Jan Kristoffersson, Sustainable Innovation, hos IQ Samhällsbyggnad 4 maj 2011

1. Aktivering av
bostadsrättsföreningar
Projektet Riksbyggens
Renoveringsverkstad
Jan Kristoffersson

2. Sustainable Innovation
Utveckling inom energieffektivisering
www.sust.se

3. Samverkan för ömsesidig nytta
Forskning
Företag
Energimyndigheten
Energieffektivisering
Kommersialisera
forskningNya produkter
och tjänster

4. En katalysator för utvecklingen
En aktiv koppling mellan marknad och politik
Projektidéer
Produktidéer
Groddföretag
Effektivisering
Förståelse
Uppmärksamhet
Hållbar utveckling
Svensk export
Nya företag
/verksamheter
Patent/IPR
PR/påverkan
Föreningen Effekt
(Medlemsföretagen)
Samhälle / Omvärld

5. Administration.
Ekonomi
Bostäder
Lokaler
Transporter
Sustainable Innovation
i Sverige AB
Föreningen Effekt
Projekt Kommersialisering Kommunikation
11 st medlemsföretag
8 st anställda
Kontor i Stockholm

6. Kommunikation - Almedalen
• Almedalen har växt varje år och passerade år 2010 över 1300 arrangemang
(tal, debatter, seminarier, mingel etc)
• Sust hyrde för Teaterskeppet både 2009 och 2010
• Under dessa två år har vi kunnat räkna in:
- Över 30 seminarier, 10 mingel, 15 frukostmöten
- Flera ministrar, dussintalet riksdagsledamöter, generaldirektörer och landshövdingar
- Mat och dryck till över 1 000 personer
- Över 3 500 besökare ombord på fartyget
- Kunskap om Sust och programmet via 5 000 program
• Sust har också 2011 hyrt Teaterskeppet som egen, samlad och centralt
belägen plats i Almedalen

7. Projektportfölj ca 150 MSEK
• BilEl - laddningsinfrastruktur i Stockholm, Göteborg
• Produktifiering av svensk laddstolpe (Slutfört)
• TransOpt - energieffektiv logistik i storstad (Förstudie genomförd)
Transporter
• Energy In Mind – enkla, tekniska lösningar som stödjer energieffektiva
beteendeförändringar i stor skala
• Systemövergripande IT – utveckling inom Home Automation
• Effektivare Energibrunnar
• Beräkningsmodell för solelanläggningar (Slutfört)
• Riksbyggens Renoveringsverkstad
• Energieffektiv belysning i bebyggelse (Norra Djurgårdsstaden)
Bostäder
• Min Energiprofil - undermätning hos små- och medelstora företag (Slutfört)
• Projekt Skeppsholmen - arena för energieffektivisering
• Sustainable Hotel – energieffektivisering av Grand Hôtel i Stockholm
• Från ord till handling – energieffektivisering i komplexa intressentstrukturer
• Den hållbara Skolstaden
• Effektkontroll med smart elnät och energilager
Lokaler

8. Energy in Mind
• Utveckla lösningar för framtidens
boende
• Tekniska innovationer kombinerat med
nytänkande kommunikations och
interaktionsmodeller ger ändrat beteende
• Energi skall användas effektivt på ett
intuitivt sätt
•Teknikutveckling/demonstrationer som
omfattar 300-500 lägenheter
• JM, Riksbyggen, Logica, Göteborg
Energi, Maingate och Mälardalens
högskola
• Budget 10 MSEK 2009-2012
Beteende, koncept, ljud
interaktion, kommunikation, ljus
diskussion, visualiseringar
roligt, marknadsintroduktion
boende, nytt, befintligt, effektivt
SMS, snackis, grannar
http://energyinmind.wordpress.com/

9. Systemövergripande IT
- Utgår från tekniskt nuläge för
sensornätverk som teknik för
Home Automation
- Involvera aktörer som
reglerföretag, värmepumps-
leverantörer, småskalig energi-
produktion samt larmbolag
-Skapa tekniska lösningar för
informationsutbyte mellan system
för larm, reglering, visualisering (via
IP)
-SICS och SUST i
forskningssamarbete
-Budget 3,8 MSEK 2010-2013

10. Effektivare Energibrunnar
• Syftet är att pröva en ny lösning för
markvärmeväxlare i kombination med
bergvärmepump
• JM medverkar med pilotanläggningar
(fyra nybyggda villor i Värmdö)
• LOWTE och Uponor står för tekniken.
KTH svara för utvärdering
• SUST svarar för projektledning
• Delfinansieras av Energimyndigheten
Budget 1,2 MSEK 2009-2011
U-pipe
-
3
º
C
TIL©-pipe
+6 C0 C+6 C+ 3 C
RaRb Ra Rb

