O slideshow foi denunciado.
Utilizamos seu perfil e dados de atividades no LinkedIn para personalizar e exibir anúncios mais relevantes. Altere suas preferências de anúncios quando desejar.

Arbetslivets spelregler 2018

66 visualizações

Publicada em

I den här broschyren kan du läsa om det som är viktigt att tänka på i arbetslivet. I broschyren finns viktig information för dig som börjar ett nytt jobb.

Du kan bland annat läsa om
- arbetslivets spelregler
- olika anställningsformer
- hur en anställning tar slut
- hur du söker ett nytt jobb
- fackförbund

Publicada em: Notícias e política
  • Seja o primeiro a comentar

  • Seja a primeira pessoa a gostar disto

Arbetslivets spelregler 2018

  1. 1. 1
  2. 2. 2 Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Valkealan Paino-Karelia Oy 2018 978-951-714-310-3 Översättning: Viola Eksten Lättläst text: LL-Center LÄTTLÄST
  3. 3. 3 INNEHÅLL Till läsaren........................................................................................... 8 1 LAGAR OCH AVTAL I ARBETSLIVET Gör ett skriftligt arbetsavtal.............................................................12 Prövotid.............................................................................................13 Bekanta dig med kollektivavtalet.....................................................14 Lön.....................................................................................................14 Arbetstid............................................................................................16 Kom ihåg pauser och vilotid.............................................................19 Semester...........................................................................................20 När du blir sjuk..................................................................................21 Familj.................................................................................................21 När lönen inte räcker till...................................................................23
  4. 4. 4 2 OLIKA ANSTÄLLNINGSFORMER Fast anställning eller för viss tid......................................................26 Heltids- eller deltidsarbete...............................................................28 Nolltimmarsavtal..............................................................................28 Bemanningsarbete............................................................................29 Läroavtal och praktik........................................................................29 3 ARBETSHÄLSA OCH ARBETARSKYDD Arbetarskydd.....................................................................................32 Du har rätt att få handledning..........................................................33 Företagshälsovård............................................................................35 Unga arbetstagare skyddas av lagen..............................................36 Mobbning och trakassering.............................................................37 4 NÄR ANSTÄLLNINGEN UPPHÖR Uppsägning av fast anställning.......................................................40 Uppsägningstider..............................................................................41 En visstidsanställning kan inte sägas upp......................................42
  5. 5. 5 Hävning av arbetsavtal ..................................................................42 Arbetsintyg........................................................................................43 Arbetslöshetsskydd..........................................................................43 Minneslista om du blir arbetslös.....................................................45 Permittering......................................................................................46 Arbetsgivarens konkurs och lönegaranti.........................................46 Jobbsökning......................................................................................47 5 BLI MEDLEM I FACKET Sju skäl till att bli medlem i facket...................................................50 Hur blir jag medlem i facket?...........................................................52 Vilka andra kan hjälpa mig om jag får problem?............................53 FFC:s fackförbund............................................................................54 6 MINNESLISTA NÄR DU BÖRJAR ETT NYTT JOBB Tänk åtminstone på följande............................................................58 Alfabetiskt register............................................................................62
  6. 6. 6
  7. 7. 7
  8. 8. 8 TILL LÄSAREN I den här broschyren kan du läsa om det som är viktigt att tänka på i arbetslivet. I broschyren finns viktig information för dig som börjar ett nytt jobb. Du kan bland annat läsa om • arbetslivets spelregler • olika anställningsformer • hur en anställning tar slut • hur du söker ett nytt jobb • fackförbund I slutet av broschyren finns en minneslista. Där hittar du det som är bra att komma ihåg när du börjar ett nytt jobb. I slutet av broschyren hittar du också ett alfabetiskt register. Registret hjälper dig att snabbt hitta det du söker. Arbetslivets spelregler betyder dina rättigheter och skyldigheter på jobbet. Du ska ta vara på dina rättigheter, men du måste också komma ihåg dina skyldigheter. När du kan spelreglerna klarar du dig bättre i arbetslivet. Frågor om arbetet är ofta krångliga. Men du kan få hjälp. Be modigt din chef om hjälp, om det är något du inte förstår. Du kan också prata med förtroendemannen på din arbetsplats eller med någon på ditt fackförbund. De hjälper dig också om du får problem på arbetsplatsen. Du hittar mer information om arbetslivet på webbadressen: www.sak.fi/svenska
  9. 9. 9 SOM ARBETSTAGARE MÅSTE DU • Göra ditt arbete ordentligt. • Följa arbetsgivarens regler. • Gå till jobbet i tid. • Uppträda sakligt mot alla. • Använda skyddsutrustning och redskap som arbetsgivaren ger dig. • Be om mer jobb om arbetet tar slut. DIN ARBETSGIVARE MÅSTE • Följa lagar och kollektivavtal. • Betala lön på avlöningsdagen. • Meddela om arbetspassen i tid. • Respektera arbetstagarnas pauser och vilotider. • Se till att arbetsplatsen är säker. • Handleda nya arbetstagare. • Behandla alla arbetstagare jämlikt. • Ingripa i mobbning så fort som möjligt. • Betala lön och semesterersättning genast när arbetstagaren slutar. DU FÅR INTE • Riskera din eller andras säkerhet. • Arbeta för ett annat företag om det skadar din arbetsgivare. • Berätta för andra om arbetsgivarens hemligheter.
  10. 10. 10
  11. 11. 11
  12. 12. 12 1 LAGAR OCH AVTAL I ARBETSLIVET Det finns många regler som arbetstagarna och arbetsgivarna måste följa. Lagar och kollektivavtal bestämmer reglerna i arbetslivet. GÖR ETT SKRIFTLIGT ARBETSAVTAL När du börjar ett nytt jobb ska du och arbetsgivaren göra upp ett arbetsavtal. Det kan också kallas anställningsavtal. I avtalet lovar du att göra det arbete som ni har kommit överens om. Arbetsgivaren lovar att betala dig lön för arbetet. I arbetsavtalet kommer ni överens om lönen och till exempel arbetstiden, arbetsuppgifterna och hur länge du ska arbeta där. Lönen och de andra anställningsvillkoren får inte vara sämre än vad som står i kollektivavtalet eller lagen. Det är bäst att ni skriver ner avtalet på papper. Också ett muntligt arbetsavtal räcker, men ett skriftligt är bättre. Om det blir problem är det lättare att kolla vad ni har kommit överens om när ni har det på papper. Om du inte får ett skriftligt arbetsavtal, måste arbetsgivaren ändå skriva ner anställningsvillkoren på ett papper och ge dig pappret. Den här redogörelsen måste arbetsgivaren ge dig inom en månad från den dag du blev anställd. Om du inte får en redogörelse, bryter arbetsgivaren mot arbetsavtalslagen. Läs noga igenom arbetsavtalet innan du skriver under pappret. Skriv inte under avtalet om det är något du inte förstår.
