1.
Cristina Robertson Fördjupning 10-11-17

2.
Läraren i kontext

3.
Rätten till kunskap <ul><li>Fyrkantig undervisning och lågt ställda förväntningar på elevernas förmåga äventyrar deras rätt till god utbildning. </li></ul><ul><li>Skolinspektionen har granskat 40 utvalda grundskolor i hela landet. På varje skola har vi följt en klass i årskurs 5 eller 9 i tre dagar. </li></ul><ul><li>Men granskningen visar också på många goda exempel på undervisning som ger alla elever möjlighet att utvecklas. </li></ul><ul><li>Resultaten i korthet </li></ul><ul><li>Undervisningen saknar ofta elevaktivitet och gemensam reflektion. </li></ul><ul><li>Undervisningen anpassas inte tillräckligt mycket efter elevernas behov. </li></ul><ul><li>Skolornas förväntningar på eleverna är ofta låga eller stereotypa. </li></ul><ul><li>Rektorerna tar inte alltid tillräckligt stort ansvar för undervisningens kvalitet. </li></ul>Källa: Skolinspektionen, 2010-11-01

4.
Systemfel eller processfel ? <ul><li>Systemrelaterade faktor er - hur stat och kommun organiserar skolan och ger förutsättningar för verksamheterna. </li></ul><ul><li>Processrelaterade faktorer - det som ligger inom skolans och skolpersonalens ansvarsområde med möjlighet att påverka. </li></ul>

5.
Allt hårdare tryck på lärare????? Nytt avtal Individuell lön Nytt betygssystem Nya kursplaner Ny läroplan Ny skollag Tidsutnyttjande Kontroller Administration Jämförelser Sant? Falskt?

6.
Allt hårdare tryck på lärare????? Nytt avtal Individuell lön Nytt betygssystem Nya kursplaner Ny läroplan Ny skollag Tidsutnyttjande Kontroller Administration Jämförelser Sant? Falskt?

7.
Den svenska skolan En skola för alla omsorg och tillgänglighet Ekonomistyrning effektivitet och kontroll Låg respekt för de professionellas kunskaper Omdefiniering av lärarrollen Omdöme Yrkesskicklighet Professionella värderingar Nöjda kunder Konkurrensutsättning Standardisering Uppföljning Utvärdering Dokumentation Välutbildad & certifierad Källa: Stenlås (2009). En yrkeskår i kläm IN UT

8.
Stockholm Mål Process Resultat

9.
Process är ett nätverk av aktiviteter som upprepas över tiden Operativa processer Samhällsbehov? Stödprocesser Ledningsprocesser Individuellt behov?

10.
Källa: Nordenbo m fl, 2008 Mål Process Resultat Processkvalitet Strukturkvalitet Systemkvalitet Resultatkvalitet Målkvalitet Teacher beliefs Teacher personality Teacher subject Teacher behaviours Student achievement Relational Rule management Didactic

11.
Samverkande system <ul><li>Organisation och ansvarsfördelning </li></ul><ul><li>Resursfördelning </li></ul><ul><li>Personalpolitik, avtal och lönesättning </li></ul><ul><li>Kompetensutveckling och skolutveckling </li></ul><ul><li>Uppföljning och utvärdering </li></ul><ul><li>Lokalanvändning </li></ul><ul><li>Schemaläggning </li></ul>

12.
Motverkande system <ul><li>Organisation och ansvarsfördelning </li></ul><ul><li>Resursfördelning </li></ul><ul><li>Personalpolitik, avtal och lönesättning </li></ul><ul><li>Kompetensutveckling och skolutveckling </li></ul><ul><li>Uppföljning och utvärdering </li></ul><ul><li>Lokalanvändning </li></ul><ul><li>Schemaläggning </li></ul>

13.
Demings 14 punkter: 1. Skapa en kultur för långsiktighet och kontinuerliga förbättringar. 2. Börja med det nya kvalitetstänkandet. 3. Försök inte kontrollera in kvalitet. 4. Reducera antalet leverantörer och titta inte enbart på priset. 5. Förbättra kontinuerligt alla processer. 6. Alla skall ha möjlighet till utveckling i arbetet. 7. Betona vikten av ledarskap. 8. Utplåna rädsla i organisationen. 9. Riv murarna mellan avdelningar. 10. Handla istället för att skapa slogans. 11. Ta bort ackordssystemen. 12. Tillåt känslor av yrkesstolthet. 13. Uppmuntra medarbetarna till utbildning och lärande. 14. Initiera åtgärder för att starta förändringsprocessen.