11. Beräkningsmodell för ekonomisk
optimering av solelanläggningar
• Projektet ska utveckla ett
beräkningsverktyg för optimering av
solelanläggningar (storlek, vinkling etc.)
med hänsyn till lokala omständigheter
som elförbrukningsprofil, värde på
producerad energi, bidrag etc.
• LU tar fram och testar modellen
• Riksbyggen medverkar med
pilotanläggning (Kungälv)
• SUST svarar för
projektledning/koordinering
• Delfinansieras av ELFORSK
Budget 0,7 MSEK 2010

12. Energieffektivt ljus i boendemiljö
• Projektet ska genom teknikutveckling
och demonstration leda till en snabbare
introduktion av nya energieffektiva
belysningslösningar i bostadsområden.
Lösningarna ska ha lägre
underhållsbehov och samtidigt
innebära förbättrad kvalitet och
användarvänlighet.
• Lösningarna kommer att
testas/utvärderas i ett kvarter inom
den Norra Djurgårdsstaden i Stockholm
(tot 140 lägenheter)
• Projektet ägs av JM, Fagerhult och
SUST.
Budget 5,7 MSEK (2010-2012)

13. Min Energiprofil
Undermätning hos små och medelstora företag
• Projektets syfte är att utveckla,
pröva och utvärdera en ny lösning
för undermätning och visualisering
av energianvändningen i små och
medelstora företag.
• Projektet ägs av Vattenfall. SUST
svarar för projektledning. Tritech för
teknikinnehållet.
Budget 3,4 MSEK (2009-2010)

14. Skeppsholmen
• Projektet omfattar energieffektiva
lösningar inom bostäder, transporter,
lokaler, belysning
• Konkret energieffektivisering i
energikrävande verksamheter och
känsliga kulturmiljöer
• Öka medvetenheten och kunskapen
om energieffektiviseringsmöjligheter
(både internt och externt)
• Ett exempel för andra
fastighetsägare
Budget 18 MSEK (2009-2011)

15. Sustainable Hotel
• Projektet skapar ett föredöme för
energieffektivisering inom
serviceverksamhet (specifikt hotell- och
restaurangverksamhet)
• Projektet genomförs på Grand Hôtel i
Stockholm
• ÅF och Fagerhult medverkar med
expertis
• SUST svarar för projektledning, visst
teknikinnehåll samt utvärdering och
resultatspridning
• Delfinansieras av Energimyndigheten
Budget 15 MSEK 2009-2011

16. Från ord till handling—
Energieffektivisering i komplexa intressentstrukturer
• Syftet är att med konkreta
praktikfall som bas utveckla
kommunikation, arbetsformer och
affärsmodeller mellan olika
intressenter som gynnar
genomförandet av ekonomiskt
lönsamma åtgärder.
• Två fastigheter i fokus: Bankhus 90
(100 000 kvm), Sergels torg (50
000 kvm)
• Samverkan mellan SEB, Coor,
Vasakronan, RBS, ÅF och SUST.
• KTH medverkar med
forskningsinsats
Budget 1,7 MSEK (2010-2011)

17. Den hållbara skolstaden
• Projektet ska skapa ett föredöme för hur
kommuner kan bedriva
energieffektivisering i skolor genom dels
sytematisk energioptimering dels genom
att involvera personal och elever.
• Projektet genomförs under ca tre år inom
Skolstaden (gymnasiecampus i
Helsingborg bestående av fem skolor).
Ledning, personal och elever (totalt ca
3500 personer) engageras i arbetet.
• Samverkan mellan Helsingborg kommun
(Skolstaden, Kärnfastigheter,
Miljöförvaltningen), Öresundskraft AB och
SUST.
• Lunds Universitet/Campus Helsingborg
medverkar med forskningsinsatser
Budget 39,7 MSEK (2010-2012)

18. Riksbyggens Renoveringsverkstad

19. Riksbyggens Renoveringsverkstad
• Projektet ska lyfta fram goda exempel på renoveringsinsatser
som bidrar till det nationella miljömålet om att minska
energiförbrukningen i bebyggelsen med 20% till 2020 och 50%
till 2050.
• Projektet ägs av Riksbyggen, KTH och SUST.
• KTH svarar för projektledning och tillför kunskap från
forskningsfronten
• Riksbyggen tillför kunskap från fältet samt kontakter med
bostadsrättsföreningar
• SUST har huvudansvar för hur projektets resultat ska spridas
och implementeras
• Total budget 2010-2011 ca 7,5 Mkr Finansiering från CERBOF
(40%) och Riksbyggen (60%).
http://renoveringsverkstad.wordpress.com/

