Presentation som gjordes av Henrik Mikko , SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 23 oktober 2014 i Luleå.

1. Grundvattnets sårbarhet och
vattenskyddsområden
Henrik Mikko
henrik.mikko@sgu.se
018-179213

2. Vattenförsörjningen i Sverige idag
Kommunal dricksvattenförsörjning baseras på:
• Ytvatten, 50%
• Grundvatten, 50 % varav 25 % är konstgjord
grundvattenbildning
Enskild dricksvattenförsörjning, drygt 1 miljon
• I huvudsak baserat på grundvatten, grävda/borrade
brunnar
Fritidshusboende,
• ytterligare drygt 1 miljon
Vattentäktsarkivet innehåller
information om alla större vattentäkter

3. Grundvattenmagasin
• Ett grundvattenmagasin är
en geologisk formation (t.ex.
en rullstensås) med en
sammanhängande
grundvattenzon.
• Magasinen kan vara stora,
t ex i våra rullstensåsar, eller
små som i morän.

4.  Sand- och grusavlagringar (rullstensåsar)
 Sedimentär berggrund
 Andra tillgångar; i urberg och i morän
Grundvattenförekomst, pot. uttag
Isälvsavlagring, >125 l/s
Isälvsavlagring, 25 - 125 l/s
Sedimentär berggrund, > 150 l/s
Större grundvattenförekomster
Källa: Nationalatlasen
Förekomsten av större
grundvattenmagasin
lämpliga för stora uttag är
begränsade
Vissa områden i Sverige är
bristområden på större
grundvattenmagasin
Grundvattentillgångar i Sverige

5. Möjligheten till vattenuttag styrs även av
vattenkvaliteten
Naturliga förhållanden
• Järn
• Mangan
• Hårt vatten
• Salt grundvatten
• pH, alkalinitet
• Radon, Uran
• Svavelväte
• Fluorid
• Arsenik
• Kadmium
Påverkade förhållanden
• Trafikolyckor - Petroleumprodukter,
diverse industrikemikalier, mm
• Vägar - Vägsalt, Metaller, PAH, mm
• Avlopp - Kväveföreningar, Fosfat
• Jord/skogsbruk - Nitrat,
Bekämpningsmedel, Humus, mm

6. Inströmningsområde
Utströmningsområde

7. Grundvattnets
sårbarhet
Foto Lena Blad

8. 1 droppe diesel ger
smakförändringar på
1 m3 vatten

9. Geologin styr sårbarheten
Hög genomsläpplighet - hög
sårbarhet
Kristallina berggrundens
spricksystem - mycket
sårbart
Finkorniga sediment - låg
genomsläpplighet, låg
sårbarhet
Moränmark – måttlig och
varierande
genomsläpplighet, måttlig
sårbarhet
Hög
sårbarhet
Låg
Sårbarhet
Måttlig
sårbarhet

10. Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om
tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför
grundvattenytan
• Från NV rapport 4852, Bedömning av
grundvattnets sårbarhet.
1 m 5 m 10 m
Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h
Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år
Lera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -
Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år
Torv 1 - 100 m/år > 1 d - -
Jordart Vattenhastighet
Djup till grundvattenytan
Tid till grundvattenytan

11. Uppskattning av strömningshastighet i olika kornstorlekar i den
mättade zonen

12. Spridningen av en förorening beror av
• Utsläppt förorening och mängd
• Läget för utsläppet i terrängen
• Jordartens genomsläpplighet
• Avståndet till grundvattenytan
• Grundvattnets strömningsriktning
• Grundvattnets strömningshastighet
• Grundvattenmagasinets storlek
Egenskaper som styr grundvattnets sårbarhet!