  13. 13. 13 I ARBETSAVTALET SKA DET STÅ • arbetsgivarens namn • arbetstagarens namn, alltså ditt namn • när arbetet börjar • om du har prövotid och hur lång den är • hur lång tid du ska arbeta, alltså om du är fast anställd eller visstidsanställd • var du arbetar • dina arbetsuppgifter • hur stor lön du har och när du får lönen • arbetstid • semester • uppsägningstid • vilket kollektivavtal som gäller • datum och underskrift Om du är anställd för en viss tid ska det dessutom stå: • varför arbetsavtalet är för en viss tid • hur länge du är anställd PRÖVOTID När du börjar ett nytt jobb har du vanligen prövotid. Du och din arbetsgivare måste komma överens om prövotiden och prövotiden måste skrivas in i arbetsavtalet. Under prövotiden ser din arbetsgivare om du passar för det nya jobbet. Själv kan du ta reda på om du tycker om jobbet. Både du och din arbetsgivare kan avsluta anställningen under prövotiden. Men ditt arbete får inte avslutas på diskriminerande eller osakliga grunder. Din prövotid får vara högst 6 månader. Om du är visstidsanställd får prövotiden vara högst hälften av den tid du ska arbeta. Om du till exempel ska jobba 4 månader, får prövotiden vara högst 2 månader.
  14. 14. 14 BEKANTA DIG MED KOLLEKTIVAVTALET Ett kollektivavtal är ett avtal om anställningsvillkoren i en viss bransch. Anställningsvillkor är till exempel lön, arbetstid och semester. I Finland finns det lagar som styr vissa frågor på arbetsplatsen. Allt bestäms ändå inte i lagarna. Många villkor bestäms i kollektivavtalen. Ett kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivarnas förbund och ett fackförbund som representerar arbetstagarna. Om din arbetsgivare inte måste följa kollektivavtalet, så måste arbetsgivaren ändå följa Finlands lagar. Nästan varje bransch har ett eget kollektivavtal. Bland annat handeln, städbranschen och byggbranschen har egna kollektivavtal. När du kommer till en ny arbetsplats, fråga vilket kollektivavtal de följer där. Du får kollektivavtalet för din bransch • på din arbetsplats • hos ditt fackförbund • på www.finlex.fi LÖN Lön är ersättning för det jobb du gör. Lönen får inte vara mindre än den minimilön, alltså lägsta godkända lön, som du kan läsa om i kollektivavtalet för din bransch. Om det inte finns ett kollektivavtal i din bransch så måste lönen ändå vara skälig. Det betyder att din lön inte får vara lägre än den lön som betalas för andra liknande jobb. Lönen kan vara till exempel månadslön eller timlön. Om du har månadslön får du lön en gång i månaden.
  15. 15. 15 Om du har timlön betalas lönen med två veckors mellanrum. En timlön betalas ut enligt hur många timmar du har jobbat. Lönen måste alltid betalas in på ett bankkonto. När du får lön betalar du alltid skatt. Arbetsgivaren drar av skatten direkt från din lön. Det kallas förskottsinnehållning. Naturaförmån är lön som också kan betalas i annat än pengar. En vanlig naturaförmån är en telefon. Naturaförmånen kan också vara en lunchsedel, motionssedel eller bil. Du betalar skatt på naturaförmånerna, på samma sätt som på din vanliga lön. Det kan också finnas olika tillägg till lönen. Tillägg är ersättningar som du får när du jobbar till exempel på kvällar, nätter, lördagar eller söndagar. Om du jobbar på söndagar får du dubbel lön, om det inte står annat i kollektivavtalet. Lönekvitto eller lönespecifikation På lönekvittot kan du se hur mycket du får i lön. Arbetsgivaren måste ge dig ett lönekvitto varje gång du får lön. Lönekvittot kallas också lönespecifikation, löneintyg och löneremsa. Kontrollera alltid noga att siffrorna i ditt lönekvitto är rätt. Löneutbetalning när du slutar jobba När din anställning upphör, alltså när du slutar jobba, måste arbetsgivaren genast betala den sista lönen. Om du inte har tagit ut alla dina semesterdagar, ska du få dem i pengar, alltså som semesterersättning. Semesterersättningen ska ingå i den sista lönen.
  16. 16. 16 ARBETSTID Arbetstid är den tid du arbetar eller är tillgänglig för arbetsgivaren. Resan mellan ditt hem och din arbetsplats är vanligen inte arbetstid. Arbetstiden varierar mellan olika branscher. Enligt lagen är den ordinarie arbetstiden, alltså den normala arbetstiden, högst 8 timmar i dygnet eller 40 timmar i veckan. I kollektivavtalen har man ofta kommit överens om en kortare arbetstid.
  17. 17. 17 Skiftarbete, periodarbete och nattarbete Arbetet kan också vara skiftarbete eller periodarbete. Då arbetar man ofta på natten. Nattarbete är arbete mellan klockan 23 och klockan 6. Vid skiftarbete och periodarbete kan du ha olika arbetsskift. Till exempel på ett sjukhus kan man ha morgonskift, kvällsskift och nattskift. Det är tyngre att arbeta på natten än på dagen. Därför finns det speciella regler för nattarbete i arbetstidslagen. Arbetsgivaren måste ordna hälsokontroll för de arbetstagare som arbetar på natten. Nattarbete är tillåtet bara i vissa jobb och vissa situationer. Personer under 18 år får vanligen inte arbeta på natten.
  18. 18. 18 Om du har nattarbete eller skiftarbete får du ofta ett nattillägg. Det betyder att du får högre lön. I kollektivavtalet för din bransch kan du läsa mer om reglerna för skiftarbete. Arbetstidsschema Du har rätt att i förväg få ditt arbetstidsschema av arbetsgivaren. Arbetstidsschemat är en lista över de dagar och tider när du ska arbeta. I schemat ser du • vilken tid ditt arbetspass börjar • vilken tid ditt arbetspass slutar • dina dagliga vilotider, alltså när du får ta paus • dina lediga dagar. Du har rätt att få schemat i god tid, senast en vecka innan arbetsveckan börjar. Merarbete och övertidsarbete Om det finns mycket arbete kan arbetsgivaren be dig arbeta mertid eller övertid. Merarbete är extra arbete som du gör utöver den arbetstid ni har kommit överens om i arbetsavtalet. För merarbete ska du få minst samma lön som du vanligen får. Om du arbetar mer än 8 timmar om dagen eller 40 timmar i veckan är det inte merarbete. Då kallas det övertid. För övertid måste du få högre lön. Så här höjs din lön om du arbetar mer än 8 timmar per dygn: • de 2 första arbetstimmarna: 50 procent mer i lön • de följande arbetstimmarna: 100 procent mer i lön, alltså dubbel lön.
