SlideShare a Scribd company logo
1 of 8
Download to read offline
Motverka missbruksproblem!
Rekommendation om förebyggande av alkohol- och drogrelaterade
skador, hantering av missbruksfrågor och vårdhänvisning
på arbetsplatsen
Akava
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC
Finlands Näringsliv EK
KT Kommunarbetsgivarna
Kyrkans arbetsmarknadsverk
Statens arbetsmarknadsverk SAMV
Tjänstemannacentralorganisationen FTFC
Hantering av missbruksfrågor på arbetsplatsen.......................................................................3
1. Förebyggande arbete ...................................................................................................... 4
	 Information och utbildning ...................................................................................... 4
	Arbetsplatsen......................................................................................................... 4
	Företagshälsovården .............................................................................................. 4
2. Hantering av missbruksfrågan ..........................................................................................5
	 Identifiering av läget ................................................................................................5
	 Ingripande i situationen ...........................................................................................5
	 Arbetsgivarens och chefens roll och uppgifter..............................................................5
	 Arbetskamraternas roll och uppgifter..........................................................................5
	 Företagshälsovårdens roller och uppgifter....................................................................6
	 Samverkan och personalens representanter ................................................................6
3. Vårdhänvisning...............................................................................................................7
	 Sökande av vård .....................................................................................................7
	 Vårdhänvisning och hur vården genomförs...................................................................7
	 Utkomstskydd och ersättning av kostnader..................................................................7
	Konfidentialitet .......................................................................................................7
Innehåll
MOTVERKA MISSBRUKSPROBLEM! 3
Hantering av missbruksfrågor på arbetsplatsen
Missbruk av berusningsmedel är ett stort problem på de finländska arbetsplatserna. Denna rekommenda-
tion gäller skadligt bruk av alkohol samt missbruk av läkemedel och droger. Syftet med rekommendationen
är att minska de skador som alkohol och droger orsakar. Rekommendationen kan tillämpas inom såväl den
privata som den offentliga sektorn.
I rekommendationen erbjuds arbetsplatserna metoder för att förebygga och hantera missbruksproblem.
Målet är arbetsplatser som är fria från alkohol- och drogrelaterade problem. Arbetsplatserna sporras till att
i samarbete med personalen utveckla och stärka verksamhetsformer som förebygger alkohol- och drogmiss-
bruk. Särskilt poängteras betydelsen av förebyggande arbete och ingripande i skadligt bruk av alkohol och
missbruk av droger i ett så tidigt skede som möjligt.
Centralorganisationerna rekommenderar en verksamhetsmodell
för alla arbetsplatser för
•	 förebyggande av alkohol- och drogproblem,
•	 hantering av missbruksfrågor och  
•	 hänvisning av missbrukare till vård.
Om man på arbetsplatsen vill att en anställd eller en arbetssökande ska genomgå ett narkotikatest ska
arbetsgivaren ha ett sådant antidrogprogram som avses i 11 § i lagen om företagshälsovård. Denna rekom-
mendation kan användas som stöd då antidrogprogrammet utarbetas.
Arbetsplatsens antidrogprogram och vårdhänvisningspraxis samt andra alkohol- och drogrelaterade frågor
behandlas inom arbetarskyddssamarbetet mellan representanterna för arbetsgivaren och personalen. Till
behandlingen kopplas också företagshälsovårdens sakkunskap. Antidrogprogrammet och övriga planer
som gäller missbruksfrågor kan införas i till exempel arbetarskyddets verksamhetsprogram eller så kan de
utarbetas som separata dokument.
4  MOTVERKA MISSBRUKSPROBLEM!
Förebyggandet av missbruksproblem stöder det gemensamma
arbetet för arbetshälsa och arbetssäkerhet på arbetsplatsen.
Centralt i detta sammanhang är information och utbildning
om missbruksfrågor och ingripande i skadligt bruk av alkohol
och missbruk av andra droger i ett så tidigt skede som möj-
ligt. Informationen och utbildningen tar fasta på alkohol- och
drogrelaterade skador, på att upptäcka missbruk och problem,
ingripa i dem och på möjligheterna till vårdhänvisning.
Information och utbildning
Informationen och utbildningen av personalen syftar till att:
•	 främja sunda och drogfria levnadsvanor
•	 upplysa om de problem och skadeverkningar som ett skad-
ligt bruk av berusningsmedel ger upphov till i arbetslivet
•	 påverka attityderna när det gäller att upptäcka och på ett
öppet och konstruktivt sätt hantera ett skadligt bruk av
berusningsmedel med anknytande problem
•	 sänka tröskeln för att ingripa och ta upp saken  
•	 upplysa om arbetsplatsens gemensamma verksamhets-
former (antidrogprogrammet) så att personalen känner
till och förbinder sig till dem
•	 främja ett direkt och tidigt ingripande i skadligt bruk av
berusningsmedel
•	 arbeta för att missbrukare hänvisas till vård.
Utbildningen bör omfatta hela personalen, och företagshäl-
sovårdens sakkunskap bör utnyttjas i den. Det är viktigt att
särskilt cheferna och personalens representanter introduceras
i arbetsplatsens verksamhetsformer för hantering av miss-
bruksfrågor.
Arbetsplatsen
Arbetsplatsen ska i det dagliga arbetet förbinda sig till en
alkohol- och drogfri arbetskultur. Vid tillställningar på arbets-
platsen undviker man att servera alkohol i större mängder och
det ska vara lätt att tacka nej till alkoholhaltiga drycker. Detta
gäller också tillställningar som arbetsplatsen ordnar på fritiden.
Under några som helst omständigheter ska det inte accepteras
att personer dricker sig berusade. Var och en, såväl chefen
som en anställd, kan föregå med gott exempel för att främja
alkohol- och drogfrihet på arbetsplatsen. Det kan också finnas
en kontaktperson (kontaktperson i missbruksfrågor) på arbets-
platsen som är insatt i saken. Något underförstått godkän-
nande, hemlighetsmakeri och nedvärdering kring alkohol- och
drogmissbruk får inte förekomma på arbetsplatsen. Ett sakligt,
konstruktivt och snabbt ingripande kan ofta förhindra problemet
från att växa sig större.
1 Förebyggande arbete
En arbetsbelastning som upplevs vara alltför tung kan vara
en viktig utlösande faktor för riskanvändning av alkohol och
droger och därigenom för ett växande missbruksproblem. God
organisering och ledning av arbetet förebygger en alltför stor
arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress och därmed upp-
komsten av missbruksproblem.
Företagshälsovården
Företagshälsovården har en lagstadgad skyldighet att främja
förebyggandet av sjukdomar och arbetsoförmåga. Företagshäl-
sovårdens aktiva roll vid förebyggandet av missbruksproblem
är viktig. Arbetsplatserna använder sig av företagshälsovårdens
sakkunskap när information ges och utbildning ordnas. Till fö-
retagshälsovårdens uppgifter, som utfärdats genom förordning,
hör att ge arbetsgivaren och de anställda råd och vägledning
om bland annat förebyggande av alkohol- och drogmissbruk
och om tidig identifiering av missbrukare samt om vård och
hänvisning till vård.
Arbetsplatsens behov vid missbruksrelaterade frågor utreds till
exempel i samband med en arbetsplatsutredning genom dis-
kussioner med arbetsgivarens och personalens representanter.
Företagshälsovården ska på eget initiativ ta upp missbruksfrå-
gorna med arbetsplatsen.
Vid planeringen av det förebyggande arbetet kan företags-
hälsovården med beaktande av integritetsskyddet utnyttja
de uppgifter som finns om förekomsten av riskbeteende och
missbruksproblem. Sådana uppgifter kan företagshälsovården
få tillgång till i samband med hälsoundersökningar och sjukvård
samt genom kontakter från arbetsgivarens sida. Det är också
möjligt att på arbetsplatsen genomföra en enkät bland perso-
nalen om behovet av att behandla missbruksfrågor.
Företagshälsovården ska alltid i samband med hälsoundersök-
ningar och om det behövs också i samband med sjukvård ta upp
missbruksfrågor, till exempel med hjälp av audit-frågeformulär.
Om företagshälsovårdens representant misstänker att det finns
ett missbruksproblem bör den anställde hänvisas till att själv
söka vård. Om missbruket har betydelse då arbetsförmågan
bedöms ska detta vid behov antecknas i läkarintyget.
Företagshälsovården skriver in i sin verksamhetsplan de be-
hövliga åtgärderna för att förebygga, upptäcka och minska
alkohol- och drogrelaterade skadeverkningar på arbetsplatsen.
Målet är också att förebygga kort- och långvarig arbetsoförmåga
till följd av missbruk och eliminera faror som hotar arbetssäker-
heten. Om arbetsplatsen inte har ett särskilt antidrogprogram
kan förfarandena i det förebyggande alkohol- och drogarbetet
införas i företagshälsovårdens verksamhetsplan.
––––––––––
1 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, före-
tagshälsovårdens innehåll samt den utbildning som krävs av yrkesutbildade
personer och sakkunniga (708/2013).
MOTVERKA MISSBRUKSPROBLEM! 5
Identifiering av läget
För att förebygga och behandla de skador som missbruk föror-
sakar är det nödvändigt att upptäcka det skadliga bruket. Detta
kan ta sig olika uttryck och kännetecknen kan vara till exempel:
•	 upprepade förseningar, personen går från arbetsplatsen
för tidigt eller följer inte arbetstiderna i övrigt
•	 sporadisk och plötslig frånvaro från arbetet
•	 upprepade, oväntade byten av arbetsskift på eget initiativ
•	 personen infinner sig eller är berusad eller bakfull på
arbetsplatsen
•	 arbetsprestationen försämras, arbetsuppgifterna försum-
mas och upprepade felaktigheter förekommer
•	 intyg över sjukfrånvaro från olika läkare
•	 cheferna eller sociala situationer på arbetsplatsen undviks
•	 upprepade olycksfall
•	 rattfylla
•	 olovlig korttidsfrånvaro
•	 förändrat eller avvikande beteende eller sinnelag.
Ett skadligt bruk av berusningsmedel kan uppdagas också inom
företagshälsovården i samband med hälsoundersökningar och
sjukvård.
Ett otillåtet bruk av alkohol och droger på arbetsplatsen eller
att en anställd uppträder berusad under arbetstid är allvarliga
överträdelser av de förpliktelser som följer av anställningsför-
hållandet. Missbruket kan också uppfylla kriterierna för brott i
bland annat sådana arbetsuppgifter som gäller trafiksäkerhet.
Ingripande i situationen
Det är viktigt att det finns tydliga och rättvisa tillvägagångs-
sätt för hur arbetsplatsen reagerar på ett missbruksproblem.
Särdragen i respektive fall måste ändå beaktas då man dryftar
vilka åtgärder som ska vidtas. I rekommendationen som gäller
vårdhänvisning beskrivs arbetsplatsen praxis vid vårdhänvisning.
Målet är att saken tas upp i ett tidigt skede och att en even-
tuell vårdhänvisning ges innan missbruket har lett till att den
anställde försummar sina arbetsuppgifter. Detta förutsätter
att missbruksproblemet upptäcks i ett tidigt skede. Saken kan
tas upp på initiativ av chefen, företagshälsovården eller en
arbetskamrat.
Med utgångspunkt i en diskussion med missbrukaren görs
det upp en plan för fortsatta åtgärder och bedöms behovet av
eventuell vård. Företagshälsovården ska vara med och göra
upp planen, bedöma vårdbehovet och följa upp inverkan av
åtgärderna.
Arbetsgivarens och chefens roll och uppgifter
Huvudansvaret för missbruksfrågorna på arbetsplatsen ligger
hos arbetsgivarens representanter, dvs. ledningen och cheferna.
Om man i en persons uppträdande eller arbetsprestationer ser
tecken på ett eventuellt missbruksproblem ska chefen diskutera
med den anställde om praxis och krav på arbetsplatsen och om
eventuella påföljder och vårdmöjligheter. Chefen måste alltid i
egenskap av arbetsgivarens representant försäkra sig om att det
misstänkta eller uppdagade missbruket inte äventyrar arbets-,
kund- eller trafiksäkerheten. En anställd som uppträder berusad
kan avlägsnas från arbetsplatsen.
Om arbetsgivaren misstänker att en anställd är berusad under
arbetstid måste situationen bedömas från fall till fall. I fråga
om olika tester ska gällande bestämmelser och föreskrifter
iakttas. Lagen om integritetsskydd i arbetslivet2
innehåller be-
stämmelser om narkotikatest. Det finns ingen lagstiftning om
alkoholtester i arbetslivet, men det har varit möjligt att komma
överens om sådana på lokal nivå. Praxis kan till exempel vara
att misstanken om alkoholberusning verifieras eller undanröjs
med hjälp av ett frivilligt blåstest.
Om det är oklart huruvida ett missbruksproblem eller någon
annan orsak döljer sig bakom problemen i arbetet, kan den an-
ställde i fråga hänvisas till företagshälsovården för bedömning
av arbetsförmågan och vårdbehovet.
Arbetskamraternas roll och uppgifter
Varje arbetskamrat är skyldig att ge råd och stödja den miss-
brukande personen att söka hjälp och till exempel att ta kontakt
med företagshälsovården eller någon annan yrkesutbildad
person. Om det på arbetsplatsen har utsetts en kontaktperson
i missbruksfrågor, kan arbetskamraterna också be denna person
diskutera med den anställde. Problemet får inte döljas och hem-
lighållas eller stödjas till exempel genom att arbetskamrater ser
till att arbetsuppgifter som missbrukaren försummar blir utförda.
För att vården ska lyckas är det viktigt att en arbetskamrat som
får vård och som återkommer till arbetet efter en vårdperiod
accepteras som en likvärdig medlem på arbetsplatsen. På så
sätt stöder man arbetskamraten att klara sig och återhämta
