Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Destaque
Semelhante a Rapport_SISTA_VERSION
Semelhante a Rapport_SISTA_VERSION (20)
Rapport_SISTA_VERSION
- 1. 1 Praktikensrapport Mångkulturellt centrum med programmet Korta vägen, SU Kika Diestre, augusti 2013, Botkyrka
- 2. 2 1. Introduktion och motivering ........................................................................................ 4 2. Teoretisk bakgrund. Interkulturalitet som teoretiskt begrepp...................................... 6 3. Operativt begrepp: Interkulturalitet och vikten av engagemang ............................... 10 4. Samhällsutvecklingsarbete som verktyg för att bygga ett interkulturellt samhälle.... 15 5. Sammanfattning av erfarenheter som rör det civila samhället under den interkulturella strategin i Barcelona .............................................................................. 18 Salud comunitária en el Raval: Una mirada desde el propio barrio – Folkhälsoarbete i Raval: ett områdetsperspektiv................................................................................. 19 Deltagande process av Interkulturella plan av Barcelona......................................... 20 Persianes al Raval” – Ravals persienner.................................................................. 21 Strategi för ett interkulturellt Botkyrka ....................................................................... 23 Itaka al Raval: mirant cap al futur – Itaka i Raval: ser på framtiden.......................... 23 Raval(s): Kultursårlig festival .................................................................................... 24 Educa al Raval, val la pena! – Utbilda dig i Raval, det är värt mödan! ..................... 25 GIM: Mångkulturella interaktions grupp Sagrada Familia......................................... 26 Banc del temps Tidsbank i stadsdelen Gràcia.......................................................... 26 Assamblea del barri del Raval – Områdesråd för stadsdelen Raval. ....................... 27 Catàleg intercultural – Interkulturella katalogen........................................................ 28 Memoria històrica: L’àlbum de cromos del Raval – Historiska minnet: klistermärkesalbum inom historiska områden........................................................... 28 Dialgos migrantes: escúchame! – Invandrade dialoger: Lyssna på mig!.................. 30 Diàleg interreligiós - Interreligiös dialog .................................................................... 32 6. Slutsatser: Mångkulturellt centrums potentiella roll .................................................. 33 Tabeller Tabell 1: Mångkulturalitet versus interkulturalitet……………………………………. 7 Tabell 2: Dimensioner av interkulturalitet…………………………………………….. 7 Tabell 3: Deltagande metodik i interkulturellt arbete………………………………... 12 Tabell 4: Faser enligt interkulturellt arbete…………………………………………… 17
- 3. 3 “Son cosas chiquitas. No acaban con la pobreza, no socializan los medios de producción, no expropian las cuevas de Alí Babá. Pero desencadenan la alegría de hacer y la traducen en actos. Y al fin y al cabo actuar sobre la realidad y cambiarla, aunque sea un poquito, es la única manera de probar que la realidad es transformable”. Eduardo Galeano ”De är små saker. De inte avslutar fattigdom, de inte delas produktionsmedel, de expropriera inte heller Alí Babás grottor. Men de ge oss glädje för att göra små saker. Göra något för att förändra verkligheten och ändra den; åtminstone litet, det finns vara det sätt för att bevisa att verkligheten kan ändras”. Eduardo Galeano.
- 4. 4 1. Introduktion och motivering Denna rapport syftar till att samla de goda erfarenheter som gjorts god praxis som används i Barcelona inom ramen för den interkulturella strategin för att kunna dra lärdomar av dessa i Botkyrka. Fokus ligger på projekt och aktiviteter som främjar medborgarnas delaktighet och initiativ som kommer från civilsamhället. I detta sammanhang vill jag undersöka Mångkulturellt centrum potentiell roll som mellanled och interkulturell mötesplats. Även om rapportens uppdrag är att redovisa befintliga erfarenheter; behövs en teoretisk ram som förklarar de begrepp som används i texten. Barcelonas interkulturella strategi arbetades fram åren 2008- 2010 genom en process med brett deltagande. År 2010 inleddes genomförandet av strategin. Efter tre år av arbete och utveckling kan det vara intressant att göra en summering; Barcelona har nu ett tillräckligt tidsperspektiv samt överblick över sin strategi för att kunna bidra med både misslyckanden och framgångar. Dessutom kommer den första externa revisionen att presenteras sommaren 2013, något som Botkyrka kan dra nytta av. Botkyrka har en bred och lång erfarenhet av förvaltning av kulturell mångfald och kommunen lade fram sin interkulturella strategi år 2010. Idag utvecklar kommunen viktiga delmål inom strategin, som exempelvis antirykteskampanjen, som kan vara en bra chans för att öka olika aktörers samt även utveckla MKCs roll. Alla projekt som vill uppnå social förändring förutsätter engagemang och deltagande från människor deltagandeprocesser och detta gäller naturligtvis för interkulturellt arbete. Det handlar om ett samspel mellan olika aktörer och en aktivering av människors egna kapacitet att påverka och bygga ett interkulturellt samhälle. Även om myndigheter och offentliga institutioner kan och bör ta initiativ, måste dessa utvecklas genom dialog för att de ska kunna skapa medansvar, hållbarhet och djupeffekt. Rapporten har tre huvuddelar: en teoretisk ram, en redovisning av goda erfarenheter samt slutsatser. Det material som texten bygger på är dels skriftliga källor (bl.a. kommunens offentliga dokument, MKC-studier), dels intervjuer och informella samtal med tjänstemän från Botkyrkas kommun och forskare från Mångkulturellt centrum. Slutligen har jag också
- 5. 5 använt mig av anteckningar som jag gjorde medan jag deltog i olika event och seminarier. Jag är medveten om att det finns ytterligare kunskaper och andra källor som kan vara användbara. Den här rapporten bör alltså ses som en av flera utgångspunkter för framtida studier.
- 6. 6 2. Teoretisk bakgrund. Interkulturalitet som teoretiskt begrepp Mångkulturalism är ett begrepp som lanserades på 70-talet som ett svar på behovet hos staten att förhålla sig till det etniskt och religiöst mer komplexa samhälle som följde på en omfattande internationell migration till rika länder och det sociala, ekonomiska och politiska utmaningarna medfört. Mångkulturalismen var också ett samhällsideal som formulerades. Mångkulturalismen som idé stod för ett erkännande av kulturella skillnader och för en tolerans inför kulturella olikheter inom ramen för ett pluralistiskt samhälle. Då, var detta begrepp ett politiskt förslag för social organisation och en filosofi samtidigt. Den var använts bl.a. i Canada, United Kingdom och skandinaviska länderna. Spanien blev ett mottagarland för invandring först under 1980- och 1990 talen. I början av 2000 kritiserades det mångkulturella samhället som modell, särskilt av konservativt tänkande. I detta sammanhang började man i ett antal sydeuropeiska länder, exempelvis Spanien, att diskutera förslaget om ett interkulturellt samhälle som en tredje väg. Samtidigt uppmuntrades på den europeiska nivån politiska initiativ såsom exempelvis Intercultural Cities Network och European Year of Intercultural Dialog. Interkulturalitet är alltså ett sociopolitiskt förhållningssätt för att hantera kulturell mångfald. Den centrala skillnaden mellan båda ligger i synen på kultur som begrepp; mångkulturalitet förstod kulturen som någonting statisk och internt homogen. Interkulturalitet föreslår istället ett dynamiskt begrepp av kultur som har bred intern mångfald och ändrar hela tiden på grund av sin adaptiv karaktär. Då kan man säga att detta nya paradigm reflekterar arvet av mångkultur men tillför också en ny dimension: Dialog och positiva interaktion blir den centrala axeln för att skapa nya metoder och förbättra den sociala sammanhållningen. Följande tabell visar de principer som ligger till grund i båda paradigmen och hur de i allmänhet kommer till uttryck.
