SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 49
Baixar para ler offline
Kullar & Klang
Peo Hansen
Professor Statsvetenskap
Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, REMESO
Linköpings universitet, Campus Norrköping
peo.hansen@liu.se
21 juli 2022
Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo Hansen
Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo Hansen
MMT:
• Beskrivning – Policy
• Att skilja mellan:
Reella Resurser (arbetskraft, kunskap, etc.) och
Finansiella Resurser
Lär vi oss detta får vi en massa på köpet… realism…
”sunda” statsfinanser… finanspolitiska ramverk…
klimatpolitik…
”Under senaste tiden har jag pratat mycket om de stora
behoven i välfärden. I samband med detta är det många som
frågar kring utrikes föddas sysselsättning samt om kostnaderna
för migration och om det redovisas någonstans. Låt mig reda ut
detta. Kostnaderna för migration och integration minskar
stadigt. De har halverats mellan år 2017 då de låg på nästan 60
miljarder kronor till i år när de prognostiseras till runt 30
miljarder kronor. Och de fortsätter att minska framöver, till runt
15 miljarder år 2022.”
Magdalena Andersson, 25 juni 2019
• För Andersson är ”de stora behoven i välfärden”
primärt finansiella
• Flyktingar kostar mycket pengar
• Mindre flyktingar = mer pengar, mer finansiella
resurser till välfärden
Flyktingar
Samhällsviktiga verksamheter och yrken – Covid-19
“Den övergripande bilden visar en invandrad arbetskraft som spelar
en avgörande roll i att upprätthålla vitala verksamheter och
samhällsfunktioner i Europa under perioderna av nedstängning. Det
skall betonas att bland invandrarna är de lågkvalificerade
arbetstagarna särskilt överrepresenterade inom flera samhällsviktiga
yrken som är avgörande i kampen mot Covid-19.”
Fasani, F. and J. Mazza (2020) “Immigrant Key Workers: Their Contribution to Europe’s COVID-19 Response”,
IZA Policy Paper, No. 155, April, Bonn: Institute of Labour Economics, thttps://docs.iza.org/pp155.pdf, p.11)
30 procent nationellt och 55 procent i
Stockholmsregionen av äldreomsorgergens
personal är utrikes födda
(Socialstyrelsen 2019: 47).
• 26 % av vårdpersonalen i Sverige är utlandsfödd (biträden,
sköterskor, läkare) (SCB)
Sahlgrenska Göteborg:
• 35 % av läkarna utlandsfödda
• 18 % av sjuksköterskorna utlandsfödda
• 28 % av undersköterskorna utlandsfödda
• 30 % av biomedicinska analytikerna utlandsfödda
Gelotte, G. (2021) ”När var tredje läkare är född utomlands är
invandring inte en ekonomisk börda”, Dagens ETC Göteborg, 9 februari
Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo Hansen
”Ingen oenighet om flyktinginvandringens
kostnader”
”Kostnaderna förenade med flyktinginvandringen är
ingen het potatis inom vetenskapen, vilket det framstår
som i medierna. Tvärtom är det korrekt att påstå att det
råder vetenskaplig konsensus om att
flyktinginvandringen med rådande sysselsättningsgrad
bland flyktingar är en kostnad för de offentliga
finanserna, konstaterar Mats Hammarstedt, professor i
nationalekonomi.”
Dagens Samhälle, 6 juni 2018
Sunda Statsfinanser (Sound Finance)
• Den enda tillåtna finanspolitiken sedan
Maastrichtfördraget 1993
• EU:s stabilitetspakt 1997
• Svenska finanspolitiska ramverket med överskottsmål
över konjunkturcykeln
• Innebär permanentad åtstramning
• Sunda statsfinanser är att missförstå samhället
• Bygger på tron att balans och överskott i
statsfinanserna gör samhället balanserat och
sunt; att staten ”sparar” för framtida behov
• I själva verket leder sunda statsfinanser till att
samhället tappar balansen och blir sjukt
“Boende springer nakna i korridoren, de bajsar och
kissar på sig eller blir utåtagerande”
”Det vi håller på med nu är vanvård av äldre. Jag skulle
aldrig i livet ha mina egna föräldrar på det boende där
jag själv jobbar”
Mona Blomqvist, Norrköpings Tidningar 14 aug 2021
• I januari 2020 beslutade Norrköpings
kommunfullmäktige att dra ner 42 miljoner i
demensvården genom att sänka personalstyrkan
med nästan 100 personer.
• Sammanlagt skar Norrköping ner äldreomsorgen
som helhet med 137 medarbetare 2020 –
pandemiåret.
Det Finanspolitiska Ramverket i praktiken…
• ”Mer än 40 kommuner skär ner på skolan” (2003);
• ”Kommuner skär ner på idrottsstödet” (2004);
• Kommuner skär ner på ungdomsvård” (2009);
• ”Tre av fyra kommuner skär ner i skolan” (2009);
• ”Barnskötare sägs upp i hela landet” (2009);
• ”Sju av tio kommuner sparar på skolan nästa år” (2019);
• ”Varannan kommun sparar på de mest utsatta” (2019);
• ”Sex av tio kommuner skär ner på äldreomsorgen” (2019);
• ”Var tredje kommun skär ner på välfärden” (24/2, 2020)