  19. 19. 19 KOM IHÅG PAUSER OCH VILOTID Arbetstidslagen bestämmer hur mycket du kan arbeta. Du har rätt till pauser under arbetstiden. Du har också rätt att vila upp dig mellan arbetsdagarna. Det är viktigt att arbetsgivaren följer lagen. Mer regler om pauser och vilotid hittar du i kollektivavtalet. Du har rätt till pauser Matpausen är en vilopaus som du tar under arbetsdagen. Då kan du vila och äta. Matpausen är minst en halv timme. Du har rätt till matpaus om din arbetsdag är längre än 6 timmar. Vanligen är matpausen inte arbetstid. Du har också rätt till kaffepauser. De är 10 eller 15 minuters pauser. Kaffepauser räknas som arbetstid. Om ditt arbetspass är kortare än 6 timmar, är det inte säkert att du får ha matpaus. Om du till exempel jobbar i butik kanske du bara har en kaffepaus, om du jobbar mindre än 6 timmar. Dygnsvila Du har rätt att vila mellan dina arbetspass. Vilotiden är minst 11 timmar. Om du har periodarbete är vilotiden minst 9 timmar.
  20. 20. 20 Då får du alltså 24 dagar sommarsemester och 6 dagar vintersemester. Du får lön under din semestertid. Den lönen kallas semesterlön. På många arbetsplatser kan du dessutom få en semesterpenning eller semesterpremie som är ungefär halva semesterlönen. Om du inte hinner använda alla dina semesterdagar, får du pengar i stället för semester. Det kallas för semesterersättning. NÄR DU BLIR SJUK Om du blir sjuk och måste vara borta från jobbet, måste din arbetsgivare betala lön för den dagen. Du får också lön för nio vardagar efter den dag då du insjuknade, om du ännu är sjuk. Om du har arbetat minst en månad får du full lön. Om du har arbetat mindre än en månad Veckovila Du har rätt till en längre vila en gång per vecka. Vilotiden är vanligen minst 35 timmar. Ibland kan veckovilan vara kortare, men den måste alltid vara minst 24 timmar. Vilotiden får inte avbrytas. Arbetsgivaren kan alltså inte kalla dig till jobbet under den tiden. Den lediga dagen ska vara en söndag om det är möjligt. SEMESTER Du tjänar in semester om du jobbar minst 35 timmar eller 14 dagar per månad. Om du har varit anställd i mindre än ett år, tjänar du in 2 dagar semester per månad. Om du har varit anställd i mer än ett år, tjänar du in 2,5 dagar semester per månad.
  21. 21. 21 Exempel Karin har varit sjukskriven en längre tid. Hon vill gärna gå tillbaka till jobbet, men hon orkar inte arbeta lika mycket som vanligt. Karin börjar jobba deltid och får lön för arbetstiden. Hon får också partiell sjukdagpenning från FPA. Läs mer om partiell sjukdagpenning: www.fpa.fi/partiell-sjukdagpenning får du hälften av din normala lön. I kollektivavtalet har man kanske kommit överens om annat. Många kollektivavtal har bättre villkor, och i så fall får du full lön för ännu flera dagar. Om du är sjuk i mer än 10 dagar, får du sjukdagpenning från FPA, alltså Folkpensionsanstalten. Hur stor sjukdagpenningen är beror på hur stora inkomster, alltså hur stor lön, du har haft. Läs mer om sjukdagpenningen: www.fpa.fi/sjukdagpenning-berakningsformel FAMILJ Efter att barnet har fötts får föräldrarna vara hemma med barnet. Föräldrarna har rätt till familjeledighet också om de adopterar ett barn.
  22. 22. 22 Alla föräldrar får under familjeledigheten ekonomiskt stöd från FPA, alltså Folkpensionsanstalten. Stödet hjälper familjen att klara vardagen. Ofta står det i kollektivavtalet att man får lön för mammaledigheten i 3 månader och för pappaledigheten i 2 veckor. Om du får lön under familjeledigheten betalar FPA dagpenningen till din arbetsgivare. För att få understöd från FPA måste du skicka in en ansökan. Ansök via e-tjänsten på webbadressen: www.fpa.fi/etjanst Du kan också fylla i pappersblanketter som finns på webben eller på FPA-byrån. Du får mer information om familjeledigheter på webbadressen: www.fpa.fi/barnfamiljer Anställda som väntar barn eller är familjelediga får inte diskrimineras Arbetsgivaren får inte säga upp dig för att • du är gravid • du är familjeledig • du har sagt att du tänker ta ut familjeledighet Efter familjeledigheten har du rätt att få tillbaka ditt tidigare arbete.
  23. 23. 23 När ditt barn blir sjukt Om du har ett barn under 10 år som blir sjukt, så får du stanna hemma för att sköta barnet. Det kallas tillfällig vårdledighet. Du får vara tillfälligt vårdledig i högst 4 arbetsdagar. I lagen står det att din arbetsgivare inte behöver betala lön till dig för den tiden. Men villkoren i ditt kollektivavtal kanske är bättre. Kontrollera i kollektivavtalet om du kan få lön för tillfällig vårdledighet. NÄR LÖNEN INTE RÄCKER TILL Du kan få bostadsbidrag om du har små inkomster, arbetar på deltid eller studerar. FPA betalar allmänt bostadsbidrag för boendeutgifter. Boendeutgifter är till exempel hyra och kostnader för vatten och uppvärmning. Du kan få bidrag för alla slags bostäder, alltså både om du hyr och om du äger lägenheten eller huset du bor i. Dina inkomster och boendeutgifter påverkar hur stort bostadsbidrag du får. Inkomster är till exempel lön och arbetsmarknadsstöd. Du hittar mer information om bostadsbidrag på FPA:s webbplats: www.fpa.fi/allmant-bostadsbidrag Utkomststöd Du kan få utkomststöd om din lön eller dina andra stöd är mindre än utkomststödet. Du kan få utkomststöd också om du inte har arbete och inte har rätt till andra stöd. Mer information om utkomststöd: www.fpa.fi/utkomststod
  24. 24. 24
  25. 25. 25
  26. 26. 26 2 OLIKA ANNSTÄLLNINGS- FORMER Kontrollera alltid i arbetsavtalet vilken anställningsform du har. Det kan vara fast anställning eller visstidsanställning. Om du är anställd för en viss tid ska du kontrollera att det finns en giltig orsak till det. Arbetet kan vara på heltid eller deltid. Gå helst inte med på ett nolltimmarsavtal, för då får du kanske inte lön. FAST ANSTÄLLNING ELLER FÖR VISS TID? Fast anställning betyder att arbetsavtalet gäller tills vidare. Det står inte i avtalet när du ska sluta arbeta. Arbetet fortsätter tills du eller din arbetsgivare vill avsluta arbetet, alltså säga upp anställningen. När du får en anställning borde du vanligen få fast anställning. Om du har fast anställning kallas du fast anställd. Men om du har visstidsanställning arbetar du bara en viss tid. Det kallas också tidsbundet arbete. Det står i arbetsavtalet när du ska sluta arbeta. Om arbetsavtalet är för en viss tid, måste det alltid finnas en giltig orsak. Orsaken måste skrivas in i arbetsavtalet. Till exempel en vikarie är ofta anställd bara för en viss tid.
