O slideshow foi denunciado.
Utilizamos seu perfil e dados de atividades no LinkedIn para personalizar e exibir anúncios mais relevantes. Altere suas preferências de anúncios quando desejar.
Ingenjörsgeologisk information i 
infrastrukturprojekt 
Robert Sturk 
Engineering Manager/Technical Advisor 
Skanska Sveri...
Affärsverksamheten – Marknaden 
Osäkerhet/Risk Förutsägbarhet 
SKBs bildarkiv
Hur ser undermarksbranschen ut idag? 
- Internationell konkurrens – många nya aktörer 
- Pressade priser, begränsad lönsam...
Stora infrastrukturprojekt 
Kostnader är starkt kopplade till ingenjörsgeologiska risker (jord, 
berg, vatten) 
Inte ovanl...
Geoinformation utgör en central del i 
projekten 
Länken mellan geoinformation och de 
affärsmässiga aspekterna är den 
in...
En ”het” och aktuell fråga…….
Hur används prognosen i projektet? 
− Projektering 
− Metodval och kostnadsbedömning 
− Planering av tunneldrift 
− Beslut...
Våra främsta utmaningar med att skapa en 
bra ingenjörsgeologisk prognos 
− Att omsätta geologisk kunskap och förståelse t...
”Ingenjörsgeologiska sanningar” 
Kvalitet inte kvantitet 
Analysera nyttan av information 
Geologin i centrum 
Kombinerad ...
Kvalitet inte kvantitet 
10
Analysera nyttan av information 
− Value of Information Analysis (VOIA), osäkerhetsmått 
− Uppdatering med ny och tillkomm...
Geologin i centrum 
Geological regimes/domains 
12 
a) sedimentary rock, sub-horizontal layers 
c) igneous rock with weakn...
Kombinerad tolkning och presentation av data 
13
Initiativ till förbättringar 
− ”Nya” kontraktsformer 
− Totalentreprenader 
− ECI 
− Incitamentsavtal, Fast pris + regler...
Slutord 
− Beslutorienterad informationsinhämtning 
− Mekanismer för att hantera osäkerhet + tillkommande info 
− Hänsyn t...
Ingenjörsgeologisk information i infrastrukturprojekt, Robert Sturk, Skanska Sverige AB
Próximos SlideShares
Carregando em…5
×

Ingenjörsgeologisk information i infrastrukturprojekt, Robert Sturk, Skanska Sverige AB

569 visualizações

Publicada em

Byggande i och med material där förhållandena och egenskaperna är osäkra, såsom jord och berg, innebär att också byggkostnaderna blir osäkra. Det rimmar dåligt med vårt kvartalsrapportstyrda sätt att driva affärsverksamhet där förutsägbarhet är det viktigaste ledordet. Detta påverkar entreprenörer, konsulter och beställare inom infrastrukturbyggande. I stora projekt blir därför den geologiska och hydrogeologiska informationen, eller bristen på denna, en nyckelfaktor. En under ett halvsekel oavbruten diskussion om hur man bäst bör hantera den här situationen har påverkat utvecklingen både i branschen och i forskningen. Det resulterar i fler kontrakts- och regleringsformer,
diskussioner om riskfördelning mellan parter och inte minst hur man kan minska osäkerheten kring jord-, berg- och vattenfrågor genom att bättre hantera geoinformation. Det finns i detta sammanhang några ingenjörsgeologiska ”sanningar” som börjar få genomslag i infrastrukturprojekten. En överblick över den forskning som utförts under de
senaste decennierna pekar tydligt på att: Kvalitet i geoundersökningar är bättre än kvantitet vilket innebär att man bör tillämpa en beslutsstyrd informationsinhämtning; Att nyttan med befintlig information analyseras och modeller uppdateras med ny och tillkommande information. Dessa ”sanningar” används också i kombination med ett antal ”nya” kontraktuella mekanismer. Föredraget kommer att resonera kring detta samt ge konkreta exempel från några aktuella infrastrukturprojekt

Publicada em: Ciências
  • Seja o primeiro a comentar

Ingenjörsgeologisk information i infrastrukturprojekt, Robert Sturk, Skanska Sverige AB

  1. 1. Ingenjörsgeologisk information i infrastrukturprojekt Robert Sturk Engineering Manager/Technical Advisor Skanska Sverige AB
  2. 2. Affärsverksamheten – Marknaden Osäkerhet/Risk Förutsägbarhet SKBs bildarkiv
  3. 3. Hur ser undermarksbranschen ut idag? - Internationell konkurrens – många nya aktörer - Pressade priser, begränsad lönsamhet, konkurser/försäljning - Höga risker, företag försiktiga - Stora kommande investeringar - Ökad samverkan 3
  4. 4. Stora infrastrukturprojekt Kostnader är starkt kopplade till ingenjörsgeologiska risker (jord, berg, vatten) Inte ovanligt med kostnadsökningar Ju mindre osäkerhet desto bättre kostnadskalkyler Iterativ process med tillkommande information 4
  5. 5. Geoinformation utgör en central del i projekten Länken mellan geoinformation och de affärsmässiga aspekterna är den ingenjörsgeologiska prognosen
  6. 6. En ”het” och aktuell fråga…….
  7. 7. Hur används prognosen i projektet? − Projektering − Metodval och kostnadsbedömning − Planering av tunneldrift − Beslut kopplade till förstärkning och grundvattenkontroll − Grund för relationshandling − Fördelning av risker − Kostnadsreglering, kontraktuellt ansvar − Geotechnical Baseline Report (GBR) 7
  8. 8. Våra främsta utmaningar med att skapa en bra ingenjörsgeologisk prognos − Att omsätta geologisk kunskap och förståelse till användbara termer och siffror − Göra rätt kompromisser – rätt information − Förstå osäkerheterna − Våga ta plats i beslutsprocessen (inte skylla på att vi inte får vara med) − Kommunicera på ”rätt” sätt 8
  9. 9. ”Ingenjörsgeologiska sanningar” Kvalitet inte kvantitet Analysera nyttan av information Geologin i centrum Kombinerad tolkning och presentation av geodata Branschinitiativ att bli bättre
  10. 10. Kvalitet inte kvantitet 10
  11. 11. Analysera nyttan av information − Value of Information Analysis (VOIA), osäkerhetsmått − Uppdatering med ny och tillkommande information − Observationsmetoden Miriam Zetterlund 2014 11
  12. 12. Geologin i centrum Geological regimes/domains 12 a) sedimentary rock, sub-horizontal layers c) igneous rock with weakness zones d) sub-horizontal border, weathering/soil cover e) metamorphic rock b) sedimentary rock, sub-vertical layers Sara Kvartsberg 2013 Robert Sturk 1998
  13. 13. Kombinerad tolkning och presentation av data 13
  14. 14. Initiativ till förbättringar − ”Nya” kontraktsformer − Totalentreprenader − ECI − Incitamentsavtal, Fast pris + reglerbara mängder − Samverkan/Partnering − Upphandling med ”mjuka” parametrar − Geotechnical Baseline 14
  15. 15. Slutord − Beslutorienterad informationsinhämtning − Mekanismer för att hantera osäkerhet + tillkommande info − Hänsyn till skalan, och i någon mån till metod − Olika frågeställningar och därmed olika upplösning i olika projektskeden − Öka samverkan mellan alla aktörer 15

×