”En budget handlar inte om att önska stora reformer
utan om att göra prioriteringar inom ett begränsat
utrymme”.
Magdalena Andersson, Svenska Dagbladet, 2017
Magdalena Andersson:
”Oavsett hur man uttrycker sig så finns det ju en
ganska stor enighet om att pengarna är slut. Dom
användes på skattesänkningar under de två
senaste mandatperioderna och nu måste vi föra
en mer ansvarsfull ekonomisk politik.”
TV4 Nyhetsmorgon, 16 januari 2015
“Gamla vattenledningar läcker för miljoner”
”Vatten för tiotals miljoner kronor läcker ur de kommunala
vattenledningarna varje år. Det visar en undersökning som gjorts av
SR:s lokalradiostationer. Anna Marmbrandt är chef för vatten- och
avloppsverket i Heby kommun och ser det här som ett stort problem.
Framförallt beror det på att ledningarna börjar bli gamla.
– De börjar bli till åren, det är det som är felet. Det har väl investerats
för lite i sanering, säger hon.”
Sveriges Radio, 5 november 2007
“Dåliga vattenrör riskerar att kosta miljarder”
“Bristande underhållsarbete gör att vattenrör över hela
Sverige riskerar att spricka, vilket kostar flera miljarder att
åtgärda.”
Sveriges Radio, P4 Göteborg
3 November 2016
Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo Hansen
Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo Hansen
COVID-19
• Det finanspolitiska ramverket
upphävdes våren 2020
11 mars 2020 slog Stefan Löfven fast att
”Pengar ska inte och kommer inte att
vara ett problem för att minska den här
smittspridningen.”
”Brist på pengar får inte, ska inte och kommer
inte stå i vägen för en framgångsrik
bekämpning av viruset och vård av våra sjuka.”
Magdalena Andersson 9 november 2020
Krisåtgärder våren 2020:
• 200 miljarder i rena utgiftsökningar;
• 250 miljarder i garantier;
• över 300 miljarder i möjliga anstånd på skattebetalningar
• i höstbudgeten kom ytterligare 100 miljarder
• Minns ni grälet i januari 2020 om de extra 2,5 miljarderna till
kommunerna som moderaterna och vänsterpartiet lyckades få
igenom precis innan pandemin drog in? Magdalena Andersson
fick se sig besegrad och var väldigt bekymrad. 2,5 miljarder!
Det var ju inte hållbart.
”Vårt jobb är att se till så att svenska kronor
inte tar slut. Vi kan tillhandahålla precis så
mycket svenska kronor som det behövs.”
Stefan Ingves, Rapport 3 april 2020
I november 2020 svarade ECB:s ordförande Christine Lagarde
följande på en fråga om riskerna med ECB:s obligationsköp
under pandemin:
”Som ensam utgivare av euro-denominerade
centralbankspengar [bankreserver] kommer euro-systemet
alltid att kunna skapa all den extra likviditet som behövs. Per
definition därför, kan det inte gå i bankrutt eller få slut på
pengarna.” (ECB 2020: 10) .”
ECB President Christine Lagarde, Reuters, 19 November 2020
Magdalena Andersson:
”Att vi kan göra det här är ju mycket tack vare att vi såg till att
spara i ladorna under de goda åren”. 9 november 2020
”I Sverige har vi goda statsfinanser tack vare att vi såg till att
spara i ladorna under de goda åren och nu är det dags att också
använda dom för att ta Sverige framåt.” 1 september 2021
• I början 1990-talet, precis innan Sverige införde sunda
statsfinanser och övergav full sysselsättning, hade landet 12
sjukhussängar per 1000 invånare – en av de absolut högsta
siffrorna i OECD-området.
• 2017 lyckades Sverige bara skrapa ihop 2,2 sjuksängar per 1 000
invånare. Med detta var vi nästan sämst i OECD, och i EU intog
Sverige jumboplatsen.
• Sverige mönstrade 4 300 intensivvårdsplatser 1993; 2018 fanns
det blott 574.
• Sverige gjorde överskott 17 år mellan 1990–2019, en
bedrift som få länder lyckats med.
• Vad fick vi för dessa överskott?
• Jo, överskotten och de sunda statsfinansernas permanenta
åtstramningspolitik (undantaget är flyktingkrisen) har gett
oss just detta: en sjukvård i spillror. Den gav oss en av EU:s
svagast rustade vård- och omsorgssystem.
• Hade Magdalena Andersson och hennes föregångare
rustat äldreomsorgen för pandemin?
Vid 63 tillfällen 2011–2018 krävde EU-
kommissionen att medlemsländerna skulle skära
i sjukvården.
Clancy, Emma (2019) “Discipline and punish: end of the road for the EU’s
Stability and Growth Pact?”. Brave New Europe, 17 February.
Modern penningteori (MMT):
Den ortodoxa paradigmet:
• Likställer staten sätt att spendera och ”låna” med ett hushålls
• Därför beskriver den ordningsföjlden felaktigt: ”Först ta in skatt för att sedan
kunna spendera”
• Misslyckas med att skilja mellan valutautgivare och valutaanvändare.
• Missar att förstå att valutaanvändare inte kan spendera från skatter, inte kan
låna sina egna pengar och aldrig kan få slut på pengar - de är inte
