Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Semelhante a Reflektioner som utvärdering
Semelhante a Reflektioner som utvärdering (20)
Reflektioner som utvärdering
- 1. Kursutvärdering till vilken nytta då? LTU ”Jag tyckte hon beskrev det bra för det e så som jag oftast känner.”
- 2. Kursutbud: progression (ibland) • ÅR 1 – Introduktion: (ingen utvärdering) – Föreläsning /workshop samt webbkurs och quizzar i vårt LMS (+ ev infosökuppgift) utvärdering: (3 korta frågor +textrutor) och reflektion • År 2 – 3 genomgångar – (inför examensarbete) utvärderas ihop med studiekursens utv. • Masters - • Doktorandkurs 1,5 hp - utvärderas i 3 frågor med textrutor
- 3. Vad ska egentligen utvärderas? • Färdigheterna • Oss som lärare, kursdesignen, undervisningsmetoden • Studentens egen insats / attityd • Studentens uppfattning om sitt lärande • Lärandemålen (Constructive Alignment)
- 4. Få studenterna att se sin: • Externa motivation • Interna motivation egenreflektion över sin attityd, motivation, sök- och lärandeprocess, ”reflective learning” • Vi vill lära oss mer om studenterna.
- 5. Vi har provat allt… • Men fastnat för textrutor: – 1. Vad i kursen var NYTT för dig? – 2. Vad i kursen förblir OKLART för dig? – 3. Vad i kursen upplever du som ONÖDIGT? • Och reflektion utifrån en kort text (och i studenternas reflektioner kan vi också läsa in hur vårt kursmoment uppfattas)
- 6. Kursutvärderingens fråga 1: (NYTT?) Vanligaste svaren: • I princip ALLT! • Det mesta är nytt för mig. Den enda databasen jag använt tidigare är Google.
- 7. Fråga 2 - oklart • Jag tycker att det är lite svårt att förstå vilka ord man ska söka på, men som jag förstår det så kommer jag att bli bättre på det. • Har lite frågetecken kring att "sålla ut" vetenskapliga artiklar/tidsskrifter
- 8. Fråga 3 – onödigt: • Jag anser nog att det mesta var nödvändigt att kunna. • Vet inte om jag vill klassa något som onödigt men lite ytterligare fokus på hur man på ett effektivt sätt söker en vetenskaplig artikel
- 9. Reflektionen (i vårt LMS): Som ett led i att reflektera över informationssökning vill vi att du läser de fyra första sidorna av artikeln nedan. Skriv personliga reflektioner utifrån texten - helt utifrån din egen situation som ny student. Du ska reflektera över innehållet, inte formen. Artikeln är gammal, men det behöver inte betyda att innehållet är inaktuellt. Det är ingen vetenskaplig artikel utan den sammanfattar en doktorsavhandling av C. Kulhthau, Seeking meaning som numera finns på svenska: Kuhlthau, C.C. (2006). Informationssökningsprocessen: en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus. Lund: Btj. Det finns inget rätt eller fel i era svar. Vi på biblioteket lär oss mycket utifrån era svar om hur ni studenter tänker och gör! Vi kommer också att kommentera dina svar! När du fått kommentaren är du också godkänd på hela kursen. Artikeln du ska läsa: Waern, C (1998) Informationssökning som inlärningsprocess. I Informationssökning i fokus (1998)
- 10. Carol Kuhlthau’s Information Search STAGES Receive Assignment / Model (ISP) Topic selection Exploration Seeking focus Focus formulation /is found Information collection Present Findings & Assess research process FEELINGS UNCERTAINTY OPTIMISM CONFUSION FRUSTRATION DOUBT SEARCH-READ-REFLECT CLARITY CONFI-DENCE EVALUATE RELIEF SATIS-FACTION THOUGHTS AMBIGUITY INCREASED INTEREST SPECIFICITY ACTIONS SEEKING RELEVANT INFORMATION SEEKING PERTINENT INFORMATION
- 11. Igenkänning Det var som att läsa om sig själv! Jag har bara inte insett att det faktiskt är så här det fungerar. I början av arbetet känner man nästan ångest över vad man ska göra och osäker på hur man ska gå tillväga. Allt är så stort! Risken är då att man ger upp och inte går så djupt in i ämnet som man egentligen hade velat. Men ger man inte upp så får man som sagt blodad tand och tycker att allt är jättekul! Det var nyttigt att läsa denna artikel för då får man lite mer insikt i vad som händer med en själv och man kan då vända det till något positivt HLV-student