- 7. 7 Tabell 1: Mångkulturalitet versus interkulturalitet Källa: Giménez, 2000. Ett interkulturellt perspektiv handlar om samhällsprocesser där grupper med olika kulturell bakgrund samspelar, alltså inte bara samexisterar med respekt och tolerans. Det handlar om aktiv handling i vilken dialog och positiv interaktion är nyckelbegrepp. Målet med den här rapporten är inte att fördjupa den teoretiska diskussionen allt för mycket. Jag väljer därför avsluta denna inledning med att introducera en modell för hur olika dimensioner av begreppet interkulturalitet kan iakttas och mätas. Tabell 2: Dimensioner av interkulturalitet Dimension Huvuddrag 1. Relationell Förekomst/Grad av sociala och mellanmänskliga relationer mellan personer med olika kulturell bakgrund. Till exempel kopplingar mellan personer med olika kulturell bakgrund baserad på gemensamma intressen (som egenskapen att vara grannar, föräldrar, ungdomar, etc.). 2. Regulatorisk Kunskap om och acceptans för regler (skrivna och Mångkulturalism Interkulturalism Fakta nivå Kulturell, språklig och religiös mångfald + Fredlig samexistens utan särskilt mycket interaktion Interetniska, flera språkliga och interreligiösa relationer + Positiv interaktion (samexistens) och konfliktlösning Policynivå Erkännande av olikhet: 1. Principen om jämlikhet. 2. Principen om respekt och erkännande av olikheter. Samexistens/samspel i ett mångkulturellt samhälle: 1. Principen om jämlikhet. 2. Principen om respekt och erkännande av olikheter 3. Principen om positiv interaktionen.
- 8. 8 oskrivna). Speciellt de som reglerar livet på vardags nivå i närsamhället vad gäller exempelvis användningen av offentliga och halvoffentliga platser. 3. Värderelaterad Respekt för och acceptans för grundläggande värden. Erkännande av och respekt för minoritetsrättigheter inom ramen för de mänskliga rättigheterna. 4. Demokratisk Engagemang i lokala institutioner och i samhällslivet (bl.a. närvaron av mångfald på myndigheter och föreningsliv). Känsla av tillhörighet 5. Kommunikationsrelaterat Effektiv och respektfull kommunikation på alla nivåer (bl.a. medier, offentliga samtalet, personliga relationer). En framgångsrik språkundervisning som inkluderar alla språk som finns i det mottagande samhället. 6. Konfliktrelaterat Det finns verktyg för att förebygga och lösa både öppna och latenta konflikter på fredlig väg. Det finns förhandlingar och flera väg för att hantera konflikter på olika nivåer. Fredlig eller våldsam miljö 7. Attitydmässigt Mångfald värderas positivt, både av institutioner och av den allmänna opinionen. Villighet att inkludera eller exkludera. 8. Identitetsrelaterat Känsla av tillhörighet. Gemensamma identiteter som samspelar med varandra. Fast än det finns många identiteter, det finns vissa grundläggande identiteter som delas av en stor majoritet. Källa: Giménez, 2006.
- 9. 9 Genom att systematiskt utforska dimensionerna ovan kan man analysera hur mycket av verkligt interkulturell interaktion som finns i samhället. Nästa steg i den praktiska användningen av tabellen som analysinstrument kan vara att identifiera inom vilka dimensioner den starkaste positiva interaktionen återfinns, för att utifrån detta stärka situationer, sammanhang och platser som är eller kan vara kraftcentra i en fortsatt utveckling mot ett interkulturellt samhällsklimat. Analysen behöver inkludera både kvantitativa och kvalitativa metoder, muntliga och skriftliga källor. Varje utredning är samtidigt ett sätt att bygga relationer mellan aktörerna som finns i samhället. Dessutom är resultaten viktiga för att bygga delad kunskap och definiera en gemensam startpunkt. Jag vill avsluta detta avsnitt med två tankar som kan bidra en progressiv tolkning av interkulturellbregrepp. För att bygga ett interkulturellt samhälle måste man förstå kultur som ett komplext och dynamiskt system. Det innebär att ta hänsyn till de ekonomiska, sociala och politiska sammanhang av ojämlikhet, asymmetri och maktrelationer. Det intersektionell perspektiv är användbara i den här analysen1 . Och sist men inte minst, måste man sätta på sig sina antropologiska glasögon och även se sig själv som ett kulturellt ämne. Att observera den egna kulturen och de egna traditionerna med en nyfiken blick är nödvändigt för att det ska bli en verklig dynamisk integration och dialog mellan olika grupper, majoriteten inräknad. 1 Detta begrepp innebär att man förstår diskriminering på grund av etnicitet, kön och klass (och andra grunder) som oskiljbara och ömsesidigt beroende av varandra och att olika system av över- och underordning, förtryck och exploatering ”samarbetar” eller samverkar på komplexa sätt. Se Det blågula glashuset- strukturell diskriminering i Sverige (SOU 2005:56, s. 463-464) och Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap (De los Reyes & Mulinari, 2005).
- 10. 10 3. Operativt begrepp: Interkulturalitet och vikten av engagemang Syftet med detta avsnitt är att utveckla det teoretiska begreppet interkulturalitet och presentera olika förslag till hur det kan användas i samhället. Helt avgörande för att kunna verka för ökad interkulturalism är deltagandet. Varför är detta nödvändigt? Och vad menar man med deltagande? Begrepp som deltagande, medborgardialog eller engagemang i det civila samhället är mycket vanligt förekommande i det allmänna språkbruket just nu och det finns därför en risk att orden förlorar sin innebörd. Dessutom ges de ofta olika betydelse beroende på vem som använder dem och med vilka motiv2 . I vårt sammanhang betraktar vi deltagande som en metod för att inkludera alla i beslutsprocessen och i genomförandet av interkulturellt arbete. Men även om utöver detta är det också ett självändamål i interkulturella processer. Med andra ord, det handlar mycket om empowerment eller förstärkning av egenmakten hos olika aktörer i samhället3 . Då är deltagande inte någonting som en myndighet eller dominant grupp ger till brukare och passiva användare, utan deltagandet blir i sig självt en del av en lösning eller process. Enligt italienska socionomen Marco Marchioni finns det tre aktörer: politiker, tjänstemän och befolkning. De första styr organisationerna (privata eller offentliga), den andra administrerar och förvaltar och sist befolkningen som deltar mer eller mindre aktivt. Marchioni inkluderar privata aktörer exempelvis NGO:er, företag och medier som påverkar också interkulturella samhällsutveckling med olika projekt eller på grund av deras verksamheter men omedvetet. Varje aktör måste spela sin egen roll i samhällsutvecklingen. Marchioni pekar på vanliga problem som exempelvis att politikerna vet hur man styr samhället men inte med det eftersom deras förmåga att lyssna på sociala rörelser brister. Tjänstemännen som förvaltar program håller till på sina kontor och är alltför ofta inriktade på enskilda 2 Det har stor betydelse för hur arbetet organiseras och vilken form av samverkan passar bäst. Ser sidan 20-22 Lindholm, T: ”Stadsdelsutveckling – Vad är det? 128 sidor erfarenheter och metoder”, MKC. 3 Enligt italienska socionomen Marco Marchioni finns det tre aktörer: politiker, tjänstemän och befolkning. Varje aktör måste spela sin egen roll i samhällsutvecklingen. Marchioni pekar på vanliga problem som exempelvis att politikerna vet hur man styr samhället men inte med det eftersom deras förmåga att lyssna på sociala rörelser brister. Tjänstemännen som förvaltar program håller till på sina kontor och är alltför ofta inriktade på enskilda fall, vet ofta för lite om hur man samarbetar och har ofta brist på helhetsperspektiv. Och befolkningen slutligen, förväntar sig ofta att sociala frågor ska handlas an någon annan, och deltar inte i kollektivt handlande.
