1. 1
Skolan Äventyret, Västerås Sverige
Skapandet av den Lyssnande Kulturen
Hur lär vi barn att lyssna, verkligen lyssna, på
sig själva,sina lärare och på varandra? Skapa en
positiv självförstärkande kultur genom att lyssna
och reflektera är grunden för den lyssnande
kultur, som genomsyrar Grundskolan Äventyret
i Västerås. Den lyssnande kulturen är en del av
den Kommunikativa pedagogiken, som grun-
dades av pedagogen Lars Rokkjær.
Pedagogiken inkluderar schemalagda lyssnar-
grupper, fler pedagoger i samma klassrum som
standard, involvering av eleverna i förståelsen
av sitt egna lärande samt åldersblandade klasser. Pedagogen Lars Rokkjær, Rektor Britt-Marie
Lithammer, läraren Bo Berglund och specialpedagogen Lisa Gustavsson förklarar.
Vid Äventyret i Västerås har den lyssnande kulturen integrerats i skolans vardag.
Skolans kultur understödjer tre centrala pelare:
Samspel, Entreprenörskap och Forska/utforska.
SAMSPEL:
Barn lär sig att andra elever också är en värdefull
resurs. Elev-till-elev interaktion är lika viktigt som
lärare-till-elev interaktion.
ENTREPRENÖRSKAP:
Hur kan eleverna använda det dom lär sig? Att ta
ansvar för sina egna beslut. Att lära sig hur viktigt det
är att omvandla kunskap till handling.
FORSKA/UTFORSKA:
Inquiry Based Learning skapar ett nyfiket klassrum,
där eleverna aktivt uppmuntras att bedriva forskning,
undersöka, ställa frågor, forma och pröva hypoteser.
DEN KOMMUNIKATIVA
PEDAGOGIKEN
SAMSPEL
ENTREPRENÖRSKAP
FORSKAUTFORSKA
DEN LYSSNANDE KULTUR
De tre pelarna i den kommunikativa pedagogiken

2. 2
Lyssnargrupper är en planerad del i schemat på
Äventyret.“Om vi inte lyssnar på varandra kom-
mer vi inte heller att kunna lära av varandra”
säger Rokkjær.“Ett närvande lyssnande uppstår
när vi upplever att andra ser oss som dom vi
verkligen är.
Lyssnargrupper är ledda av lärare och är tysta,
fokuserade och icke-dömande. Barnen låter
varandra komma till tals, dom reflekterar över
vad som har hjälpt dem att förbättra sina re-
sultat, och låter dem direkt påverka hur deras
kamrater och lärare ser och förstår sina behov.
Lärare Bo Berglund: Att vi sitter i en cirkel
är viktigt.. Det finns inga hörn att gömma sig
i. Eleverna ser varandra och möter varandra
öppet.Om vi litar på att alla är intresserade av
vad vi säger blir det lättare att uttrycka sig. Det
utvecklar elevernas kommunikationsförmåga
och hjälper dem reflektera över inte bara vad
de säger, utan hur de säger det och hur det
påverkar andra.
Lärare
Bo Berglund.
Britt-Marie Litham-
mer: “Mycket av
framgången med
lyssnar grupper har
att göra med förtro-
ende. Barnen vet att
läraren är genuint
intresserad av varje enskilt barn i klassen. De
lärare som lyckas använda den här metoden
får de bästa resultaten. Arbetet i den lyssnande
gruppen överföres till vardagen i dom större
grupperna oavsett storlek. Effekten av arbetet i
de lyssnande grupperna gjorde att på min förra
skola samarbetade 95 elever tillsammans utan
att känna att man tillhörde en speciell klass. Det
byggde verkligen en gemenskap.”
Specialpedagog Lisa Gustavsson påpekar, att
skolans lyssnarkultur hjälper barnen att utveck-
la sitt självförtroende och självrespekt enormt.
“Barnen utvecklar också sin förmåga till efter-
tanke, reflektion, och vet hur man lägger fram
sina synpunkter. Personal och lärare lyssnar
verkligen på barnen här.
Eftersom barn vet, att de blir tagna på allvar
vågar de uttrycka sig, och därmed skapas
förutsättningen för en bra utveckling.”
När det finns en oenighet litar barnen på att det
går att lösa om vi sätter oss ner och lyssnar till
varandra. Kulturen är så naturlig att vanligtvis
behöver en vuxen bara vara där, men behöver
inte ingripa, eftersom barnen löser problemen
själva. Atmosfären på skolan är lugn och fokus-
erad, låga röster, du kan faktisk höra att barnen
arbetar.”
Lyssnargrupper skapar reflektion och närvaro