- 12. Om rädslan Själv kan jag rygga undan för vissa uppgifter om jag känner mig osäker och rädd. Och rädslan är helt ologisk, då jag egentligen tycker om att lära mig nya saker. Det handlar väl helt enkelt om att jag ibland betvivlar min förmåga att klara av att lösa en viss uppgift, eller förstå en del texter. Särskilt när det gäller ny informationsteknik. (…) Det hon skriver om känslornas betydelse för att ta till sig ny information känns väldigt relevant. För mig kan rädslan påverka mitt självförtroende även på ett högst personligt plan. Men om jag kan se att rädslan/oron är förknippad med själva processen, och inte med mig som person, tror jag att det är lättare att skaka av sig den. (…) För mig är det inte själva informationsmängden det är något fel på, utan vår brist på verktyg att hantera och sortera den. (…). Den stora majoritetens negativa uppfattning om det ökade informationsflödet tror jag bottnar i en okunskap och rädsla. Men genom att lära sig hur information kan sållas, vad som är bra och dåligt, vad jag är intresserad av, vilken information jag har nytta av, vad som är seriöst osv, har jag enorma möjligheter till utveckling (blivande lärare)
- 13. Ensamheten Vad roligt det var att läsa denna artikel, jag kände igen mig otroligt mycket! Jag har tänkt att jag är ensam för det känns alltid som att många andra kommer igång mycket fortare än vad jag gör. (T-student)
- 14. Förväntningar/attityder på kursen, studierna, sitt lärande… • Vill först och främst säga att innan jag tog den här bibliotekskursen trodde jag att jag visste det mesta om att söka artiklar och dylikt men det visade sig att jag inte ens var i närheten. Jag tycker texten fångar känslan som vi studenter får inför varje deluppgift. • Min uppfattning om texten är den att inställningen spelar stor roll då vi söker information. Är det ett ämne som vi är nyfikna och intresserade av så är det lättare att söka information och man tar in mer av det man läser.
- 15. Förväntningar När jag såg den här uppgiften om informationsökning tänkte jag något i stil med "åååh vad onödigt, hur svårt är det att hitta vad man behöver bland hyllorna i bibblan eller på internet?". Nu såhär i efterhand är jag VÄLDIGT glad att jag blev "tvingad" att lära mig konsten att hitta vad jag behöver bland databaser hit och dit. Det hade jag aldrig klarat annars. För mig har informationssökning alltid varit wikipedia eller google, men nu vet jag bättre :). (…) Tack vare dessa fyra fjuttiga sidor så känner jag att jag nu kan bemästra denna osäkerhet, och kan knappt vänta innan nästa projekt drar igång, så jag får prova mina nyfunna kunskaper :) • (teknolog)
- 16. Bilden av biblioteket • "Just att söka på bibliotek och på nätet är svårt. Man vet inte vars i biblioteket man hittar de böcker man behöver och det är inte alltid man orkar/vill fråga. .. jag har alltid upplevt det så. Man känner sig så utelämnad och det känns som att man ska veta så mycket själv, innan man frågar. (…) Nu känns det som att man är så pass gammal att man SKA VETA sånt redan • "När jag kliver in i Universitetsbiblioteket så börjar jag kallsvettas! Alla andra har råkoll och glider runt medan jag själv knappt vågar ta kontakt med personalen. Nu vet jag att det är en enorm värld, fullproppad med bra information. "
- 17. ”Biblioteksångest” "Jag har sedan jag var liten varit rädd för biblioteket. Det är aldrig någon som lärt mig hur jag ska leta information och var jag ska leta. Nog har man lärt sig en del genom åren men fortfarande när jag kliver in på ett bibliotek känner jag mig bortkommen och osäker. (…). Redan i unga åldrar bör vi få lära oss hur vi rör oss i ett bibliotek, var vi hittar information och hur vi ska behandla den. Att veta vad och hur man gör skapar trygghet, i alla fall för mig. I dagsläget när jag ställs för en uppgift som kräver informationssök på egen hand kommer oron och osäkerheten fram. Jag vet att det tar tid att komma igång, just på grund av osäkerheten, jag vet att när jag väl kommit igång tar det tid att hitta vad jag behöver då jag aldrig vad jag kan minnas jobbat med en strukturerad informationssökning. Men nu vet jag var hjälp finns.
