SlideShare a Scribd company logo
1 of 13
Download to read offline
Grundvatten i ett förändrat klimat
Emil Vikberg, SGU
Emil.vikberg@sgu.se
Allmänt om klimatförändringarna
Hur påverkar de Sverige
• Havsnivåhöjning
• Temperatur
• Nederbörd
• Vattentillgången (ytavrinning)
Mer information finns på www.smhi.se
SGU rapporter
• SGU har tagit fram främst två rapporter som belyser ämnet:
– Grundvattennivåer och vattenförsörjning i ett förändrat klimat
– Klimatets påverkan på koncentrationer av kemiska ämnen i
grundvattnet
främst inriktat mot små magasin d.v.s moränområden
Metod grundvattennivåer
• Grundvattennivåerna har modellerats med hjälp av en
modifierad HBV-modell (SMHI)
• 14 stationer ur SGUs Grundvattennät
• Kalibrering med värden från PTHBV – databasen (SMHI) samt
nivåer ur SGUs Grundvattennät
• Nedskalade klimatscenarier (äldre) som drivdata för framtida
nivåer
Metod grundvattenkemi
• Samband mellan grundvattennivåer och halter på olika
parametrar
• Koppling mellan nivå- och kemistationer
• Linjär regressionsanalys med grundvattennivå som
oberoende variabel och olika kemiska ämnen som
beroende variabler
• Beräknad riktningskoefficient samt intercept användes sedan för
att beräkna framtida grundvattenkemi för ett antal rör
Vad säger resultatet
- nivåförändringar?
Grundvattennätet station 72024
Perioden 1961-1990
-3.5
-3.0
-2.5
-2.0
-1.5
-1.0
-0.5
0.0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Grundvattennätet station 72024
Perioden 2071-2100
-3.5
-3.0
-2.5
-2.0
-1.5
-1.0
-0.5
0.0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Vad säger resultatet
– regimförändringar?
Grundvattennätet station 72024
Differens mellan perioderna
-1.5
-1.0
-0.5
0.0
0.5
1.0
1.5
J F M A M J J A S O N D
Grundvattennätet station 72024
Perioden 2071-2100
-3.2
-3.0
-2.8
-2.6
-2.4
-2.2
-2.0
-1.8
-1.6
-1.4
-1.2
-1.0
-0.8
-0.6
-0.4
-0.2
0.0
J F M A M J J A S O N D
Grundvattennätet station 72024
Perioden 1961-1990
-3.2
-3.0
-2.8
-2.6
-2.4
-2.2
-2.0
-1.8
-1.6
-1.4
-1.2
-1.0
-0.8
-0.6
-0.4
-0.2
0.0
J F M A M J J A S O N D
Vad säger resultatet
– grundvattenkemin?
Flera faktorer som påverkar
grundvattnets kemi
• Förändringar i grundvattnets flödesriktningar
• Ändrat utbyte mellan yt- och grundvatten
• Förlängda odlingsperioder  ökat användande av
bekämpningsmedel
• Längre perioder utan återfyllnad av grundvattenmagasinen
Slutsatser
• Ökad nederbörd ger ökad grundvattenbildning i större delen av landet. I de större
grundvattenmagasinen, dvs. sand- och grusåsarna, skulle grundvattennivåerna kunna stiga med
någon eller några 10-tals cm. I de sydöstra delarna av landet kan däremot grundvattennivåerna
sjunka på grund av en minskad grundvattenbildning. I denna region är grundvattenbildningen liten
redan idag.
• Högre grundvattennivåer under början på året eftersom nederbörd faller som regn istället för som
snö.
• Tidigare snösmältning ger höga nivåer tidigare på våren vilket leder till att avsänkningsperioden fram
till höstregnen blir längre. Detta medför att grundvattennivåerna under sommar och tidig höst kan bli
lägre.
• Under årets sista månader bedöms nivåerna vara oförändrade i framtiden, trots att nivåerna tidigare
under hösten ligger under dagens nivåer. Den nederbörd som idag kommer i form av tidig snö
kommer istället i form av regn och kan därför bidra till att grundvattennivåerna stiger.
Vattenförsörjning och klimatförändringar
Hur påverkar klimatförändringarna vattenförsörjningen
• Vilka förutsättningar har vi idag?
• Hur påverkas de?
• Har vi bra planering?
• Har vi bra skydd?
• Klarar vi extremväder idag?
Klimatförändringar i planarbetet
• Viktigt med Vattenförsörjningplaner och då även ta hänsyn till
klimatförändringarna
• Länsstyrelsernas vägledning Klimatanpassning i fysisk planering ger en
bra ingång över vad man bör ta hänsyn till i den fysiska planeringen
Information finns på SGU.se men även på klimatanpassningsportalen.se
Tack för uppmärksamheten!