3. 3
Skolans schema understöder aktivt samarbete
i lärandet. Barn i olika åldrar lär sida vid sida i
blandade grupper. Även om de har en formell
klasslärare, arbetar de tillsammans i ett team av
lärare.
“Vi har byggt en inkluderande, hållbar kultur
av kommunikation, nyfiket lärande där vi alla,
både elever och lärare, är en del av samma
team.”Rektor Britt-Marie Lithammer.
Rektor Britt-Marie Lithammer:“Vi förvandlar
varje undervisningsmiljö till ett stort, mixat om-
råde med en rad olika arbetsstationer. Vi önskar
komma bort från idén om en klass, i ett rum,
med en lärare - till en gemensam, öppen miljö
med flera lärare.
Vi tittar på varje individ. Vi vill identifiera och
skapa den miljö som fungerar bäst för dem.
Vi försöker att skapa så många olika arbets-
metoder som möjligt i rummet som vi kan. Och
det är en mycket resurseffektivt sätt att skapa
förutsättning för olika sätt att lära, där varje
elev kan få arbeta utifrån sina förutsättningar.”
Bo Berglund: “Som lärare här är jag nästan
aldrig ensam. Vi jobbar ofta i par eller så kan
jag få hjälp av min kollega som jobbar i rum-
met bredvid.. Det betyder att jag kan ägna mig
åt en speciell elev medan min kollega hjälper
resten av gruppen. På det sättet växlar vi un-
der lektionerna. Möjligheterna för konstruktivt
samarbete och elevanpassat lärande är oänd-
ligt. Dessutom är eleverna vana vid att hjälpa
varandra. Det innebär att en enskild elev kan
få individuell hjälp både av oss lärare och av
sina kamrater. Bra för den enskilde eleven men
också utvecklande för den elev som redan
kan. Eleverna lär sig att arbeta produktivt med
någon annan.”
Lisa Gustavsson:“Vi har en hög andel barn
som behöver särskilt stöd. Alla lär sig på olika
sätt. Vissa barn fungerar bättre tillsammans
med en lärare, än med en annan. Att ha mer
än en lärare till en grupp, i kombination med
lyssnarkulturen, innebär att vi verkligen kan ar-
beta tillsammans och hitta rätt lösning för varje
enskilt barn. Nyligen hade vi en 4:e klassare
som störde klassen och hade svårt att anpassa
sig till en ny lärare. Vi satt oss ner tillsammmans,
eleven, läraren och jag. Vi utbytte åsikter och
insikter. Det resulterade i en medvetenhet om
problemet och vad var och en behövde för att
det skulle fungera bättre. Situationen löstes
i samförstånd och eleven och läraren kunde
arbeta vidare.”
Blandade grupper och lärarlag skapar
förutsättning för samarbete mellan elever:

4. 4
“Att veta hur man lär sig bäst, inte bara
vad du lär dig, är avgörande för elevernas
framtida framgång”, Lars Rokkjær.
“Varje morgon när barnen kommer in
i klassrummet har de en samling” en
incheckning“.“Ingen går in i ett klassrum
direkt redo att lära sig”, säger Lars Rokkjær.
“Samlingen ger varje elev chansen att
börja dagen på bästa sätt.
En lärare börjar samlingen genom att låta
eleverna berätta hur de mår. Hon gör det
genom att eleverna väljer ett rött eller
grönt kort. Grönt betyder att man mår
bra medans det röda betyder att jag är
inte redo att börja arbeta. Alla elever med
“grönt”kan börja arbetet direkt, eleverna
med röda kort får hjälp att förbereda sig
för att kunna börja arbeta. Kanske eleven
berättar vad som hänt och därmed bli
mera grön. Någon annan behöver kanske
egen tid en stund innan han/hon kan bör-
ja dagens arbete.”
Bo Berglund: Elever och lärare går till-
sammans igenom vad som kommer att
hända under dagen. Dom får chansen att
gå igenom vad de jobbar / har jobbat med
och påminna sig om sina mål för dagen.
Vi reflekterar över saker som har hänt i
skolan eller i världen, och hur det som
hänt anknyter till vårt arbete.
Utcheckning, där barn tänker över vad de
har lärt sig, sker i slutet av varje dag. En
kortare, måndag till torsdag, och en längre
utvärdering fredag eftermiddag där veck-
ans arbete utvärderas och blir avstamp till
nästa veckas arbete.“Check-out utvärde-
ringar utvecklar självkännedom och me-
takognition, och visar barnen att ju mer
de vet om hur de lär sig bäst desto mer
hjälper det deras framtida studieresultat
och utveckling”,säger Lars Rokkjær.
Bo Berglund: “Vid utcheckning frågar
jag någon i klassen som har gjort något
speciellt som de vill berätta det för grup-
pen. Genom att lyfta fram något i slutet av
veckan kan vi sammanfatta och påminna
oss själva om vad vi har åstadkommit
under veckan, och kolla om veckans mål
uppnåtts. Ibland tar eleverna med sig ar-
bete hem för att slutföra i helgen för att bli
klar med sina egna uppsatta mål- och det
är frivilligt att göra det.”
Check-in samlingar skapar lugn, reflektion och medvetenhet

