatliga nätverksmöten för att diskutera operativa integrationsfrågor. Styrgruppen är dock inte namngiven och det finns inte kontaktinformation i dokumenten. Bilagorna är i stort sätt fokuserade på tydliggörande av uppdraget med olika aktiviteter som organisationerna är ansvariga för. Det är beskrivet utifrån organisationens snarare än individens perspektiv. Bilagorna ger bara i liten utsträckning information om hur kommunikationen mellan olika parter samt överlämningar ska vara organiserade. SAMARBETE I PRAKTIKEN Den kommunala verksamheten för mottagning av nyanlända är nystartad och man håller i dagsläget på att utveckla en processkarta och rutiner för samarbete med interna och externa aktörer. De personer som är med i etableringen deltar i aktiviteter som arbetsmarknadsenheten anordnar två gånger i veckan eftersom det kombineras med SFI. Det är en standardrutin och personer har inte rätt att välja bort denna aktivitet och satsa på SFI istället, vilket kan vara frustrerade för många. Innan individen skickas till praktik så kompetens-inventeras individen på arbetsmarknadsenheten för att matcha individens kompetens med de yrken som är aktuella, för att kunna skapa en meningsfull praktik. Vid kartläggningen ses även icke-formella kompetenser över. En etablerad rutin för samarbete och uppföljning är trepartssamtal mellan individen, etableringshandläggaren och handläggaren från arbetsmarknadsenheten, vilket sker två gånger under tiden individen är engagerad i arbetsmarknadsenhetens aktiviteter. De får ett uppdrag på sex månader med möjlighet till förlängning. Efter tre månader sker det en uppföljning med
  24. 24. individen och ytterligare en uppföljning sker i samband med avslutat uppdrag vid överlämning. Möjlighet finns att även boka ad hoc-möten vid behov. Varje individ har en egen genomförandeplan på arbetsmarknadsenheten, som med individens samtycke skickas till etableringshandläggare och vuxenavdelning efter varje uppdatering för återkoppling. Individen bestämmer själv när hen är färdig att gå på praktik eller studier och ska lämna in en ansökan till arbetskonsulenten alternativt pedagogen. Sedan bokas ett trepartssamtal in, där individen berättar om sina planer och därefter försöker de välja den bransch eller utbildning som passar individen. Om de inte hittar någon praktik som passar individen i fråga, så fortsätter vägledaren att arbeta med individen och bokar ett nytt möte. Möjlighet finns att åka på praktik till Uppsala och Gävle eftersom inte alla branscher finns representerade i Tierp. Förutom uppföljningsmöten med individer träffas vuxenenheten och arbetsmarknadsenheten en gång i månaden för den övergripande uppföljningen och planeringen kring individer, så att de följer samma bild och mål. Då deltar både chefer och handläggare för att utveckla struktur och rutiner. Meningen är att det blir en plattform för handläggarna från försörjningsstöd, arbetsmarknadsenheten, etableringshandläggare och SFI-lärare i fortsättningen. Alla individer som deltar i etableringen i Tierp ger sitt skriftliga samtycke till att handläggarna hos alla inblandade parter får dela individens information med varandra utan att bryta mot sekretesslagen. I dagsläget finns det ingen rutin för samarbete kring den gemensamma individuella planeringen. Handläggare på kommunen har ingen tillgång till de individuella etableringsplanerna eller kartläggningarna. Man kan få informationen från AF:s handläggare vid behov men det brukar ta lång tid p.g.a. hög arbetsbelastning på etableringshandläggarna. Det faktum att vuxenenheten inte följer hela kedjan leder till att de missar viktig information om individer som kommer till dem efter etableringstiden. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Det påpekades i intervjun med Tierps kommun hur viktigt det är att arbeta med individens behov i centrum, eftersom ”individer befinner sig i en slags bubbla där allting är nytt och man ska omorientera sig och livsvillkoren förändras”.17 Därför behövs etableringsuppdraget förtydligas enligt följande långsiktiga strategiska mål samt kortsiktiga praktiska lösningar: 1. Gemensam planering för kommunen och AF för att få inblick i de individuella etableringsplanerna. Ett annat alternativ är att utveckla rutiner för att dela relevant information om individen vid överlämningar eller vid behov. Då har man möjlighet att vara mer flexibel kring individens behov, som därmed kan bli snabbare oberoende och etablera sig i samhället. Individer går igenom liknande kartläggning på AF och kommunen. 