Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

1. Öppenhet för tillväxt
20 punkter för ett spännande, attraktivt och
företagsamt Sverige
Juli 2006
www.centerpartiet.se

2. Inledning
Sverige har haft sina största framgångar när vi har varit öppna för omvärlden och dess impulser.
I en tid av snabb globalisering av ekonomin ligger vårt lands trygghet i att bejaka förändringen.
Vi behöver en tydlig strategi som bygger på ekonomisk och värdemässig öppenhet och som gör
Sverige till ett attraktivt land både för investeringskapital, arbetare och kreatörer. Vår vision är
att Sverige ska vara attraktivt av tre skäl:
Ett välkomnande land, där alla som vill bidra genom arbete och investeringar tas emot med
öppna armar oavsett varifrån de kommer.
Ett företagsamt land, där det går att bli rik på sitt arbete och sitt entreprenörskap.
Ett roligt och kreativt land, där människor vill bo och där det är lätt att få och utveckla idéer
samt bedriva forskning.
Vi svenskar behöver bli fler om vi ska klara en bra välfärd och ekonomisk utveckling. Liksom
andra ekonomiskt utvecklade samhällen har vi låga födelsetal och en snabbt åldrande befolkning.
En betydande invandring krävs för att hålla en bra proportion mellan personer i förvärvsaktiv
ålder och personer i behov av vård, omsorg och pensioner. Inom några decennier kommer
konkurrensen om arbetskraft sannolikt att bli betydande mellan europeiska länder, USA och
övriga OECD-länder, Kina och Japan. Från år 2050 beräknas världens samlade befolkning
minska.
Ökad invandring kan tyckas vara ett paradoxalt recept i ett läge när Sverige har problem med
växande utanförskap. Men antalet arbeten är inte begränsat utan bestäms av de förutsättningar
som ges av bl.a. den ekonomiska politiken. Sverige behöver både minska det växande
utanförskapet och öka tillgången på personer som kan och vill arbeta genom invandring.
När EU utvidgades till 25 länder den 1 maj 2004 var det bara tre av de gamla EU-länderna som
inte införde övergångsregler för att begränsa invandring av nya EU-medborgare. Sverige hörde –
trots regeringens motstånd – till dessa. Men anstormningen av invandrare från öst uteblev. Den
ökade inflyttningen kan knappt uppfattas i statistiken och består av högst 5.000 personer,
huvudsakligen från Baltikum och Polen. Sverige visade sig inte vara särskilt attraktivt att flytta
2

3. till. Istället flyttade 345.000 personer till Storbritannien och 83.000 till lilla Irland (vilket
motsvarade en ökning av den förvärvsaktiva befolkningen med 4 procent).
Centerpartiet anser att det här är en varningssignal för att Sverige håller på att hamna på
efterkälken i internationaliseringen. Sverige hör inte till de länder som utbildade personer helst
flyttar till för att bygga sin framtid. Och de som kommer hit tas inte tillvara. Sverige hör inte till
de länder där investerare helst satsar sina pengar i nytt företagande. Och Sverige blir allt mindre
attraktivt för forskare och företag att bedriva sin forskning och utveckling i.
Sverige måste vända denna allvarliga utveckling. Det är nödvändigt om det ska finnas vårdare åt
de allt fler äldre och för att vi ska ha råd att betala äldreomsorgen. Det är också en förutsättning
för att vi ska klara den skarpa internationella konkurrensen på ett bra sätt. Sverige måste med
andra ord få en större invandring och en bättre fungerande integration för att på ett bra sätt klara
globaliseringen.
Centerpartiet har hämtat inspiration från bl.a. Kanada, ett land som valt att tydligt bejaka
invandring och öppenhet som patriotiska värderingar. Detta p.g.a. en politisk samsyn om att
dessa faktorer både främjar landets ekonomiska utveckling i en globaliserad ekonomi, och bidrar
till ett sunt och humanistiskt samhällsklimat. Kanada visar vägen till hur man kan skapa ett
hållbart och vänligt liberalt samhälle genom att förena frihet, socialt ansvar och en stark
gemensam värdegrund.
I denna rapport fokuserar vi på de delar av en modern tillväxtpolitik som har att göra med
migration och innovation. Vi gör utblickar i Kanada och USA för att hämta inspiration. Därefter
presenterar vi 20 reformförslag. Andra delar av politiken som också behöver reformeras för att
denna öppenhetsstrategi ska bli lyckosam lämnas därhän i denna rapport eftersom vi fört fram
dem i andra sammanhang.
3