- 11. 11 fall, vet ofta för lite om hur man samarbetar och har ofta brist på helhetsperspektiv. Och befolkningen slutligen, förväntar sig ofta att sociala frågor ska handlas an någon annan, och deltar inte i kollektivt handlande. Deltagande som en del av själva syftet av det interkulturellt arbete, kan illustreras som i tabellen nedan. Den illustrerar sambanden mellan åtta interkulturella dimensioner och hur man kan använda deltagandemetodik för att förbättra den interkulturella samexistensen i varje dimension.
- 12. 12 Tabell 3: Deltagande metodik i interkulturellt arbete Dimension Nuläge Deltagandeverktyg 1 Relationell ”Förutsättningarna för olika etniska och socioekonomiska grupper samspelar och växer oavsett social och etnisk bakgrund” Interkulturell samexistens Samexistens ”Olika etniska och socioekonomiska grupper lever nära varandra, men är främmande och okunniga om varandra” Processer som befolkning samspelar för att nå gemensamma mål. Processer som starkar kapaciteten för framtida samarbete genom att bygga förtroendefulla relationer. 2 Regulatorisk Debatten för att skapa gemensamma spelregler som bygger på erkännande, särskilt i den offentliga (bl.a. gator, parker, torg) 3 Värderelaterad Utrymme för debatten om gemensamma värderingar i vårt samhälle. Diskussionen och spridning av gemensamma värderingar 4 Demokratisk Processer som starka kanalerna för demokratiskt deltagande. 5 Kommunikationsrelaterat Förslag som förbättrar kommunikation och spridning mellan myndigheter och befolkning i båda riktningarna. Språkundervisning som inkluderar alla språk som finns i samhället. 6 Konfliktrelaterad Processer av medling i den offentliga som en förebyggande metod. Medlarna är aktörerna själva, utbildning och verktyg för medling är nyckelfrågor. 7 Attitydmässigt Verktyg för att hantera konflikter (latent eller öppen) på ett naturligt sätt. Verktyg för en bearbetning av fördomar och diskriminering. 8 Identitetsrelaterad Processer med befolkningen samspelar för att nå gemensamma och lokala mål. Typ muntliga historia, kollektivt minne, framtidens bygg av samhället, anseende, stolthet om område. Som tabellen första dimension ovan visar är deltagande ett sätt att lära känna varandra men också ett sätt att bygga förtroende och därmed stärka kapaciteten inför framtida
- 13. 13 samarbete. I det fallet kan projektmålen vara många och varierade, men de är samtidigt ett tillfälle att samarbeta och skapa gemensamma intressen. Det vi talar om här är ett långsiktigt arbete och främjar förmåga visas oftast i situationer med sociala spänningar. När den sociala sammanhållningen i ett samhälle går djupt och när de sociala nätverken är starka4 så kan kollektiva reaktioner uppstå, så att man hanterar konflikter på ett samordnat sätt. Ett exempel på detta slags reaktion var den mobilisering som skedde mot ordval i Fittja i slutet av maj 2013. I den regulatoriska dimensionen nr 2 i tabellen och värdedimensionen (nr 3 i tabellen) är deltagande användbart för att mejsla fram och sätta ord på det framtidssamhälle vi vill ha. Ramen för detta formulerande av ideal utgörs av det demokratiska systemet och förstås de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Den kommunala, vardagliga nivån är ett viktigt område för att diskutera och genomföra dessa svåra fall i praktiken båda i normativa nivå och värdens debatt. Nämligen reglera användningen av det offentliga rummet, förebygga kulturella vanor och beteendemönster som begränsar den enskilda kvinnans och mannens handlingsutrymme. Ett interkulturellt förhållningssätt kan därmed ge medvetenhet om olika kulturella utryck, inklusive sina egna. Dessutom är dessa diskussioner användbara för att sprida grundvalarna för vårt samhälle men också för att skapa inkluderande och överenskomna regler. Hållbara regler (skrivna eller oskrivna) är de som kommer från en inkluderande debatt. När det gäller den fjärde dimensionen hjälper deltagande processer till att förstärka demokratin. I denna mening är det viktigt att fundera på vem som deltar, inte bara de som brukar delta men också de som har svårigheter (bland annat bristande tillgång på grund av språk och rörlighet). Särskilt ta hänsyn till faktorer som kan påverkar invandrades delaktighet, nämligen att vara papperslösa, ha brister i språket, brist på information eller kunskaper om hur man deltar i detta samhälle, mm. Den kommunikativa dimension (dimension nr 5 i tabellen ovan) har mycket med grundläggande frågor som all dokumentation borde vara offentlig och med lämpliga spridningskanaler. Aktörerna som är involverad i processen borde sprida ut informationen till alla och alltid och, även om de flesta andra aktörer inte är aktiva, måste de ha möjlighet att vara med vid någon punkt i processen. 4 Med sociala nätverk menar jag samarbete mellan olika myndigheter och mellan myndigheterna och befolkning. Den handlar om politikers kapacitet för att reagera. Men också handlar om informella grupper som samspelar (till exempel visa studenter som hjälpte att plocka undan allt efter händelser i Fittja förra maj).
- 14. 14 Dessutom är dokumentationen viktig för att undvika karismatiska ledare5 , så fortsätter processen oavsett vem arbetar, där nya deltagare kan läsa sig till sådant som andra gjorde eller redan vet. Den konfliktnivån (dimension nr 6) och den attitydmässiga (dimension nr 7) är områden när deltagande kan användas som förebyggande metoder för både latenta och öppna konflikter. Den interkulturella medlaren är en figur som arbetar mycket med direkt kontakt med invånare, på gatan. De kan vara en del av polisen, socionomer, själva föreningarna eller tjänstemän som frigörs speciellt för denna funktion. Slutligen, är identitets dimension (nr 8 enligt tabell) en dynamisk och komplicerad aspekt. Människor har flera identiteter som samspelar och ändras hela tiden. En är den lokala identiteten som är ännu viktigare i samband med globaliseringen. Men särskilt i skadade områden eftersom områdes anseende brukar vara stigmatiserad och därför befolkningen drabbar också stigmatisering. Och sist men inte minst är transnationella faktorer som påverkar lokal identitet, speciellt i stadsdel som har fått nyligen internationella migrationer. Att stärka invånares känsla av samhörighet och hemkänsla är ännu viktigt på grund av ovanstående faktorerna. Så arbetar med identitets frågor är bland annat processer som handlar om muntliga berättelser, kollektivt minne, framtidens bygg av samhället, anseende, öka stolthet om område. 5 Dessa är vanliga på politisk nivå och i det civila samhället, exempelvis föreningars ledare men det förekommer också i tjänstemännens arbete.
- 15. 15 4. Samhällsutvecklingsarbete som verktyg för att bygga ett interkulturellt samhälle För att uppnå en hållbar utveckling av interkulturell strategi krävs en metodologi som inkluderar alla dessa dimensioner (tabell 3) för deltagande med ett övergripande perspektiv. Den samhällsutvecklingen ger användbara verktyg och dessutom finns det en mängd värdefulla erfarenheter av samhällsutvecklingsarbete6 i Botkyrka. Nedan föreslås åtgärder och utgångspunkter men dessa kan modifieras och anpassas. Första premissen är att social sammanhållning sker inom den interkulturella ramen och är något som påverkar alla, det är inte något som handlar bara om minoriteterna. Då är samhällsutvecklingsarbete en lämplig metod, som sagt borde de tre aktörerna (administratörer, professionella resurser och befolkningen) spela sin egen roll. Administratörerna brukar normalt skapa en styrgrupp som bestämmer grundstrukturen för processen. Styrgruppen måste inkludera politiker men också representanter för privata organisationer. Alla lobbygrupper som påverkar samhället skall också ingå, t ex religiösa ledare, representanter av föreningar och informella grupper, företrädare för ideella organisationer och stiftelser. Dessutom finns professionella resurser som hanterar resurser i offentliga myndigheter och privata organisationer; bland annat verksamhetschefer, utvecklingschefer, projektledare, lärare, vårdpersonal. Utbudet är mycket brett och kan delas upp de efter olika arbetsområdena. Sist, men inte minst, gäller det befolkningen som bor i området. Dessa kan delas upp efter ålder eller andra demografiska kategorier. Det är viktigt att inte glömma bort helhetsperspektivet och att få verkligt deltagande hos alla medlemmar i samhället. Man måste arbeta på ett sådant sätt att verktyg minskar fysiska, kommunikativa och kulturella hinder som finns mellan olika grupper, exempelvis anpassa kommunikationskanaler till grupper som inte har tillgång till digitala medier, översätta till andra språk, etc. 6 Och satsningar för att systematisera metoder bland annat kommunens egen ”Handbok i dialog”; Aziz, M: ”Rådslag. Hur funkade det? Botkyrka kommuns rådslagssatsning under 2010. En utvärdering”, MKC. Lindholm, T: ”Stadsdelsutveckling – Vad är det? 128 sidor erfarenheter och metoder”, MKC och Ramberg, I: ”Samhällsutveckling på områdesnivå. Erfarenheter från Albyprocessen”, MKC.