sig. Arbetsgemenskapen kan också stödja och uppmuntra sin
arbetskamrat till drogfria levnadsvanor och nykterhet.
––––––––––
2 Lag om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) kap.3.
2 Hantering av missbruksfrågan
6  MOTVERKA MISSBRUKSPROBLEM!
Företagshälsovårdens roller och uppgifter
Företagshälsovårdens personal har i uppgift att i samband med
alla patientkontakter bedöma om det finns ett problematiskt
bruk av alkohol och andra droger och vid behov ingripa aktivt i
saken samt ge information och stödja missbrukarvården.
Om företagshälsovården märker att det finns ett missbrukspro-
blem, ska den informera missbrukaren om vårdmöjligheterna
och hänvisa honom eller henne till lämplig vård. Ibland kan
också företagshälsovården själv erbjuda tjänster för behandling
av missbruksproblem. Dessa möjligheter kan avtalas som en
del av avtalet om företagshälsovård.
Företagshälsovården har i uppgift att på chefens begäran be-
döma en anställds arbetsförmåga och vårdbehov samt medverka
till vårdhänvisningen och genomförandet och uppföljningen av
vården.
Samverkan och personalens representanter
De principer som iakttas på arbetsplatsen när det gäller han-
tering av missbruksfrågor, hänvisning till vård och företags-
hälsovårdens roll i frågorna, behandlas i samverkan med alla
personalgrupper. Förtroendemännen, arbetarskyddsombuden
och övriga personalrepresentanter har en central roll vid plane-
ringen och uppföljningen av verksamhetsmodellen.
Vid behandling av ett enskilt fall har arbetsgivaren rätt att med
den missbrukande personens samtycke underrätta personalens
representant om saken. På den anställdes begäran har represen-
tanten rätt att närvara då saken behandlas med arbetsgivaren.
Både personalens och arbetsgivarens representanter är alltid
bundna av tystnadsplikt i frågor som gäller enskilda anställdas
missbruk och vård.
MOTVERKA MISSBRUKSPROBLEM! 7
Sökande av vård
Om den missbrukande personen själv erkänner sitt missbruks-
problem och söker vård bidrar det till goda vårdresultat. Miss-
brukaren stöds i sökandet av vård. Det primära målet är att
sporra missbrukaren att på eget initiativ och frivilligt söka vård.
Vård kan sökas:
•	 på den missbrukandes eget eller familjens initiativ
•	 på initiativ av arbetskamraterna eller arbetsplatsens
kontaktperson i missbruksfrågor
•	 på chefens/arbetsgivarens initiativ
•	 på initiativ av personal inom företagshälsovården.
För att anställda ska kunna hänvisas till och söka vård ska
arbetsplatsen och företagshälsovården ha uppgifter om tillgäng-
liga vårdplatser och vårdformer. Om det på arbetsplatsen finns
en kontaktperson i missbruksfrågor, kan denna också sköta de
praktiska arrangemangen kring vid vårdhänvisningen.
Vården syftar till en lösning av missbruksproblemet, dvs. till
att missbrukarens arbetsförmåga upprätthålls, att han eller
hon har en så god hälsa och social situation som möjligt, att
frånvarotillfällena minskar, arbetsrutinerna återställs och att de
egna och familjens angelägenheter ordnas upp.
I allmänhet omfattar antidrogprogrammet en möjlighet för
missbrukaren att hänvisas till vård. I samband med vårdhän-
visningen kan den anställde också ges en varning för olämpligt
uppträdande eller försummelse av arbetsuppgifterna. Antidrog-
programmet hindrar inte att arbets- eller tjänsteförhållandet
sägs upp i en situation där det finns en laglig grund för det.3
Vårdhänvisning och hur vården genomförs
Om den missbrukande inte på eget initiativ söker vård, ska
arbetsplatsen vidta åtgärder för att hänvisa personen till vård.
I sådana fall ska man komma överens om företagshälsovårdens
roll och om uppföljning av och rapportering om hur vården
framskrider. Hänvisningen till vård kan också ske på initiativ
av företagshälsovården.
Ett skriftligt avtal om vårdhänvisning ska ingås. I avtalet
fastställs vårdenheten, vårdtiden, uppföljningssätten och följ-
derna om personen inte förbinder sig till den överenskomna
vården. Vårdhänvisningsavtalet, samtycket till vård och goda
vårdresultat siktar till att den anställde ska återhämta sig och
anställningen ska fortsätta. Ett exemplar av avtalet ges till den
anställde och ett till hans eller hennes chef.
För att återhämtningen och en fortsatt anställning ska tryg-
gas försöker man hitta en lämplig och tillräcklig vårdform för
den som hänvisas till vård. Vid sidan av personal från före-
tagshälsovården och/eller kontaktpersonen i missbruksfrågor
deltar också arbetsgivarens representant i de praktiska arrang-
emangen. Denne beslutar om rätt till frånvaro från arbetet och
om betalning av lön under sjukdomstiden, såvida vården måste
genomföras under arbetstid. I regel är den tid som används för
missbrukarvård eller vård av andra sjukdomar inte arbetstid.
Enskilda branscher eller arbetsplatser har kunnat ingå avtal om
lön under sådan tid. Vid vård av sjukdomar som gäller alkohol-
eller drogberoende ska de anställda bemötas likvärdigt.
Under vården är det viktigt att följa upp hur den genomförs. Den
anställde som får vård ska följa den vårdplan som överenskom-
mits. Medan vårdavtalet gäller kan trepartssamtal föras med
chefen, den anställde och en representant från företagshälso-
vården om hur vården framskrider. Det är av central betydelse
att vården tillhandahålls i en process som framskrider konse-
kvent och etappvis och som omfattar en behövlig uppföljning
av genomförandet.
Utkomstskydd och ersättning av kostnader
Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön för arbetsfrånvaro
som beror på att en anställd är berusad. Detta gäller också en
situation där arbetsgivaren har avlägsnat en berusad anställd
från arbetsplatsen.
Det är tillrådligt att i antidrogprogrammet skriva in hur kost-
naderna för vården ska fördelas mellan arbetsgivaren och den
anställde.
Det ska finnas beredskap på arbetsplatsen eller inom företags-
hälsovården att ge råd om hur man söker utkomststöd samt
ersättning av kostnader för vård och andra åtgärder. Folkpen-
sionsanstalten beslutar om en eventuell sjukdagpenning eller
rehabiliteringspenning. Den rehabiliteringspenning som Fpa
beviljar för rehabiliteringstid vid inrättning kan betalas till ar-
betsgivaren liksom vid annan rehabilitering, om arbetsgivaren
betalar lön till den anställde för rehabiliteringstiden.
Konfidentialitet
Uppgifter om ett missbruksproblem, hänvisning till vård av en
missbrukande person och uppgifter om vården är konfidentiella.
Dessa får inte ges vidare till en utomstående utan den berördas
samtycke.
––––––––––
3 Se arbetsdomstolens rättspraxis om ämnet (på finska), t.ex. TT 2001-56,
TT 2007-46, TT 2007-84, TT 2007-89, TT 2013-1 och TT 2013-184.
3 Vårdhänvisning
Mer information om missbruksfrågor finnas
till exempel på följande webbsidor:
Arbetshälsoinstitutet: www.ttl.fi
Arbetarskyddscentralen: www.ttk.fi
Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf: www.ehyt.fi
Layout: Arja Nyholm, Jumo Oy
MAJ 2015
BILD: pixabay.com