inkomstberoende.
• Förstår inte vad underskott/överskott och en statsskuld är.
• Förstår inte varför det är viktigt att skilja mellan finansiella resurser och reala
resurser.
Hur spenderar den svenska staten?
• Genom att kreditera bankkonton: Riksbanken krediterar
banksystemet med (central)bankreserver och bankerna krediterar
mottagarnas insättningar.
• Nu är utgifterna betalda.
• Som MMT-ekonomer betonar är detta bara en BESKRIVNING och
har inget att göra med politik
• När den svenska staten börjar spendera på morgonen är dess konto
hos centralbanken på noll; den börjar spendera utan att ha några
pengar
Hur beskattar staten?
• Genom att debitera bankkonton: inlåningskonton hos banker
debiteras och bankernas reservkonton hos Riksbanken debiteras
• Staten spenderar först och beskattar därefter. När skatterna betalas
debiterar centralbanken bankernas reserver. För att det ska finnas
något att beskatta måste staten först tillhandahålla
pengarna/bankreserverna
• Samma sak gäller för ”upplåning” i svenska kronor
• De enda källorna till bankreserver är: (1) statens spenderande, (2)
centralbankens köp och (3) centralbankens utlåning
• Regeringar som ger ut sina egna valutor är inte beroende av
finansmarknaderna för att ”finansiera".
• Det finns inget "finanspolitiskt utrymme" ("reformutrymme").
• Underskottet eller överskottet är ex post, vilket innebär att det
inte kan vara känt förrän budgetåret är slut.
• Regeringen regeringen kan inte bestämma sig för att gå med
överskott eller underskott – det beror på det allmänna ekonomiska
resultatet och andra sektorer i ekonomin.
”I slutet av varje dag då alla betalningar ska vara
gjorda ska saldot [på statens konto hos Riksbanken]
vara noll gentemot Riksbanken. Enligt EU:s fördrag och
svensk lag får det inte finnas något underskott mot
Riksbanken vid dagens slut, dvs. staten får inte låna i
Riksbanken för att undvika misstanken att staten
skulle kunna ta till ’sedelpressfinansiering’ av sina
utgifter.”
Riksgälden 2005, s. 18
”finansiering av underskott i kronor avslutas i
’efterhand’, dvs. vid dagens slut.”
Riksgälden 2005, s. 17
• Modern penningteori betonar en av de allra mest grundläggande
bokföringsprinciperna, nämligen att alla finansiella tillgångar per
definition kommer att uppvägas av samma mängd finansiella
skulder.
• På motsvarande sätt kommer varje finansiellt underskott att
uppvägas av ett finansiellt överskott. Alla kan inte gå med överskott,
precis som att alla inte kan ligga över genomsnittet
• Det betyder att en sektorsbalansansats ”bygger på bokföringsregeln
att ett statligt underskott (eller överskott) måste uppvägas av ett
exakt lika stort överskott (eller underskott) i den icke-statliga
sektorn” (Mitchell, Wray och Watts 2019, s. 14).
• Eftersom den icke-statliga sektorn måste delas in i
en inhemsk (hushåll + företag) och en utländsk
eller extern sektor (export och import, med
utländska företag, stater och hushåll) får vi tre
sektorer.
• När balanserna för varje sektor adderas får vi
följande bokföringsidentitet (Wray 2015, s. 14):
inhemsk privat balans + inhemsk offentlig balans
+ utrikeshandelsbalans = 0
Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo Hansen
-15%
-10%
-5%
0%
5%
10%
15%
Sectoral Balances for Spain
(represented as sector's gains/GDP, compared to real GDP annual growth)
Gov Sector Private Sector Rest of World
Per definition:
Statens Spenderande = Inkomster hos
den icke-statliga sektorn
Underskott – Överskott
Att skilja mellan:
• Reella Resurser
• Finansiella Resurser
• Detta är politikens konst: att mobilisera reella resurser för ett
bättre samhälle: Samhällsbyggande. Detta är också det svåra,
men också det roligaste och mest kreativa.
• Det enkla är de finansiella resurserna; dessa skapas via
knapptryck på datorer och detta är inte svårt.
• Fram till nu har vi förirrat oss att tro att det är pengarna som
är det svåra… och därför har vi slarvat bort de verkliga
dyrgriparna: t.ex. de som arbetar inom vård och omsorg
Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo Hansen
juni 2022: Räntan 7%; inflationen 16%
Modibo Keita (Malis första president, 1960–1968)
“History teaches us that political power is always
and necessarily accompanied by the sovereign right
to mint currency, that monetary power is
inseparable from national sovereignty, which is its
essential complement, its essential attribute. […]
Despite its independence, Mali is still in a position
of strict economic dependence from the former
colonial power.”
Citerad I Fanny Pigeaud & Ndongo Samba Sylla (2020) Africa’s Last Colonial
Currency: The CFA Franc Story, Pluto Press