- 18. Synen på bibliotekarier • "Jag har heller inte riktigt förstått hur mycket hjälp bibliotekarien kan bidra med. Jag har alltid trott att dom vet på vilken hylla böckerna står, det är i princip allt. Jag har nog aldrig riktigt funderat på det egentligen. (teknolog) • Efter denna kursen är jag så tacksam för alla dem som systematiserar, strukturerar och bevarar kunskapen, gör den tillgänglig och användbar åt sådana "kunskapstörstiga" personer som jag själv. Av någon anledning uppfattade jag bibliotekarie som en väktare, vars främsta uppdrag var beskydda böcker från oss oansvariga studenter. Nu anser jag hur fel jag hade varit. Denna kursen hjälpte mig att anse att bibliotekarie är faktiskt en vägvisare i en spännande värld full av skatter.
- 19. Bibliotekarier Jag tror att bibliotekariernas uppgift blir alltmer viktig då de snabbt måste tyda den sökandes tankesätt för att sedan kunna vägleda i detta träsk. (tek) (… om man nu skulle bli tvungen att bli inspärrad någonstans så kan jag väl tycka att ett bibliotek vore ett hyfsat ställe att hamna på…)
- 20. Det stora gapet • Tänk om jag hade fått lära mig detta tidigare i livet! På gymnasiet fanns knappt ordet referenser och vetenskapligt granskade existerade inte. Om jag hade fått lära mig detta tidigare hade jag nog sluppit denna press och ångest över att göra fel. Jag är rädd att misslyckas pga, jag inte känner mig säker på informationssök. En bagatell som blivit hela universum . (…) Men det hade varit mycket enklare att slippa bli kastad in i det okända. Inför informationssök på gymnasiet!
- 21. sökprocessen • Jag har aldrig ens reflekterat över att informationssökning skulle kunna beskrivas som en process … än mindre i stadier. (lär) • Jag har aldrig tidigare tänkt på att hela sökprocessen är cirkulär. Att man måste börja om från början, fortsätta, göra om sökningar. (ekon)
- 22. Man kan helt ordagrant påstå att sökningsprocessen går i vågor. Först kommer värsta surfvågen och du håller på att drunkna. Sen väljer man ut ett ämne och har sorterat bort en stor del av havet med information och känner sig lite lugnare och kan andas. Men sen kommer nästa våg och sköljer över, man har plötsligt fått fram jättemycket fakta om ämnet. Ja, då måste man skapa en frågeställning och då är det jättebra att ha någon att diskutera med för att lättare bena ut sina egna tankar och frågor. Vi seglar omkring en stund på havet och filosoferar över uppgiften. När vi sedan är klara med frågeställningen så kommer nästa våg, men det är bara en liten dyning och till slut mojnar det. När man börjar få klarhet i uppgiften och känner lugn inför att sätta igång så sitter man vid strandkanten och tittar ut över det spegelblanka havet...
- 23. Söka - lära … det är just det där med avgränsningen som kan vara mitt problem och som jag ska jobba mycket på. Det känns lite som att man börjar processen med förvirring och smått irritation för att man inte riktigt vet och man vill ha tydliga svar på vad man ska söka, men sedan söker man ändå och så kanske man kommer fram till något som man verkligen inte trodde från början. Ibland kan det vara så att man letat, tagit fram massor och börjat utforma vad man vill, när det helt plötsligt kommer fram ny information och man måste ställa om hela sitt tänk och börja om från noll, det kan vara riktigt frustrerande. Fast... det är nog inte alltid så att man börjar om från noll, man får bara backa lite och man lär sig ju verkligen något på vägen. Jag har gått på mediegymnasiet och gått källkritikskurser och allt möjligt många gånger, men jag har aldrig fått lära mig söka i databaser på det här sättet tidigare. I början så suckade jag bara, det lät så jobbigt, men nu när jag varit och grävt lite tycker jag att det är mer intressant och jag börjar se fram emot att få gräva mer . Tycker det känns skönt att jag fått en annan inställning än den som var från början. Fortfarande är jag dock osäker på vissa delar, så som hur jag ska skriva källförteckning men nu har jag ju hittat sidor där det står exakt hur jag ska göra, och sätt att få hjälp med det på vissa sidor. Så det är ju toppen!