13. Viktiga faktorer vid olyckor
Tiden för vertikal transport mellan utsläppspunkt och grundvattenytan
Tiden för horisontell transport mellan utsläppspunkt och vattentäkt i händelse av att
föroreningen nått grundvattnet
”4 meters regeln”, möjligheten att sanera snabbt
Infiltration av föroreningar till bergets spricksystem, sanering i stort sett omöjlig
Om sanering inte hinner utföras innan föroreningen når grundvattenzonen måste en väl
tilltagen uppehållstid mellan utsläppspunkt och vattentäkt finnas för att kunna åtgärda
föroreningen innan den når vattentäkten

14. Viktiga sårbarhetsfaktorer
• Topografin antyder grundvattenytans läge,
gäller ej Isälvsavlagringar
• Vegetationen ger indikation på
inströmning resp utströmningsområde
• Hårdgjorda ytor
• Extra sårbara områden, t ex där
jordmånsprofilen tagits bort och
fastläggningen är reducerad (grustag,
vägdiken, urban mark)
• Vattentäkter, skyddsområdesskyltar och
grundvattenrör
• Enskilda fastigheter, ev. med egen brunn
• Tätskikt, geomembran längs vägen
• Andra skyddsvärden (kultur, natur etc)

15. Att tänka på:
 Finns en beredskapsplan? Vad är min roll? (se nästa bild)
Ta snabbt reda på utsläppets storlek.
Viktigt för bedömning av hur snabbt åtgärder behöver utföras.
 Ta snabbt reda på jordartsförhållanden och djupet till
grundvattnet.
Viktigt för bedömning av hur snabbt utsläppet sprider sig i mark och
ner till grundvattnet. Rör det sig om minuter/timmar eller
veckor/månader?
Ta hand om fri fas på/i jorden så fort det är möjligt.
Pumpa, sug eller med absorberande medel.
Kontrollera alternativa spridningsvägar
(t ex ledningsgravar, ledningar, brunnar etc.).
Det är lättare att sanera jord än grundvatten
(och en mindre volym än en större).
Snabb åtgärd, t ex bortgrävning, av jord innan föroreningen sprids är
att föredra. Spridning av förorening ger en större volym jord och
grundvatten att sanera, dessutom på en djupare nivå. Kostsamt!
Försiktighet vid hantering av klass 1 produkter (t ex bensin).
Explosionsrisk, inandning av ångor, hudkontakt.

16. Roller vid en sanering
Roll/uppgift:
• Ställer åtgärdskrav
(skall inte leda saneringsarbetet)
• Saneringsledning/
saneringsåtgärder i akut skede
• Saneringsåtgärder efter akut
skede
• Saneringsledning
(efter akut skede), provtagning,
miljökontroll, kontrollprogram,
myndighetskontakter,
saneringsrapport
• Beställare av provtagning,
saneringsledning och
saneringsåtgärder
Utförs av:
• Tillsynsmyndighet (oftast miljökontor,
länsstyrelsen vid större utsläpp/olyckor)
• Räddningstjänsten (LSO)
• Saneringsentreprenör
• Miljökonsult
• Förorenaren eller dennes
försäkringsbolag (restvärdesledare) –
eller kronofogde/tillsynsmyndighet
(”verkställighet/ rättelse på den felandes
bekostnad”)

17. Vattenskyddsområde
Vattentäktszon kring brunnen/brunnarna
Primär skyddszon, inströmningsområde 100 dygn
Sekundär skyddszon, 1 års uppehållstid
Tertiär skyddzon,
resterande
tillrinningsområde

18. Underlag vattenskyddsområden
och dess tillsyn

19. SGUs roll i arbetet med vattenskyddsområden
3. Tillhandahålla geologisk information - underlagsmaterial för
vattenskyddsområden
1. Ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god
kvalitet
2. Svara på remisser om vattenskyddsområden (enl. 26 § förordning
1998:1252 om områdesskydd enligt miljöbalken)

20. Underlagsinformation - tillgänglig via SGU
• Kartmaterial, både digitalt och tryckt, bland annat
Mäktiga finsediment
grundvattentillgångar
kan finnas
Mindre goda uttagsmöjligheter
i urberg
Mycket stor
grundvattentillgång
i jordlager
Grundvattnets
strömningsriktning
Grundvattennivå
Mycket stor
grundvattentillgång
under täta
jordlager
• grundvatten

21. Insamling av
jordartgeologisk
information i fält

22. Flygbildstolkning och digitalisering

23. Jordartskartor – olika skalor,
olika noggrannhet
Regional nivå 1:250 000
noggrannhet ca 250 m
Regional nivå 1:50 000 - 1:100 000
noggrannhet ca 50-200 m
Lokal nivå 1:50 000
noggrannhet ca 50 m