4. Den kanadensiska modellen
Den kanadensiska samhällsmodellen utmärker sig för att kombinera fem policyelement som vi i
svensk politisk debatt ofta sett som oförenliga :
- En stark och kontinuerlig invandring
- Ett öppen och liberal ekonomisk politik
- En välfardsstat av västeuropeiskt snitt som kompletteras och stärks av
- Ett starkt och levande civilsamhälle med stort volontärsengagemang.
- En relativt stark värdegrund och nationell identitet som bygger på öppenhet, tolerans
OCH ett aktivt medborgerligt ansvarstagande för sitt samhälle och sina medmänniskor.
Det starka civilsamhället och samlingen kring en gemensam värdegrund skapar ett inkluderande
samhälle där man på samma gång minskar social utslagning, håller tillbaka kränkande och
begränsande fördomar och uppmuntrar såväl nya som gamla medborgare att utveckla sin
potential i både sin egen och sitt samhälles tjänst. Att värdegrunden är bredare än att bara
omfatta en positiv inställning till invandring visas av att Kanada införde homoäktenskap redan
2004.
Kanadas migrationspolitik har tilldragit sig uppmärksamhet under det senaste decenniet, bl a
därför att den medfört uppkomsten av nya ekonomiska mönster i stilla havsområdet när bl a ett
stort antal hongkong-kineser flyttade till Kanadas västkust inför det kinesiska maktövertagandet.
Kanada är välkomnade mot invandring i ordets fulla mening.
Kanada har en befolkning på drygt 30 miljoner invånare. Varje år tar landet emot omkring
225.000 invandrare. Kanada har en mycket medveten strategi när det gäller invandringen. Det
handlar om en kombination av egenintresse, humanitära skäl och landets historiska identitet.
Politiken utformas i det uttalade syftet “att utvinna de maximala fördelarna från invandring” och
att “berika och stärka det Kanadensiska samhället”. Men också att återförena familjer, rädda liv
och skydda personer som förföljs eller fördrivits från sina länder.
Från dessa målsättningar har man fastställt en strategi som innebär att landet ska ha en hög och
relativt jämn invandring på upp till en procent av befolkningen. Man eftersträvar en blandning
av tre invandrarkategorier: Den största gruppen är ekonomisk invandring eller arbetsinvandring
och uppgår till cirka 60 procent. Till den gruppen hör personer som flyttar till Kanada för att
4

5. arbeta eller driva företag. Ungefär 20 procent av invandringen består av familjeåterföreningar
och ytterligare 20 procent består av flyktingar enligt Geneve-konventionen.
Arbetsinvandringen sker via ansökningar som görs från hemlandet. De sökande bedöms enligt
kriterier som är mätbara, relevanta och därigenom – enligt regeringen – rättvisa. Det handlar om
ålder, utbildning, yrkeserfarenheter, språkkunskaper och eventuell anknytning till Kanada. Det
dubbla syftet med urvalsprocessen är att säkerställa nyttan för Kanada och invandrarens
möjligheter att hävda sig i sitt nya land.
Integration i Kanada
Integrationen i Kanada fungerar av allt att döma betydligt bättre än i Sverige. Arbetslösheten
bland de invandrade är inte högre än bland övriga befolkningen. Vissa grupper av flykting-
invandrare behöver något fler åtgärder. I huvudsak sköts dock integrationen av
arbetsmarknaden och det civila samhället som är mycket välkomnande och snabbt drar in
invandrarna i olika volontärsaktiviteter. Ett intressant exempel på Kanadas sätt att mobilisera
civilsamhället är att man kan bilda medborgargrupper som tar ansvar för en viss flykting och
arbetar med dennes introduktion i samhället.
En positiv effekt av arbetskraftsinvandringen är att kanadensarna är vana vid att betrakta nya
kanadensare som resurspersoner samtidigt som majoriteten av de invandrade har ett tydligt
fokus på att genom sitt arbete skapa sig en bättre framtid i det nya landet. Andelen
traumatiserade är lägre. Inställningen från myndigheter och föredömet från andra minskar
säkerligen risken för fördjupade trauman samt passivisering.
Integrationen underlättas sannolikt av det nya landets positiva och välkomnande attityd. Ett
talande exempel är att tjänstemännen som tar emot nyanlända vid flygplatserna skakar ihand och
säger: Välkommen hem! Medborgarskap beviljas efter tre års vistelse efter genomgånget prov
om grundläggande kunskaper om Kanadas historia, geografi, samhälle och språk. Därefter är
man inte längre invandrare utan kanadensare.
5