More Related Content

Similar to Motverka missbruksproblem

Samverkansavtalet 2 Feb 2010
Samverkansavtalet 2 Feb 2010Samverkansavtalet 2 Feb 2010
Samverkansavtalet 2 Feb 2010guest6051db1
 
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshanteringSaftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshanteringJosefine Larsson
 
4 Body and Mind - Work better, live smarter
4 Body and Mind - Work better, live smarter4 Body and Mind - Work better, live smarter
4 Body and Mind - Work better, live smarterErik Stenbäck
 
2015-6-3MinGuideförSäkerVårdPatienthandbokSocialstyrelsen
2015-6-3MinGuideförSäkerVårdPatienthandbokSocialstyrelsen2015-6-3MinGuideförSäkerVårdPatienthandbokSocialstyrelsen
2015-6-3MinGuideförSäkerVårdPatienthandbokSocialstyrelsenPhilippa Göranson
 
Eviras tjänster inom Pk-neuvonta, att starta ett livsmedelsföretag
Eviras tjänster inom Pk-neuvonta, att starta ett livsmedelsföretagEviras tjänster inom Pk-neuvonta, att starta ett livsmedelsföretag
Eviras tjänster inom Pk-neuvonta, att starta ett livsmedelsföretagevirasuomi
 

Similar to Motverka missbruksproblem (18)

Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Samverkansavtalet 2 Feb 2010
Samverkansavtalet 2 Feb 2010Samverkansavtalet 2 Feb 2010
Samverkansavtalet 2 Feb 2010
 
Ekonomistyrning
EkonomistyrningEkonomistyrning
Ekonomistyrning
 
Information från Läkemedelsverket #3 2014
Information från Läkemedelsverket #3 2014Information från Läkemedelsverket #3 2014
Information från Läkemedelsverket #3 2014
 
Information från Läkemedelsverket nr 6 2015
Information från Läkemedelsverket nr 6 2015Information från Läkemedelsverket nr 6 2015
Information från Läkemedelsverket nr 6 2015
 
Information från Läkemedelsverket nr 5 2015
Information från Läkemedelsverket nr 5 2015Information från Läkemedelsverket nr 5 2015
Information från Läkemedelsverket nr 5 2015
 
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshanteringSaftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
 
4 Body and Mind - Work better, live smarter
4 Body and Mind - Work better, live smarter4 Body and Mind - Work better, live smarter
4 Body and Mind - Work better, live smarter
 
Idag publiceras Information från Läkemedelsverket 5/2014
Idag publiceras Information från Läkemedelsverket 5/2014Idag publiceras Information från Läkemedelsverket 5/2014
Idag publiceras Information från Läkemedelsverket 5/2014
 
2015-6-3MinGuideförSäkerVårdPatienthandbokSocialstyrelsen
2015-6-3MinGuideförSäkerVårdPatienthandbokSocialstyrelsen2015-6-3MinGuideförSäkerVårdPatienthandbokSocialstyrelsen
2015-6-3MinGuideförSäkerVårdPatienthandbokSocialstyrelsen
 
Eviras tjänster inom Pk-neuvonta, att starta ett livsmedelsföretag
Eviras tjänster inom Pk-neuvonta, att starta ett livsmedelsföretagEviras tjänster inom Pk-neuvonta, att starta ett livsmedelsföretag
Eviras tjänster inom Pk-neuvonta, att starta ett livsmedelsföretag
 
Hälsoekonomi
HälsoekonomiHälsoekonomi
Hälsoekonomi
 
Information från Läkemedelsverket nr 6 2013
Information från Läkemedelsverket nr 6 2013Information från Läkemedelsverket nr 6 2013
Information från Läkemedelsverket nr 6 2013
 
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
 
Läkemedelsverkets årsredovisning 2011
Läkemedelsverkets årsredovisning 2011Läkemedelsverkets årsredovisning 2011
Läkemedelsverkets årsredovisning 2011
 

More from Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK

Arbetslivets spelregler 2024 – En guide om rättigheterna och skyldigheterna i...
Arbetslivets spelregler 2024 – En guide om rättigheterna och skyldigheterna i...Arbetslivets spelregler 2024 – En guide om rättigheterna och skyldigheterna i...
Arbetslivets spelregler 2024 – En guide om rättigheterna och skyldigheterna i...Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK
 