2. Etablerat samarbete kring dem som blir sjukskrivna i längre än tre månader och faller ur etableringen. Det finns även ett behov av att höja läkarens kännedom om konsekvenser av längre sjukskrivningar för nyanländas etablering. Individer bör få en andra chans att komma tillbaka till etableringen och SFI. 3. Extra fokus på samarbete kring individer som är kraftigt traumatiserade och behöver extra stöd och ännu mer individuell anpassning av insatser. Det är också viktigt att upptäcka dessa individer och engagera nätverket på ett bättre sätt för att slussa dem vidare. Landstinget är en viktig partner i detta sammanhang. 4. Att ge individen möjlighet att välja praktik, grupparbete och andra aktiviteter som arbetsmarknadsenheten erbjuder när det passar dem och när de kan mer svenska. I nuläget säger regelverket att SFI ska kombineras med en annan insats. 17 Intervju med Tierps kommun, 2016-08-09
  25. 25. 5. Kommunen håller på att uppdatera sin LÖK som kommer att bli en praktisk manual för alla inblandade parter med tydlig rollfördelning. KISA-projektet kommer att ge externt stöd. Det är viktigt att göra den uppdaterade LÖK praktiskt användbar genom att utbilda personalen i hur den ska användas. 6. Det är viktigt att satsa på erfarenhetsutbyte både i KISA-projektet och generellt för att lära sig av varandras erfarenheter och nätverk. 2.7 Håbo kommun Kommuntalet för nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande är 78 personer 2016. Kommunens flyktingmottagning är ansvarig för SFI, information om och anmälan till samhällsorientering för nyanlända (vilket är gemensamt upphandlat med kommunerna i Stockholms län), skola och barnomsorg till barnen, samt bostadsförsörjning och praktisk hjälp i samband med bosättning. Socialförvaltningen arbetar med boende för ensamkommande ungdomar. Kommunens socialtjänst hjälper till med försörjningsstöd för de flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige och flyttat till egen bostad, men som ännu inte kommit in i etableringen. LÖK Kommunen och AF har en LÖK i behov av uppdatering, vilket påbörjades innan sommaren och beräknas vara klart i början av hösten 2016. Samarbete inom kommunens olika delar regleras bland annat i en handlingsplan för ökad integration, som i december 2015 fastställts av samtliga berörda politiska nämnder och ska uppdateras årligen. SAMARBETE I PRAKTIKEN Samarbetet mellan kommunen och AF fungerar till vissa delar bra trots att det inte finns nedtecknat i uppdaterad överenskommelse. Det finns till exempel en väl utarbetad praxis om att socialsekreterare eller flyktingsamordnare deltar vid det första etableringssamtalet på AF. Samarbetet finns dels mellan medarbetare i individärenden, samt genom andra samverkansforum såsom styrgrupp för DUA (Delegationen unga till arbete) och liknande. När LÖK är uppdaterad planeras det att styrgruppen för LÖK ska ha ett eget forum. Samarbetet uppfattas från kommunens sida som gott, men i behov av systematisering. Intervjuerna med kommunen och AF visade att det finns några rent praktiska svårigheter vad gäller samarbete kring etableringsuppdraget. Det finns inga kompletterande aktörer i Håbo. Det har lett till att nyanlända i Håbo hittills endast har fått SFI-undervisning och inga andra etableringsaktiviteter. Den lokala AF kommer att stänga sin verksamhet i Håbo p.g.a. lokalbrist och deltagare kommer därför att åka till Enköping för att träffa etableringshandläggare. Kommunens SFI i egen regi lades ner sommaren 2016, men istället finns nu dels en upphandlad aktör i Bålsta och dels en möjlighet att få SFI i Upplands Bro kommun. Å andra sidan kommer pendlingsavståndet att försämra deltagandet bland målgruppen, speciellt bland dem som av olika anledningar står långt ifrån arbetsmarknaden. Det finns ett väletablerat samarbete med civilsamhället som bland annat arbetar med kvinnligt företagande samt språkcaféer. Det är ett samarbete vars nätverk inte leds av kommunen, men där