More Related Content

What's hot

What's hot (17)

Grundvattennivåer - Bo Thunholm
Grundvattennivåer - Bo ThunholmGrundvattennivåer - Bo Thunholm
Grundvattennivåer - Bo Thunholm
 
The Greenland Analogue Project. Lillemor Claesson Liljedahl, SKB
The Greenland Analogue Project. Lillemor Claesson Liljedahl, SKBThe Greenland Analogue Project. Lillemor Claesson Liljedahl, SKB
The Greenland Analogue Project. Lillemor Claesson Liljedahl, SKB
 
Session 70 Håkan Persson
Session 70 Håkan PerssonSession 70 Håkan Persson
Session 70 Håkan Persson
 
Vattenförsörjning i ett regionalt perspektiv. Sven Andersson, länsstyrelsen i...
Vattenförsörjning i ett regionalt perspektiv. Sven Andersson, länsstyrelsen i...Vattenförsörjning i ett regionalt perspektiv. Sven Andersson, länsstyrelsen i...
Vattenförsörjning i ett regionalt perspektiv. Sven Andersson, länsstyrelsen i...
 
Vierth transportforum 20140108a
Vierth transportforum 20140108aVierth transportforum 20140108a
Vierth transportforum 20140108a
 
Magnus Liedholm - Grundvattenbildningens storlek i sandig silt
Magnus Liedholm - Grundvattenbildningens storlek i sandig siltMagnus Liedholm - Grundvattenbildningens storlek i sandig silt
Magnus Liedholm - Grundvattenbildningens storlek i sandig silt
 
Övervakning av låga grundvattennivåer vid vattentäkt – ett praktikfall - Ande...
Övervakning av låga grundvattennivåer vid vattentäkt – ett praktikfall - Ande...Övervakning av låga grundvattennivåer vid vattentäkt – ett praktikfall - Ande...
Övervakning av låga grundvattennivåer vid vattentäkt – ett praktikfall - Ande...
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
Aktuellt inom vattenförvaltningen
Aktuellt inom vattenförvaltningenAktuellt inom vattenförvaltningen
Aktuellt inom vattenförvaltningen
 
Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...
Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...
Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...
 
Grundvattenbildning och grundvattentillgång nu och i framtiden - Mattias Gust...
Grundvattenbildning och grundvattentillgång nu och i framtiden - Mattias Gust...Grundvattenbildning och grundvattentillgång nu och i framtiden - Mattias Gust...
Grundvattenbildning och grundvattentillgång nu och i framtiden - Mattias Gust...
 
Hur beräknar man k från SGUs brunnsarkiv - Ellinor Ryd
Hur beräknar man k från SGUs brunnsarkiv - Ellinor RydHur beräknar man k från SGUs brunnsarkiv - Ellinor Ryd
Hur beräknar man k från SGUs brunnsarkiv - Ellinor Ryd
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Vattentäktsarkivet
VattentäktsarkivetVattentäktsarkivet
Vattentäktsarkivet
 
Grundvattennivåer och avlopp, Bo Thunholm
Grundvattennivåer och avlopp, Bo ThunholmGrundvattennivåer och avlopp, Bo Thunholm
Grundvattennivåer och avlopp, Bo Thunholm
 
Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...
Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...
Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...
 
Grundvatten - tillstånd, anmälan och tillsyn, Björn Holgersson
Grundvatten - tillstånd, anmälan och tillsyn, Björn HolgerssonGrundvatten - tillstånd, anmälan och tillsyn, Björn Holgersson
Grundvatten - tillstånd, anmälan och tillsyn, Björn Holgersson
 

More from Geological Survey of Sweden

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 
David Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellenDavid Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellen
 
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-SverigeCharlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
 