- 24. Söka - lära • Jag blev glad över att läsa artikeln, helt plötsligt förstod jag mitt famlande efter information i den första kursen vi läst nu, omvårdnadens grunder. Vad är det jag ska lära mig, vad ska jag förstå, vilket är mest relevant? Inlärningen känns som en forskningsprocess, med problemformuleringar, litteraturläsning, mera problemformulering och sen mera inläsning av material. Slutligen en tenta, som knyter allt samman. Att söka information, är samtidigt att lära sig. Informationssökningen är bra och jag är också glad över att ha läst all informationstext och sett alla filmer, för jag kommer att behöva den kunskapen genom hela utbildningen.
- 25. Lära - dialog- grupp … Den artikeln var en liten hjälp på vägen så man kunde se vad man själv egentligen borde göra, och att det man läser är inte något som bara jag känner. Att det inte är fel att fråga klasskompisarna "hur tänker ni kring detta?" - utan att det snarare är bra. Då får man flera synvinklar. Man behöver inte ha fel, inte klasskompisen heller, men man kanske förstår de på ett bättre sätt. Man känner stressen som det stod om, att "man vill komma igång", men dom vände på det så man kanske ska ta osäkerheten på ett annat sätt än det jag gjort. Allt känns fortfarande otroligt mycket och svårt.. Jag måste lära mig den rätta studietekniken!
- 26. Jag kände igen mig faktiskt och helt ärligt lärde jag mig mycket nytt av artikeln. Det är jobbigt riktigt surt att välja ett ämne och sedan fastna och inte komma framåt. Därför är det viktigt att göra en planering så som hon skrev i artikeln. Man skall veta vad är det vi vill få fram. T.ex. skrev vi i just vetenskapskursen om hur teknisk utveckling påverkar samhället. Som ny student har jag hittills inte behövt söka så mycket på nätet. Det blev första gången för mig i och med att vi drog igång med vetenskapen. Jag brukar oftast välja ett ämne som är intressant för mig. Sedan skriver jag ner nyckelfrågor som är viktiga och sedan är det bara att skumläsa flera texter så som hon sa i artikeln. Den punkten som hon skrev om håller jag med 100% det där med var det rätt ämne man ska skriva om! Just i vetenskaps kursen så valde vi självkörande bilar. Vi kom ingenvart och undrade om vi skulle byta ämne eftersom det var för svårt och hitta information om något nytt som inte är i marknaden i Europa utan bara en delstat i USA. Riktigt surt var det. Dålig stämning i gruppen alla jobbade stenhårt för att hitta information. Sedan bestämde vi att det skulle vara lättare om vi specificera oss för annars är det för brett. Då blev det mycket lättare. Hur taxi bolagen påverkas av detta. Sedan delade vi upp arbetet att någon hittar information om det och den andra om det. I slutändan blev arbetet mycket bra och vi fick massor av frågor eftersom det var något nytt och alla undra om hur det verkligen var och så. Det var bra att vi inte gav upp utan att vi fortsatte, vi hackade från början fick en dålig start men lyckades ta oss vidare med hjälp av att vi specificera oss och det var läraren som sa att vi kunde göra så. Vilket var klokt av henne!