  26. 26. kommunens flyktingsamordnare är en ständig representant. I dagsläget arbetar representanter från det civila integrationsnätverket och kommunen – genom avdelningen Kultur och Fritid – på en eventuell ansökan om medel enligt 37 §, som i så fall kommer att användas till språk- och samhällsguider (något som funnits tidigare i projektform mellan integrationsnätverk och kommun) och introduktion av nyanlända i förenings- och kulturlivet i Håbo kommun. Det finns dock inga beslut på det ännu, men det visar på ett lokalt engagemang, om än i viss mån ostrukturerat. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 1. Att färdigställa uppdateringar av LÖK med tydlig ansvarsfördelning mellan Håbo kommun och AF och praktiska rutiner för samarbete kring individuella etableringsinsatser. 2. Att se till att det finns tillgång till SFI, AF och andra kompletterande aktörer för att säkerställa ett smidigt deltagande för individer i insatserna. 3. Att utöka utbudet för utslussning på arbetsmarknaden med aktiviteter som eget företagande där individer kan få stöd med regelverk och administrativt arbete i början. 4. Att för individen tillkännage möjligheterna till starta eget-bidrag på AF. 5. Att etablera samarbete med andra externa aktörer som Skatteverkets och Försäkringskassans servicekontor. 6. Att hitta nya sätt att samarbeta kring de individer som står långt ifrån arbetsmarknaden p.g.a. varaktiga funktionsnedsättningar och låg utbildning för att kunna erbjuda mer individanpassat stöd. 2.8 Älvkarleby kommun Under 2016 har Älvkarleby kommun hittills tagit emot 45 nyanlända. Ansvaret för flyktingmottagandet på kommunen är uppdelat mellan Integrationsenheten, Individ- och familjeomsorg, AF och SFI. Enheten för arbetsmarknad och integration fungerar som spindeln i nätet vad gäller den praktiska etableringen. Det är fyra integrationshandläggare som hjälper nyanlända med praktisk bosättning i kommunen. Förutom stöd med bosättningen förmedlar enheten kontakter med förskola, skola och fritidshem, sjukvård och hälsokontroller, tandvård och folkbokföring. Integrationshandläggare kan stödja individen med de första praktiska stegen, exempelvis försörjningsstöd eller hjälp med möblering. Det finns två etableringshandläggare från AF på plats. Det finns ett begränsat utbud av kompletterande aktörer i Skutskär och individer pendlar oftast till Gävle för meritportfölj och grundläggande moduler. I Uppsala erbjuds yrkessvenska och AF:s arbetsmarknadsutbildningar. Samhällsorientering organiseras i samarbete med Gävleborg kommun. Kommunen ordnar SO på hemmaplan på modersmål med utbildade kommunikatörer i de vanligaste språken som t.ex. arabiska och tigrinja. Övriga språk skickas till Gävle. Möjlighet finns att gå till språkpraktik på plats som organiseras av Integration enligt anvisning från AF, oftast vet individerna själva var de vill praktisera, till exempel på skola, förskola eller inom äldreomsorgen. Under 2015 var det sju personer som fick språkpraktik, under 2016 går två personer på praktiken och ytterligare fyra personer väntar på praktikplats.
  27. 27. LÖK Under höstterminen 2014 påbörjades arbetet med att formulera en ny LÖK. Enheten för arbetsmarknad och integration bjöd in personer som på något sätt kom i kontakt med nyanlända till tre olika workshoppar. Efter det har AF omorganiserats, det har skett förändringar inom etableringen och arbetet med LÖK har avstannat. Utvecklingen planeras fortsätta i höst. Det uppdaterade utkastet till den lokala överenskommelsen har en tydlig målsättning kring samarbete, vilken är att tydliggöra uppdrag, ansvarsfördelning, roller och rutiner mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, samt regionala myndigheter och ideella organisationer. Syftet är att skapa en gemensam behovsbild kring varje individ. Avtalet liknar LÖK i Uppsala kommun och har en tydlig ansvarsfördelning mellan alla inblandade aktörer utifrån individens processkarta uppdelat i fyra kapitel: mottagning, etableringsaktiviteter, försäkring och övriga frågor. Samarbete och samordning av insatser enligt LÖK Älvkarlebys överenskommelse bygger på ett gemensamt ansvar och övergångar mellan organisationer, d.v.s. ansvar för varje organisation när den tar emot individen och skickar hen vidare till nästa myndighet, som gör att det blir en praktisk manual snarare än ett övergripande dokument. Det