6. Alltsedan sjuttiotalet har lagar om likabehandling varit i kraft och myndigheterna arbetar
medvetet såväl med bemötandefrågor som för att förhindra diskriminering. Undersökningar
tyder också på att det är relativt ovanligt att invånare i Kanada upplever diskriminering på grund
av sitt etniska ursprung (Etnic Diversity Report 2002).
Andra faktorer som underlättar integrationen är förstås den stora efterfrågan på arbetskraft.
Sysselsättningen i Kanada har stigit med 40 procent under de senaste 20 åren och med 10 procent
de senaste fem åren. Det är en takt som till och med är högre än den snabba befolkningstillväxten
varför Kanada har en växande brist på arbetskraft (OECD). Kanadas invandring bidrar till
tillväxt, samtidigt som tillväxten och den dynamiska ekonomin i en positiv spiral bidrar till att
göra Kanadas invandring relativt oproblematisk.
Integration i Minnesota
Ett kompletterande perspektiv på framgångsrik integration kan hämtas i Benny Carlssons
jämförelse av somaliska invandrare i Sverige och i den amerikanska delstaten Minnesota. Antalet
“somalier” i huvudstaden Minneapolis är ungefär lika stor som i Sverige. I Minneapolis är
sysselsättningsgraden omkring 60 procent medan den för motsvarande grupp i Sverige är
omkring 23 procent. I Minnesota finns 800 företag som drivs av somalier. I Sverige är samma
siffra 38. I Minnesota har somalierna fått namn om sig att vara “hard-working” medan gruppen i
Sverige ofta får bli själva symbolen för integrationspolitikens misslyckande.
Minnesota är en delstat som på många sätt liknar Kanada. Välfärden är bättre utbyggd och de
sociala attityderna mer liberala än i många andra amerikanska delstater. Men samtidigt är förstås
skillnaden mot Sverige stor när det gäller företagsklimat, skattenivåer och det offentliga stödet.
Både Kanada och USA har en stor fördel av att majoritetsspråket är engelska som många
invandrargrupper – t. ex. somalier – ofta har vissa förkunskaper i.
Somaliernas sociala organisering i Minnesota följer mönstret för många invandrargrupper
genom den amerikanska historien. De har bosatt sig, samarbetat och företagat i kluster. Detta har
enligt forskarna både för- och nackdelar. Till nackdelarna hör att tillägnandet av språket och
6