Bargoeallima njuolggadusat – Pargoeellim njuolgâdusah – Reâuggjieʹllem õhttsa...
Bargoeallima njuolggadusat – Pargoeellim njuolgâdusah – Reâuggjieʹllem õhttsa...Bargoeallima njuolggadusat – Pargoeellim njuolgâdusah – Reâuggjieʹllem õhttsa...
Bargoeallima njuolggadusat – Pargoeellim njuolgâdusah – Reâuggjieʹllem õhttsa...Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK
 

More from Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK (20)

Digiosaaminen ja teknologian muutos SAK:n aloilla
Digiosaaminen ja teknologian muutos SAK:n aloillaDigiosaaminen ja teknologian muutos SAK:n aloilla
Digiosaaminen ja teknologian muutos SAK:n aloilla
 
luottamushenkilokysely-osaaminen-tyopaikoilla.pdf
luottamushenkilokysely-osaaminen-tyopaikoilla.pdfluottamushenkilokysely-osaaminen-tyopaikoilla.pdf
luottamushenkilokysely-osaaminen-tyopaikoilla.pdf
 
Verianin ja SAK:n lakkokysely maaliskuussa 2024
Verianin ja SAK:n lakkokysely maaliskuussa 2024Verianin ja SAK:n lakkokysely maaliskuussa 2024
Verianin ja SAK:n lakkokysely maaliskuussa 2024
 
Painava syy -esite 2024 - Orpon-Purran hallituksen leikkauslista
Painava syy -esite 2024 - Orpon-Purran hallituksen leikkauslistaPainava syy -esite 2024 - Orpon-Purran hallituksen leikkauslista
Painava syy -esite 2024 - Orpon-Purran hallituksen leikkauslista
 
Arbetslivets spelregler 2024 – En guide om rättigheterna och skyldigheterna i...
Arbetslivets spelregler 2024 – En guide om rättigheterna och skyldigheterna i...Arbetslivets spelregler 2024 – En guide om rättigheterna och skyldigheterna i...
Arbetslivets spelregler 2024 – En guide om rättigheterna och skyldigheterna i...
 
SAK:n tavoitteet vuoden 2024 europarlamenttivaaleissa
SAK:n tavoitteet vuoden 2024 europarlamenttivaaleissaSAK:n tavoitteet vuoden 2024 europarlamenttivaaleissa
SAK:n tavoitteet vuoden 2024 europarlamenttivaaleissa
 
Bargoeallima njuolggadusat – Pargoeellim njuolgâdusah – Reâuggjieʹllem õhttsa...
Bargoeallima njuolggadusat – Pargoeellim njuolgâdusah – Reâuggjieʹllem õhttsa...Bargoeallima njuolggadusat – Pargoeellim njuolgâdusah – Reâuggjieʹllem õhttsa...
Bargoeallima njuolggadusat – Pargoeellim njuolgâdusah – Reâuggjieʹllem õhttsa...
 
Kysely poliittisista työtaisteluista 14.12.2023
Kysely poliittisista työtaisteluista 14.12.2023Kysely poliittisista työtaisteluista 14.12.2023
Kysely poliittisista työtaisteluista 14.12.2023
 
SAK:n vero-ohjelma 2023–2027
SAK:n vero-ohjelma 2023–2027SAK:n vero-ohjelma 2023–2027
SAK:n vero-ohjelma 2023–2027
 
Ilmastonmuutoksen huomiointi SAK:laisilla aloilla 2019 ja 2023
Ilmastonmuutoksen huomiointi SAK:laisilla aloilla 2019 ja 2023Ilmastonmuutoksen huomiointi SAK:laisilla aloilla 2019 ja 2023
Ilmastonmuutoksen huomiointi SAK:laisilla aloilla 2019 ja 2023
 
koyhyysriski-sak-aloilla-jasentutkimus-2023.pdf
koyhyysriski-sak-aloilla-jasentutkimus-2023.pdfkoyhyysriski-sak-aloilla-jasentutkimus-2023.pdf
koyhyysriski-sak-aloilla-jasentutkimus-2023.pdf
 
haastattelututkimus-duunareiden-palkkakoyhyydesta.pdf
haastattelututkimus-duunareiden-palkkakoyhyydesta.pdfhaastattelututkimus-duunareiden-palkkakoyhyydesta.pdf
haastattelututkimus-duunareiden-palkkakoyhyydesta.pdf
 
Occupational health care in a nutshell
Occupational health care in a nutshellOccupational health care in a nutshell
Occupational health care in a nutshell
 
luottamus-tyopaikan-supervoima.pdf
luottamus-tyopaikan-supervoima.pdfluottamus-tyopaikan-supervoima.pdf
luottamus-tyopaikan-supervoima.pdf
 
A catalogue of Orpo-Purra Government cuts
A catalogue of Orpo-Purra Government cutsA catalogue of Orpo-Purra Government cuts
A catalogue of Orpo-Purra Government cuts
 
Regeringen Orpo-Purras lista över nedskärningar
Regeringen Orpo-Purras lista över nedskärningar Regeringen Orpo-Purras lista över nedskärningar
Regeringen Orpo-Purras lista över nedskärningar
 
Työterveyshuolto pähkinänkuoressa
Työterveyshuolto pähkinänkuoressaTyöterveyshuolto pähkinänkuoressa
Työterveyshuolto pähkinänkuoressa
 
Painava syy -esite
Painava syy -esitePainava syy -esite
Painava syy -esite
 
Pienituloisten ostovoiman lasku
Pienituloisten ostovoiman laskuPienituloisten ostovoiman lasku
Pienituloisten ostovoiman lasku
 
SAK:n tilinpäätöstiedot 2022
SAK:n tilinpäätöstiedot 2022SAK:n tilinpäätöstiedot 2022
SAK:n tilinpäätöstiedot 2022
 