står även vilken typ av information varje myndighet ska ge till individen för att övergångarna ska ske smidigt och med individens behov i centrum. Fokus skiftar från organisationens till individens perspektiv. Det skulle stärka avtalet om det hade angett hur övergångar ska ske, t.ex. med hjälp av trepartssamtal eller en blankett. Det är Arbetsförmedlingen som är ansvarig för uppföljning och utvärdering av Älvkarleby kommuns LÖK. Dock finns det ingen rutin eller tidsramar för det. Det saknas också en ledningsstruktur som exempelvis en styrgrupp eller arbetsgrupp, vilka ska stödja AF i detta uppdrag enligt förutbestämda kvalitetskriterier. SAMARBETE I PRAKTIKEN I praktiken är samarbetet i kommunen väletablerat och välorganiserat enligt representanter från kommunens olika enheter och etableringshandläggare från AF som finns på plats. Alla berörda myndigheter sitter i samma hus, vilket underlättar samarbetet och gör etablering mer tillgänglig för individen. Vid anvisning av individen till kommunen samarbetar integrationshandläggare från enheten för arbetsmarknad och integration med IFO (Enheten för individ- och familjeomsorg) kring bostadsfrågan. Vid akuta situationer när det gäller bostadsbrist träffas enhetschefer från de två enheterna för att hitta ad hoc-lösningar. Varje organisation har välutvecklade interna rutiner för uppföljning av individen. Integrationshandläggare från enheten för arbetsmarknad och integration följer en checklista för intern kvalitetssäkring. På tisdagar och torsdagar erbjuder enheten ”öppet hus” med drop-in för alla individer som kan komma med olika frågor. Alla nyanlända som kommer till kommunen kan träffa AF på torsdagar då de har drop-in och det finns tolkar på plats för att underlätta kommunikationen. Sedan kommer nyanlända med rätt till etableringsstöd till etableringshandläggaren som kartlägger individen under två eller tre veckor
  28. 28. och utvecklar en etableringsplan. Under tiden hjälper etableringshandläggaren individen att anmäla sig till SFI, boka hälsoundersökning på Cosmos i Uppsala samt gör en bedömning av personens prestationsförmåga i dialog med individen i fråga. Det finns inget samarbete med Cosmos kring informationsutbyte och det är individen som har ansvar att ta med Cosmos bedömningar till AF. Det finns tillgång till arbetsterapeut, socialkonsulent och psykologer i Uppsala som kan ta kontakt med vården vid behov. Under 2017 kommer det lokala AF kontoret att stängas vilket kan leda till försämrade insatser p.g.a. begränsad tillgänglighet för individer. Personens kompetens kartläggs av bosättningsenheten på AF centralt, så att personen kan matchas med rätt kommun. Denna kartläggning är inte detaljerad och etableringshandläggaren på plats fördjupar kartläggningen för att matcha individen bättre mot arbetsmarknaden. Etableringshandläggare tycker att de får tillräckligt med information från bosättningsenheten för att kunna göra djupare analyser på plats. Det finns tydliga rutiner gällande samarbetet kring individer via konkreta kontinuerliga fyrpartsamtal mellan individen, AF, integrationsenheten och SFI. Samtalen bokas vid behov för uppföljning och överlämning. Uppföljningen sker också mellan AF och kompletterande aktörer via e-post, telefon eller besök. AF följer med till praktikplatsen första gången och är kontaktperson för anordnare fortsättningsvis. Det skickas ut en kallelse till individen gällande besök på drop-in för regelbundna uppföljningar. Den individuella etableringsplanen justeras av etableringshandläggaren enligt rapporter från samordnare som anordnaren skriver under. Det sker regelbundna möten mellan AF och enheten för arbetsmarknad och integration för uppföljning. Trepartssamtal kan bokas vid behov. Förbättringsområden finns dock gällande samarbetet med Migrationsverket. Det första steget är bosättning när individen beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverket tog över aviseringarna om bosättning från AF från den 1 juni 2016. Utmaningen i detta skede är att saker och ting kan ske med kort varsel och att arbetsförmedlare behöver ringa till Migrationsverket och följa upp hur det går för personen. Det finns ingen kontaktperson på Migrationsverket som är ansvarig för denna fråga. Det finns en mejladress till receptionen som kan användas. Etableringshandläggare har tillgång till Migrationsverkets system där det står senaste LMA-utbetalning som man först och främst tittar på för att ordna utbetalning under glapperioden. Dock står det ofta fel i systemet. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 1. Etablering av fler kontakter med kompletterande aktörer för ett bredare utbud av praktik i kommunen och grannkommuner. 2. Skatteverket och Försäkringskassan i Gävle har handläggare som pratar olika språk. En rekommendation är att utveckla blanketter och instruktioner på olika språk för att lägga mer ansvar på individen. 3. Utveckling av tätare samarbete kring individer som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis äldre kvinnor, att erbjuda dem fler flexibla lösningar för att komma in i studier och arbete. 4. Etablering av bättre kontakter med det civila samhället, exempelvis kyrka, föreningar och språkcaféer, som erbjuder olika typer av aktiviteter för att främja integration i samhället vilket kompletterar arbetsmarknadsintegration. 2.9 Övriga aktörer i etablering I de flesta kommuner är LÖK träffad mellan kommunen och AF. Regionala parter som landstinget, Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan finns enbart med i Uppsalas LÖK. Däremot
  29. 29. nämns deras uppdrag i alla överenskommelser. Dessutom indikerar de flesta intervjuerna i KISA- projektet att det är nödvändigt att inkludera de regionala aktörerna i samarbetet kring LÖK för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället. De ovannämnda intervjuerna med representanter från åtta kommuner i Uppsala län kompletterades med intervjuer med regionala aktörer: AF, Försäkringskassan, Migrationsverket och landstinget. Delvis var målet med detta att få en objektiv helhetsbild av nuläget vad gäller samverkan från alla parters perspektiv. Delvis är tanken att ta fram praktiska rekommendationer och lösningar för att förbättra förutsättningarna för ett samarbete i implementeringsfasen av KISA-projektet, som är förankrade hos alla inblandade aktörer18. Migrationsverket I juni 2016 var det 3 600 individer inskrivna i systemet på Migrationsverket av vilka ungefär hälften är ensamkommande barn. Migrationsverket är den instans där individens integrationsprocess påbörjas via ett antal aktiviteter som exempelvis kurser i svenska och samhällsinformation, kartläggning och praktik. Migrationsverket i Uppsala län består av asylprövningsenheten för vuxna, asylprövningsenheten för barn, tillståndsenheten som jobbar med familjeanknytning, mottagningsenheten och ett antal boenden över länet. Ett regionalt kansli är ansvarigt för samordningen av insatser i region Mitt. Den 2 november 2016 öppnar Migrationsverket en mottagningsenhet i Uppsala. Därmed får sökande i Uppsala län som tidigare varit hänvisade till Stockholm sina ärenden flyttade från Stockholms mottagningsenhet till Uppsala. Mottagningsenhetens uppdrag är att ansvara för följande aktiviteter inom mottagningsverksamhet:  Anläggningsboende  Eget boende  Bistånd  Tillhandahållande av boende  Organiserad sysselsättning  Bosättning  Barn utan vårdnadshavare  Återvändande  Reception Mottagningsenheten kartlägger individens kompetenser under utredningssamtal som ligger till grund för praktik och skickas vidare till AF inför det första etableringssamtalet via ett gemensamt system. P.g.a. flyktingkrisen 2015 och stor arbetsbelastning på myndigheten har detta arbete legat på is. Sedan den 1 juni 2016 är det en medveten strategi att stoppa kartläggningen helt under en obestämd tidsperiod. Samtidigt pågår det diskussioner med landstinget om att identifiera asylsökande med medicinsk kompetens för att dessa ska kunna lotsas in i SFX-utbildning i tidigt skede. Migrationsverket ska utveckla nya rutiner för att asylsökandes utbildning och arbetslivserfarenhet ska dokumenteras inom en månad från det att personens asylansökan har registrerats. Sedan planerar landstinget att träffa asylsökande på anläggningsboenden för att informera inskrivna om socialstyrelsens process för att få svensk legitimation. Detta då 18 Denna rapport är resultat av analysfasen som pågår fr.o.m. februari 2016 t.o.m. oktober 2016. Rapporten ska ligga till grund för implementeringsfasen som startar den 1 november 2016 och ska pågå i två år.