7. andra kunskaper i det nya landet kan försenas. Men det finns också fördelar genom att man kan
tillhöra ett starkt nätverk. Information om jobb sprider sig snabbt och man hjälper varandra att
hitta jobb. För företagen finns det ofta en naturlig kundkrets. Nätverket ger också socialt och
ekonomiskt stöd och innebär ett skydd mot diskriminering.
En följd av den positiva utvecklingen har möjligen också blivit att somalierna i Minnesota fått
större självförtroende och blivit mindre defensiva genom sina framgångar. Det bäddar för att de
kulturella konflikterna blir mindre och att invandrarna får lättare att förhålla sig till och känna
sig hemma i sitt nya land.
Vad kan vi lära av Kanada och Minnesota?
Självklart har Kanada och Minnesota speciella sociala och historiska förutsättningar som
underlättar invandring och integration. I ett land som byggts upp av invandrare från olika länder
blir inte uppdelningen i “vi och dom” lika tydlig och synlig. Man är stolt över att vara en
nybyggarkultur och väl införstådd med invandringens fördelar. Det är mindre naturligt för
befolkningens majoritet att känna att landet är deras exklusiva tillhörighet som måste skyddas
mot främlingar. Engelskan och franskan är också språk som många invandrare har vissa
grundkunskaper i.
Men det finns också likheter. Både Sverige och Kanada är glest bebodda länder med stora
naturtillgångar, sviktande födelsetal och åldrande befolkning. I båda länderna finns en social
kultur som historiskt bygger på samarbete och ett starkt civilsamhälle, även om den svenska
folkrörelsetraditionen i mycket högre grad har övertagits av staten. Tanken att alla människor är
lika mycket värda har en ovanligt stark förankring i båda länderna. Därför är det troligt att
Sverige har större förutsättningar än många andra europeiska länder att ta lärdom av det
kanadensiska exemplet. Men eftersom Sverige under lång tid minskat dynamiken i ekonomin
och det sociala livet kräver detta betydande förändringar.
För det första behöver Sverige öka den ekonomiska dynamiken så att fler företag och fler
arbetstillfällen kan växa fram. Men om det görs kan också Sverige satsa på en kraftigt ökad
7

8. invandring av personer som vill arbeta och driva företag i vårt land. Kombinationen av en
dynamisk ekonomi och större invandring kan bli självförstärkande och öka potentialen till
tillväxt och internationell konkurrenskraft. Antalet arbetstillfällen är inte begränsat. Ju fler
personer som anställs och ju fler företag som startas, desto större blir efterfrågan på varor och
tjänster. Samtidigt växer skatteunderlaget för en bibehållen social trygghet.
Sverige har också speciella förutsättningar genom vårt medlemskap i EU som innebär fri
arbetskraftsinvandring från alla EU-länder.
Det selektiva inslaget i Kanadas invandringspolitik ter sig lite för slutet för Sveriges syn på
rättvisa och solidaritet. Därför måste en “öppen” arbetskraftsinvandring vara huvudingången vid
invandring. Men det utesluter inte att man också tillämpar ett system med ansökningar av “green
cards” som kan genomföras från hemländerna och som ger ett garanterat uppehållstillstånd.
En stor skillnad mellan Sverige och Kanada torde vara att Kanada i dagsläget är mycket mer
attraktivt som mål för invandrare. Den låga inflyttningen av personer från de nya
medlemsländerna i EU tyder på att Sverige ingalunda är så attraktivt som vi kanske vill tro. En
svag och ofta diskriminerande arbetsmarknad och negativa signaler från politiker och
myndigheter är inte lockande. Att Sverige ter sig attraktivt för asylsökande har sannolikt mer att
göra med att andra länder stramat åt villkoren. Våra förutsättningar i framtiden är dock inte
sämre än Kanadas vars bistra klimat och glesa befolkning vi delar. Är Sverige välkomnande,
efterfrågas arbetskraft, bekämpas diskriminering och utstrålar vi dynamik, öppenhet och
modernitet så kan Sverige bli ett verkligt attraktivt invandrarland. Men då måste vi satsa
helhjärtat.
Detta är också ett skäl till att vi i Sverige bör vara försiktiga med inslag som signalerar hård
selektion och misstroende mot invandrare. Vi måste erbjuda ett helhjärtat välkomnande.
Invandringen bör liksom i Kanada både bestå av humanitär invandring av flyktingar och
anhöriga som av personer som flyttar hit av det huvudsakliga skälet att Sverige är ett bra land att
arbeta, företaga, forska och bygga sig en framtid i. En invandring som helt domineras av
flyktingar/anhöriga riskerar att stämpla gruppen som offer. Ett starkt element av
8