  27. 27. 27 Visstidsanställning kallas ofta snuttjobb eller korttidsjobb. Ett arbetsavtal på viss tid är bindande för både dig och din arbetsgivare. Det betyder att du oftast inte kan sluta arbeta tidigare än vad som står i ditt arbetsavtal. Om din arbetsgivare behöver dig en längre tid, måste du få ett fast arbetsavtal. Arbetsgivaren får inte göra upp ett tidsbundet arbetsavtal utan giltig orsak. GILTIGA ORSAKER VISSTIDSANSTÄLLNING Du kan ha en visstidsanställning till exempel för att • du är vikarie för någon • du har säsongsarbete, till exempel som sommarjobbare eller julhjälp • du gör din praktik • du studerar med läroavtal • du har själv bett om visstidsanställning • arbetet är ett projekt som bara räcker en viss tid • du har varit arbetslös minst ett år Om du misstänker att det inte finns en giltig orsak ska du prata med förtroendemannen på din arbetsplats eller med ditt fackförbund.
  28. 28. 28 HELTIDS- ELLER DELTIDSARBETE? Heltidsarbete betyder att du arbetar en hel arbetsdag. Du arbetar 8 timmar per dag eller 40 timmar per vecka. Men vanligen är arbetstiden kortare, till exempel 7,5 timmar per dag eller 37,5 timmar per vecka. Vanligen arbetar du fem dagar i veckan. Deltidsarbete betyder att du arbetar bara en del av dagen eller en del av veckan. Du arbetar alltså mindre än vid heltidsarbete. Om du är anställd på deltid, så har du rätt till merarbete. Det betyder att om din arbetsgivare behöver fler arbetstagare så måste arbetsgivaren erbjuda dig arbete först. Arbetsgivaren får alltså inte anställa nya arbetstagare innan de deltidsanställda har blivit erbjudna mer arbete. NOLLTIMMARSAVTAL Skriv helst inte under ett nolltimmarsavtal. Nolltimmarsavtal eller nollavtal betyder att arbetsgivaren inte behöver ge dig arbetstimmar. I avtalet kan det till exempel stå att din arbetstid är mellan 0 och 20 timmar i veckan. Om du har 0 arbetstimmar får du ingen lön. Om arbetsgivaren vill ge dig ett nolltimmarsavtal, kan du försöka be om ett minimiantal timmar. När det står i ditt arbetsavtal att du ska arbeta minst ett visst antal timmar, måste du få lön åtminstone för de timmarna, också om du inte har arbete.
  29. 29. 29 BEMANNINGSARBETE Bemanningsarbete betyder att ett företag anställer arbetstagare och hyr dem vidare till andra företag. Det kallas också för hyrarbete. Du gör upp ett arbetsavtal med bemanningsföretaget. Bemanningsföretaget är alltså din arbetsgivare, men du arbetar på en annan plats. Du har kanske olika arbetsplatser. Bemanningsföretaget betalar din lön. Företaget där du jobbar bestämmer dina arbetsuppgifter och övervakar ditt arbete. Din lön vid bemanningsarbete får inte vara lägre än det som står i kollektivavtalet. Samma regler gäller i bemanningsarbete som i andra anställningsformer. LÄROAVTAL OCH PRAKTIK Du kan lära dig ett nytt yrke genom läroavtal. Du jobbar på en arbetsplats och studerar samtidigt i en skola. Det mesta av studierna sker på arbetsplatsen. Du och din arbetsgivare gör upp ett arbetsavtal, och du får lön. Under en del av studierna är du i skolan. Då kan du få olika typer av stöd. Praktik är arbete som hjälper dig att bli bättre på ditt yrke. En praktikant är ofta en studerande eller någon annan som är ny i arbetslivet. Ibland får du lön för praktik, ibland inte. Om du är arbetslös och har deltagit i arbetsprövning kan du få arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning för den tid du arbetar.
  30. 30. 30
  31. 31. 31
  32. 32. 32 3 ARBETSHÄLSA OCH ARBETARSKYDD Enligt arbetarskyddslagen måste arbetsplatsen vara säker och sund för arbetstagarna. Arbetsgivaren ansvarar för säkerheten. Därför måste du följa arbetsgivarens anvisningar. Du måste till exempel använda skyddsutrustning som arbetsgivaren bestämmer att du ska ha, till exempel hjälm. Om du upptäcker en fara på din arbetsplats, ska du genast anmäla det till din chef eller till arbetarskyddsfullmäktige. Om en arbetsuppgift är farlig, har du rätt att vägra göra uppgiften tills faran är borta. ARBETARSKYDD Arbetarskydd betyder allt det som görs för att arbetsplatsen ska vara trygg. På arbetsplatsen ska man ta reda på vilka faror och risker som kan finnas. Sedan ska man göra upp planer och säkerhetsanvisningar för att minimera riskerna. Exempel på faror och risker: • buller, damm, köld, hetta, gifter, vibrationer, strålning, elektricitet • farliga maskiner och apparater • brådska eller långa arbetspass • bakterier, virus, mögel • dålig arbetsställning, tunga bördor, dåliga arbetsredskap • hot om våld
  33. 33. 33 Din arbetsgivare måste se till att ingenting på arbetsplatsen orsakar olyckor eller sjukdomar. Din arbetsgivare måste ta en försäkring för dig mot olyckor eller yrkessjukdomar. Om du till exempel skadar dig på arbetsresan eller på arbetsplatsen får du ersättning genom försäkringen. DU HAR RÄTT ATT FÅ HANDLEDNING När du börjar på ett nytt jobb ska du få handledning och introduktion i ditt arbete. Enligt lagen måste arbetsgivaren handleda dig, alltså introducera dig i dina arbetsuppgifter. Genom introduktionen lär du känna din arbetsplats, dina arbetsuppgifter och dina arbetskamrater. Du måste få information om bland annat • arbetet och arbetsplatsen • de regler som gäller på arbetsplatsen • hur du använder maskiner och apparater • hur du arbetar tryggt och säkert • vilken skyddsutrustning som behövs och hur du använder den • de risker och faror som finns i ditt arbete
  34. 34. 34 Arbetsgivaren måste ge personalen tillräckligt med information i tid. Som anställd har du rätt att föreslå saker som förbättrar förhållandena på arbetsplatsen. Din arbetsgivare måste lyssna på förslagen och svara. På stora arbetsplatser måste man föra samarbetsförhandlingar innan man kan minska på personalen. Under förhandlingarna försöker man hitta andra lösningar i stället för uppsägningar. ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG Alla ni som jobbar på din arbetsplats väljer tillsammans en arbetarskyddsfullmäktig. Han eller hon hjälper dig i frågor som handlar om arbetarskydd och arbetsmiljö. Du kan alltid prata med din arbetarskyddsfullmäktig, för det är en av dina arbetskamrater. Arbetstagarna ska välja en arbetarskyddsfullmäktig på alla arbetsplatser med minst tio arbetstagare. SAMARBETE OCH SAMARBETSFÖRHANDLINGAR Samarbete på arbetsplatsen betyder att arbetsgivaren och arbetstagarna förhandlar om olika frågor. I lagen står att arbetsgivaren måste diskutera frågor som berör arbetet med sin personal.