- 27. Om undervisningsformer Vi är vana att gå på föreläsningar, bli tillsagda vad som är rätt och fel, matas med information att lära oss. Men för att man ska lära sig bäst måste drivkraften vara mer än viljan att inte kugga tentan. Det är viktigt att förhålla sig till verkligheten utanför skolans väggar, att inkludera vår kritiska sida - att själv söka information och kritiskt granska den och ffa dra slutsatser från den är något alla borde lära sig på ett bra sätt. (tek)
- 28. Undervisningsformer ”Texten innehåller en fin beskrivning av kunskapsbyggande! Det är intressant att kunskapen som presenteras genom texten, har så svårt att hitta in i universitetsvärlden. Detta är ett ämne som borde få enormt mycket större utrymme i hela universitetet.” (ekonom) Jag har en kandidatexamen sen tidigare och har därmed både skrivit och opponerat på ett flertal uppsatser på högre nivå och min uppfattning är att trots flera års universitetsstudier är informationssökning och värderande av information ett område som många studenter har stora brister i. Artikeln är skriven 1998 och den slutsats som jag kan dra efter att ha läst artikeln är att inte mycket verkar ha förändrats sen artikeln skrevs.” (ekonom)
- 29. Undervisningsformer Vi måste ser till att lärare och handledare måste pusha på lite mer och kräva lite analys från oss studenter. Kräva att vi ställer frågan ”VARFÖR” mer ofta än sällan. Jag tror inte bara att man skulle utvecklas som student utan också i sitt tänkande utanför studierna. Att ifrågasätta tillvaron, den information man intar och andra frågor i livet är nog inte helt fel (…..) Viktig fråga hur studenterna och lärare kan få oss att hitta viljan att prestera bättre. (tek)
- 30. Extern och intern motivation • Teknologer: extern motivation – En del tror sig kunna allt, men blir motbevisade – Effektivitet,resultat-, mål- och nyttoinriktade, – Klagar sällan över textmängden, seriösa • HLV: extern och intern – motiverade och ambitiösa. Seriösa – Vetenskaplig attityd (tidigt) – Går vidare från dokumenterad oro till insikt – Kan koppla till mål och studier • Lärarutb: intern – Vilsna, osäkra och otrygga. En del visar på negativ attityd. – Svårt ibland att koppla till studier och mål – hänvisar ofta till brister i gy-skol • Ekonomerna intern och extern.(får momentet år 2) – relaterar till studieformer, till grupprocesser, till eget lärande, undervisningsformer – Kan associera till arbetslivet, ser såväl vetenskapliga som framtida mål
- 31. Slutsatser Reflektionen som form: • Ger oss möjlighet att knyta an till studenterna. • Vi lär oss om deras situation, upplevelser och påminns om mångfalden. • Vi kan stötta och uppmuntra (i våra kommentarer) • Att skriva är att synliggöra För biblioteket: • vi utvärderar oss själva genom reflektionerna 1g/termin • viktigt förstå studentens behov på olika plan, att prioritera pedagogiska möten Om vårt kursmoment där reflektionen ingår: • gammal artikel, men den fungerar fortfarande! (Kuhlthau är inte ”outdated”!) • Kan göras såväl tidigt som senare i utbildningen (de reflekterar då lite annorlunda) • Vi ser vikten av att beskriva hela processen i vår undervisning: (problemfokus, källkritik, mm) Hur reflekterar vi själva över vår kompetens och yrkesgärning?
Notas do Editor
- Att ha hört Christina Segerholm prata om högskoleverkets utvärderingar, synen på kvalitetsbegreppet och begreppet ”kompetens” lade en kritisk grund tilll allt detta med utvärderingar. Resultatinriktat, studenten som konsument med rätt att klaga på varan. Marknadsanpassad högre utbildning, borttappat bildningsbegrepp mm. Ska vi alls hålla på? Att sedan höra SvenErik Liedman prata om jakten på mätbarhet, de äkta kvantiteterna och pseutokvantiteter, dvs det som mäts men egentligen inte är mätbart (som kunskap)
- Färdigheterna (görs i studiekursen) re sultaten – mätbart! Quizzen Lärare, kursinnehåll: (jovars) Uppnått lärandemålen: (kanske, görs bäst i studiekursen, våra borde överensstämma)
- Intern motivation: Nyfikenheten, glädjen, tryggheten, envisheten Upptäcka att lärande är kul. Tom informationssökning kan vara kul…. Och jag är övertygad om att osäkerhet och ångest (library anciety) skapar sämre lärandemån. Osäkerhet gällande vilka svar man kommer fra m till – javisst, men osäkerhet som grundkänsla över vad man gör här, vad akademin innebär, hur det ska gå i livet och studierna – nä!
