Recommended
More Related Content
Similar to Bjornsson Eriksson Vattenbruksseminarium 110215
Similar to Bjornsson Eriksson Vattenbruksseminarium 110215 (18)
Bjornsson Eriksson Vattenbruksseminarium 110215
- 1. Status i Sverige och hur kommer nya odlingsarter att synas i framtidens fiskdisk? Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars-Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
- 2. Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk och fiskprodukter per år Det globala medeltalet är 17 kg I Portugal är siffran 54 kg! Europa importerar 65% av all fisk och skaldjur som konsumeras, från alla världsdelar Svenskt fiske och fiskodling är inte i närheten av att täcka den nuvarande inhemska konsumtionen – och vi borde äta ännu mer fisk och skaldjur Det kommersiella fisket kommer inte knappast att öka
- 3. Fiskodlingens status i Sverige Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 ton fisk och blåmussla i havet, övrigt i sötvatten 6800 ton regnbåge, 1791 ton blåmussla, 567 ton röding, mindre mängder öring och ål
- 4. Fiskodlingens status i Sverige Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 ton fisk och blåmussla i havet, övrigt i sötvatten 6800 ton regnbåge, 1791 ton blåmussla, 567 ton röding, mindre mängder öring och ål Uppskattad produktion 2011 ca 12000 ton, varav ca 9000 ton regnbåge och ca 1500 ton röding Större delen av expansionen i regleringsmagasinen (+ 8000 ton tillståndsgiven volym, produktionen under uppbyggnad)
- 7. Problem med etablering av nya odlingsarter Ekonomiska Tid och insatser innan odling fungerar Kostnader för avel Tekniska anpassningar Marknadens storlek och utvecklingspotential Lönsamhetsmarginal Biologiska/ tekniska Reproduktion Variation i livshistoria Startutfodring och foder Sjukdomar Tillgång till lämpliga miljömässiga odlingsbetingelser Förutsägbarhet
- 8. Varför då över huvud tagit diskutera nya arter i fiskodling? I jordbruket har vi egentligen bara 4 större djurslag; kor, grisar, höns och får – ”vi behöver inte fler arter i Europa!?” Då räcker det kanske också med en vit och en röd i fiskdisken?
- 9. Fördelar med etablering av nya odlingsarter Odlingsarter som passar olika klimat/miljöer ökar starkt möjligheterna för utvecklingen av näringen i hela landet Nya produkter kan väcka konsumenternas intresse Konsumenterna är vana vid stort utbud av fisk - kan vi fortsätta tillhandahålla det utan odling? Rödspätta Hälle- flundra Lax Marulk Röding Kolja Fläckig havskatt Torsk Konsumtionen stimuleras av ett stort utbud - också viktigt med färdiga rätter och smarta förpackningar
- 10. Etablering av ny odlingsart i Sverige: röding Art med biologiska egenskaper som passar för ett liv i odling Typisk extrem kallvattensart, men där mycket av redan från andra laxfiskarter känd odlingsteknik kan tillämpas Intressanta marknadsförutsättningar TROTS det har det tagit närmare 25 års utvecklingsarbete för ett genomslag för arten!
- 12. Snabb tillväxt, högt foderutnyttjande
- 13. Sen könsmognad (<10% innan 500g)
- 14. Förbättrad köttfärg och kvalitet Foto: E Brännäs Produktionskostnaden ned minst 40% (teoretiskt)
- 15. Hållbart 1: Fiskodling i regleringsmagasin Anders Alanärä kommer att berätta mer om detta Foto: E Brännäs
- 16. Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening Kan utgöra ett framtidsalternativ i känsliga kustområden på västkusten och i Östersjön Biologiska reningssystem fungerar bäst vid temperaturer över 20 oC, varför fiskarter som trivs i relativt höga temperaturer torde vara mest aktuella Utgör en väldigt kontrollerbar miljö med tanke på ljus, temperatur, vattenkvalitet, sjukdomar m.m.