Mais conteúdo relacionado

Semelhante a Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo Hansen

Socialdemokraternas Budgetmotion 2014
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014Socialdemokraternas Budgetmotion 2014
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014Peter Johansson
 
Hälsovalet_Original_Helt Klart_160628
Hälsovalet_Original_Helt Klart_160628Hälsovalet_Original_Helt Klart_160628
Hälsovalet_Original_Helt Klart_160628Bengt Ardenvik
 
Globalisering och välfärdsstat
Globalisering och välfärdsstatGlobalisering och välfärdsstat
Globalisering och välfärdsstatAndreas Bergh
 
Budget2015
Budget2015Budget2015
Budget2015SDP
 
Från massarbetslöshet till full sysselsättning. Katalys no. 20
Från massarbetslöshet till full sysselsättning. Katalys no. 20Från massarbetslöshet till full sysselsättning. Katalys no. 20
Från massarbetslöshet till full sysselsättning. Katalys no. 20VIRGOkonsult
 
Fakta&förändring i Sverige (i utsatta områden 2019)
Fakta&förändring i Sverige (i utsatta områden 2019)Fakta&förändring i Sverige (i utsatta områden 2019)
Fakta&förändring i Sverige (i utsatta områden 2019)PatrickTanz
 
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik FinalSocialdemokraterna
 
Tjänsteutlåtande söderhamn
Tjänsteutlåtande söderhamnTjänsteutlåtande söderhamn
Tjänsteutlåtande söderhamnJohan Westerholm
 
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapport
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapportSveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapport
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapportJohan Westerholm
 
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokaltInnan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokaltJonas Lagander
 
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokaltInnan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokaltJonas Lagander
 
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017Johan Westerholm
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...VIRGOkonsult
 
Scb välfärdssverige
Scb välfärdssverigeScb välfärdssverige
Scb välfärdssverigeAndreas Bergh
 

Semelhante a Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo Hansen (20)

Ansvar för Ulricehamn
Ansvar för UlricehamnAnsvar för Ulricehamn
Ansvar för Ulricehamn
 