20. Bakgrunden
• Ca 350 000 boende i ca 2100 föreningar inom Riksbyggen
• Stor del är byggt under miljonprogrammet och står inför större
renoveringar
• Viktigt att göra rätt insatser t.ex. i samband med t.ex. stambyten för att
inte ”missa chansen” att nå 2050-års energimål (minska behovet av
energi per kvadratmeter till 50% av behovet år 1995)
• Kontakter under sommaren 2009 med Instutionen för Byggvetenskap,
KTH (Folke Björk och Tord af Klintberg)
• Projektupplägget togs fram under hösten 2009
• Ansökan till Cerbof beviljad i februari 2010
• Projektet startade i mars 2010

21. Målet är medvetna och engagerade BRF:er
•Trappa av åtgärder kopplat till underhållsplaneringen
•Långsiktig handlingsplan för energieffektivisering
•Åtgärder som kan göras oberoende av större renovering
•Åtgärder som bör göras vid större renovering
•Förberedelser/framtidssäkring som bör göras vid större renovering
•Kunskap och engagemang hos BRF-styrelsen
•Hur ligger vi till, återkoppling av statistik
•Hur har andra gjort? – Goda exempel, många föreningar har stora likheter
•Vad bör vi tänka på t.ex. samplanering med andra åtgärder?
•Hur ser det ut ekonomiskt?
•Kunskap och engagemang hos övriga boende
•Kommunikation, goda exempel (.. Borde inte vi också jobba med detta?)
•Hur påverkar jag och vad kan jag göra?
•Incitament

22. Första året, 2010
• Vad görs och vilka erfarenheter finns?
• ”Trålning”, lista med 124 goda exempel
• Ökat kunskap på tvärs inom RB
• Områdesvisa djupanalyser (Belysning, styr/regler, värmesystem,
ventilation…)
• Medverkan i beslutsskedet i några specifika fall
• Identifierat lämpliga piloter (12 st)
• Förbereda för implementering
• Hur samspelar Riksbyggen och dess föreningar idag?
• Vad är viktigt för att få mer aktivitet?
• Enkäter till styrelser och projektledare (18 st föreningar)

23. Planerat fortsatt arbete 2011-2012
2011
• Dokumentera och börja sprida resultat framförallt inom RB
• Analyser/erfarenheter från piloter => 12 goda exempel
• Fortsatt analys av föreningarnas situation och behov av stöd/verktyg
(intervjuer)
• Planera kommunikation för implementeringen hos BRF:erna
2012
• Paketera stöd/verktyg/information anpassat mot olika målgrupper
(riksbyggens personal, boende, styrelser)
• Implementera via RB:s organisation
• Kommunicera som stöd till implementering men även för mer allmän
resultatspridning

24. Vad behövs för att få en större aktivitet?
Slutsatser från arbetet under 2010
 Långsiktig planering
 Ökat engagemang hos styrelser och boende
 Breddad kunskap om olika möjliga åtgärder och deras samspel
 Öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningarna och
konsekvenserna
 En större systematik i samspelet mellan föreningarna och RB

25. Långsiktig planering
- Utveckling av förvaltningsavtalet med energioptimeringsdel
- Långsiktiga mål kopplat till underhållsplan och eventuell
förestående större renovering , ”45-årsrenovering”
- NNE-strategin */ som golv för långsiktiga mål
- Integrera arbetet med miljöcertifiering, Miljöbyggnad
*/ Nationell strategi för lågenergibyggnader (Energimyndigheten ER 2010:39). Målnivån för
befintliga byggnader vid större renoveringar är ca 70% av BBR-kraven. Med större
renoveringar avses; renovering av byggnadens klimatskal eller installationer till en kostnad
som överstiger 25% av byggnadens värde; alternativt att minst 25% av klimatskalet renoveras.

26. Vad behövs för att få en större aktivitet?
Slutsatser från arbetet under 2010
 Långsiktig planering
 Ökat engagemang hos styrelser och boende
 Breddad kunskap om olika möjliga åtgärder och deras samspel
 Öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningarna och
konsekvenserna
 En större systematik i samspelet mellan föreningarna och RB

27. Enkät till 18 BRF-styrelser (hösten 2010)
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oväsentligt Vet ej
Hur viktigt upplever ni det vara att ha en ”eldsjäl” inom
föreningen när det gäller energi- och miljöfrågor?