- 17. Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening Piggvarsodling, Guangdong, Kina Foto: BThBjörnsson
- 18. Hållbart 3: Multitrofa odlingssystem Odling av fisk kombineras med odling av organismer som tar upp oorganiska och organiska utsläpp från vattnet; alger, musslor, ostron, sjögurkor… Kan vara havsbaserade eller landbaserade
- 19. Hållbart 3: Multitrofa, landbaserade odlingssystem Recirkulerande (97%) vattenbruk, Dalian, norra Kina Foto: BThBjörnsson
- 20. Hållbart 3: Multitrofa, marina odlingssystem Exempel från Bay of Fundy, Kanada Foto: GK Reid Foto: M Sawhney Oorgansikt spill (ammonik, fosfor) från laxodlingen fungerar som gödsel för algodlingen Organiskt spill (kväverikt) från laxodlingen fungerar som närning för musselodlingen
- 21. Hur kommer nya arter att märkas för konsumenterna? Kanske inte alls! Men möjligheterna finns och mångfald samt hållbar produktion blir intressant på en framtida marknad Nya intressanta kandidatarter och intressanta nya teknikkoncept finns, men utvecklingsarbetet kräver systematik, uthållighet och resurser, som idag den lilla Svenska näringen inte kan svara för. Sverige har förutsättningar att bli ledande när det gäller hållbar fiskodling! Detta är ett område där samhället bör bidra kraftfullt och långsiktigt genom en bred satsning
- 22. Den föreslagna satsningen ”Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk”. ”Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter”. ”SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet”. ”Särskilda medel för vattenbruks-forskningtillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier”.
- 23. Aktiva samarbetsgrupper GU-SLU Vettenbruks-centrumNorr Vettenbruks-centrumVäst ”Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk”. ”Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter”. ”SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet”. ”Särskilda medel för vattenbruks-forskningtillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier”. SverigesLantbruksuniversitet Göteborgs universitet
- 24. Med det vill Lars-Ove Eriksson och jag tacka för uppmärksamheten! Särskilt tack till Jón Baldur Hlíðberg www.fauna.is för illustrationer
Editor's Notes
- God morgon,Lars-Ove Eriksson och jag tycker det är verkligen inspirerande att få ge en kort presentation här idag, i detta sammanhang – med denna publik!Tyvärr har Lars-Ove förhinder, men hälsar så mycket från Umeå, och ni får därmed stå ut med mig som presentatör.
- För att diskutera framtiden för svenskt vattenbruk, så tar vi först avstamp i hur det ser ut för närvarande. Stora delen av svenskt vattenbruk är i sötvatten . På fisksidan dominerar regnbåge, följt av röding, följt av…inte mycket mer
- Prognosen för 2011 är att odlingen av både regnbåge och röding ökar något, med ca 2 respektive 1 tusen ton.
- Det kan vara arter det man i andra länder har gjort stora framsteg – som piggvarExotiska arter, som kanske bara skulle gå på export – som den Japanska blåsfisken – fuguArter som stör, som kan vara intressant i flera sammanhang; matfisk, utsättningar, kaviarEller några av våra vanliga marina fiskar som ingen har arbetat speciellt mycket med tidigare
- När det gäller fördelarna, så är det viktigt att komma ihåg när man tittar på kurvan över den makalösa produktionsutvecklingen, är att under 1970 och 1980 bedrevs det mycket ett intensivt forskningsarbete, finansierad genom nationella forskningsinstitut, anslag från nationella forskningsråd, Nordisk ministerråd osv. Allt sedan dess har det också satsas enorma belopp genom EUs forskningsprogram för att fortsätta forskningen – och den pågår alltjämtNackdelarna är svårare att förutse, de ligger i framtiden
- Problemen med etablering av nya odlingsarter är i princip de som vi räknar upp som fördelar för de redan etablerade.Precis som det kostar väldigt stora summor för ett bilföretag att ta fram en ny modell, eller ett läkemedelsföretag att ta fram en ny medicin, så kostar det stora pengar att ta fram en ny art för odling.För det krävs en politisk vilja, nationellt och regionalt, långsiktiga investeringar och inte minst en stöttande forskningsinfrastruktur. Mycket av detta har vi saknat i Sverige.
- Integrated Multi-Trophic Aquaculture (IMTA) provides the by-products, including waste, from one aquatic species as inputs (fertilizers, food) for another. Farmers combine fed aquaculture (e.g., fish, shrimp) with inorganic extractive (e.g., seaweed) and organic extractive (e.g., shellfish) aquaculture to create balanced systems for environment remediation (biomitigation), economic stability (improved output, lower cost, product diversification and risk reduction) and social acceptability (better management practices).