- Fokus på kursdesign och innehåll.
- Lärarkommentarer – för fort, för rörigt etc….
- Cecilia Waerns artikel tar sin utgångspunkt i Dr Kuhlthaus och psykologen George Kellys teorier om informationssökning som en konstruktionsprocess. Detta innebär rent konkret att människan försöker förstå ny information utifrån de kunskaper hon redan har. Cecilia beskriver hur hon har testat Kuhlthaus teorier i praktiken med gymnasieelever i Skara.
- Kan ju läsas på olika sätt: Antingen ser man enbart de olika faserna (stegen) I processen Eller så fastnar man för de upplevda känslorna Eller så ser man helheten: man ser att det är en cirkulär process, att den har sina “ups and downs” och att den leder till utveckling
- Här är ju någon som tagit fasta på det emotionella…. Väldigt många skriver om detta Åh, det var som att läsa om mig själv…..
- Här han studenten kopplat mer såväl processen som känslorna och ser helheten
- Ensamheten är ngt som många uttrycker
- Vilka förväntningar har man på kursen? På sina studier? På sitt lärande? Vilken attityd har man till sitt eget lärande? Vilka insikter har man om sig själv? Och hur viktig är inte LUSTEN i lärandet
- sövande
- Hur uppfattas biblioteket och bibliotekets roll? – vad lär vi oss av det?
- Ja, vad lär vi oss av det här? Att satsa på bemötande och bra med personal i disken!
- Bibliotek = Böcker enbart, inte digital informaiton
- Det ska alltid finnas någon att fråga. NÄRA! Alltid ha bra bemanning i disken, många stödformer De ser bibliotek = BÖCKER, de ser inte kopplingen till att systematisera och tilgängliggöra digital informaiton.
- Det som oftast framträder är ju det stora gapet och behovet av samarbete med gymnasieskolan
- För att överbrygga gapet… Det är mycket som är nytt för nya studenter. som att gå med i en förening som man inte riktigt vet vad den handlar om eller vilka regler som gäller En student som också ser att hans egen inställning förändrats, han beskriver en slags LUST till lärande
- En del skriver om att man kan tom fråga bibliotekarierna och r4esonera med dem.
- problemformuleringsfasen
- Lust och vilja
- Slutsatser: Tek: ser faserna. Stegen och de är mycket resultatinriktade. Deras inriktning mot tillämpad vetenskap och praktik gör att vi tappar dem – men det säger inte att behovet av biblioteksstöd inte finns. Här har vi också många internationella studenter som behöver ett särskilt stöd och dessa når vi inte på samma sätt. HLV ser helheten, momentet har ett starkt stöd från lärarhåll och ses som en självklarhet. Studenterna introduceras direkt i ett vetenskapligt kritiskt tänkande Lärare fokuserar mkt på känsloupplevelserna (studieovana?) Heterogen grupp där många kanske heller inte är klara över sitt framtida mål utan valt att börja läsa av andra skäl. De relaterar oftare bakåt till egna skolerfarenheter. Nu är ju lärarutbildningen i omstöpning, men den nuvarande har inte uppmuntrat varken till tidig vetenskaplt förhållningssätt eller någon form av problembaserat lärande. Långa detaljerade litteraturlistor. HLV är ju också en professionsinriktad utb, men skiiljer sig stort från lärarutb. Ekonomerna: (som inte är nybörjare) kan integrera allt i sin egen situation. De får momentet senare än de andra grupperna vilket gör att de kan reflektera, de har kommit över sin ”oro” och de ser sitt mål.
- Går utanför artikeln…. Ibland, skriver om egen situation etc Hitta nya artikel – vilken??? TIPS! Tankar från NU-konferens: Hur reflekterar vi själva över vår yrkesgärning? I skandinavien, görs ganska sällan, tycker jag. Mycket vanligare i USA; GB CA…. Akademisk introduktion