14.
Källa: Berg (1995). Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling: Begränsad professionalism Utvidgad professionalism Autonomi Individuell, fokuserande lärare som är ensamarbetande Kollektiv, fokuserande skolan som organisation Yrkesethos Konservatism, individualism, nuorientering Flexibilitet, samarbete, framförhållning Kunskapsbas Ämnen, allmän och ämnesmetodik etc. Läroplansteori, skolan som organisation, utvecklingsarbete och ämnen etc.

15.
Robertson, 2005 Begränsad professionalism Utvidgad professionalism Autonomi 1 Vuxna i centrum Barnet/eleven i centrum 2 Sluten kultur (Isolering) Öppen kultur (Integrering) 3 Enskilt arbete Samverkan 4 Någon annans ansvar Vårt gemensamma ansvar 5 Privata ambitioner Kollektiva och professionella ambitioner Yrkesethos 1 Förgivettagen värdegrund Genomarbetad, tydliggjord värdegrund 2 Nuorientering Framförhållning 3 Egennytta Gemensammas bästa 4 Exkludering av olikhet Inkludering av olikhet 5 Status qvo Flexibilitet Kunskaps-bas 1 Ämnessegregering Ämnesöverskridande 2 Traditionen/läroböckerna styr Måldokumenten styr 3 Personlig förståelse (huvudsakligen egna personliga och konkreta erfarenheter) Teoretisk förståelse (baseras på mångas erfarenheter och olika källor)

16.
Balans mellan inre och yttre styrning Mål Resultat Inre styrning Komplex och obestämd Professionellt ansvarstagande Undervisningskvalitet Lärarexcellens Förtroende Kollegial dialog Inre motivation Sammanhang Livslångt lärande Yttre styrning Mätbar och ”genomskinlig” Uppdragsreglering Undervisningskvantitet Nöjda avnämare Kontroll Öppna jämförelser Yttre motivation Fakta ” Rätt” kunskap i ”rätt” tid

17.
Det handlar om vad vi tillsammans kan och vill, vilka strukturer vi bygger, hur vi använder våra system, och vad vi gör!

18.
Lärares lärande

19.
Allt lärande handlar om relationen mellan det bekanta och obekanta. Att lära sig något nytt är att möta det tidigare okända. Men det som redan är bekant är aldrig helt igenom känt eller identifierbart och det obekanta är aldrig helt okänt. Källa: Bernt Gustavsson, 1996

20.
Fyra typer av lärande som funktion av det handlingsutrymme som finns i lärandesituationen Källa: Ellström, 1996 Aspekt av lärande- situationen Typer av lärande/lärandenivåer Reproduktivt lärande Metodstyrt lärande Problemstyrt lärande Kreativt lärande Uppgift Given Given Given Ej given Metod Given Given Ej given Ej given Resultat Given Ej given Ej given Ej given

21.
Samband mellan handlings- kunskaps- och lärandenivå Källa: Ellström, 1996 Handlingsnivå Kunskapsnivå Lärandenivå Rutinbaserat handlande Implicit (tyst) kunskap Reproduktivt lärande Regelbaserat handlande Procedurkunskap (”knowing how”) Metodstyrt lärande Kunskapsbaserat handlande Teoretisk kunskap (”knowing that”) Problemstyrt lärande Reflektivt handlande Meta-koginitiv kunskap Utvecklingsinriktat (kreativt) lärande

22.
Hur kan forskningsöversikter användas? - tre olika modeller för att koppla samman forskning och skolutveckling <ul><li>- Tillämpningsmodellen </li></ul><ul><li>- Konsumtionsmodellen </li></ul><ul><li>- Kommunikationsmodellen </li></ul>Källa: Daniel Sundberg &Jan Håkansson Linnéuniversitetet. Fördjupningskonferens 20 maj 2010

23.
Källa: Daniel Sundberg &Jan Håkansson Linnéuniversitetet. Fördjupningskonferens 20 maj 2010 Modeller Tillämpning Konsumtion Kommunikation Signum Linjär, rationalistisk Koncept och metod Kommunikationsbasera d Symboliska värden Tillämpning Nytta, fylla en brist Ömsesidigt kvalificerat lärande Styrformer Avnämare Användare Processledning Huvudfråga Fungerar det? Vad tjänar vi på detta? Kvalificerar vi vår kunskap? Teori - Praktik Teorin är ’praktiklös’ Praktiken är ’teorilös’ Teorin har sin praktik och praktiken har sin teori Normer för samverkan Teorin normerande för praktiken Praktiken normerande för teorin Teori och praktik är ömsesidigt normerande Relationer vertikala utformare -tillämpare vertikala producent - konsument horisontella kunskapsaktör -kunskapsaktör Troliga långsiktiga konsekvenser separering mellan forskningens värld och praktikens värld separering mellan forskningens värld och praktikens värld integrering med bibehållen integritet mellan forskning och yrkespraxis