9. arbetsinvandrare är bra eftersom det är personer som omedelbart kan komma i jobb och göra en
positiv insats. De bryter offerstigmatiseringen i myndigheters, arbetsgivares och allmänhetens
ögon.
Partierna i Alliansen har kommit överens om ett bra regelverk för arbetsinvandring som bygger
på att personer ska kunna komma till Sverige och söka jobb. De som lyckas får fast
uppehållstillstånd. Centerpartiet anser att detta förfarande bör kompletteras med en kvot
personer som ges uppehållstillstånd efter kanadensisk modell – dvs. utifrån en bedömning av
deras förmåga att snabbt hitta sysselsättning och finna sig till rätta i Sverige, även om de inte
redan har hittat ett arbete. Dessa två inkörsportar för arbetsinvandrare kompletterar varandra
och kan troligen locka olika kategorier.
Enligt OECD är det alltmer vanligt att EU-länder använder sig av högre utbildning som ett sätt
att locka till sig personer med hög kapacitet. Sverige är här ett paradoxalt undantag. Å ena sidan
erbjuder vi utbildning på mer generösa grunder och upplåter en större andel av våra
studieplatser än de flesta andra EU-länder. Å andra sidan är det ofta mycket svårt för de
färdigutbildade studenterna som så önskar att få stanna kvar i Sverige efter avslutadfe studier.
Detta behöver självklart ändras.
Det kan tyckas paradoxalt att Centerpartiet samtidigt vill öka invandringen och minska
arbetslösheten och utanförskapet bland de som redan bor i Sverige. I praktiken är det dock två
sidor av samma mynt. Med rätt politik kan arbetsmarknaden i Sverige expandera snabbt. Och
oavsett vad vi vill så kommer återflödet av förtidspensionerade, långtidssjukskrivna,
långtidsarbetslösa och socialbidragstagare inte att ske över en natt. Nya jobb som kan besättas av
motiverad och kompetenta personer kommer att generera ytterligare flera jobb. Samtidigt kan en
kulturförändring påbörjas som ökar arbetsglädjen och viljan att vara med. Det är en kraft som
kan bidra till att fler personer som slagits ut från arbetsmarknaden på nytt ser chansen. För de
människor av utländsk härkomst som på grund av diskriminering och passivisering har slagits ut
från arbetsmarknaden eller aldrig kommit in på den, kommer inspirationen från framgångsrika
landsmän att verka eggande och hoppingivande.
9

10. Inriktningen på den svenska migrationen bör förändras på följande sätt:
1. Det bör övervägas om Sverige inte bör införa ett invandringsmål på samma sätt som vi
har mål för andra strategiska politikområden. Över tid skulle ett tillskott på omkring en
procent av befolkningen år vara en lagom genomsnittsnivå.
2. Inkörsport 1: Ett regelverk för arbetsinvandring där personer kan komma till Sverige för
att söka arbete under en begränsad tid och beviljas uppehållstillstånd om de lyckas.
3. Inkörsport 2: Ett green-card-system som kan sökas från hemlandet efter kanadensisk
modell. Skapa en kvot på minst 20.000 uppehållstillstånd per år för denna väg till
arbetskraftsinvandring. Green-cards fördelas efter kriterier som ålder, utbildning,
yrkeserfarenhet och språkkunskaper.
4. Inkörsport 3: En generös flyktingpolitik. Det bör bl. a bli möjligt att söka asyl direkt från
ursprungslandet. Personer som ansöker om asyl ska ha möjlighet att “växla över” i något
av spåren för arbetsinvandring. Anhöriginvandring bör fortgå enligt dagens regelverk.
5. Utländska studenter som studerar eller forskar i Sverige skall få rätt att stanna kvar efter
sina studier för att arbeta eller forska.
6. Gör medborgarskap tillgängligt efter tre år med permanent uppehållstillstånd.
Integrationspolitiska slutsatser
Människor som kommer till Sverige från andra länder innebär ett enormt tillskott till vårt
samhälles sociala, ekonomiska och kulturella dynamik. En förutsättning för att tillvarata det
tillskott som människor från andra länder bär med sig är en fungerande integration i det svenska
samhället. Här spelar skillnaden mellan ett öppet eller slutet samhälle en avgörande roll. Det
öppna samhället skall avspeglas i såväl attityder som regleringar för företagande och arbetsrätt.
Det öppna samhällets metod kan göra skillnaden mellan huruvida en människa som kommer till
Sverige från annat land blir företagare eller bidragstagare.
Centerpartiet vill ha ett bättre klimat för arbete och företagande så att alla människor, oavsett
från vilket land man kommer, lättare kan starta företag och leva på frukterna av sitt eget arbete.
Med ett eget arbete växer människors egenmakt och engagemanget i samhället ökar.
Vi tror att integration skapas bäst underifrån, av människors eget samarbete i vardagen, inte
genom specialinsatser av bekymrat välvilliga politiker och byråkrater. Vi tror att
integrationspolitiken handlar mer om att riva hinder än om att utforma och genomföra
10

