2. Depressionsdelen av vår intervju
• Hur kan vi börja den diagnostiska
processen?
• Hur kan vi bli mer effektiva?
• Vanliga fällor?
3. Växla mellan olika perspektiv
Helikopter Strålkastarljus Förstoringsglas
The big picture Leta efter tecken på
enskilda störningar
Gå sedan ned på detaljer
4. Den diagnostiska processen
• Affektiva
• Kroppsliga
• Kognitiva
Gestalt
• Oftast efter puberteten
• episodiskt
Debut och förlopp
Ärftlighet
• Svar på behandling
vid tidigare episodBehandlingssvar
5. Bikupa
• Vad menas med gestalt ?
• Vad har du för nytta av känna till gestalten?
• Vad är gestalten av en depression?
6. Gestalt – sjukdomens kärna
• Symtombild under typiska besvärsperioder
• Tänk på att störningen kan ha sin mest typiska
bild vid en viss ålder
7.
8. Strålkastarljus Depression
• Om något annat är i fokus, fråga ändå om depression,
• Har du någonsin känt dig ledsen dyster nere
tom
• Alternativt det som du tyckt var roligt ( återför till
kartläggning) inte känts lika roligt
• Även frågor om dödstankar etc koppla tillbaka till mående
18. Vad i psykiskt status ska du kolla efter
• När det gäller kontakt?
• Stämningsläge
• Aktivitetsnivå?
• S-tankar?
• Våldstankar?
19. Psykiskt status
Kontakt Stämningsläge
Beteende och
motorik
Koncentration
Tal som uttryck för
tankar
Suicidstegen Våldsstegen Psykostecken Ångest
Sjukdomsinsikt och
inställning till vård
24. Strålkastarljus
• ” under depression så fungerar man på ett annorlunda
sätt än vad man brukar, allt går ner på sparlåga, man
känner sig låg, har inget energi mm”
• ”Är det så det känns för dig–
berätta mer ”
44. Upprepa för alla relevanta grupper av
störningar
Big picture
Finlir
Detaljer
45. Dokumentation
•Gärna med underrubrik Depression
•Bejaka eller negera
• Om symtomet uppfylls
• Tröskelnivå
• Anhedoni: Nästan alla aktiviteter känns påtagligt mindre roliga de
flesta dagar, större delen av dagen
• Insomningssvårigheter, lägger sig vid 21, somnar kl 22:30
• Ingen förändring i aptit
• OBS! Negera inte om du inte frågat…..
46. Ordens makt
• Känsloutbrott med
efterföljande ledsenhet
• Problem med
uppmärksamhet
• Hyperaktiv
• Dålig självkänsla
Vilken störning?
• Genomgående
nedstämndhet/irritabilitet
• Problem med
koncentration
• Agiterad
• Självnedvärderande
Vilken störning?
47. Varför är det så svårt med bedömning
Läkartidningen i december
Lättare för läkarstuderande att återge fakta
än att dra egna slutsatser
Blooms taxonomi för lärande
49. Bikupa
• Vad bör en bedömning innehålla?
• Vilka vanliga misstag kan man göra
50. Diagnos med
Svårighetsgrad
Alternativa diagnoser och
samsjuklighet
Vidmakthållande faktorer
och fallets komplexitet
Skyddande faktorer
Självmordsriksbedömning
Återkoppling av din
bedömning och info om
behandling
Bedömning
51. Bedömningen
• Ett kondensat att din diagnostiska process dvs några
nivåer upp i Blooms taxonomi
• Inte en upprepning av all din gamla information
• Sammanvägning, överväganden, val av
utredningsnivå och vårdnivå inkl s-riskbedömning
52. Bakgrunden till vården
• Ålder och kön
• Hereditet
• Tidigare sjukdomar
• Anledningen till kontakt
53. Diagnos-vad väger du in
Gestalt Debut och förlopp Kriterier och antal
Psykiskt status Tidigare behandlingssvar Ärftlighet
54. Funktionsnivå och exempelvis
depressionsdjup (men gäller nu för många störningar…)
Depression
UNS
• <5 symtom varav ett kärnsymtom och gestalten av en
depression eller otillräcklig duration
Mild
Depression
• 5/9 AV TILLRÄCKLIG ALLVARLIGHET OCH DURATION lättare lidande
eller försämring I vardagen
Medelsvår
• 2 kärnsymtom+ 4 tillägg AV TILLRÄCKLIG ALLVARLIGHET OCH
DURATION
• ligger mellan mild och svår
Svår • Flertalet symtom
markant försämring
Svår med
psykos
• Svår depression med
hallucinationer,
vanföreställningar,psykomotorisk
hämning eller stupor
57. Försvårande för behandlingen
Huvuddiagnos Svårare
Mer långdragen
Vissa symtom ex anhedoni vid depression, grav sömnstörning vid bipolär
sjukdom, samlarbeteende vid OCD
Samsjuklighet Psykiatrisk
Somatisk
Komplexa fall Många riskfaktorer på flera nivåer
Förälder med psykisk störning eller missbruk
Dåligt fungerande föräldraskap, långvarig famijestress, Negativt familjsamspl
58. Skyddande faktorer
Hälsosam livsstil Copingstrategier
Reglera känslor
Lösa problem
Socialt stöd
Nära relationer Goda föräldrastrategier
Positivt familjeklimat
Stark anknytning till
skola
59. Suicidriskbedömning
• Suicidrisken bedöms som låg/måttlig/hög utifrån….
• Kondensat av viktigaste riskfaktorer och skyddsfaktorer
Ex:
• Psykiatrisk störning och tidigare s-försök
• Självmordsförsökets allvarlighetsgrad, inställning nu
• Psykiskt status
• Förmågan att delta i säkerhetsplan
• Skyddsnivå- ange nytta respektive risk med ditt val av
insats
60. Val av behandling
Evidens och beprövad erfarenhet:
• Ta ställning till vilket alternativ som är att föredra
• Kartlägg barnet/ungdomens och närståendes
inställning till föreslagen behandling
61. Åtgärdslista
Individuellt anpassad information till
föräldrar och barn
Om bedömning och diagnos
Effektiva behandlingsmetoder
Förväntat förlopp
Skriftlig info
Vägledd självhjälp
Till nästa gång
Tips om åtgärder till nästa gång
Föräldrastrategier
Böcker och hemsidor
Editor's Notes
I de fall symtomen överlappar: Kartlägg symtom för den kroniskt fluktuerande störningen i intervall fria från episodisk störning Och Tillse att symtombilden förändrats signifikant vid pågående episod
I de fall symtomen överlappar: Kartlägg symtom för den kroniskt fluktuerande störningen i intervall fria från episodisk störning Och Tillse att symtombilden förändrats signifikant vid pågående episod
(centralstimulantia, steroider, p-piller el annat
( anemi, hypothyreos, infektion, smärta, diabetes, autoimmuna tillstånd
art och grad av symtom mer omfattande och reaktionerna kraftigare