  30. 30. socialstyrelsens process för att få svensk legitimation är möjlig att påbörja redan innan svaret kommit gällande uppehållstillstånd, då är den inte avhängig uppehållstillstånd/personnummer. Om detta görs snarast möjligt tjänar individen tid, och arbetsgivare får snabbare nya medarbetare.19 Praktik är en av de viktigaste integrationsinsatserna för individen och informationen om praktik i form av en rapport ska vara tillgänglig för AF för att man ska kunna jobba vidare på samma spår i etableringsuppdraget. Praktik ges till dem som har stor sannolikhet att få tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. Det ingår i utredningshemmets uppdrag. Handläggare som är ansvarig för uppsökande verksamhet för att hitta praktikplatser jobbar proaktivt genom att etablera kontakter med arbetsgivare enligt den information hen har fått genom kartläggningen och från individen. Ett avtal skrivs på med arbetsgivaren för tre månader i taget, med möjlighet till förlängning. Migrationsverket har kommit överens med Skatteverket om trepartssamtal vid överlämningar av individen när hen har fått uppehållstillstånd. Det kan gagna individen om AF deltar i detta samtal genom att AF både tar emot information om individens aktiviteter på Migrationsverket och informerar individen om nästa steg som AF är ansvarig för. Rekommendationer från Migrationsverkets sida är framförallt praktiska lösningar kring effektivare samverkan som kan implementeras i KISA-projektet: 1. Anordnande av studiebesök och möten för erfarenhetsutbyte mellan kommuner och regionala parter att få bättre förståelse för varandras ansvarsområden. 2. Utveckling av en kontaktlista som kontinuerligt uppdateras med direkta telefonnummer och e-post på en operativ nivå, så att handläggare lätt kan komma i kontakt med varandra. 3. Att utvidga trepartssamtal mellan individen, Migrationsverket och Skatteverket till fyrpartsamtal genom att inkludera AF. 4. Höja medvetenheten bland personal som arbetar med kartläggning på mottagningsenheten samt andra inblandade om vikten av att fylla i den gemensamma databasen mellan AF och Migrationsverket. 5. Utveckling av en rutin där etableringshandläggare kan informera individer om etableringsaktiviteter redan på anläggningsboenden. 6. Etablering av bättre rutiner för informationsutbyte mellan boendeteamet, som har direkt kontakt med individer, och utredningshemmet, vilket är ansvarigt för bland annat praktik. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen är en regional aktör som har ett övergripande ansvar för individens etablering samt för samordning av insatser i lokala nätverk. Etableringshandläggare från AF finns på plats i Älvkarleby, Tierp, Uppsala, Enköping och Östhammar (även om den personen inte är på plats vid intervju p.g.a. hälsoskäl). I Håbo och Knivsta finns det ingen lokal närvaro och Heby kommun tillhör etableringen i Västmanlands län med etableringshandläggare i Sala. Det pågående samarbetet i Uppsala kommun bygger framför allt på den befintliga överenskommelsen som ska uppdateras och förtydligas under den närmaste tiden. För tillfället arbetar AF, Uppsala kommun och Landstinget med processkartläggning av insatser för alla organisationer som kommer att ligga till grund för den uppdaterade versionen av LÖK i Uppsala 19 Informationen kommer från dialog med Landstingsrepresentant ansvarig för SFX-delen i KISA-projektet.