- 16. 16 Och framförallt fokusera på de verkliga intressen som folket har. Därför är deltagandet grundläggande från första början för att kunna planera och prioritera vilka områden man ska arbeta med. Det finns samhällsutvecklingsprocesser som har börjat på grund av föregående sociala rörelser eller händelser som har utlöst en reaktion. Dessa processer brukar vara hållbara. I denna mening är Botkyrka vid en avgörande tidpunkt. Det som hänt i Huddinge kan ge utrymme för en fördjupad diskussion om det interkulturella samhället och den sociala sammanhållningen. Oftast säger man att Botkyrka är ett privilegierat laboratorium för det framtida Sverige. Kanske kan processerna som sker här ge ett bidrag till ökad förståelse för framtiden. De frågor som den interkulturella processen kommer att behandla bör beslutas genom deltagande av alla aktörer. Men trots att en interkulturell strategi redan finns, kan man bestämma vilka delar av strategin som är viktigast och genomföra projekt inom den interkulturella ramen. I tabell 4 nedan presenteras faser som kan vägleda processen. En intressant poäng är att även om processerna är viktiga, så finns det delmål som kan vägleda processerna. Dessutom är dessa delmål ett sätt att visa för alla vad som har gjorts och skapa motivation för och mellan aktörerna. Den här strukturen (i tabell 4) vill visa interkulturellt arbete i stora drag men för att uppnå ett effektivt arbetssätt måste man bryta ner varje fas i olika kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Utvärderingen bör vara offentlig och resultaten måste spridas mellan alla aktörerna. Dessutom måste man anpassa resultaten till olika målgrupper: administratörerna, de professionella och det civila samhället förstås. De operativa begreppen kommer att användas i nästa avsnitt, där genom olika projekt kan landa interkulturellt arbete till verkligheten.
- 17. 17 Tabell 4: Faser enligt interkulturellt arbete Faser Tvärutskotten Delmål Processer Forskning om den sociala, politiska och ekonomiska situationen för interkulturell samexistens. kontinuerligutvärdering aktivitetersomfrämjarpositivinteraktion spridningavinformationenpåetteffektivtochoffentligsätt Interkulturella och kommunitära studie Skapaförtroende-relationermellandeltagarna Starkasocialanätverk Dela resultaten med alla aktörer: Bygga delad kunskap. Spridning av studien till olika målgrupper Nyhetsbrev / hemsida / forum Skapa gemensam strategi: Upprätta en behovsprioritering Interkulturell samhälls- utvecklingsplan/- projekt Delad strategi: Planera och besluta vilka resurser som skall användas Genomföra verksamhet Aktiviteter Justera interkulturella mål: analysera arbetet och värdera resultaten. Utvärdering och indikationer för fortsatt process. Slutsatser: Slutlig utvärdering och delta resultaten Aktiviteter för att visa vad som har uppnåtts
- 18. 18 5. Sammanfattning av erfarenheter som rör det civila samhället under den interkulturella strategin i Barcelona Detta avsnitt redovisas XX projekt och aktiviteter som har genomförts eller fortfarande pågår i Barcelona från 2008 till idag. Jag väljer denna period eftersom i den tiden började Barcelonas stad att fundera om sin interkulturella strategi fäst än Strategin var presenterad i 2010. Strategin fortsätter att utvecklas i dag. De första två åren var en särskilt aktiv period eftersom Barcelonas stad understödde en deltagandeprocess för att skriva strategin. Olika aktörer deltog i processen men många andra började parallella projekt som också handlade om interkulturella förslag tack vore den proaktiva miljön. Jag inkluderar vissa projekt som avslutats under den perioden och den första etappen av den interkulturella strategin. Urvalskriterierna har utgått från deltagandemetoder i planeringsfasen, genomförandefasen eller har som eget mål att öka det sociala engagemanget. Det finns också projekt som baseras på något populär initiativ och där sedan en myndighet eller organisation gått vidare med den. Avsnittet är strukturerat enligt Botkyrkas strategi. Det betyder att erfarenheterna är ordnade efter de två första huvudområden av strategin: Antidiskriminering och kommunen som plats7 . Varje fall inkludera en lite beskrivning av projektet, deras metoder, vem som tar initiativ och vem som deltar i planering och genomföring, var de har utvecklas någonstans, när och referenser i så fall man är intresserad av att fördjupa. Handlingsvägar: Antidiskriminering ”Genomföra förvaltningsöverskridande insatser för att tillsammans med berörda grupper i civilsamhället identifiera, förebygga och skapa beredskap för kulturella vanor och beteendemönster som begränsar den enskilda kvinnans och mannens handlingsutrymme och livschanser, till exempel destruktiv social kontroll i form av hedersrelaterat förtryck” Strategi för ett interkulturellt Botkyrka 7 Exklusive delen kallad ”boende och segregation” och visa delar av undervisning politik eftersom det inte finns samma kommunala politik för boende i Spanien och undervisningpolitik är under katalanska regeringen konkurrens.