  35. 35. 35 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Lagen säger att varje arbetsplats måste ha företagshälsovård som arbetsgivaren ordnar för arbetstagarna. Du har alltid rätt till företagshälsovård. Företagshälsovården är gratis för dig som arbetstagare. Du har också rätt till företagshälsovård när du är visstidsanställd eller har ett nolltimmarsavtal. Företagshälsovården ska • förhindra sjukdomar, olyckor eller skador som arbetet kan orsaka • se till att arbetstagarens egna sjukdomar inte blir värre i jobbet, till exempel reumatism eller psykisk ohälsa • ge hjälp i krissituationer, till exempel efter en olycka eller våld • ordna hälsokontroll för nya arbetstagare om arbetstagarna kan bli sjuka av arbetet • bedöma hur arbetet kan påverka hälsan • ge arbetsgivaren och arbetstagarna råd Företagshälsovården kan variera mellan olika arbetsplatser, till både omfattning och innehåll. Fråga din chef vilka hälsovårdstjänster du kan få på din arbetsplats. Din arbetsplats kan till exempel ha ett avtal med en läkarstation.
  36. 36. 36 UNGA ARBETSTAGARE SKYDDAS AV LAGEN Lagen skyddar unga arbetstagare som är under 18 år. Personer under 18 år får inte ha ett arbete som kan skada deras hälsa, utveckling eller skolgång. Lagen sätter också gränser för hur långa arbetspass unga arbetstagare får göra. Dessutom förbjuder lagen nattarbete för unga arbetstagare. Om du har fyllt 15 år och har gått ut grundskolan, får du vara fast anställd hos en arbetsgivare. Om du inte har gått ut grundskolan, får du jobba under halva sommarlovet. Det finns också regler för hur mycket du får jobba under skolterminerna. Om du är 14 år gammal får du göra lätt arbete, om din vårdnadshavare ger lov till det. Du kan skriva under arbetsavtalet själv när du har fyllt 15 år. Men om du är under 15 år ska din vårdnadshavare skriva under arbetsavtalet.
  37. 37. 37 Om du känner att du diskrimineras på arbetsplatsen ska du be arbetsgivaren reda ut saken. Ta kontakt med förtroendemannen eller ditt fackförbund. De hjälper dig att föra saken vidare, om du fortfarande misstänker diskriminering. Du kan också be företagshälsovården eller arbetarskyddsmyndigheten om hjälp. Du hittar mer information på webbadressen: www.arbetarskydd.fi Vad ska du göra om du blir mobbad eller trakasserad? Tala om för den som mobbar eller trakasserar dig att du blir ledsen av det han eller hon gör eller säger. Be mobbaren sluta. Om mobbaren inte slutar ska du genast berätta för din arbetsgivare om mobbningen eller trakasserierna. Lagen säger att arbetsgivaren måste ingripa i mobbning så fort som möjligt. Om du inte vågar tala med mobbaren, kan du få hjälp av din chef, av förtroendemannen eller arbetarskydds- fullmäktige på arbetsplatsen eller av facket.
  38. 38. 38
  39. 39. 39
  40. 40. 40 4 NÄR ANSTÄLLNINGEN UPPHÖR En anställning kan upphöra på många olika sätt. Både arbetsgivaren och arbetstagaren kan säga upp, alltså avsluta, en fast anställning. En visstidsanställning upphör på den dag ni har kommit överens om i förväg. Du kan alltså inte säga upp en visstidsanställning i förtid, om inte du och din arbetsgivare har kommit överens om att du får säga upp avtalet. Ett arbetsavtal kan hävas, alltså avslutas omedelbart, endast under prövotiden eller om du eller din arbetsgivare bryter mot sina skyldigheter. UPPSÄGNING AV FAST ANSTÄLLNING När arbetsgivaren säger upp din anställning, betyder det att du slutar arbeta hos arbetsgivaren. Din arbetsgivare kan säga upp din anställning bara om det finns en saklig och vägande orsak. Din arbetsgivare måste alltid tala om för dig varför arbetsgivaren säger upp dig. Ett exempel på en saklig och vägande orsak är att det inte finns tillräckligt många kunder som köper företagets produkter eller tjänster. En saklig och vägande orsak kan också vara att företagets ekonomiska situation är dålig. Din arbetsgivare kan också säga upp dig av orsaker som beror på dig själv. En sådan orsak är till exempel att du hela tiden kommer för sent eller har gjort ditt arbete dåligt. Arbetsgivaren får inte säga upp dig till exempel
  41. 41. 41 för att du väntar barn eller är föräldraledig. Vanligen måste arbetsgivaren först ge dig en varning och du måste få en chans att förbättra ditt beteende innan arbetsgivaren kan säga upp dig. Arbetstagaren kan säga upp anställningen Om du har fast anställning måste du säga upp dig när du vill sluta jobba. Du ska ge din arbetsgivare ett skriftligt meddelande om att du säger upp dig. Du behöver inte berätta varför du vill sluta. Men du kan inte sluta arbeta genast, utan först efter uppsägningstiden. Uppsägningstid Efter att du sagt upp dig börjar uppsägningstiden. Lagen bestämmer hur lång uppsägningstid du har. Din anställning slutar först efter uppsägningstiden. Under uppsägningstiden arbetar du som normalt, och du får normal lön för tiden. UPPSÄGNINGSTIDER Om du säger upp din anställning är uppsägningstiden • 14 dagar om du har varit anställd under 5 år • 1 månad om du har varit anställd över 5 år Om din arbetsgivare säger upp din anställning är uppsägningstiden • 14 dagar om du har varit anställd under 1 år • 1 månad om du har varit anställd i 1–4 år • 2 månader om du har varit anställd i 4–8 år • 4 månader om du har varit anställd i 8–12 år • 6 månader om du har varit anställd över 12 år
  42. 42. 42 EN VIDSSTIDSANSTÄLLNING KAN INTE SÄGAS UPP En visstidsanställning tar slut på den dag ni har kommit överens om i förväg i arbetsavtalet. En visstidsanställning kan inte sägas upp om ni inte särskilt har kommit överens om det. Om du är anställd för en viss tid måste du alltså arbeta hela den tid som ni har kommit överens om. Du kan inte sluta tidigare. Samma regel gäller din arbetsgivare. Arbetsgivaren kan inte säga upp dig innan din visstidsanställning tar slut. Ett arbetsavtal för en viss tid binder både dig och din arbetsgivare. Ingendera kan bryta avtalet utan lov av den andra. HÄVNING AV ARBETSAVTAL Att häva ett arbetsavtal betyder att du genast slutar arbeta, utan uppsägningstid. Under prövotiden kan både du och din arbetsgivare häva arbetsavtalet genast. Annars får ett arbetsavtal hävas bara av mycket tungt vägande skäl. Din arbetsgivare kan häva arbetsavtalet om du allvarligt struntar i eller bryter mot dina skyldigheter. Ett sådant skäl kan till exempel vara att du stjäl på arbetsplatsen eller kommer full till jobbet. Du kan häva arbetsavtalet om din arbetsgivare struntar i eller allvarligt bryter mot sina skyldigheter. Om arbetsgivaren till exempel inte betalar lön eller inte sköter arbetarskyddet, kan du häva arbetsavtalet.