Motverka missbruksproblem

  • 1. Motverka missbruksproblem! Rekommendation om förebyggande av alkohol- och drogrelaterade skador, hantering av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatsen Akava Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Finlands Näringsliv EK KT Kommunarbetsgivarna Kyrkans arbetsmarknadsverk Statens arbetsmarknadsverk SAMV Tjänstemannacentralorganisationen FTFC
  • 2. Hantering av missbruksfrågor på arbetsplatsen.......................................................................3 1. Förebyggande arbete ...................................................................................................... 4 Information och utbildning ...................................................................................... 4 Arbetsplatsen......................................................................................................... 4 Företagshälsovården .............................................................................................. 4 2. Hantering av missbruksfrågan ..........................................................................................5 Identifiering av läget ................................................................................................5 Ingripande i situationen ...........................................................................................5 Arbetsgivarens och chefens roll och uppgifter..............................................................5 Arbetskamraternas roll och uppgifter..........................................................................5 Företagshälsovårdens roller och uppgifter....................................................................6 Samverkan och personalens representanter ................................................................6 3. Vårdhänvisning...............................................................................................................7 Sökande av vård .....................................................................................................7 Vårdhänvisning och hur vården genomförs...................................................................7 Utkomstskydd och ersättning av kostnader..................................................................7 Konfidentialitet .......................................................................................................7 Innehåll
  • 3. MOTVERKA MISSBRUKSPROBLEM! 3 Hantering av missbruksfrågor på arbetsplatsen Missbruk av berusningsmedel är ett stort problem på de finländska arbetsplatserna. Denna rekommenda- tion gäller skadligt bruk av alkohol samt missbruk av läkemedel och droger. Syftet med rekommendationen är att minska de skador som alkohol och droger orsakar. Rekommendationen kan tillämpas inom såväl den privata som den offentliga sektorn. I rekommendationen erbjuds arbetsplatserna metoder för att förebygga och hantera missbruksproblem. Målet är arbetsplatser som är fria från alkohol- och drogrelaterade problem. Arbetsplatserna sporras till att i samarbete med personalen utveckla och stärka verksamhetsformer som förebygger alkohol- och drogmiss- bruk. Särskilt poängteras betydelsen av förebyggande arbete och ingripande i skadligt bruk av alkohol och missbruk av droger i ett så tidigt skede som möjligt. Centralorganisationerna rekommenderar en verksamhetsmodell för alla arbetsplatser för • förebyggande av alkohol- och drogproblem, • hantering av missbruksfrågor och • hänvisning av missbrukare till vård. Om man på arbetsplatsen vill att en anställd eller en arbetssökande ska genomgå ett narkotikatest ska arbetsgivaren ha ett sådant antidrogprogram som avses i 11 § i lagen om företagshälsovård. Denna rekom- mendation kan användas som stöd då antidrogprogrammet utarbetas. Arbetsplatsens antidrogprogram och vårdhänvisningspraxis samt andra alkohol- och drogrelaterade frågor behandlas inom arbetarskyddssamarbetet mellan representanterna för arbetsgivaren och personalen. Till behandlingen kopplas också företagshälsovårdens sakkunskap. Antidrogprogrammet och övriga planer som gäller missbruksfrågor kan införas i till exempel arbetarskyddets verksamhetsprogram eller så kan de utarbetas som separata dokument.
  • 4. 4  MOTVERKA MISSBRUKSPROBLEM! Förebyggandet av missbruksproblem stöder det gemensamma arbetet för arbetshälsa och arbetssäkerhet på arbetsplatsen. Centralt i detta sammanhang är information och utbildning om missbruksfrågor och ingripande i skadligt bruk av alkohol och missbruk av andra droger i ett så tidigt skede som möj- ligt. Informationen och utbildningen tar fasta på alkohol- och drogrelaterade skador, på att upptäcka missbruk och problem, ingripa i dem och på möjligheterna till vårdhänvisning. Information och utbildning Informationen och utbildningen av personalen syftar till att: • främja sunda och drogfria levnadsvanor • upplysa om de problem och skadeverkningar som ett skad- ligt bruk av berusningsmedel ger upphov till i arbetslivet • påverka attityderna när det gäller att upptäcka och på ett öppet och konstruktivt sätt hantera ett skadligt bruk av berusningsmedel med anknytande problem • sänka tröskeln för att ingripa och ta upp saken • upplysa om arbetsplatsens gemensamma verksamhets- former (antidrogprogrammet) så att personalen känner till och förbinder sig till dem • främja ett direkt och tidigt ingripande i skadligt bruk av berusningsmedel • arbeta för att missbrukare hänvisas till vård. Utbildningen bör omfatta hela personalen, och företagshäl- sovårdens sakkunskap bör utnyttjas i den. Det är viktigt att särskilt cheferna och personalens representanter introduceras i arbetsplatsens verksamhetsformer för hantering av miss- bruksfrågor. Arbetsplatsen Arbetsplatsen ska i det dagliga arbetet förbinda sig till en alkohol- och drogfri arbetskultur. Vid tillställningar på arbets- platsen undviker man att servera alkohol i större mängder och det ska vara lätt att tacka nej till alkoholhaltiga drycker. Detta gäller också tillställningar som arbetsplatsen ordnar på fritiden. Under några som helst omständigheter ska det inte accepteras att personer dricker sig berusade. Var och en, såväl chefen som en anställd, kan föregå med gott exempel för att främja alkohol- och drogfrihet på arbetsplatsen. Det kan också finnas en kontaktperson (kontaktperson i missbruksfrågor) på arbets- platsen som är insatt i saken. Något underförstått godkän- nande, hemlighetsmakeri och nedvärdering kring alkohol- och drogmissbruk får inte förekomma på arbetsplatsen. Ett sakligt, konstruktivt och snabbt ingripande kan ofta förhindra problemet från att växa sig större. 