5. 5
På skolan för varje barn en loggbok där dom
noterar saker som händer i veckan, uppsatta
mål på kort och lång sikt, sina olika arbetssätt
och framsteg. Allt efter inspiration från ped-
agogen John Hatties ideér, om vikten av att
föra loggbok för att bli medveten om sina
egna tankar, metakognition. Det hjälper dem
att identifiera vilka metoder som fungerar och
vilka som kan undvikas, vilket ger en över-
blick över lärandet. Det visar barn att inte bara
vad du har lärt dig, men hur du har lärt dig är
viktigt.“Vi är alla olika och vi lär på olika sätt”,
säger Rokkjær.“Loggböcker hjälpa barnet att
identifiera vad som fungerar bäst för dem.”
Lisa Gustavsson:“Loggböckerna är särskilt vik-
tiga och effektiva för barn med särskilda behov.
Loggboken visar dem vad de har gjort, vad de
har att göra idag, och vart de är på väg. Den
ger en viktig röd tråd och konsekvens i deras
utveckling. Loggböcker kan genomföras i olika
former, med hjälp av bilder och ord. Barnen kan
dela dem med föräldrarna så att de alla kan se
de framsteg som görs när det händer.”
Loggböcker registrerar barnets resa
Pelaren entreprenörskap understryker skolans
engagemang att utveckla elevernas ansvar för
sitt eget lärande. Eleverna skapar sina egna
arbetssätt och uppmuntras att experimentera
med olika medier för att upptäcka de tekniker
som fungerar bäst för dem. Verkligt effektiv
utbildning leder till handling,en vilja att ha en
positiv inverkan på världen omkring dem.
Bo Berglund:“Ju mer elever är intresserade av
något desto bättre lär dom sig. Vi gör allt för att
skapa en stimulerande, rik, öppen miljö som
tillåter barnen att hitta sitt eget sätt att arbe-
ta. Vi lär oss bäst när vi tar egna initiativ, när
vi sätter vår egen agenda, när vi lär oss om de
saker som engagerar oss. Du kan inte beordra
eleverna att göra saker de inte vill göra om du
vill att de ska bli engagerade och verkligen lära
sig något på riktigt. Vi lär oss och lyckas när vi
arbetar med de saker som vi värderar högt. De
saker som vi vill påverka. Lärande måste vara
på riktigt. Frågebaserat lärande och det nyfikna
klassrummet är en stor del av detta.”
Elev-involverande arbetssätt och det nyfikna klassrummet

6. 6
Betoningen på individuella arbetssätt med mål
skapade av elever och flexibel bemanning är
särskilt effektiv för barn med särskilda behov.
Skolan har lyckats bra med barn med särskilda
behov. Britt-Marie Lithammer:“Vi fokuserar på
att prova så många olika metoder som möjligt
för att hitta vad som fungerar bäst för den en-
skilde. Det finns så många olika sätt att arbeta.
Varje barn har ett eget. Blandade grupper och
flexibla undervisnings grupper gör oss lyhörda
och flexibla i arbetet att identifiera och snabbt
stödja de barn som behöver hjälp. Vi hade nyli-
gen två elever i åk 9 med formella diagnoser.
Dom båda lämnade skolan glada, framgångsri-
ka med högsta möjliga betyg.“
“Vi ser inte barn som“Aspergers”eller“ADHD”,
vi ser på dem som individer. Vi talar om behov
och särskilt stöd, men vi är alla speciella och har
särskilda behov.”Bo Berglund
“Vårt sätt att arbeta innebär att om en lärare
inte“klickar”med en elev, kan kanske en kolle-
ga fungera bättre tillsammans med samma elev
och skapa en bättre förutsättning för att eleven
ska lyckas.”
Britt-Marie
Lithammer: “Vi har
ibland barn som arbe-
tar med bara en vuxen
utanför gruppen, men
det är ovanligt. Vårt
sätt att arbeta kan
tyckas gruppcentrerat
men det är mycket
individuellt, vilket gör
att varje individ kom-
mer till tals och vi försöker möta deras behov.
Varje enskilt barn är i centrum av gruppen. Vårt
jobb är att se till att de alla har utrymme att
utvecklas. På sitt eget sätt och i sin egen takt.”
Alla barn behöver särskilt stöd