  43. 43. 43 Återanställande Om du har blivit uppsagd är arbetsgivaren skyldig att återanställa dig. Det betyder att din arbetsgivare måste anställa dig på nytt om arbetsgivaren kan erbjuda samma arbetsuppgifter. Din arbetsgivare får inte anställa någon ny, utan måste först erbjuda dig jobbet. Arbetsgivaren är vanligen skyldig att återanställa dig i 4 månader efter att din anställning upphörde. ARBETSINTYG När du slutar jobba hos arbetsgivaren har du rätt att få ett arbetsintyg. Du behöver det när du söker nytt jobb. Intyget är också viktigt om du blir arbetslös och ansöker om arbetslöshetsförmån, alltså ekonomiskt stöd för arbetslösa. I arbetsintyget står det hur länge du har arbetat och vad du har gjort. Du kan också be arbetsgivaren skriva hur bra du har skött dina arbetsuppgifter och varför du slutade. Din arbetsgivare får inte skriva det här om du inte ber om det. Om du glömmer att be om ett arbetsintyg, kan du göra det senare. Din arbetsgivare måste ge dig ett arbetsintyg i 10 år efter att du slutat jobba där. ARBETSLÖSHETSSKYDD Utkomstskydd för arbetslösa betyder att du får ekonomiskt stöd, alltså pengar, när du är arbetslös. Utkomstskydd för arbetslösa kallas också arbetslöshetsstöd eller arbetslöshetsförmån. Du kan få stöd också om du blir permitterad, alltså om du tvingas ta ledigt under en viss tid.
  44. 44. 44 När du är arbetslös måste du aktivt söka jobb. Du måste ta emot en arbetsplats eller en studieplats som du blir erbjuden. Om du vägrar ta emot ett arbete utan att ha en bra orsak får du inget stöd. Kom ihåg att hålla din jobbsökning i kraft på TE-byrån, alltså arbets- och näringsbyrån. Om du har arbetsinkomster under arbetslöshetstiden, ska du komma ihåg att meddela FPA eller arbetslöshetskassan. Om du har inkomster får du mindre stöd. Det kallas för jämkad dagpenning. Olika arbetslöshetsstöd är • inkomstrelaterad dagpenning • grunddagpenning • arbetsmarknadsstöd Inkomstrelaterad dagpenning Om du är medlem i ett fackförbund, hör du ofta också till en a-kassa, alltså en arbetslöshetskassa. Om du blir arbetslös betalar a-kassan inkomstrelaterad dagpenning åt dig. Den är större än FPA:s arbetslöshetsförmåner. Du får mer information om inkomstrelaterad dagpenning av din egen a-kassa eller av Arbetslöshetskassornas Samorganisation TYJ: www.tyj.fi.
  45. 45. 45 MINNESLISTA OM DU BLIR ARBETSLÖS 1. Anmäl dig som arbetssökande på TE-byrån senast den första dagen du är arbetslös. Du kan också anmäla dig på webben på www.te-tjanster.fi. 2. Fråga FPA eller arbetslöshetskassan (a-kassan) vilken arbetslöshetsförmån du kan få. FPA betalar arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning. A-kassan betalar inkomstrelaterad dagpenning. 3. Ansök om arbetslöshetsförmån. Du kan fylla i ansökan på FPA:s eller a-kassans webbplats. Du kan också fylla i pappersblanketter som du skriver ut på FPA:s webbplats eller får på FPA-byrån. Skicka in ansökan så fort som möjligt. Du kan ansöka högst 3 månader i efterskott. Kom ihåg att kontrollera på blanketten vilka bilagor du måste skicka med. Du kan skicka in bilagorna senare. 4. Begär ett skriftligt arbetsintyg av din arbetsgivare. 5. Begär ett löneintyg av din arbetsgivare. Löneintyget måste gälla åtminstone för de senaste 26 veckorna. Du ska skicka med löneintyget när du ansöker om arbetslöshetsförmån. 6. När din ansökan har behandlats får du hem ett beslut per post. I beslutet står hur stort stöd du får, varför och när stödet betalas ut. Du får också en blankett för nästa ansökan. Du får ett beslut också om du inte får stöd.
  46. 46. 46 PERMITTERING Permittering betyder att din arbetsgivare bestämmer att du måste ta ledigt utan lön. Du måste få information om permitteringen 14 dagar i förväg. Du kan bli permitterad om din arbetsgivare inte har tillräckligt med arbete. Permitteringen kan pågå en viss tid, men du är fortfarande anställd hos din arbetsgivare när du är permitterad. Under permitteringen får du arbetslöshetsdagpenning om du har anmält dig på TE-byrån, alltså arbets- och näringsbyrån. Kom ihåg att anmäla dig senast på den första permitteringsdagen. ARBETSGIVARENS KONKURS OCH LÖNEGARANTI Om din arbetsgivare går i konkurs tar också ditt arbete slut. Konkurs betyder att företagets pengar är slut och att företaget därför måste sluta med sin verksamhet. Då kanske du inte får din sista lön. Om arbetsgivaren inte kan betala ut din lön, får du lönen ur ett statligt system som heter lönegaranti. Men du måste ansöka om att få lönegaranti. Du hittar ansökningsblanketter på webbtjänsten suomi.fi eller på TE-byrån. Kom ihåg att ansöka om lönegaranti inom tre månader från den dag då ditt arbete tar slut.