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014Socialdemokraternas Budgetmotion 2014
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014
 
Hälsovalet_Original_Helt Klart_160628
Hälsovalet_Original_Helt Klart_160628Hälsovalet_Original_Helt Klart_160628
Hälsovalet_Original_Helt Klart_160628
 
Globalisering och välfärdsstat
Globalisering och välfärdsstatGlobalisering och välfärdsstat
Globalisering och välfärdsstat
 
Budget2015
Budget2015Budget2015
Budget2015
 
Rospiggen 3 2019
Rospiggen 3 2019 Rospiggen 3 2019
Rospiggen 3 2019
 
Bytesbalansen slutlig
Bytesbalansen slutligBytesbalansen slutlig
Bytesbalansen slutlig
 
Katalys no. 20
Katalys no. 20Katalys no. 20
Katalys no. 20
 
Från massarbetslöshet till full sysselsättning. Katalys no. 20
Från massarbetslöshet till full sysselsättning. Katalys no. 20Från massarbetslöshet till full sysselsättning. Katalys no. 20
Från massarbetslöshet till full sysselsättning. Katalys no. 20
 
Fakta&förändring i Sverige (i utsatta områden 2019)
Fakta&förändring i Sverige (i utsatta områden 2019)Fakta&förändring i Sverige (i utsatta områden 2019)
Fakta&förändring i Sverige (i utsatta områden 2019)
 
Rospiggen #4 2020 1.5
Rospiggen #4 2020 1.5Rospiggen #4 2020 1.5
Rospiggen #4 2020 1.5
 
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final
 
Tjänsteutlåtande söderhamn
Tjänsteutlåtande söderhamnTjänsteutlåtande söderhamn
Tjänsteutlåtande söderhamn
 
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapport
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapportSveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapport
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapport
 
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokaltInnan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt
 
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokaltInnan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt
Innan nästa bostadsbubbla spricker - vad kan vi göra lokalt
 
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017
 
Rospiggen #2 2019
Rospiggen #2 2019Rospiggen #2 2019
Rospiggen #2 2019
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...
 
Scb välfärdssverige
Scb välfärdssverigeScb välfärdssverige
Scb välfärdssverige
 

Modern Penningteori (MMT) för klimatomställning och upprustad välfärd med Peo Hansen