  31. 31. kommun. Det pågår förberedelsearbete och workshoppar för att utveckla LÖK i Östhammar och Tierp. Målet är att utveckla LÖK till att bli ett levande arbetsdokument som ständigt uppdateras. Ett av de viktigaste förbättringsområdena som nämndes på intervjun är samordning av insatser kring personer i etableringen med olika typer av ohälsa, både internt och externt. Ett behov finns av att utveckla rutiner kring utredningen av ohälsa och informationsutbyte med kommunen och landstinget. Förut överlämnades sådana fall till kommunen via trepartssamtal men det har upphört p.g.a. tidsbrist hos handläggare. Det finns en resurs på AF som är ansvarig för uppföljning av individer med identifierad ohälsa; utmaningen är att det är svårt att identifiera dem som är gränsfall, till exempel de med post-traumatiskt stressyndrom. Dessutom finns det ett konsultationsforum varannan vecka på AF med arbetsterapeut, socialkonsulent och psykolog. Handläggaren har möjlighet att diskutera sina ärenden med specialister och bestämma vidare insatser. Individen har också möjlighet att besöka detta forum. Specialisterna har kontakt med vårdcentralen och landstinget och slussar individen till rätt avdelning. Utmaningen är att göra forumet mer känt bland handläggare internt så att de använder denna resurs mycket mer. Rekommendationen från AF:s representanter är att specialisterna jobbar proaktivt genom att informera individer i grupp. Samarbetet med arbetsgivare och civilsamhället fungerar bra enligt AF:s representanter. De samarbetar med ett stort antal organisationer och det blir svårt att ta in alla i överenskommelser. Däremot kan man tydliggöra olika forum och former för samarbete med civilsamhället och arbetsgivare i LÖK. Arbetsförmedlingens förslag för vidareutveckling av LÖK i Uppsala län: 1. Tillägg av information om konsultationsforum på AF där individen kan få hjälp av arbetsterapeut, psykolog och socialkonsulent. Specialisterna kan engagera sig i uppsökande verksamhet där de träffar individer i grupp och berättar om symptomen på ohälsa, sitt uppdrag samt sjukvårdssystemet. 2. Att tydliggöra rollen som varje aktör har vad gäller identifiering av ohälsa och rehabiliteringsinsatser, och att skapa kontaktytor för samarbete kring personer med ohälsa. 3. Att tydliggöra kommunens och landstingets uppdrag som stora arbetsgivare som kan förse individen med praktik och jobb. 4. Utbildning i IGMA-modell och samarbete kring etableringsuppdraget kan läggas in i verktygslåda på AF centralt och erbjudas i samband med utbildning för nyanställda. 5. LÖK bör beskriva konkreta rutiner som fungerar, speciellt vad gäller informationsutbyte och gemensam planering/uppföljning. 6. Utveckling av en regional överenskommelse för Uppsala län för att involvera regionala aktörer som landstinget, Försäkringskassan och Migrationsverket, som bara finns representerade i vissa LÖK. Vid intervjun listade arbetsförmedlarna konkreta rekommendationer som kan underlätta och effektivisera samarbetet kring etableringen: 1. Att etablera effektivare samverkan på operativ nivå med Försäkringskassan enligt överenskommelse i LÖK. Försäkringskassan och Skatteverket kan arbeta mer proaktivt genom att gå ut och informera individer om sina aktiviteter och sitt ansvar. I nuläget sker endast
  32. 32. kommunikation mellan AF och Försäkringskassan via blanketter där etableringshandläggare kryssar i vilka bidrag individen har rätt till. 2. Att etablera rutiner kring samarbetet med Försäkringskassan kring rehabiliteringsinsatser. 3. Att etablera smidigare samarbete med landstinget kring läkarutlåtanden som ska komma in till etableringshandläggare så fort som möjligt för att anpassa individens etableringsplan. 4. Att höja medvetandet bland läkare inom landstinget om konsekvenserna av sjukskrivningar för individers etableringsaktiviteter. 5. Att förbättra informationen om landstingens uppdrag, som ska vara tydlig och tillgänglig för individer. Detta arbetar man med i KISA-projektet. 6. Att ge AF tillgång till SFI:s studieplaner för att synkronisera dem med etableringsaktiviteter. Rekommendationen är att synkronisera digitalt istället för att lägga det på individen. 7. Att skapa forum för samarbete och kontinuerlig uppföljning för handläggare i varje kommun. Samarbetet på chefsnivå är redan väl etablerat. 8. Att lyfta LÖK på ett konkret forum på chefsnivå för strategisk uppföljning. 9. Att anordna studieresor och utbildningar om varandras uppdrag för att öka förståelsen för varandras områden. Landstinget Det är Cosmos asyl- och integrationshälsa som är ansvarigt för hälsoundersökningen för asylsökande eller nyanlända i Uppsala län. Besöket kostar inget. Landstinget skickar ett brev till individer som har fått uppehållstillstånd med en tid för hälsoundersökning. Hälsoundersökningen är frivillig. Under samtalet ställs frågor om individens hälsa; landstinget tar prover och informerar om den svenska hälso- och sjukvården. De som arbetar på Cosmos är sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och medicinska sekreterare. De övriga delarna av landstingets sjukvård och tandvård är tillgängliga för nyanlända på samma villkor som för alla folkbokförda personer. Det är svårt för nyanlända att förstå det svenska hälso- och sjukvårdsystemet och landstingets uppdrag. Det behövs tydlig information som finns tillgänglig på lätt svenska. Följaktligen är ett av målen i KISA-projektet att ta fram ett sådant material som kommer att finnas online på 1177. Utmaningen är att se till att individen har fått och förstått denna information, speciellt de som inte kan läsa och har begränsade kunskaper i svenska. Det är individen som bär ansvaret att ge resultatet av undersökningen till sin handläggare på AF, men det finns dock ingen rutin för informationsutbyte mellan organisationerna. Den generella uppfattningen på landstinget kring nyanländas hälsa är att vi behöver integrera dessa individer i den etablerade sjukvården istället för att utveckla separata insatser bara för dem. Rekommendationerna från landstinget för ett effektivare samarbete kring individens hälsoinsatser är följande: 1. Att utbilda handläggare på AF och kommunen gällande landstingets uppdrag, så att de kan ge bättre information till individen vid behov. Denna utbildning kommer att erbjudas i KISA-projektet. 2. Att lägga in hälsoinformation som utvecklas i KISA-projektet i SFI och se till att alla nyanlända får den.