  47. 47. 47 JOBBSÖKNING Du ska anmäla dig som arbetssökande på TE-byrån, alltså arbets- och näringsbyrån, när du söker jobb. Du kan anmäla dig på nätet, men du kan också ringa eller besöka TE-byrån. TE-byrån hjälper dig på olika sätt när du söker jobb eller studieplats. Du kan få yrkesvägledning, alltså hjälp om du inte vet vad du vill göra. När du söker ett jobb ska du oftast skicka in en arbetsansökan. Gör noggrant din ansökan. Om arbetsgivaren är intresserad av dig får du inbjudan till jobbintervju. Jobbintervjun hjälper arbetsgivaren att välja den nya arbetstagaren. Förbered dig noggrant inför intervjun. Då är du mer avslappnad och lyckas bättre. Under jobbintervjun behöver du inte svara på till exempel de här frågorna: • Bor du i ett parförhållande? • Har du barn? • Är du gravid? • Tänker du skaffa barn? • Har du någon svår sjukdom? • Hur ofta använder du alkohol? • Vilken religion har du? • Har du gjort värnplikten? • Är du medlem i något parti? • Är du medlem i facket? Tips för jobbsökning hittar du på TE-byråernas webbplats www.te-tjanster.fi
  48. 48. 48
  49. 49. 49
  50. 50. 50 5 BLI MEDLEM I FACKET Fackförbundet, eller facket, är en organisation där arbetstagare från samma bransch är medlemmar. Det finns olika fackförbund för olika branscher, som Byggnadsförbundet och Industrifacket. Fackförbundet förhandlar med arbetsgivarna om anställningsvillkoren, till exempel om lön och arbetstid. Fackförbundet bevakar alltså arbetstagarnas intressen. Största delen av finländarna hör till ett fackförbund. Du måste inte höra till ett fackförbund, men ofta lönar det sig att vara medlem. Fackförbundet ger dig information om till exempel det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats. Facket hjälper och ger råd också med andra frågor om arbetslivet. Fackförbundet förhandlar om löneförhöjningar för branschen. Fackförbundet förhandlar också fram ett kollektivavtal som ger dig bättre förmåner än det som står i lagen. SJU SKÄL TILL ATT BLI MEDLEM I FACKET 1. Fackförbundet förhandlar om anställningsvillkoren för dig Den viktigaste orsaken till att bli medlem i ett fackförbund är kollektivavtalet. När fackförbundet ingår ett kollektivavtal betyder det att förbundet förhandlar med arbetsgivarna för din del. Förbundet förhandlar om bland annat löner, arbetstider och semestrar, och om andra förmåner som är bättre än vad som står i lagen.
  51. 51. 51 2. De förtroendevalda hjälper dig Förtroendemannen representerar facket på arbetsplatsen. Förtroendemannen ser till att arbetsgivaren följer kollektivavtalet och lagarna. Han eller hon hjälper dig och ger råd om du har problem med arbetsgivaren. Fackförbunden utbildar också arbetarskyddsfullmäktige. Arbetarskyddsfullmäktige ger dig råd i frågor som handlar om arbetsmiljö och arbetarskydd. Han eller hon bevakar också att arbetsgivaren ser till att arbetet säkert och hälsosamt. 3. Fackförbundet hjälper dig Fackförbundet hjälper dig med problem i arbetslivet. Du kan ringa förbundets telefonjour för att fråga om råd. Du kan också få hjälp av fackförbundets jurist om du behöver det. Juristen kan medla i tvister och ge rättshjälp. 4. Fackförbundet påverkar lagarna och utvecklar arbetslivet Facket bevakar arbetstagarnas intressen när nya lagar stiftas. Fackförbunden ger förslag om vad som kan förbättras och kommenterar regeringens lagförslag. Tack vare fackförbunden har arbetstagarna många rättigheter. Exempel på rättigheter är • 8 timmars arbetsdag • 5 dagars arbetsvecka • sommarsemester • vintersemester • lön för sjukdomstid • ersättning för övertid • semesterpenning
  52. 52. 52 5. Du får gå på kurser och evenemang Fackförbunden ordnar kurser där du kan lära dig mer om arbetslivet. Du får också delta i annan verksamhet. Du kan läsa mer om det här i till exempel fackförbundets medlemstidning och på förbundets webbplats. 6. Du får högre dagpenning om du blir arbetslös Om du är medlem i ett fackförbund, så hör du också till fackets a-kassa, alltså arbetslöshetskassa. Om du blir arbetslös kan du få inkomstrelaterad dagpenning. Hur stor dagpenning du får beror på hur stor lön du har haft. Den inkomstrelaterade dagpenningen är ofta större än den arbetslöshetsförmån som FPA betalar ut. 7. Du får förmåner När du är medlem i ett fackförbund får du också andra förmåner. Du kan få rabatter på till exempel bensin, försäkringar och hotellavgifter. Du får mer information på fackförbundets webbplats. HUR BLIR JAG MEDLEM I FACKET? Det är lätt att bli medlem i facket. Ta först reda på vad ditt fackförbund heter: • fråga förtroendemannen på din arbetsplats • ring 0800 179 279 • kolla på www.facket.fi Förtroendemannen på din arbetsplats hjälper dig att bli medlem. Du kan också fylla i en anslutningsblankett på fackförbundets webbplats eller på www.facket.fi.