11. byråkratiska åtgärder. En politik som präglas av öppenhet ger goda förutsättningar för
människor att påverka sitt eget liv, oavsett från vilket land man kommer.
I invandrartäta områden finns ofta en kreativitet och ett stort företagande, även om den bild som
speglas i media är ofta mörk och negativ. Många människor med utländsk bakgrund har svårt att
få arbete men tvekar inte att starta eget. Både i Kanada, USA och Europa har invandrarägda
företag bidragit till den ekonomiska tillväxten. I många fall har de lyft nedgångna områden och
genom sina kontaktnät internationaliserat de lokala ekonomierna.
Det välstånd företagen skapar sprider sig till andra människor med invandrarbakgrund och
stärker medlemmarnas ställning i samhället. Närvaron av invandrarföretagare har dessutom
bidragit till att den lokala ekonomin har blivit än mer internationaliserad i en rad länder och på
en rad orter. Konsumenter på orten har fått möjlighet att köpa utländska varor, företag på orten
kan sälja sina produkter utomlands och dessutom har investeringar från utlandet stimulerat den
ekonomiska tillväxten och internationella nätverk etablerat sig där det tidigare inte har funnits
några.
Erfarenheterna från Kanada och USA tyder på att den i svensk debatt ofta förekommande
ambitionen att ”sprida ut” de nya svenskarna är en återvändsgränd. Integrationspolitiken måste
bygga på de invandrades egna drivkrafter och att ge goda förutsättningar. ”Invandrartäta”
områden är inget entydigt problem om de har en fungerande ekonomi och arbetsmarknad. Visst
kan språkinlärningen försenas något, men det torde mer än väl uppvägas av att individerna kan
dra nytta av ett levande kontaktnät och anknytningen till områdets ekonomi.
Det måste bli enklare för asylsökande att arbeta under tiden de väntar på besked om uppehålls-
tillstånd. Det kräver bättre information till asylsökande om var det finns lediga jobb, men också
ett bättre samarbete mellan migrationsmyndigheter, kommuner, organisationer och företag. Det
kan bidra till att fler asylsökande får ett arbete. Idag måste en person åka till sitt hemland och
söka svenskt arbetstillstånd om personen fått ett jobb under en Sverigevistelse. Centerpartiet vill
istället att man ska kunna ansöka om arbetstillstånd på plats i Sverige.
11