  • 1. Kullar & Klang Peo Hansen Professor Statsvetenskap Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, REMESO Linköpings universitet, Campus Norrköping peo.hansen@liu.se 21 juli 2022
  • 4. MMT: • Beskrivning – Policy • Att skilja mellan: Reella Resurser (arbetskraft, kunskap, etc.) och Finansiella Resurser Lär vi oss detta får vi en massa på köpet… realism… ”sunda” statsfinanser… finanspolitiska ramverk… klimatpolitik…
  • 5. ”Under senaste tiden har jag pratat mycket om de stora behoven i välfärden. I samband med detta är det många som frågar kring utrikes föddas sysselsättning samt om kostnaderna för migration och om det redovisas någonstans. Låt mig reda ut detta. Kostnaderna för migration och integration minskar stadigt. De har halverats mellan år 2017 då de låg på nästan 60 miljarder kronor till i år när de prognostiseras till runt 30 miljarder kronor. Och de fortsätter att minska framöver, till runt 15 miljarder år 2022.” Magdalena Andersson, 25 juni 2019
  • 6. • För Andersson är ”de stora behoven i välfärden” primärt finansiella • Flyktingar kostar mycket pengar • Mindre flyktingar = mer pengar, mer finansiella resurser till välfärden
  • 8. Samhällsviktiga verksamheter och yrken – Covid-19 “Den övergripande bilden visar en invandrad arbetskraft som spelar en avgörande roll i att upprätthålla vitala verksamheter och samhällsfunktioner i Europa under perioderna av nedstängning. Det skall betonas att bland invandrarna är de lågkvalificerade arbetstagarna särskilt överrepresenterade inom flera samhällsviktiga yrken som är avgörande i kampen mot Covid-19.” Fasani, F. and J. Mazza (2020) “Immigrant Key Workers: Their Contribution to Europe’s COVID-19 Response”, IZA Policy Paper, No. 155, April, Bonn: Institute of Labour Economics, thttps://docs.iza.org/pp155.pdf, p.11)
  • 9. 30 procent nationellt och 55 procent i Stockholmsregionen av äldreomsorgergens personal är utrikes födda (Socialstyrelsen 2019: 47).
  • 10. • 26 % av vårdpersonalen i Sverige är utlandsfödd (biträden, sköterskor, läkare) (SCB) Sahlgrenska Göteborg: • 35 % av läkarna utlandsfödda • 18 % av sjuksköterskorna utlandsfödda • 28 % av undersköterskorna utlandsfödda • 30 % av biomedicinska analytikerna utlandsfödda Gelotte, G. (2021) ”När var tredje läkare är född utomlands är invandring inte en ekonomisk börda”, Dagens ETC Göteborg, 9 februari
  • 12. ”Ingen oenighet om flyktinginvandringens kostnader” ”Kostnaderna förenade med flyktinginvandringen är ingen het potatis inom vetenskapen, vilket det framstår som i medierna. Tvärtom är det korrekt att påstå att det råder vetenskaplig konsensus om att flyktinginvandringen med rådande sysselsättningsgrad bland flyktingar är en kostnad för de offentliga finanserna, konstaterar Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi.” Dagens Samhälle, 6 juni 2018
  • 13. Sunda Statsfinanser (Sound Finance) • Den enda tillåtna finanspolitiken sedan Maastrichtfördraget 1993 • EU:s stabilitetspakt 1997 • Svenska finanspolitiska ramverket med överskottsmål över konjunkturcykeln • Innebär permanentad åtstramning
  • 14. • Sunda statsfinanser är att missförstå samhället • Bygger på tron att balans och överskott i statsfinanserna gör samhället balanserat och sunt; att staten ”sparar” för framtida behov • I själva verket leder sunda statsfinanser till att samhället tappar balansen och blir sjukt
  • 15. “Boende springer nakna i korridoren, de bajsar och kissar på sig eller blir utåtagerande” ”Det vi håller på med nu är vanvård av äldre. Jag skulle aldrig i livet ha mina egna föräldrar på det boende där jag själv jobbar” Mona Blomqvist, Norrköpings Tidningar 14 aug 2021
  • 16. • I januari 2020 beslutade Norrköpings kommunfullmäktige att dra ner 42 miljoner i demensvården genom att sänka personalstyrkan med nästan 100 personer. • Sammanlagt skar Norrköping ner äldreomsorgen som helhet med 137 medarbetare 2020 – pandemiåret.
  • 17. Det Finanspolitiska Ramverket i praktiken… • ”Mer än 40 kommuner skär ner på skolan” (2003); • ”Kommuner skär ner på idrottsstödet” (2004); • Kommuner skär ner på ungdomsvård” (2009); • ”Tre av fyra kommuner skär ner i skolan” (2009); • ”Barnskötare sägs upp i hela landet” (2009); • ”Sju av tio kommuner sparar på skolan nästa år” (2019); • ”Varannan kommun sparar på de mest utsatta” (2019); • ”Sex av tio kommuner skär ner på äldreomsorgen” (2019); • ”Var tredje kommun skär ner på välfärden” (24/2, 2020)
  • 18. ”En budget handlar inte om att önska stora reformer utan om att göra prioriteringar inom ett begränsat utrymme”. Magdalena Andersson, Svenska Dagbladet, 2017