  53. 53. 53 De som hör till ett fackförbund betalar en medlemsavgift. Du kan betala medlemsavgifterna på två sätt: • arbetsgivaren kan betala avgifterna direkt från din lön • du kan betala avgifterna själv Det första sättet är lättare. Medlemsavgiften dras av i beskattningen. I skatteförslaget kan du se vilka avgifter som automatiskt har dragits av. VILKA ANDRA KAN HJÄLPA MIG OM JAG FÅR PROBLEM? Om du har problem på arbetsplatsen, ska du modigt kontakta fackförbundet och de förtroendevalda på arbetsplatsen. Om du inte är medlem i ett fackförbund kan du få hjälp till exempel på: • Sommarjobbarinfo, som är öppen på sommaren. Servicen är gratis. Telefonnummer: 0800 179 279, webbadress: www.kesaduunari.fi • Rådgivningen för invandrare, som hjälper arbetstagare med utländsk bakgrund. Servicen är gratis. Telefonnummer: 0800 414 004, e-postadress: workinfinland@sak.fi och webbadress www.sak.fi/toissasuomessa • Arbetarskyddsmyndighetens rådgivning Telefonnummer: 0295 016 620, webbadress: www.arbetarskydd.fi • Brottsofferjouren Hjälpande telefon: 116 006 Juridisk rådgivning: 0800 161 177 Webbadress: www.riku.fi
  54. 54. 54 FFC:S FACKFÖRBUND FFC är Finlands Fackförbunds Centralorganisation. De här fackförbunden hör till FFC: Allmänna journalistförbundet www.yleinenlehtimiesliitto.fi Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT www.akt.fi Byggnadsförbundet www.rakennusliitto.fi Elbranschernas fackförbund www.sahkoliitto.fi Finlands Elitidrottares Union SHU Finlands livsmedelsarbetareförbund SEL www.selry.fi Finlands musikers förbund www.muusikkojenliitto.fi Finlands post- och logistikunion PAU www.pau.fi Finlands socialdemokratiska journalistförbund www.sssl.fi Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL www.jhl.fi Organisationsanslutna förbund inom JHL: Fängelsetjänstemännens förbund www.vankilavirkailija.fi Gränssäkerhetsunionen www.rtu.fi Tullförbundet www.tulliliitto.fi Underofficersförbundet www.aliupseeriliitto.fi
  55. 55. 55 Handelsbranschens föreståndarförbund (via Servicesektorns union) www.esimiesliitto.com Industrifacket www.teollisuusliitto.fi Tre förbund gick samman till Industrifacket 2017: Metallförbundet TEAM Industribranchernas fackförbund Träfacket Järnvägstjänstemannaförbundet www.rvlry.fi Lokmannaförbundet www.vml.fi Luftfartsunionen IAU www.iau.fi Pappersförbundet www.paperiliitto.fi Servicefacket PAM www.pam.fi Sjömans-unionen www.smu.fi Teater- och mediearbetarna i Finland Teme www.teme.fi
  56. 56. 56
  57. 57. 57
  58. 58. 58 6 MINNESLISTA NÄR DU BÖRJAR ETT NYTT JOBB Du kan undvika de flesta problemen i arbetslivet när du känner till dina rättigheter och skyldigheter. Du får hjälp av ditt fackförbund eller förtroendemannen på arbetsplatsen om du får problem. Tveka inte att kontakta oss! Tänk åtminstone på följande: 1. Gör alltid upp ett skriftligt arbetsavtal. Skriv inte ditt namn under papper som du inte förstår. 2. Du har rätt att få handledning när du börjar på ett nytt jobb. Fråga de andra på arbetsplatsen om det är något du undrar över. 3. Sök fram det kollektivavtal som gäller på din egen arbetsplats. I kollektivavtalet kan du läsa om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Om din arbetsgivare inte är skyldig att följa ett kollektivavtal så måste arbetsgivaren ändå följa Finlands lagar. Också i lagen kan du läsa om arbetstagarens allmänna rättigheter och skyldigheter. 4. Förhandla dig till ett minimiantal timmar, om arbetsgivaren vill ge dig ett nolltimmarsavtal. Ett nolltimmarsavtal betyder att arbetsgivaren inte behöver ge dig arbetstimmar. Din arbetstid kan vara till exempel 0–20 timmar per vecka. Om du har 0 timmar i ditt arbetsavtal får du kanske ingen lön. Men när du har ett minimiantal timmar i ditt arbetsavtal, så måste du få lön åtminstone för de arbetstimmarna.
  59. 59. 59 5. Du måste få ett lönekvitto alltid när du får lön. Kolla lönekvittot varje gång, se efter att allt stämmer. På lönekvittot står din lön, skatter och andra avgifter. 6. Om du jobbar enligt ett arbetsschema ska du spara kopior av listorna. Om arbetstidschemat ändras, anteckna hur. 7. När du slutar på ditt jobb ska du se till att du får rätt semesterersättning. Du får semesterersättning om du inte har tagit ut alla dina semesterdagar. Semesterersättningen kan du se på lönekvittot. 8. När du slutar på ditt jobb ska du be om ett arbetsintyg. Arbetsgivaren är skyldig att ge dig ett arbetsintyg när anställningen tar slut. 9. Bekanta dig med förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige på din arbetsplats. De sköter personalens ärenden med arbetsgivaren. Förtroendemannen kan hjälpa dig om du har problem med arbetsgivaren. 10. Bli medlem i ett fackförbund. Ett fackförbund är en organisation där arbetstagare från samma bransch är medlemmar. Fackförbundet diskuterar medlemmarnas anställningsvillkor med arbetsgivarna.
  60. 60. 60
  61. 61. 61
  62. 62. 62 ALFABETISKT REGISTER A-kassa eller arbetslöshetskassa 44–45, 52 Anställning eller anställningsförhållande 8, 13, 15, 26, 40–43, 59 Anställningsvillkor 12, 14, 50, 59 Företagshälsovård 35 Arbetarskydd 32, 42, 51 Arbetsansökan 47 Arbetsavtal 12–13, 18, 26–29, 36, 40, 42, 58 Arbetsintyg 43 Arbetslöshetsförmåner 44 Arbetsmarknadsstöd 23, 29, 44–45 Arbetstid 12–14, 16–17, 18–19, 28, 50, 58 Arbetstidsschema 18 Bemanningsarbete 29 Bostadsbidrag 23 Deltidsarbete 28 Diskriminering 37 Fackförbund 8, 14, 44, 50–54, 58–59 Familjeledigheter 21–22 Fast anställning eller tillsvidareanställning 26, 40–41 Förtroendeman 8, 27, 37, 51–52, 58–59 Grunddagpenning 29, 44–45 Handledning eller introduktion 33, 58 Heltidsarbete 28 Hävning av arbetsavtal 42 Inkomstrelaterad dagpenning 29, 44–45, 52 Jobbintervju 47 Jämkad dagpenning 44 Kollektivavtal 9, 12–16, 18–19, 21–23, 29, 50, 58 Läroavtal 29 Lön och lönekvitto 9, 12–15, 18, 20–23, 26, 28–29, 41–42, 46, 50–53, 58–59 Lönegaranti 46 Löneutbetalning när du slutar jobba 15 Merarbete 18, 28
  63. 63. 63 Minneslista när du börjar ett nytt jobb 58 Minneslista om du blir arbetslös 45 Mobbning 9, 37 Nattarbete 17–18, 36 Naturaförmån 15 Nolltimmarsavtal 26, 28, 35, 58 Pauser 9, 18-19 Permittering 46 Praktik 29 Prövotid 13, 40, 42 Samarbetsförhandlingar 34 Semester 13, 14, 20 Semesterersättning 9, 15, 20, 59 Semesterpenning 20, 51 Sjukdom 33, 35 Skiftarbete 17–18 Skyldigheter 8, 40, 42, 58 Tillägg 15 Ung arbetstagare 36 Uppsägning 40 Uppsägningstid 13, 41–42 Utkomstskydd för arbetslösa 43 Vilotid 9, 18–20 Visstidsanställning eller tidsbunden anställning 26–27, 40, 42 Återanställande 43
  64. 64. 64

×