24.
Källa: Hargreaves, 1995 Forskningsbaserad kunskap Lärarens kunskap systematisk improviserad generell kontextspecifik regelstyrd svår att reglera (målstyrd?) rationell även moralisk och känslomässig offentlig privat nedskriven muntlig explicit, uttalad tyst teoretisk praktisk frågeorienterad beslutsorienterad i form av påståenden och förslag berättande, metaforisk

25.
Ny kunskap Medium Status Ursprung Situation Mottagare Form Relationer Känslor Värderingar Situation Kultur Förkunskaper Tidigare erfarenheter

26.
KUNSKAPEN Tillgänglig Tydlig Trovärdig Timad Utmanande och inspirerande Öppen Kränkande T rivial O igenkännbar M otstridig Normativ Hotande

27.
Tid Intresse Dialog Behov och sug efter ny kunskap Stress Få beröringspunkter Ointresse Svag kompetens Isolering UTNYTTJANDET Motstånd Lärande förhållningssätt Detta rör inte mig! Har hört det förut! Har inte tid!

28.
Professionalism Kollektivt lärande Delaktighet Öppenhet Tid för reflektion och dialog Stöd och uppmuntran Gemensamma visioner Diffusa mål, direktiv Nedtystad opposition Revirtänkande Arbete utan vinst Överlevnadsstrategier Rädsla Vrede FÖRÄNDRING

29.
Föreläsningens dramaturgi

30.
Ordens makt Flumpedagogik Ordning och reda Utvecklingsområden Brister

31.
<ul><li>Kunskap som produkt </li></ul><ul><li>förmedlingspedagogik </li></ul><ul><li>ämnessegregation </li></ul><ul><li>förelagda uppgifter </li></ul><ul><li>förhandsproducerat material </li></ul><ul><li>reproduktion av kunskap </li></ul><ul><li>en mottagare </li></ul><ul><li>Kunskap som process </li></ul><ul><li>varierande arbetssätt </li></ul><ul><li>ämnesintegration </li></ul><ul><li>öppna frågor </li></ul><ul><li>skönlitteratur och egna texter </li></ul><ul><li>produktion av egen ny kunskap </li></ul><ul><li>flera mottagare </li></ul>Arbetssätt Cristina Robertson

32.
Reaktiva och förebyggande förbättringar? Vilket föredrar du? Metaforer

33.
McGregors ”teori X” och ”teori Y” <ul><li>Människan enligt teori X </li></ul><ul><li>medfödd ovilja till arbete </li></ul><ul><li>vill dra sig undan ansvar </li></ul><ul><li>saknar initiativförmåga </li></ul><ul><li>måste tvingas, kontrolleras, styras och hotas </li></ul><ul><li>har relativt små ambitioner </li></ul><ul><li>endast ute efter ekonomisk, materiell belöning </li></ul><ul><li>Människan enligt teori Y </li></ul><ul><li>arbete och ansträngning är stimulerande </li></ul><ul><li>ringa motivation om yttre kontroll eller hot </li></ul><ul><li>initiativrik, vill nå de mål hon är engagerad i </li></ul><ul><li>uppfattar engagemang i sig som belönande </li></ul><ul><li>söker aktivt ansvar </li></ul><ul><li>har förmåga att använda fantasi, intellekt och kreativitet </li></ul>Människosyn

34.
Källa: Wiliam, 2010 Vart ska eleven? Var är eleven nu? Hur kommer hon/han dit? Lärare Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen Skapa effektiva diskussioner, aktiviteter och uppgifter som kan visa i vilken utsträckning eleverna har lärt/förstått Ge återkoppling som för de lärande framåt Kamrat Förstå och vara delaktig i intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra Elev Förstå intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande

35.
Källa: Wiliam, 2010 Vart ska läraren ? Var är läraren nu? Hur kommer hon/han dit? Utbildare Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen Skapa effektiva diskussioner, aktiviteter och uppgifter som kan visa i vilken utsträckning lärarna har lärt/förstått Ge återkoppling som för de lärande framåt Kollega Förstå och vara delaktig i intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas Aktivera lärarna som (undervisnings)resurser för varandra Lärare Förstå intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas Aktivera lärarna som ägare av sitt eget lärande

36.
Höga förväntningar Låga förväntningar Ytkunskaper Djupkunskaper Summativ bedömning Formativ bedömning