12. Ett problem vid introduktionen på arbetsmarknaden är att det tar tid att skaffa sig de kunskaper
som krävs för att fungera väl på en ny arbetsmarknad. Det kan också vara mer komplicerat för
arbetsgivare att bedöma arbetsförmågan hos någon som nyss anlänt till Sverige. Båda dessa
faktorer gör att det kan vara svårt att hitta ett jobb. Centerpartiet vill därför att de s.k.
nystartsjobben ska gälla under de tre första åren i Sverige för dem som beviljats
uppehållstillstånd.
Arbetsförmedlare upplevs av många invandrare som inkompetenta och ovilliga att bistå den
sökande till arbete. Centerpartiet vill öppna för privata alternativa arbetsförmedlingar som kan
fungera parallellt med de offentliga. Detta kan särskilt gynna människor med
invandrarbakgrund eftersom förmedlingar med rätt kompetens och kunskap då kan bistå den
arbetssökande. Naturligtvis ska inte människor med invandrarbakgrund gå till en specifik
”invandrararbetsförmedling”, men det vore önskvärt med fler förmedlingar som förstår vilka
dörrar som måste öppnas för att få in invandrare på arbetsmarknaden. Vi tror att en ökad
konkurrens bland arbetsförmedlingarna kan bidra till att arbetssökande behandlas utifrån de
behov man har som individ.
Vi vill också pröva möjligheterna att införa någon form av jobb- och utvecklingsgaranti där
samhällsnyttigt arbete och utvecklande aktiviteter ska garanteras alla som under viss tid sökt
socialbidrag. Detta gäller naturligtvis oavsett bakgrund. Inga människor ska behöva leva på
bidrag en längre tid. Garantin ska upphandlas av bemannings- och uthyrningsföretag som startar
bemanningspooler, men även frivilligorganisationer ska kunna delta i detta förfarande. Jobb- och
utvecklingsgarantin ska bestå av två delar, samhällsnyttigt arbete och en utvecklingsdel,
bestående av exempelvis språkinlärning, informationsförmedling och yrkesorienterade kurser.
Jobb- och utvecklingsgarantin är en form av övergångssysselsättning, som så snart som möjligt
ska slussa den arbetslöse till den öppna arbetsmarknaden. Ersättningen, för dem som deltar, ska
ligga något högre än socialbidraget.
Liksom i Kanada bör det civila samhället – privatpersoner, föreningsliv, religiösa samfund - ges
ett utrymme i integrationsarbetet. Vi vill undersöka möjligheten att införa någon form av
integrationspeng och ge den nyanlände möjlighet att välja vem som ska organisera och utföra
hans eller hennes introduktionsprogram, språkutbildning mm. Pengen bör ej kunna gå till en
12

13. privatperson, men föreningar och företag skulle ha bättre förutsättningar än statliga myndigheter
att involvera privatpersoner i introduktionsarbetet.
Vart femte företag som startas i landet drivs av en person med invandrarbakgrund. Det innebär
att företagsamheten bland nya svenskar är något högre än för dem som är födda och uppvuxna
här. Företagande kan också vara en nyckel till integration och ett sätt att bli en del i det svenska
samhället.
De allmänna bristerna i det svenska företagarklimatet – höga skatter och en omfattande
regelbörda – ger invandrarföretagare särskilda svårigheter och minskar deras rättsäkerhet.
Regelförenklingar och en ökad servicemedvetenhet från myndigheternas sida är av särskilt stor
vikt för invandrares företagande.
Många nya svenskar arbetar i den offentliga välfärdsservicen, framför allt äldreomsorgen och
vården. Att på allvar bryta upp de offentliga monopolen och öppna för företagande inom vård,
äldreomsorg, LSS och barnomsorg genom införande av peng- och fritt-valsystem skulle öppna
upp en stor och dynamisk sektor för nysvenskarnas företagande.
Centerpartiet vill ha en bättre validering av utländska examina. Flera av dem som har examina
från annat land har svårt att få ett arbete i Sverige som motsvarar deras kunskap och kompetens.
Det bör införas allmänna tester på de faktiska kunskaper som en person har. Testerna ska
erbjudas ofta och vid regelbundet återkommande tillfällen på de flesta av landets högskolor och
universitet. Valideringsprocessen ska få ta maximalt tre månader. Också bedömningen av
praktiska yrkeskunskaper måste förbättras. En modell som genomförts i Finland där alla har rätt
att visa upp sina kunskaper i ett fristående yrkesprov är värd att pröva. Provet ska vara
oberoende av hur individen skaffat sig yrkeskunskaperna och erfarenheterna.
Liksom i Kanada behöver alla svenska myndigheter och verksamheter ha ett tydligt positivt
förhållningssätt till invandring och principen om alla människors lika rätt och värde. Dessa
värderingar ska prägla bemötande och myndighetsutövning. Därför bör en öppenhetskod
införas.
13