28. 0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Stort Måttligt Litet
Hur skulle ni beskriva engagemanget hos de boende?
Enkät till 18 BRF-styrelser (hösten 2010)

29. Inspirera och engagera
• Kundtidningen Öppet Hus
• Webb- Klimatskolan
• Tävling – Årets miljöförening

30. Idé för energivisualisering

31. Vad behövs för att få en större aktivitet?
Slutsatser från arbetet under 2010
 Långsiktig planering
 Ökat engagemang hos styrelser och boende
 Breddad kunskap om olika möjliga åtgärder och deras
samspel
 Öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningarna och
konsekvenserna
 En större systematik i samspelet mellan föreningarna och RB

32. Det finns redan mycket kunskap att tillgå
 Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket /
www.renoveraenergismart.se
 Bebo
 Energi- och klimatrådgivarna
 Energideklarationerna + utökad analys i samband med dessa
 Renoveringshandboken(VVS-företag)
 Kunskap hos RB:s energiexperter
Paketera och anpassa till målgrupperna, främst BRF-styrelsen

33. ….men det behövs mer
 Kunskapsunderlag från verkligt genomförda åtgärder
 Energieffektivisering
 Ekonomi
 Andra positiva och negativa effekter och erfarenheter
 Utveckling av nya metoder (lägre kostnader, säkrare
resultat utan negativa överraskningar)
 Återvinning av ventilationsluft
 Fasadrenovering / förbättrat klimatskal
 Bebo:s teknikupphandlingar är ett värdefulla instrument
Paketera och anpassa till målgrupperna, både RB:s
energiexperter och BRF-styrelser

34. 0
2
4
6
8
10
12
Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Oväsentligt
Hur viktigt var/är stödet/kunskaperna från Riksbyggens
lokala projektledare för föreningens beslut?
Enkät till 18 BRF-styrelser (hösten 2010)

35. Vad behövs för att få en större aktivitet?
Slutsatser från arbetet under 2010
 Långsiktig planering
 Ökat engagemang hos styrelser och boende
 Breddad kunskap om olika möjliga åtgärder och deras samspel
 Öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningarna och
konsekvenserna
 En större systematik i samspelet mellan föreningarna och RB

36. Styrelser
0
2
4
6
8
10
12
14
Samtidig annan renovering Ekonomi Miljöskäl Lagstiftning/yttre krav
Vad var det främsta skälet till beslutet om de vidtagna
åtgärderna?

37. Ekonomin
• Pay-off -metoden vanligast men inte särskilt relevant för en BRF.
Viktigare är…
• Hur påverkas vårt resultat och de boendes avgifter på längre sikt?
• Hur ser våra finansieringsmöjligheter ut?
• Finansieringsmöjligheterna varierar stort mellan olika föreningar
• Exempelvis olika förutsättningar i storstad och glesbygd. I storstäderna skapar
ökade värden större möjlighet att lånefinansiera. I glesbygd måste man ha
varit mer förutseende och skapat utrymme under gångna år.
• Besparingen beror på var i landet man befinner sig
• Fjärrvärme skillnad på ca 100% mellan lägsta och högsta taxa
• El (inkl elnät) skillnad på ca 50%
• 25 % elenergibesparing ger bara mellan 15 och 20% kostnadsbesparing!
Ta fram nya mer pedagogiska verktyg för att beskriva ekonomi för åtgärder

38. Kan vi utveckla metoden ”åtgärdskarta” för att beskriva ekonomin
Projektarbete inom Uppsala Universitet pågår, även ett exjobb planers till hösten

39. Vad behövs för att få en större aktivitet?
Slutsatser från arbetet under 2010
 Långsiktig planering
 Ökat engagemang hos styrelser och boende
 Breddad kunskap om olika möjliga åtgärder och deras samspel
 Öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningarna och
konsekvenserna
 En större systematik i samspelet mellan föreningarna och RB

40. Samspel inom RB
• Riksbyggens Kundansvariga är centrala för att få med energi-
och miljöfrågorna i föreningarnas styrelsearbete (representanter i
styrelsen). Miljöhandboken på gång!
• Utveckling av automatiserad driftövervakning, löpande
analys/återkoppling av energianvändning till varje förening.
• Organisations- och kompetensutveckling inom RB
• Idag är åtgärdsförslagen ofta beroende av enskilda personers specialkunskap
• Frågorna är ofta komplexa och involverar mycket mer än bara energieffektivisering
• Krävs bättre samspel mellan RB:s två huvuddivisioner (Bostad och Förvaltning)
och centralt --lokalt. Processutveckling pågår