1 Förebyggande arbete En arbetsbelastning som upplevs vara alltför tung kan vara en viktig utlösande faktor för riskanvändning av alkohol och droger och därigenom för ett växande missbruksproblem. God organisering och ledning av arbetet förebygger en alltför stor arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress och därmed upp- komsten av missbruksproblem. Företagshälsovården Företagshälsovården har en lagstadgad skyldighet att främja förebyggandet av sjukdomar och arbetsoförmåga. Företagshäl- sovårdens aktiva roll vid förebyggandet av missbruksproblem är viktig. Arbetsplatserna använder sig av företagshälsovårdens sakkunskap när information ges och utbildning ordnas. Till fö- retagshälsovårdens uppgifter, som utfärdats genom förordning, hör att ge arbetsgivaren och de anställda råd och vägledning om bland annat förebyggande av alkohol- och drogmissbruk och om tidig identifiering av missbrukare samt om vård och hänvisning till vård. Arbetsplatsens behov vid missbruksrelaterade frågor utreds till exempel i samband med en arbetsplatsutredning genom dis- kussioner med arbetsgivarens och personalens representanter. Företagshälsovården ska på eget initiativ ta upp missbruksfrå- gorna med arbetsplatsen. Vid planeringen av det förebyggande arbetet kan företags- hälsovården med beaktande av integritetsskyddet utnyttja de uppgifter som finns om förekomsten av riskbeteende och missbruksproblem. Sådana uppgifter kan företagshälsovården få tillgång till i samband med hälsoundersökningar och sjukvård samt genom kontakter från arbetsgivarens sida. Det är också möjligt att på arbetsplatsen genomföra en enkät bland perso- nalen om behovet av att behandla missbruksfrågor. Företagshälsovården ska alltid i samband med hälsoundersök- ningar och om det behövs också i samband med sjukvård ta upp missbruksfrågor, till exempel med hjälp av audit-frågeformulär. Om företagshälsovårdens representant misstänker att det finns ett missbruksproblem bör den anställde hänvisas till att själv söka vård. Om missbruket har betydelse då arbetsförmågan bedöms ska detta vid behov antecknas i läkarintyget. Företagshälsovården skriver in i sin verksamhetsplan de be- hövliga åtgärderna för att förebygga, upptäcka och minska alkohol- och drogrelaterade skadeverkningar på arbetsplatsen. Målet är också att förebygga kort- och långvarig arbetsoförmåga till följd av missbruk och eliminera faror som hotar arbetssäker- heten. Om arbetsplatsen inte har ett särskilt antidrogprogram kan förfarandena i det förebyggande alkohol- och drogarbetet införas i företagshälsovårdens verksamhetsplan. –––––––––– 1 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, före- tagshälsovårdens innehåll samt den utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga (708/2013).
  • 5. MOTVERKA MISSBRUKSPROBLEM! 5 Identifiering av läget För att förebygga och behandla de skador som missbruk föror- sakar är det nödvändigt att upptäcka det skadliga bruket. Detta kan ta sig olika uttryck och kännetecknen kan vara till exempel: • upprepade förseningar, personen går från arbetsplatsen för tidigt eller följer inte arbetstiderna i övrigt • sporadisk och plötslig frånvaro från arbetet • upprepade, oväntade byten av arbetsskift på eget initiativ • personen infinner sig eller är berusad eller bakfull på arbetsplatsen • arbetsprestationen försämras, arbetsuppgifterna försum- mas och upprepade felaktigheter förekommer • intyg över sjukfrånvaro från olika läkare • cheferna eller sociala situationer på arbetsplatsen undviks • upprepade olycksfall • rattfylla • olovlig korttidsfrånvaro • förändrat eller avvikande beteende eller sinnelag. Ett skadligt bruk av berusningsmedel kan uppdagas också inom företagshälsovården i samband med hälsoundersökningar och sjukvård. Ett otillåtet bruk av alkohol och droger på arbetsplatsen eller att en anställd uppträder berusad under arbetstid är allvarliga överträdelser av de förpliktelser som följer av anställningsför- hållandet. Missbruket kan också uppfylla kriterierna för brott i bland annat sådana arbetsuppgifter som gäller trafiksäkerhet. Ingripande i situationen Det är viktigt att det finns tydliga och rättvisa tillvägagångs- sätt för hur arbetsplatsen reagerar på ett missbruksproblem. Särdragen i respektive fall måste ändå beaktas då man dryftar vilka åtgärder som ska vidtas. I rekommendationen som gäller vårdhänvisning beskrivs arbetsplatsen praxis vid vårdhänvisning. Målet är att saken tas upp i ett tidigt skede och att en even- tuell vårdhänvisning ges innan missbruket har lett till att den anställde försummar sina arbetsuppgifter. Detta förutsätter att missbruksproblemet upptäcks i ett tidigt skede. Saken kan tas upp på initiativ av chefen, företagshälsovården eller en arbetskamrat. Med utgångspunkt i en diskussion med missbrukaren görs det upp en plan för fortsatta åtgärder och bedöms behovet av eventuell vård. Företagshälsovården ska vara med och göra upp planen, bedöma vårdbehovet och följa upp inverkan av åtgärderna. Arbetsgivarens och chefens roll och uppgifter Huvudansvaret för missbruksfrågorna på arbetsplatsen ligger hos arbetsgivarens representanter, dvs. ledningen och cheferna. Om man i en persons uppträdande eller arbetsprestationer ser tecken på ett eventuellt missbruksproblem ska chefen diskutera med den anställde om praxis och krav på arbetsplatsen och om eventuella påföljder och vårdmöjligheter. Chefen måste alltid i egenskap av arbetsgivarens representant försäkra sig om att det misstänkta eller uppdagade missbruket inte äventyrar arbets-, kund- eller trafiksäkerheten. En anställd som uppträder berusad kan avlägsnas från arbetsplatsen. Om arbetsgivaren misstänker att en anställd är berusad under arbetstid måste situationen bedömas från fall till fall. I fråga om olika tester ska gällande bestämmelser och föreskrifter iakttas. Lagen om integritetsskydd i arbetslivet2 innehåller be- stämmelser om narkotikatest. Det finns ingen lagstiftning om alkoholtester i arbetslivet, men det har varit möjligt att komma överens om sådana på lokal nivå. Praxis kan till exempel vara att misstanken om alkoholberusning verifieras eller undanröjs med hjälp av ett frivilligt blåstest. Om det är oklart huruvida ett missbruksproblem eller någon annan orsak döljer sig bakom problemen i arbetet, kan den an- ställde i fråga hänvisas till företagshälsovården för bedömning av arbetsförmågan och vårdbehovet. Arbetskamraternas roll och uppgifter Varje arbetskamrat är skyldig att ge råd och stödja den miss- brukande personen att söka hjälp och till exempel att ta kontakt med företagshälsovården eller någon annan yrkesutbildad person. Om det på arbetsplatsen har utsetts en kontaktperson i missbruksfrågor, kan arbetskamraterna också be denna person diskutera med den anställde. Problemet får inte döljas och hem- lighållas eller stödjas till exempel genom att arbetskamrater ser till att arbetsuppgifter som missbrukaren försummar blir utförda. För att vården ska lyckas är det viktigt att en arbetskamrat som får vård och som återkommer till arbetet efter en vårdperiod accepteras som en likvärdig medlem på arbetsplatsen. På så sätt stöder man arbetskamraten att klara sig och återhämta sig. Arbetsgemenskapen kan också stödja och uppmuntra sin arbetskamrat till drogfria levnadsvanor och nykterhet. –––––––––– 2 Lag om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) kap.3. 2 Hantering av missbruksfrågan