14. Inriktningen på den svenska integrationspolitiken bör förändras på följande sätt:
7. Arbete och aktivitet ska uppmuntras under asylprövningstiden. Den som får arbete ska
ha möjlighet att växla spår som beskrivs i punkt 3. Möjligheten för sådana personer att få
tillgång till psykolog och annat särskilt stöd måste dock säkras utifrån det individuella
behovet.
8. Inför en integrationspeng som gör det möjligt för medborgargrupper,
föreningar/samfund och privata arbetsförmedlingar att ta över delar av
integrationsarbetet för nyanlända som önskar det.
9. Öppna prov för att validera akademiska eller yrkesmässiga kunskaper ska införas på
många platser i landet. Valideringen ska inte behöva ta mer än tre månader.
10. Regelverket för företagare måste förändras och myndigheterna bli mer serviceinriktade.
11. Öppna den offentliga välfärdssektorn för företagande.
12. En jobb- och utvecklingsgaranti bör införas som innebär att alla personer som försörjts
genom socialbidrag i mer än två månader ska erbjudas sysselsättning och utbildning.
13. Fler privata arbetsförmedlingar bör startas med möjlighet att bygga upp särskilda
kunskaper och nätverk som bättre möter olika gruppers behov och problem.
14. En öppenhetskod ska införas för alla myndigheter. Koden som ska tillämpas aktivt
innebär att alla människor har lika värde, utgör en resurs för samhället och ska behandlas
med respekt oavsett ursprung, kön, sexuell läggning, handikapp eller ålder.
15. Den offentliga sektorn bör, som man gör i Kanada, i sin upphandling ställa krav på att
entreprenörerna arbetar aktivt med mångfaldsfrågorna.
Satsning på forskning och innovationer
Att stå stark i forskning och kunskap är en nödvändighet för ett land som inte kan konkurrera
med låga löner. Att erbjuda attraktiva forskarmiljöer innebär också att man lockar de skarpaste
hjärnorna att bosätta sig i landet. Alltfler länder i Europa och världen lägger nu upp ambitiösa
forskningspolitiska strategier. Sverige har en lång tradition som något av en vetenskaplig
stormakt med forskningsmiljöer och forskare i världsklass inom bl. a. medicin, fysik och
bioteknik. Under de senaste åren har dock forskningen gått tillbaka , med urholkade anslag, ökat
fokus på anslagsansökningar och dalande siffror på antalet citat i internationella
forskningstidskrifter. Det finns många vittnesmål om att etablerade forskningsmiljöer tappar
mark och att nettoutflyttningen av unga forskare är ett växande problem. Det behövs en
betydligt starkare satsning på forskning än den som vänstermajoriteten föreslagit om vi ska
vända trenden och på nytt göra Sverige till det mest attraktiva landet att forska och studera i.
Förmögenhetsskatten innebär att många företag och privatpersoner placerar sina resurser i andra
länder. Det medför också att Sverige förlorar forskningsintensiva investeringar. Ett avskaffande
av förmögenhetsskatten och ett generellt bättre företagsklimat är därför av största betydelse för
att stärka Sverige som forskningsnation.
14

15. 16. Ge avdragsrätt för privata donationer till forskningsändamål.
17. Öka den årliga anslagsnivån till den statligt finansierade forskningen med 4 miljarder
kronor under perioden 2006-10, exempelvis genom försäljningsintäkterna från statliga
bolag och verk. Uppnå målet 1 procent av BNP i statliga forskningssatsningar till år 2014.
18. Inför särskilda tjänster för klinisk forskning där lönen betalas av högskolan men
forskaren är stationerad på ett sjukhus.
19. Ge universitet och högskolor som lyckas väl med kommersialisering av
forskningsresultat ökade anslag.
20. Inför ett svenskt nobelpris (med annat namn) – en årlig utnämning av de främsta
forskarna eller utövarna som är verksamma i Sverige inom medicin, fysik, kemi,
ekonomi/samhällsvetenskap och litteratur/konst. Prissumman ska vara på minst fem
miljoner kronor per klass.
15