  • 19. Magdalena Andersson: ”Oavsett hur man uttrycker sig så finns det ju en ganska stor enighet om att pengarna är slut. Dom användes på skattesänkningar under de två senaste mandatperioderna och nu måste vi föra en mer ansvarsfull ekonomisk politik.” TV4 Nyhetsmorgon, 16 januari 2015
  • 20. “Gamla vattenledningar läcker för miljoner” ”Vatten för tiotals miljoner kronor läcker ur de kommunala vattenledningarna varje år. Det visar en undersökning som gjorts av SR:s lokalradiostationer. Anna Marmbrandt är chef för vatten- och avloppsverket i Heby kommun och ser det här som ett stort problem. Framförallt beror det på att ledningarna börjar bli gamla. – De börjar bli till åren, det är det som är felet. Det har väl investerats för lite i sanering, säger hon.” Sveriges Radio, 5 november 2007
  • 21. “Dåliga vattenrör riskerar att kosta miljarder” “Bristande underhållsarbete gör att vattenrör över hela Sverige riskerar att spricka, vilket kostar flera miljarder att åtgärda.” Sveriges Radio, P4 Göteborg 3 November 2016
  • 24. COVID-19 • Det finanspolitiska ramverket upphävdes våren 2020
  • 25. 11 mars 2020 slog Stefan Löfven fast att ”Pengar ska inte och kommer inte att vara ett problem för att minska den här smittspridningen.”
  • 26. ”Brist på pengar får inte, ska inte och kommer inte stå i vägen för en framgångsrik bekämpning av viruset och vård av våra sjuka.” Magdalena Andersson 9 november 2020
  • 27. Krisåtgärder våren 2020: • 200 miljarder i rena utgiftsökningar; • 250 miljarder i garantier; • över 300 miljarder i möjliga anstånd på skattebetalningar • i höstbudgeten kom ytterligare 100 miljarder • Minns ni grälet i januari 2020 om de extra 2,5 miljarderna till kommunerna som moderaterna och vänsterpartiet lyckades få igenom precis innan pandemin drog in? Magdalena Andersson fick se sig besegrad och var väldigt bekymrad. 2,5 miljarder! Det var ju inte hållbart.
  • 28. ”Vårt jobb är att se till så att svenska kronor inte tar slut. Vi kan tillhandahålla precis så mycket svenska kronor som det behövs.” Stefan Ingves, Rapport 3 april 2020
  • 29. I november 2020 svarade ECB:s ordförande Christine Lagarde följande på en fråga om riskerna med ECB:s obligationsköp under pandemin: ”Som ensam utgivare av euro-denominerade centralbankspengar [bankreserver] kommer euro-systemet alltid att kunna skapa all den extra likviditet som behövs. Per definition därför, kan det inte gå i bankrutt eller få slut på pengarna.” (ECB 2020: 10) .” ECB President Christine Lagarde, Reuters, 19 November 2020
  • 30. Magdalena Andersson: ”Att vi kan göra det här är ju mycket tack vare att vi såg till att spara i ladorna under de goda åren”. 9 november 2020 ”I Sverige har vi goda statsfinanser tack vare att vi såg till att spara i ladorna under de goda åren och nu är det dags att också använda dom för att ta Sverige framåt.” 1 september 2021
  • 31. • I början 1990-talet, precis innan Sverige införde sunda statsfinanser och övergav full sysselsättning, hade landet 12 sjukhussängar per 1000 invånare – en av de absolut högsta siffrorna i OECD-området. • 2017 lyckades Sverige bara skrapa ihop 2,2 sjuksängar per 1 000 invånare. Med detta var vi nästan sämst i OECD, och i EU intog Sverige jumboplatsen. • Sverige mönstrade 4 300 intensivvårdsplatser 1993; 2018 fanns det blott 574.
  • 32. • Sverige gjorde överskott 17 år mellan 1990–2019, en bedrift som få länder lyckats med. • Vad fick vi för dessa överskott? • Jo, överskotten och de sunda statsfinansernas permanenta åtstramningspolitik (undantaget är flyktingkrisen) har gett oss just detta: en sjukvård i spillror. Den gav oss en av EU:s svagast rustade vård- och omsorgssystem. • Hade Magdalena Andersson och hennes föregångare rustat äldreomsorgen för pandemin?
  • 33. Vid 63 tillfällen 2011–2018 krävde EU- kommissionen att medlemsländerna skulle skära i sjukvården. Clancy, Emma (2019) “Discipline and punish: end of the road for the EU’s Stability and Growth Pact?”. Brave New Europe, 17 February.
  • 34. Modern penningteori (MMT): Den ortodoxa paradigmet: • Likställer staten sätt att spendera och ”låna” med ett hushålls • Därför beskriver den ordningsföjlden felaktigt: ”Först ta in skatt för att sedan kunna spendera” • Misslyckas med att skilja mellan valutautgivare och valutaanvändare. • Missar att förstå att valutaanvändare inte kan spendera från skatter, inte kan låna sina egna pengar och aldrig kan få slut på pengar - de är inte inkomstberoende. • Förstår inte vad underskott/överskott och en statsskuld är. • Förstår inte varför det är viktigt att skilja mellan finansiella resurser och reala resurser.