  33. 33. 3. Att utveckla visitkort med länk till hälsoinformationen i KISA-projektet online och göra dem tillgängliga hos flera parter i LÖK-nätverket. Informationen kan också vara en del av introduktionsutbildningen vilken Migrationsverket erbjuder till alla asylsökande eller vid muntligt utredningssamtal för att nå individer i ett tidigt skede. 4. Att anordna studiebesök och möten för erfarenhetsutbyten mellan kommuner och regionala partner för att få bättre förståelse för varandras ansvarsområden. 5. Att utveckla rutiner för att informera kvotflyktingar och personer som kommer på anknytning om hälsosamtalet och stödja individer med anmälan till Cosmos. Försäkringskassan Försäkringskassans uppdrag i etableringen är att betala ut ersättning enligt Arbetsförmedlingens beslut och även att besluta om eventuella behovsprövade tilläggsersättningar. Det är en rent administrativ uppgift. Nyanlända räknas inte som en separat målgrupp för Försäkringskassan, eftersom de får sin ersättning som alla andra kunder om de uppfyller kriterier enligt regelverket. Den enda skillnaden är att det finns möjlighet att boka en tolk vid behov. Försäkringskassans andra uppdrag i etableringen är att ge generell information om myndigheten och vilka ersättningar som finns. De driver servicekontor i samarbete med Skatteverket och Pensionsmyndigheten. I Uppsala är det Skatteverket som har huvudansvaret för Servicekontoret men det är olika på olika orter vem som är huvudman, eftersom Skatteverket är mycket mer involverad i etableringen när det kommer till folkbokföring och andra aktiviteter. Det betyder inte att det alltid är Skatteverket som är huvudman för servicekontoren. Man handlägger inga försäkringskasseärenden på servicekontoret. Personalen ger övergripande information ”på broschyrnivå” om myndigheten och ersättningar, och kan boka ett möte med handläggare på Försäkringskassan. De kan också hjälpa till att fylla i blanketter. Försäkringskassan arbetar målmedvetet med samverkan på en övergripande nivå. Det finns två samverkansansvariga i Uppsala län som arbetar med internt och externt samarbete kring bl.a. etableringsuppdraget. De sitter med i olika forum, bl.a. forum för en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala län som drivs av Regionförbundet. Samverkansansvariga var med i framtagandet av den lokala överenskommelsen i några av Uppsala läns kommuner. Utmaningen är att informationen når ut från den strategiska nivån till handläggarnivå eftersom samverkan på en operativ nivå upplevs som begränsad. Tidigare hade Försäkringskassan informationsuppdrag där speciellt utsedda handläggare hade möjlighet att åka ut till kommunerna och informera deltagare inom ramen för samhällsinformationen eller i andra sammanhang, men det var bara en av åtta kommuner i länet som efterfrågade ett sådant stöd. Representanten från Försäkringskassan upplever inte att LÖK har påverkat detta samarbete med Försäkringskassan på något märkbart sätt. Nu har Försäkringskassan centralt bestämt att ge information via hemsidan och tekniska hjälpmedel istället för att åka ut till kommunerna. Man har valt att satsa på lättillgänglig information på internet för att kunna stötta fler. Det är handläggare på kommunen och AF som har skyldighet att informera individen och med hjälp av Försäkringskassans hemsida kan ge övergripande information. Om det inte är tillräckligt kan man hänvisa individer till

×