- 19. 19 Salud comunitária en el Raval: Una mirada desde el propio barrio – Folkhälsoarbete i Raval: ett områdetsperspektiv • Vem tog initiativ: Det var en slump av tre stora projekt som gav en synergi till målet att använda en deltagande metodologi och ett områdetsperspektiv. Det först heter Intervenció comunitària e intercultural al Raval (ICI). La Caixa banken finansierar det. Det andra heter Plan de Barrios Raval Sud och det är en områdesutvecklings projekt. Och sist finns det Salut als barris som är ett program som finansieras av katalanska regering. • Vem deltar i projekt: Ovanstående projekt och organisationer, föreningar, hälsovård, köpmannaföreningar och individuella medborgare8 . • Mål: Projektet stödjer samverkan mellan offentliga, privata och ideella verksamheter som bidrar till det gemensamma folkhälsoarbetet genom nätverk av olika slag. Syfte är att samverka mellan olika aktörer och ta in befintliga resurser istället av att börja nya verksamheter. • Beskrivning av projekt: Första fasen handlade om ”skapa relationer och samverkan” mellan aktörerna. Det började med ett stormöte typ open space för att lära känna varandra och sedan genomfördes en workshop för att visa vilka resurser som finns i Raval. Under första året blev resultatet en styrgrupp som hade ansvaret för att prioritera och en hälsokommission som genomförde och följde upp projektet. Andra året tog man fram en kvalitativ och kvantitativ forskning om folkhälsan i Raval. Forskningen är en startpunkt som visar bilden av Ravals folkhälsa. Forsningen är också en startpunkt som vill skapa och starka synergier och sprida kunskaper om folkhälsan i Raval. Sedan genomfördes en behovsprioritering som påpekade ut tre områden: psykisk hälsa med ett brett perspektiv för hela befolkningen (bl.a. allvarliga störningar i samband med social isolering, våld, missbruk, invandring processer), sexuell och reproduktiv hälsa från ett genusperspektiv och hälsan hos äldre personer med fokus på psykisk hälsa. Den sista fasen kommer att bestå av genomförande av dessa tre områden genom gemensamma aktiviteter. • Metodologi: Projektet använder Dahlgren and Whiteheads modellen och bjuder in ett brett spektrum av aktörer. De delar kunskaper och resurser med syfte att skriva en gemensam rapport om folkhälsan. Med de gemensamma kunskaperna ta de fram en plan för prioriteringsbehov i dialog med andra 8 Man kan läsa listan med alla deltagare i slutet av den www.totraval.org/.../EspCompartirN_4Impremta.pdf
- 20. 20 verksamheter, bland annat information och publika arrangemang och utbildning. I det här projektet gav ICI metodologiska stöd och projektledning. Salut als barris gav akademiskt stöd till forskningen och Plan de Barrios Raval Sud med ICI utgjorde nätverk för att arbeta med ett områdets perspektiv. • Mer information http://www.presspeople.com/nota/profesionales-ciudadania- administracion-aportan-mirada-sobre • Salud Comunitaria al Raval Handlingsvägar: Antidiskriminering ”Utveckla samverkan med lokala aktörer som rådgivare, för att få en verklighetsnära bild av rasism och diskriminering i kommunens olika delar” Strategi för ett interkulturellt Botkyrka Deltagande process av Interkulturella plan av Barcelona • Vem tog initiativ: Kommissionen för invandring i kommunen. • Vem deltar i projektet: Planen är ett resultat av en deltagandeprocess som hade haft mer 4000 personer och 250 organisationer som deltagare9 . Deltagarna kommer från helt olika områden och från olika organisationer. Individuella personer som deltog kommer också från ett brett spektrum av grupper, även om det fanns akademiker och kända intellektuella. Det fanns också med vanliga medborgare från alla stadsdelar, åldersgrupper och kön. • Mål: Målet är att tillsammans tänka ut en strategi för att hantera och förstå interkulturell samexistens i stan. • Beskrivning av projekt: Deltagandeprocessen är strukturerad genom fem frågor: värdera mångfald, de svårigheter som identifierats för interaktion, möjliggörande av faktorer för interaktion, de gemensamma förutsättningarna som alla lokalbefolkningen delar och identifieringen av verkliga interkulturella utrymmen i staden. Kommissionen för invandring analyserade och systematiserade insamlad information. Sedan skrev de en plan. Tack vare deltagandeprocessen med vissa organisationer10 som forskar inom etniska relationer, invandring och transnationalism och rasism började ett aktiv samarbete med kommunen och med andra ideella organisationer, nämligen genom Interkulturell Katalog. 9 Man kan se listan http://www.interculturalitat.cat/plans/collaborators eller http://interculturalitat.cat/resources/multimedia 10 Bland annat Sos Racisme, Migrastudium, Unesco-Cat, Centre d´Estudis Africans, Desenvolupament comunitari.
- 21. 21 • Metodologi: Man använde två sätt för att samla information: Debatt och individuella intervjuer. Två etnologer ledde debatten med fokusgrupper som metod och dessa strukturerades genom de fem frågorna. Intervjuerna var djupa och öppna, dessa fem frågor gav också struktur. I den fas av analysen och skrivandet använde kommissionen Delphimetoden som inkluderade ett brett spektrum av akademiker och tjänstemän. • Mer information http://www.interculturalitat.cat/ Handlingsvägar: Antidiskriminering ”Förebygga och skapa beredskap för att hantera konflikter och hatbrott som handlar om rasism och diskriminering, bland annat genom information och förebyggande arbete, som en del i kommunens arbete med trygghet och säkerhet” Strategi för ett interkulturellt Botkyrka Persianes al Raval” – Ravals persienner • Vem tog initiativ: en grupp av ägare av butiker i stadsdelen Raval. • Vem deltar i projekt: Ägare av butiker, ungdomarna som deltar i Itakaprojektet, Tot Raval stiftelsen och Barcelonas kommun. • Mål: Revitalisering av Raval genom konstnärliga interventioner i det offentliga rummet. Arbetskraftsintegration av ungdomar. • Beskrivning av projektet: Idén kom fram vid ett möte med köpmannaföreningen. Medlemmarna bjöd in Tot Raval för att lösa ”problemet” med ungdomarna som målar graffiti i Raval. De klagade på graffiti på deras persienner och att området förfulas. Eftersom persiennerna är privata målade hade kommunen inget ansvar för utseendet. Under samtalen framkom ett stort missnöje och butikersägarna pekade ut unga invandrade som skyldiga för graffitin. Projektet utgick från att varje ungdom som deltog i Itakaprojektet föreslog en graffiti till en butiksägare. Graffitin borde vara inspirerad av katalansk litteratur eller av någonting relaterat till butiken. De kom till en överenskommelse, köpmannaföreningen betalade färgen och ungdomarna målade som en del av sitt arbete i Itaka. Efter tio målade persienner fick Tot Raval tillsammans med köpmannaföreningen ekonomisk stöd från Ajuntament de Barcelona. • Metodologi: Arbete är baserad på interkulturell medling och områdets samhällsutveckling som Tot Raval använder i sin verksamhet. Det handlar om att främja möten mellan aktörer som är en del av konflikten och få dessa att
- 22. 22 tillsammans skapa en lösning som utnyttja befintliga resurser. Målet är att stärka social nätverk i syfte att utveckla området. • Mer information: http://literartraval.wordpress.com/ Fortsättning av projektet https://www.youtube.com/watch?v=TB0GZIAG7Hw Manifiesto del Raval: Justicia y respeto och Homenatge al jove Badre Benahsaine – Ravals manifest: rättvisa och respekt och En hyllning till den unga Badre Benahsaine. • Vem tog initiativ: TEB som är en förening som arbetar med ungdomarna som vill nå ut med sina idéer och tankar: i radio, genom film & tv och i skrift. • Vem delta i projekt: TEB, XAFIR, Centre Obert Joan Salvador Gavina, XAMFRÀ, informella grupper av ungdomar och musiker, nämligen boy Adam ft Kevin, Kleyder ft Black Mike, Reko, Stayle records, Mr.J, Asian Souljaz, Barna city flow ft Bilel, Westbarna, Bangla rangers. • Mål: Att få slut på Badre Benahsainefallet (se nedan) och visa på Ravals stigmatisering och på missbruk av media. • Beskrivning av projekt: I december 2010 dog Badre på grund av en hjärtattack. Media behandlade nyheten som en överdos av narkotika och spred en stigmatiserande bild av Raval. Föreningar och vissa media pekade dock på det faktum att ambulansen tog 45 minuter att komma till undsättning. TEB kanaliserade ungdomarnas missnöje via ett kollektivt pressmeddelande. 763 föreningar och personer undertecknade pressmeddelandet. Sedan organiserade de en hyllning till den unga Badre. I händelsen engagerades föreningar som arbetar med ungdomar, musikskolan, rappare och konstnärer från stadsdelen Raval. • Metodologi: Arbetet var en spontan organisation bland olika aktörer på grund av en hemsk händelse. Även om projekt inte hade något interkulturellt syfte, var protesten ett resultat av samarbete mellan aktörer med så olikkulturell bakgrund som man knappast kunde vänta sig. • Mer information https://sites.google.com/a/xer.cat/manifest-‐raval/ Och Video hyllning http://jovesteb.org/blog/tag/homenatge/ Nyhet http://joanortizserra.com/2011/04/17/la-‐historia-‐que-‐badre-‐no-‐va-‐coneixer/