  • 35. Hur spenderar den svenska staten? • Genom att kreditera bankkonton: Riksbanken krediterar banksystemet med (central)bankreserver och bankerna krediterar mottagarnas insättningar. • Nu är utgifterna betalda. • Som MMT-ekonomer betonar är detta bara en BESKRIVNING och har inget att göra med politik • När den svenska staten börjar spendera på morgonen är dess konto hos centralbanken på noll; den börjar spendera utan att ha några pengar
  • 36. Hur beskattar staten? • Genom att debitera bankkonton: inlåningskonton hos banker debiteras och bankernas reservkonton hos Riksbanken debiteras • Staten spenderar först och beskattar därefter. När skatterna betalas debiterar centralbanken bankernas reserver. För att det ska finnas något att beskatta måste staten först tillhandahålla pengarna/bankreserverna • Samma sak gäller för ”upplåning” i svenska kronor • De enda källorna till bankreserver är: (1) statens spenderande, (2) centralbankens köp och (3) centralbankens utlåning
  • 37. • Regeringar som ger ut sina egna valutor är inte beroende av finansmarknaderna för att ”finansiera". • Det finns inget "finanspolitiskt utrymme" ("reformutrymme"). • Underskottet eller överskottet är ex post, vilket innebär att det inte kan vara känt förrän budgetåret är slut. • Regeringen regeringen kan inte bestämma sig för att gå med överskott eller underskott – det beror på det allmänna ekonomiska resultatet och andra sektorer i ekonomin.
  • 38. ”I slutet av varje dag då alla betalningar ska vara gjorda ska saldot [på statens konto hos Riksbanken] vara noll gentemot Riksbanken. Enligt EU:s fördrag och svensk lag får det inte finnas något underskott mot Riksbanken vid dagens slut, dvs. staten får inte låna i Riksbanken för att undvika misstanken att staten skulle kunna ta till ’sedelpressfinansiering’ av sina utgifter.” Riksgälden 2005, s. 18
  • 39. ”finansiering av underskott i kronor avslutas i ’efterhand’, dvs. vid dagens slut.” Riksgälden 2005, s. 17
  • 40. • Modern penningteori betonar en av de allra mest grundläggande bokföringsprinciperna, nämligen att alla finansiella tillgångar per definition kommer att uppvägas av samma mängd finansiella skulder. • På motsvarande sätt kommer varje finansiellt underskott att uppvägas av ett finansiellt överskott. Alla kan inte gå med överskott, precis som att alla inte kan ligga över genomsnittet • Det betyder att en sektorsbalansansats ”bygger på bokföringsregeln att ett statligt underskott (eller överskott) måste uppvägas av ett exakt lika stort överskott (eller underskott) i den icke-statliga sektorn” (Mitchell, Wray och Watts 2019, s. 14).
  • 41. • Eftersom den icke-statliga sektorn måste delas in i en inhemsk (hushåll + företag) och en utländsk eller extern sektor (export och import, med utländska företag, stater och hushåll) får vi tre sektorer. • När balanserna för varje sektor adderas får vi följande bokföringsidentitet (Wray 2015, s. 14): inhemsk privat balans + inhemsk offentlig balans + utrikeshandelsbalans = 0
  • 43. -15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% Sectoral Balances for Spain (represented as sector's gains/GDP, compared to real GDP annual growth) Gov Sector Private Sector Rest of World
  • 44. Per definition: Statens Spenderande = Inkomster hos den icke-statliga sektorn Underskott – Överskott
  • 45. Att skilja mellan: • Reella Resurser • Finansiella Resurser
  • 46. • Detta är politikens konst: att mobilisera reella resurser för ett bättre samhälle: Samhällsbyggande. Detta är också det svåra, men också det roligaste och mest kreativa. • Det enkla är de finansiella resurserna; dessa skapas via knapptryck på datorer och detta är inte svårt. • Fram till nu har vi förirrat oss att tro att det är pengarna som är det svåra… och därför har vi slarvat bort de verkliga dyrgriparna: t.ex. de som arbetar inom vård och omsorg
  • 48. juni 2022: Räntan 7%; inflationen 16%
  • 49. Modibo Keita (Malis första president, 1960–1968) “History teaches us that political power is always and necessarily accompanied by the sovereign right to mint currency, that monetary power is inseparable from national sovereignty, which is its essential complement, its essential attribute. […] Despite its independence, Mali is still in a position of strict economic dependence from the former colonial power.” Citerad I Fanny Pigeaud & Ndongo Samba Sylla (2020) Africa’s Last Colonial Currency: The CFA Franc Story, Pluto Press