Förändrat klimat

  • 1. Grundvatten i ett förändrat klimat Emil Vikberg, SGU Emil.vikberg@sgu.se
  • 2. Allmänt om klimatförändringarna Hur påverkar de Sverige • Havsnivåhöjning • Temperatur • Nederbörd • Vattentillgången (ytavrinning) Mer information finns på www.smhi.se
  • 3. SGU rapporter • SGU har tagit fram främst två rapporter som belyser ämnet: – Grundvattennivåer och vattenförsörjning i ett förändrat klimat – Klimatets påverkan på koncentrationer av kemiska ämnen i grundvattnet främst inriktat mot små magasin d.v.s moränområden
  • 4. Metod grundvattennivåer • Grundvattennivåerna har modellerats med hjälp av en modifierad HBV-modell (SMHI) • 14 stationer ur SGUs Grundvattennät • Kalibrering med värden från PTHBV – databasen (SMHI) samt nivåer ur SGUs Grundvattennät • Nedskalade klimatscenarier (äldre) som drivdata för framtida nivåer
  • 5. Metod grundvattenkemi • Samband mellan grundvattennivåer och halter på olika parametrar • Koppling mellan nivå- och kemistationer • Linjär regressionsanalys med grundvattennivå som oberoende variabel och olika kemiska ämnen som beroende variabler • Beräknad riktningskoefficient samt intercept användes sedan för att beräkna framtida grundvattenkemi för ett antal rör
  • 6. Vad säger resultatet - nivåförändringar? Grundvattennätet station 72024 Perioden 1961-1990 -3.5 -3.0 -2.5 -2.0 -1.5 -1.0 -0.5 0.0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Grundvattennätet station 72024 Perioden 2071-2100 -3.5 -3.0 -2.5 -2.0 -1.5 -1.0 -0.5 0.0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
  • 7. Vad säger resultatet – regimförändringar? Grundvattennätet station 72024 Differens mellan perioderna -1.5 -1.0 -0.5 0.0 0.5 1.0 1.5 J F M A M J J A S O N D Grundvattennätet station 72024 Perioden 2071-2100 -3.2 -3.0 -2.8 -2.6 -2.4 -2.2 -2.0 -1.8 -1.6 -1.4 -1.2 -1.0 -0.8 -0.6 -0.4 -0.2 0.0 J F M A M J J A S O N D Grundvattennätet station 72024 Perioden 1961-1990 -3.2 -3.0 -2.8 -2.6 -2.4 -2.2 -2.0 -1.8 -1.6 -1.4 -1.2 -1.0 -0.8 -0.6 -0.4 -0.2 0.0 J F M A M J J A S O N D
  • 8. Vad säger resultatet – grundvattenkemin?
  • 9. Flera faktorer som påverkar grundvattnets kemi • Förändringar i grundvattnets flödesriktningar • Ändrat utbyte mellan yt- och grundvatten • Förlängda odlingsperioder  ökat användande av bekämpningsmedel • Längre perioder utan återfyllnad av grundvattenmagasinen
  • 10. Slutsatser • Ökad nederbörd ger ökad grundvattenbildning i större delen av landet. I de större grundvattenmagasinen, dvs. sand- och grusåsarna, skulle grundvattennivåerna kunna stiga med någon eller några 10-tals cm. I de sydöstra delarna av landet kan däremot grundvattennivåerna sjunka på grund av en minskad grundvattenbildning. I denna region är grundvattenbildningen liten redan idag. • Högre grundvattennivåer under början på året eftersom nederbörd faller som regn istället för som snö. • Tidigare snösmältning ger höga nivåer tidigare på våren vilket leder till att avsänkningsperioden fram till höstregnen blir längre. Detta medför att grundvattennivåerna under sommar och tidig höst kan bli lägre. • Under årets sista månader bedöms nivåerna vara oförändrade i framtiden, trots att nivåerna tidigare under hösten ligger under dagens nivåer. Den nederbörd som idag kommer i form av tidig snö kommer istället i form av regn och kan därför bidra till att grundvattennivåerna stiger.
  • 11. Vattenförsörjning och klimatförändringar Hur påverkar klimatförändringarna vattenförsörjningen • Vilka förutsättningar har vi idag? • Hur påverkas de? • Har vi bra planering? • Har vi bra skydd? • Klarar vi extremväder idag?
  • 12. Klimatförändringar i planarbetet • Viktigt med Vattenförsörjningplaner och då även ta hänsyn till klimatförändringarna • Länsstyrelsernas vägledning Klimatanpassning i fysisk planering ger en bra ingång över vad man bör ta hänsyn till i den fysiska planeringen Information finns på SGU.se men även på klimatanpassningsportalen.se