- 23. 23 Handlingsvägar: Antidiskriminering ”Arbeta aktivt mot diskriminering och för lika möjligheter och rättigheter för flickor och pojkar inom skola och högre utbildning, särskilt pedagogik och bemötande av elever och föräldrar”. Strategi för ett interkulturellt Botkyrka Itaka al Raval: mirant cap al futur – Itaka i Raval: ser på framtiden. • Vem tar initativ: Idén kom fram vid ett möte med pedagoger, socionomer, lärare och fritidspedagoger som deltog i XAFIR (Nätverk för omsorg av familer och barn). De som arbetar med ungdomar identifierade svårigheter i övergången mellan gymnasium och högre utbildning eller arbetsmarknad. De pekade på svårigheterna med det bristandesamarbetet mellan myndigheter och andra aktörer som arbetar med ungdomarna i denna åldersgrupp. • Vem delta i projekt: Tot Raval, TEB, AeiRaval, Escola de Músics, Centre Obert Joan Salvador Gavina, Impulsem SCCL och köpmannaföreningarna. • Mål: Genomföra en samhällsutvecklingmetodologi som bidrar till att förbättra och optimera arbetet med ungdomar mellan 16-20 år. Specifikt mål är arbetsmarknadsintegrationen och stärka ungdomarnas känsla av samhörighet och hemkänsla genom att kompletterande utbildning, sommarjobb eller praktikplatser. • Beskrivning: Projektet försöker få ungdomarna att utgå från ett helhetsperspektiv på vägval som Ulyssesresan Ítaka och att, ungdomarna skapar sina egna vägar med hjälp av personliga mentorer. Varje ungdom har en mentor Mentorer tar hänsyn till ungdomarnas bakgrund, studier och praktisk erfarenhet, intressen, familj och sociala nätverk och relationer med områden. De unga har möjlighet att praktisera eller få sommarjobb i butiker och organisationer som ligger i stadsdelen Raval (Raval har ett nätverk som arbetar med företagsansvar med ett territoriellt perspektiv). Deltagarna kommer från olika bakgrunder som skolor, gymnasium, ungdomshuset. • Metodologi: Ítaka som projekt föddes under ramen av XAFIR som är ett nätverk inriktad på formell och icke-formell utbildning. Projektet vill utveckla en metod för att få olika organisationer att samarbeta i alla faser av projekt och att dela på finansiering och ansvar för att genomföra projektet. Samtidigt har metoden ett
- 24. 24 områdesperspektiv som innebär att sprida och te emot kundskap för att bestämma en behovsprioritering och utveckla en gemensam plan. • Mer info: http://www.itakaraval.org/web/ Handlingsvägar: Antidiskriminering ”Arbeta aktivt för mångfald och mot diskriminering inom kultur- och fritidsområdet både i representation och i utbud, så att det motsvarar intresset hos och är tillgängligt för kommunens invånare, oavsett kön och bakgrund Strategi för ett interkulturellt Botkyrka Raval(s): Kultursårlig festival. • Vem tog initiativ: Stiftelsen Tot Raval och fem organisationer som startade projektet i form av en gemensam festival 2003. • Vem deltar i projekt: För närvarande finns 130 organisationer, myndigheter och individuella konstnärer som deltar i Raval(s). • Mål: Genom festivalen vill Tot Raval främja samarbetet mellan små föreningar, stora kulturella myndigheter och det civila samhället. Syftet är att alla kan ha tillgång till kultur och att alla är kulturella aktörer. Ett interkulturellt perspektiv är den centrala utgångspunkten. • Beskrivning: Festivalen pågår i fyra dagar men förberedelsefasen tar två månader och utvärderingsfasen ytterligare en månad. Festivalen handlar om kultur och konst. Deltagarna visar sin verksamhet inom teatern, dans, musik, workshops, performans, utställningar, sagostunder. Kravet är samarbeta med minst en ytterligare aktör. • Metodologi: Arbetet är strukturerat i form av olika möten. Första gången presenterar varje deltagare sitt förslag; sedan sprider de idéen via en blogg och alla söker med vem man vill samarbeta. Andra mötet handlar om att definiera gemensamma aktiviteter och det tredje mötet skapar ett program. Sedan förbereder varje grupp själv sin aktivitet. Det finns en styrgrupp som leda projektet och denna är också ansvarig för uppföljning och utvärdering av festivalen. • Mer information http://www.totraval.org/projecte/12/raval-‐s-‐ambit-‐cultural-‐mes-‐de-‐ 130-‐organitzacions-‐1-‐100-‐persones-‐implicades-‐directament-‐i-‐10-‐000-‐visitants https://www.facebook.com/pages/Festival-‐de-‐Cultura-‐del-‐Raval/210233335705449
- 25. 25 Kommunen som plats: arbete, utbildning och kompetensförsörjning ”Genomföra insatser som strävar efter en jämn socioekonomisk och etnisk sammansättning bland elever i alla våra förskolor och skolor” Strategi för ett interkulturellt Botkyrka Educa al Raval, val la pena! – Utbilda dig i Raval, det är värt mödan! • Vem tog initiativ: En grupp av lärare och föräldrar inom ramen för projektet Intervenció comunitària e intercultural (ICI). Gruppen heter arbetsgrupp för pedagogisk analys och arbetar med skolorna, familjer och andra organisationer som är involverad med formell och uformell utbildning. • Vem deltar i projektet: En representant för lärarna och föräldrarna vid varje skola, representanter för organisationer som arbetar med fritidsaktiviteter i stadsdelen Raval. • Mål: Minska den etniska segregationen i Ravalsskolor. • Beskrivning: Syftet är att analysera och sprida kunskap om den pedagogiska verkligheten i Raval. Efter ett år av analys, ansåg gruppen att segregationen i skolorna främst beror på det dåliga rykte som Ravalsskolorna har. Många ”vita” familjer, som bor i Raval, väljer att anmäla sina barn till skolor som ligger i andra stadsdelar. ”Educa al Raval, val la pena!” är ett projekt som vill sprida en positiv bild av skolorna, lärare, elever och familjer. Alla gjorde en video om sin vardag. Raval(s) festival visade videon och den spreds genom olika forum, hemsidor och pedagogiska aktiviteter. • Metodologi: Planering av projekt var gjort inom ramen av ICI grupparbetet, det betyder att alla deltagare bestämmer tillsammans. Sedan ledde Paso a paso videproduktionen. Paso a paso är en förening som arbetar med att utveckla metoder för deltagarnas egen videoproduktion. Den innebär att deltagarna får möjlighet att filma, intervjua och redigera videor. • Mer information http://www.totraval.org/noticia/95/-educa-t-al-raval-val-la-pena- Kommunen som plats: arbete, utbildning och kompetensförsörjning ”Skapa och behålla mötesplatser där kvinnor och män från olika kommundelar i olika åldrar och med olika social och etnisk bakgrund kan träffas. Vi ska också säkra att alla medborgare har tillgång till mötesplatser oavsett funktionshinder och över sociala,
- 26. 26 etniska och religiösa gränser. Det gäller inte minst våra förskolor och skolor, fritidsgårdar, bibliotek och andra naturliga mötesplatser”. Strategi för ett interkulturellt Botkyrka GIM: Mångkulturella interaktions grupp Sagrada Familia. • Vem tog initiativ: Under Utvecklingsområdet plan Sagrada Familia föddes idén av en grupp grannar som träffas en gång per vecka och pratar om interkulturell samexistens. • Vem deltar: En grupp grannar med olika social och etnisk bakgrund i stadsdelen Sagrada Família. • Mål: Målet är att starka relationer mellan grannarna genom att skapa och behålla mötesplatser. • Beskrivning: Gruppen möttes en gång i veckan i folkhuset Espai_210. De funderar på hur man skall förbättra eller stärka interkulturella relationer i Sagrada Familia. De har utvecklat olika projekt men den mest kända är ”Fem un café?” som är ett berättarkaffe för grannar. Vid varje möte väljer de ett gemensamt ämne, bland annat spökhistorier, recept på 10minuter, bioforum bland annat. • Metodologi: Gruppen har en grannskapsförening som bakgrund, då organiserar de deras möten med en klassisk struktur av dagordning, förslag, ändringsförslag och resolutioner. • Mer information: http://gimsagradafamilia.blogspot.se/ Kommunen som plats: arbete, utbildning och kompetensförsörjning ”Göra insatser inom respektive nämnd, för att utveckla invånarnas nätverk utanför det egna området och den egna sociala och etniska gruppen” Strategi för ett interkulturellt Botkyrka Banc del temps - Tidsbank i stadsdelen Gràcia. • Vem tog initiativ: En grupp grannar i stadsdelen Gràcia. • Vem deltar: Grannarna i Gràcia. Alla som lägger ner tid på administration och utveckling är volontärer - det får ta den tid det tar. • Mål: Målet är skapa gemenskap mellan grannarna i området. Den interkulturella dimensionen är central.