24. Jordartskartor i olika skalor
Framkomlighet
Bärighet
Nationell
1: 1 milj
Regional
1:50000-100 000
Lokal
1:25000-50 000

25. Vad kan man förvänta sig på
djupet?
Färgsättning enligt SGUs jordartkartor

26. Information - tillgänglig via SGU
• Databaser, t.ex.
• brunnsarkivet
• parameterdatabasen
• geofysik (ex seismik, markradar, resistivitet, VLF)
• jorddjup
• grundvattennivåer
• geolagret

27. Brunnsarkivet 539000 brunnar
Med djup till berg
Jorddjup lagerföljdsuppgifter 38000
Jorddjupsmodell över hela Sverige

28. Planering =
Grunden till en hållbar utveckling

29. Uppgifter från Brunnsarkivet:
Nordanstig, Hudiksvall och Sverige
Hushållsbrunnar:
Antal Kapacitet(l/h) Brunnsdjup(m) Jorddjup(m)
Nordanstig 302 450 99 10
Hudiksvall 549 580 80 10
Sverige 135000 600 72 3
Bergvärme:
Antal Kapacitet(l/h) Brunnsdjup(m) Jorddjup(m)
Nordanstig 500 (400) 160 10
Hudiksvall 1798 (600) 160 9
Sverige 280000 (600) 150 3

30. Uppgifter från Brunnsarkivet: Skillnader
i bergart

31. Skillnader mellan
grävda och
borrade brunnar:
Klorid
Djupare brunnar - ökad risk för
salt grundvatten?

32. Bra vatten
Dåligt vatten
Vattenbrunn(berg) med bra
vattenkvalitet
Ny, djup brunn i närheten (t ex
bergvärme) ger dålig vattenkvalitet

33. Bra vatten
Vattenbrunn(berg) med bra
vattenkvalitet
Ny, brunn i närheten med dålig
tätning ger dålig vattenkvalitet
Dålig tätning
Dåligt vatten

34. Kvalitetsproblem med vattenförsörjning
• Kvalitet (mikroorganismer, kemi)
• Kvantitet (låga grundvattennivåer - störst behov)
som kan kopplas till:
• Mänsklig påverkan
• Naturliga orsaker

35. Skillnader mellan grävda och borrade
brunnar - kvalitet
Grävda brunnar:
Ofta känsliga för mänsklig påverkan (främst
mikroorganismer, nitrat, nitrit,
bekämpningsmedel…)
Bergborrade brunnar:
Vanligt med naturligt orsakade problem (radon,
arsenik, uran, fluorid, klorid….)

36. Skillnader mellan grävda och borrade
brunnar - kvantitet
Grävda brunnar:
Grunda grävda brunnar känsliga för torka/låga
grundvattennivåer; sommartorka i söder,
vintertorka i norr
Bergborrade brunnar:
Bergborrade brunnar i låglänta/kustnära områden
indirekt känsliga pga. samband mellan låga nivåer
och höga kloridhalter

37. Mindre än var 5:e brunn har problemfritt vatten
Är vattnet tjänligt?
< 1/5 JA
3/5 JA, men med anmärkning
> 1/5 NEJ

38. Avloppsvatten: Från avlopp till vattentäkt,
från grundvatten till ytvatten
• Fosfor
• Nitrat
• Organiska ämnen
• Bakterier, virus & parasiter
• Läkemedel

39. Att tänka på vid handläggning av
tillstånd och dispenser
• Varje plats är unik, tänk efter varje gång och använd
tillgängligt underlag
• Väg risken för förorening mot värdet på
vattentäkten/vattenförekomsten, (tänk gärna även
regionalt och på framtida vattenbehov)
• Beakta försiktighetsprincipen…
• Verka för att skyddande jordlager hålls intakt

40. Vad är vatten värt, och förstår vi värdet?
• Stor vattentäkt 1100 MSEK
• Mindre vattentäkt 100 MSEK
• Stora samhällskostnader vid störningar 100-500
MSEK (rapport 7, 2009 VAS-rådet)

41. Vattenförsörjning, materialförsörjning
eller bara ett bra ställe att bo på?