  • 6. 6  MOTVERKA MISSBRUKSPROBLEM! Företagshälsovårdens roller och uppgifter Företagshälsovårdens personal har i uppgift att i samband med alla patientkontakter bedöma om det finns ett problematiskt bruk av alkohol och andra droger och vid behov ingripa aktivt i saken samt ge information och stödja missbrukarvården. Om företagshälsovården märker att det finns ett missbrukspro- blem, ska den informera missbrukaren om vårdmöjligheterna och hänvisa honom eller henne till lämplig vård. Ibland kan också företagshälsovården själv erbjuda tjänster för behandling av missbruksproblem. Dessa möjligheter kan avtalas som en del av avtalet om företagshälsovård. Företagshälsovården har i uppgift att på chefens begäran be- döma en anställds arbetsförmåga och vårdbehov samt medverka till vårdhänvisningen och genomförandet och uppföljningen av vården. Samverkan och personalens representanter De principer som iakttas på arbetsplatsen när det gäller han- tering av missbruksfrågor, hänvisning till vård och företags- hälsovårdens roll i frågorna, behandlas i samverkan med alla personalgrupper. Förtroendemännen, arbetarskyddsombuden och övriga personalrepresentanter har en central roll vid plane- ringen och uppföljningen av verksamhetsmodellen. Vid behandling av ett enskilt fall har arbetsgivaren rätt att med den missbrukande personens samtycke underrätta personalens representant om saken. På den anställdes begäran har represen- tanten rätt att närvara då saken behandlas med arbetsgivaren. Både personalens och arbetsgivarens representanter är alltid bundna av tystnadsplikt i frågor som gäller enskilda anställdas missbruk och vård.
  • 7. MOTVERKA MISSBRUKSPROBLEM! 7 Sökande av vård Om den missbrukande personen själv erkänner sitt missbruks- problem och söker vård bidrar det till goda vårdresultat. Miss- brukaren stöds i sökandet av vård. Det primära målet är att sporra missbrukaren att på eget initiativ och frivilligt söka vård. Vård kan sökas: • på den missbrukandes eget eller familjens initiativ • på initiativ av arbetskamraterna eller arbetsplatsens kontaktperson i missbruksfrågor • på chefens/arbetsgivarens initiativ • på initiativ av personal inom företagshälsovården. För att anställda ska kunna hänvisas till och söka vård ska arbetsplatsen och företagshälsovården ha uppgifter om tillgäng- liga vårdplatser och vårdformer. Om det på arbetsplatsen finns en kontaktperson i missbruksfrågor, kan denna också sköta de praktiska arrangemangen kring vid vårdhänvisningen. Vården syftar till en lösning av missbruksproblemet, dvs. till att missbrukarens arbetsförmåga upprätthålls, att han eller hon har en så god hälsa och social situation som möjligt, att frånvarotillfällena minskar, arbetsrutinerna återställs och att de egna och familjens angelägenheter ordnas upp. I allmänhet omfattar antidrogprogrammet en möjlighet för missbrukaren att hänvisas till vård. I samband med vårdhän- visningen kan den anställde också ges en varning för olämpligt uppträdande eller försummelse av arbetsuppgifterna. Antidrog- programmet hindrar inte att arbets- eller tjänsteförhållandet sägs upp i en situation där det finns en laglig grund för det.3 Vårdhänvisning och hur vården genomförs Om den missbrukande inte på eget initiativ söker vård, ska arbetsplatsen vidta åtgärder för att hänvisa personen till vård. I sådana fall ska man komma överens om företagshälsovårdens roll och om uppföljning av och rapportering om hur vården framskrider. Hänvisningen till vård kan också ske på initiativ av företagshälsovården. Ett skriftligt avtal om vårdhänvisning ska ingås. I avtalet fastställs vårdenheten, vårdtiden, uppföljningssätten och följ- derna om personen inte förbinder sig till den överenskomna vården. Vårdhänvisningsavtalet, samtycket till vård och goda vårdresultat siktar till att den anställde ska återhämta sig och anställningen ska fortsätta. Ett exemplar av avtalet ges till den anställde och ett till hans eller hennes chef. För att återhämtningen och en fortsatt anställning ska tryg- gas försöker man hitta en lämplig och tillräcklig vårdform för den som hänvisas till vård. Vid sidan av personal från före- tagshälsovården och/eller kontaktpersonen i missbruksfrågor deltar också arbetsgivarens representant i de praktiska arrang- emangen. Denne beslutar om rätt till frånvaro från arbetet och om betalning av lön under sjukdomstiden, såvida vården måste genomföras under arbetstid. I regel är den tid som används för missbrukarvård eller vård av andra sjukdomar inte arbetstid. Enskilda branscher eller arbetsplatser har kunnat ingå avtal om lön under sådan tid. Vid vård av sjukdomar som gäller alkohol- eller drogberoende ska de anställda bemötas likvärdigt. Under vården är det viktigt att följa upp hur den genomförs. Den anställde som får vård ska följa den vårdplan som överenskom- mits. Medan vårdavtalet gäller kan trepartssamtal föras med chefen, den anställde och en representant från företagshälso- vården om hur vården framskrider. Det är av central betydelse att vården tillhandahålls i en process som framskrider konse- kvent och etappvis och som omfattar en behövlig uppföljning av genomförandet. Utkomstskydd och ersättning av kostnader Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön för arbetsfrånvaro som beror på att en anställd är berusad. Detta gäller också en situation där arbetsgivaren har avlägsnat en berusad anställd från arbetsplatsen. Det är tillrådligt att i antidrogprogrammet skriva in hur kost- naderna för vården ska fördelas mellan arbetsgivaren och den anställde. Det ska finnas beredskap på arbetsplatsen eller inom företags- hälsovården att ge råd om hur man söker utkomststöd samt ersättning av kostnader för vård och andra åtgärder. Folkpen- sionsanstalten beslutar om en eventuell sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning. Den rehabiliteringspenning som Fpa beviljar för rehabiliteringstid vid inrättning kan betalas till ar- betsgivaren liksom vid annan rehabilitering, om arbetsgivaren betalar lön till den anställde för rehabiliteringstiden. Konfidentialitet Uppgifter om ett missbruksproblem, hänvisning till vård av en missbrukande person och uppgifter om vården är konfidentiella. Dessa får inte ges vidare till en utomstående utan den berördas samtycke. –––––––––– 3 Se arbetsdomstolens rättspraxis om ämnet (på finska), t.ex. TT 2001-56, TT 2007-46, TT 2007-84, TT 2007-89, TT 2013-1 och TT 2013-184. 3 Vårdhänvisning
  • 8. Mer information om missbruksfrågor finnas till exempel på följande webbsidor: Arbetshälsoinstitutet: www.ttl.fi Arbetarskyddscentralen: www.ttk.fi Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf: www.ehyt.fi Layout: Arja Nyholm, Jumo Oy MAJ 2015 BILD: pixabay.com