- 27. 27 • Beskrivning: Tidsbanken fungerar som en vanlig bank, fast istället för att sätta in pengar sätter man in timmar som motsvarar den service man utfört för en annan medlem. När man själv sedan behöver hjälp med något kan man ta ut motsvarande antal timmar från andra medlemmar. Exempel är att gå ut med hunden, sällskap vid shopping, att sätta ihop Ikeamöbler, psykoterapi, elinstallation, barnpassning. Aktiviteten räknas i timmar och tiden värderas oberoende av vad det är för typ av service. De brukar ha möte en gång i månaden och medlemmarna kommer dit och diskuterar utvecklingen av verksamheten. I Barcelona finns ungefär 15 tidsbanker, en tredjedel av dem har tillkommit de senaste åren på grund av den ekonomiska krisen och de har startat tack vara initiativ från basen. • Metodologi: På tidsbanken har de regelbundna möten och de strukturerar sina möten som ett open spacemöte vilket betyder att i början av mötet kommer man överens om en dagordning och sedan diskuterar alla varje punkt tillsammans. • Mer information http://gracia.bdtonline.org/ Assamblea del barri del Raval – Områdesråd för stadsdelen Raval. • Vem tog initiativ: En grupp grannar blev engagerad i 15-M social rörelsen 2011 och de började områdesråden i Raval. • Vem deltar: Grannarna i Raval, gruppen är bred och den ändras ofta. • Mål: Målet är att skapa och utveckla de egna invånarnas nätverk med syfte att diskutera problem som finns i Raval och leta efter egna lösningar. • Beskrivning: ”15-M sociala rörelsen” startade på grund av socialt missnöje med politikerna. Folket samlades på torget och efter några månader, bestämde de sig för att dela upp sig i olika områden för att kunna arbeta mera lokalt. I Raval arbetar områdesråden med särskilda ämnen som t.ex. offentliga rummet och samexistens, hälsa och odling, utrymme delat föräldraskap, av okuperadebyggnader och kulturella verksamhet. • Metodologi: En gång per månad möts områdesråden. Mötena följer en open spacestruktur men efter attenighet nåtts, delar man in sej i i olika subgrupper och varje del arbetar med ett specifikt ämne till nästa möte. • Mer information http://asamblearaval.wordpress.com/ och ”casa okupa Barrilonia” som funderade som social center till juli förra året. Kommunen som plats: Identitet, hemkänsla och delaktighet
- 28. 28 ”Stödja en mobilisering av det civila samhället och dess ideella organisationer kring gemensamma insatser för en interkulturell samhällsutveckling” Strategi för ett interkulturellt Botkyrka Catàleg intercultural – Interkulturella katalogen • Vem tog initiativ: Barcelonas kommun. • Vem deltar i projekt: Alla föreningar som har någon koppling till interkulturellt arbete. • Mål: Stödja mobilisering av det civila samhället och dess ideella organisationer kring gemensamma insatser för en interkulturell samhällsutveckling. • Beskrivning: Föreningar bjuder in till aktiviteter kring interkulturella frågor. Sedan tre år är katalogen fokuserad på att motverka ryktesspridning. Pengarna man erbjuder för arbetet med att motverka ryktesspridning och mot fördomar och samtidigt utbyte aktiviteter stärka föreningsnätverk. Allt är samlat i en katalog och föreningarna kan välja aktiviteter från andra organisationer. Kommunen betalar för verksamheten. • Metodologi: Kommunen arbetar med en metodik som innebär regelbundna möten med föreningslivet i syfte att alla skall få möjlighet att yttra sig om olika ämnen. • Mer information http://www.bcnantirumors.cat/sites/default/files/Antirumors- cataleg2013def.pdf Kommunen som plats: Identitet, hemkänsla och delaktighet ”Utveckla förvaltningsöverskridande insatser i samarbete med lokala aktörer, för att stärka invånares känsla av samhörighet och hemkänsla i kommunen och i den kommundel där de bor. Skolans roll är viktig, medan kommunens fastslagna principer för den sociala ekonomin är en bra utgångspunkt för andra former av samarbete”. Strategi för ett interkulturellt Botkyrka Memoria històrica: L’àlbum de cromos del Raval – Historiska minnet: klistermärkesalbum inom historiska områden. • Vem tog initiativ: ”Interkulturellt bordet” (Taula intercultural) är en grupp av föreningar och ideella organisationer som möts inom ramen för ICI projektet i Raval.
- 29. 29 • Vem delta i projekt: Föreningarna bland annat A. dels Immigrants Marroquins a Catalunya - AMICAL, AEIRaval – A. Educativa Integral del Raval, Casal dels infants per a l’acció social als barris, Casal Infantil Drassanes, Fundació C.O. Joan Salvador Gavina, Fundació Escó, Fundació Social del Raval, Projecte Infància, Centre de dia de gent gran Grup Mil·lenari, Xamfrà - Centre de Música i Escena, Bibliotek Sant Pau-Santa Creu. Dessutom samarbetar några ägare av butiker och äldre personer som bor i Raval samt Universitet av Barcelona. • Mål: Att stärka självkänslan i grannskapet och området, att främja kunskapen om Ravals historia och främja generationsöverskridande och interkulturella möten. • Beskrivning: Interkulturellt bordet arbetar med muntlig historia och berättelser för att skapa en inkluderande historia. Gruppen gör själv ett album med stöd av en professor i historia vid universitetet. Sedan samlar man in bilder som klistermärke. Albumet ger en överblick över Ravals historia, från förhistorien till nutiden. Syftet med albumet är att främja intresset för historia via muntliga berättelser och anekdoter. Barnen letade efter klistermärke genom lekfulla aktiviteter och prov; butiksägare och äldre deltog också i vissa aktiviteter. Projektet var mycket lyckat och gruppen försätter med andra aktiviteter relaterad till Albumprojektet, nämligen historiska rutter eller promenader i Raval. • Metodologi: Interkulturellt bordet arbetar som en studiecirkel som analysera interkulturella frågor i Raval. Själva albumet gjordes via open spacemetoden. Andra fasen var design och utformning och gruppen fick hjälp av en professor i historia och en designer. Genomförandet av aktiviteterna och projektsutvärderingen var resultatet av en dialog med alla aktörer. Mer information http://blocs.xarxanet.org/xarxadelectura/programes- 3/programa-mitjans-8-12-anys/album-de-cromos-del-raval/ Kommunen som plats: Identitet, hemkänsla och delaktighet ”Använda kommunens satsning på upplevelse och kreativitet som ett konkret verktyg för att uppnå målen om identitet, hemkänsla och delaktighet Strategi för ett interkulturellt Botkyrka
- 30. 30 Dialgos migrantes: escúchame! – Invandrade dialoger: Lyssna på mig! • Vem tog initiativ: Mescladís som är en förening som ligger i stadsdelen Sant Pere och de arbetar med mat och interkulturalitet. Deras mål är att främja interkulturella möten och hjälpa till med arbetsmarknadsintegration inom restaurangbranschen. Inom ramen för matlagningsworkshops fick de idén till att sprida berättelser inom invandring som ett sätt att skapa solidaritet och lära känna varandra. • Vem deltar i projekt: Mescladís samarbetade med UNESCO-Cat, Cáritas, Museet om invandring - Mhic, Diputació de Barcelona och Ajuntament de Barcelona. • Mål: Skapa en bild av invandring i Katalonien från ett historiskt perspektiv och visa på gemensamma beröringspunkter mellan nationell invandring under nittonhundratalet och aktuella invandring från utlandet. Dessutom att formulera minnen och att sprida dem stärker den sociala sammanhållningen. • Beskrivning: Mescladís började projektet med sina egna deltagare, äldre personer och ungdomarna som bor i området. Tidigare deltog de i matlagningsworkshops. Mescladís organiserar parmöten mellan en äldre och en ungdom. En samtalsledarare strukturerar diskussionen genom fyra frågor: motivation, resan, första invandringsupplevelser, hur ser livet ut i Barcelona som invandrare samt framtidensperspektiv. Deltagare har möjligheter att filma sin partner under samtalet och det finns ytterligare en kamera som filmar hela samtalet. Sedan gör de en video av intervjuerna och en känd fotograf fotograferar deltagarna. Resultatet blev en utställning som också är en delaktivitet i den interkulturella katalogen. Utställningen kan vara på gatan. Materialet samlas in genom museets arkiv (Mhic). • Metodologi: Mescladís beskriver sin arbetsmetod som öppen och deltagande. De egna deltagarna bestämmer vad de prioriterar och hur de går vidare. I projektet gav Mescladís akademiskt stöd till deltagarna för att strukturera frågorna och de hjälpte också till med videotekniker och fotografering. • Mer information http://www.mescladis.org/es/ http://dialogosmigrantes.wordpress.com/ Kommunen som plats: Identitet, hemkänsla och delaktighet ”Stödja ett konkret samarbete mellan föreningar och olika trossamfund
- 31. 31 över sociala, etniska och religiösa gränser samt mellan stadsdelar, för att minska den sociala distansen mellan områden och grupper som ett led i att motverka grannskapseffekter och stärka den sociala sammanhållningen” Strategi för ett interkulturellt Botkyrka Bajamos a la calle – Vi går till gatan • Vem tog initiativ: Idén föddes i en kommission som heter Folkhälsoarbetetskommissionen i Poble Sec. Kommissionen arbetar inom ramen för samhällsutvecklingsplanen med områdesperspektiv i Poble Sec. • Vem deltar i projekt: Föreningar som samarbetar inom ramen för samhällsutvecklingsplanen, vårdcentralen, kyrkan, kommunen och 40 volontärer. De äldre i området är projektets mottagare. • Mål: Minska isolering bland de äldre. Främja samarbete mellan föreningar och grannar för att stärka samarbetsnätverk i grannskapet. • Beskrivning: Poble Sec ligger i mitten i stan och byggnader är gamla, ofta utan hiss och med byggnadstekniska hinder. Befolkningen är äldre än genomsnittet men sedan tio år finns ungdomar med invandrarbakgrund som har flyttat till Poble Sec. Det finns ett stort sociala och kulturellt avstånd mellan de äldre som är spanjorer och ungdomar med utländsk bakgrund. Projektet handlar om att minska detta avstånd genom att de unga hjälper de äldre som vill gå ut men som har svårt att göra det på grund av byggnadstekniska hinder. En gång per vecka promenerar eller pratar de, äldre och ungdomarna tillsammans vid ett torg. • Metodologi: Projektet utvecklas inom ramen för samhällsutvecklingsplanen med områdesperspektiv och därför är metodologin baserad på deltagande. Deltagarna sprider kunskaper med syfte att göra en gemensam planering. Sedan bidrar varje organisation med resurser och projektet genomförs av alla. Utvärderingen är kontinuerlig och i dialog med alla deltagare. • Mer information http://vimeo.com/16657951 http://premiossolidarios.inese.es/coordinadora-‐dentitats-‐del-‐poble-‐sec/ Kommunen som plats: Identitet, hemkänsla och delaktighet ”Utveckla former för dialog med trossamfund. Syftet är att skapa ömsesidigt förtroende och en stabil grund för samverkan mellan kommunen och de religiösa samfunden,
- 32. 32 där många medborgare upplever tillhörighet och trygghet, för att hantera problem och utmaningar av ömsesidigt intresse”’ Strategi för ett interkulturellt Botkyrka Diàleg interreligiós - Interreligiös dialog • Vem tog initiativ: En grupp av människor som låste sig i vissa kyrkor inom ramen för en rörelse som protesterade mot den orättvisa situationen för papperslösa människor. • Vem deltar i projekt: Unesco-Cat, A. Sociocultural Ibn Batuta – ASCIB, Marockanska förening Amical, Benallar, Càritas, Slaviska huset, protestant kyrka av Ucraina, kyrkan av Carme, Filipinska community, evangeliska kyrkan, Pakistank förening Camí de la Pau, islàmika rådet, sikk gemenskap. • Mål: Främja samexistens genom dialog mellan religiösa samfund och främja ömsesidig förståelse • Beskrivning: 2001 började en social rörelse som protesterade mot den orättvisa situationen för papperslösa. Vissa grupper låste in sig i kyrkorna som ligger i mitten av Barcelona och där började en debatt om hur man kan förbättra ett interkulturellt samhälle genom dialog mellan religiösa samfund. Slutsatsen var att alla religiösa samfund delar de gemensamma grundläggande värderingarna som svarar mot basen för ett interkulturellt samhälle. Sedan 2001 möts de regelbundet och Unesco-Cat ledde processen i början. Oftast vare det teologiska diskussionsgrupper. Sedan 2010 började gruppen nya aktiviteter, bland annat firar de vissa gemensamma aktiviteter, exempelvis populär iftar (slutet av ramadan) och den interreligiösa påsken. Gruppen publicerar också en interreligiös kalender. • Metodologi: Gruppen började som en spontan organisation och på grundval av detta bidrog Unesco-cat metodik. Nämligen att skapa en bred dialog (de inkluderade också andra religiösa samfund), regelbundna möten och dialog inom ramen för ett interkulturellt samhälle. • Mer information http://www.audir.org/ http://xarxantoni.net/articles/celebracio-‐pasqua-‐al-‐raval http://www.totraval.org/projecte/23/projecte-‐d-‐intervencio-‐comunitaria-‐intercultural-‐linia-‐ de-‐relacions-‐ciutadanes
- 33. 33 6. Slutsatser: Mångkulturellt centrums potentiella roll Efter denna översyn kan man ge följande slutsatser. De mest framgångsrika projekten är startade som populära initiativ eller med utgångspunkt i deras behöv. Planering och utvärdering sker genom en horisontell dialog mellan offentliga myndigheter och föreningsliv och sociala rörelser. Även om myndigheter och offentliga institutioner kan ta initiativ, måste dessa utvecklas genom dialog för att de ska kunna ut gå från de verkliga behoven och skapa medansvar och hållbarhet i processen. Projekt som använder metodologi baserad på samhällsutvecklingsplaner med områdesperspektiv (kallas “planes de desarrollo comunitario” i Spanien) är också de mest framgångsrika. Detta eftersom de arbetar med dialog i alla faser och för att de inkluderar ett brett spektrum av aktörer. Vissa projekt är mera annorlunda då de omfattar även akademiker och think-tanks. Mot denna bakgrund, kan Mångkulturellt centrums roll vara ett bollplank för kommunen. Mångkulturellt centrum kan ge verktyg och metoder för att anpassa kommunensprojekt till den föränderliga verkligheten. Dessa slutsatser tar bara hänsyn till de erfarenheter som gjorts inom ramen för Barcelonas interkulturella strategi. Man kan därför säga att denna rapport är ofullständig men den syftar till att vara en utgångspunkt för att bidra med idéer för vidareutveckling av den interkulturella strategin i Botkryka.