Dinamika perwujudan Pancasila sebagai Dasar Negara dan Pandangan Hidup Bangsa
Arsitektur Pra-Sejarah
1. ‘INTRODUCTION TO HISTORY OF ARCHITECTURE’
PENGENALAN KEPADA SEJARAH SENIBINA
CA 203
DISEDIAKAN OLEH : PN. NUR HIDAYAH BINTI AHMAD
2. 1.0 PENGENALAN KEPADA SEJARAH SENIBINA 1.1 DEFINISI SENI BINA
a) Satu bidang b) Seni : cantik, c) Sains :
menggabungkan seni & indah, nilai kukuh, kuat,
sains utk menghasilkan estetika yg stabil,
suatu binaan. tinggi selamat.
SENI BINA ???
d) Gabungan ini penting utk e) Satu penghayatan
menghasilkan bangunan terhadap ruang fizikal,
yg ideal atau ‘sempurna’. emosi & intelek.
3. 1.0 PENGENALAN KEPADA SEJARAH SENIBINA 1.2 ARKITEK
dahulu sekarang
Tradisi lama arkitek sbg : Kehendak lebih kompleks
Jurubina jadi, berlakunya
Jurutera pengkhususan kerja.
Juru ukur bahan Contoh :
Contoh : Arkitek : rekabentuk
Tukang rumah melayu Kontraktor : jurubina
lakukan semua kerja Juru ukur bahan : anggaran
hingga bangunan siap harga &
penggunaan
bahan
Jurutera : pastikan
bangunan
kukuh &
selamat
4. 1.0 PENGENALAN KEPADA SEJARAH SENIBINA 1.3 DEFINISI REKABENTUK
Satu proses yg disengajakan utk
menyelesaikan masalah pada tahap
optimum dalam batasan sedia ada
1.4 KEPENTINGAN SENI BINA KPD MSYRKT
Tamadun masyarakat setempat
Bahan rujukan pembelajaran
1.5 KEPERLUAN SENI BINA KPD MSYRKT
Pembentuk sikap Bangunan Sesuatu
masyarakat secara atau binaan bangunan
langsung – kualiti yg tidak tidak boleh
ruang mempengaruhi sesuai – kesan dirobohkan.
karakter negatif pd
penghuninya. penghuninya.
5. 1.0 PENGENALAN KEPADA SEJARAH SENIBINA 1.6 FAKTOR-FAKTOR YG MEMPENGARUHI
SENI BINA
a) IKLIM b) BAHAN c) SAINS DAN TEKNOLOGI
FAKTOR-FAKTOR
d) SOSIAL (politik,ekonomi,kebudayaan) e) AGAMA
6. 1.0 PENGENALAN KEPADA SEJARAH SENIBINA 1.6 FAKTOR-FAKTOR YG MEMPENGARUHI
SENI BINA
IKLIM
a) Unsur Iklim : suhu, b) Pengaruhi :
kelembapan udara rupa bentuk & bhn binaan
serta tiupan angin senibina setempat
CONTOH :
Kawasan Tropika Kawasan Panas Kawasan kutub
-panas,lembap & kering -sejuk sepanjang
hujan lebat -siang panas, thn & berangin
-bahan : binaan malam sejuk -senibina :
kayu -bahan : tanah liat separa kubah
-senibina : bumbung -senibina : bukaan (igloo)
curam & bertiang kecil + sedikit & -terdapat satu
(tinggi dr aras tnh) bumbung rata laluan kecil
(keluar & masuk)
7. 1.0 PENGENALAN KEPADA SEJARAH SENIBINA 1.6 FAKTOR-FAKTOR YG MEMPENGARUHI
SENI BINA
SOSIAL
a) Merangkumi b) Contoh : Org Melayu
adat,budaya,cara memerlukan pengasingan
hidup masyarakat yg ruang antara lelaki &
diamalkan oleh wanita. Pintu masuk lelaki di
penduduk sesuatu bhgn hadapan sementara
tempat. perempuan di bhgn dapur.
8. 1.0 PENGENALAN KEPADA SEJARAH SENIBINA 1.6 FAKTOR-FAKTOR YG MEMPENGARUHI
SENI BINA
AGAMA
a) Pegangan b) Bentuk dan c) Contoh :
agama sesuatu corak senibina semua agama
masyarakat bergantung pd mementingkan
mempengaruhi prinsip agama. ruang
senibina melalui penyembahan
kepercayaan yg besar &
agama yg berada pd
diamalkan. kedudukan yg
tinggi.
9. 1.0 PENGENALAN KEPADA SEJARAH SENIBINA 1.6 FAKTOR-FAKTOR YG MEMPENGARUHI
SENI BINA
BAHAN & BINAAN
a) Bahan yg b) M’pengaruhi c) Contoh :
digunakan utk senibina bangunan drpd
m’bina berdasarkan bata
bangunan & tempat bahan mempunyai nilai
teknik tersebut mudah estetik &teknik
penggunaannya. didapati, harga pembinaan yg
yg berpatutan, berbeza
kuantiti dan daripada
teknik bangunan kayu.
pembinaannya.
10. 1.0 PENGENALAN KEPADA SEJARAH SENIBINA 1.6 FAKTOR-FAKTOR YG MEMPENGARUHI
SENI BINA
TEKNOLOGI
a) Teknik-teknik yg b) Teknologi c) Semakin maju
digunakan dlm pembinaan teknologi,
pembinaan semakin maju semakin
sesebuah dari sehari ke canggih binaan
bangunan. sehari. yg dapat dibina
dlm masa yg
singkat.
11. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.1 PRA-SEJARAH & AWAL ZAMAN BATU
(PALEOLITIK)
PALEOLITIK– Gaya rupa asas senibina yg
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
menggunakan kehendak asasi manusia sbg asas reka bentuk
iaitu keselamatan & perlindungan.
FAKTOR GAYA RUPA
PEMBENTUK SENI BINA
CARA HIDUP
a) Sebagai b) Berpindah-randah Keselamatan &
pemburu secara perlindungan
berkelompok dan
mengikut musim utk
cari makan &
perlindungan
12. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.1 PRA-SEJARAH & AWAL ZAMAN BATU
(PALEOLITIK)
CIRI-CIRI UTAMA
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
a) Tiada b) Tempat
binaan perlindungan yg
kekal dipilih :
i)pokok ii)Gua (lbh baik drp iii)binaan yg
-ketinggian pokok) tidak kekal
(hindari binatang -t’sembunyi -bhn organik yg
buas) -p’gunaan unggun sementara drpd
-rimbunan daun api utk panaskan kayu,ranting,kulit
(teduhan dari hujan badan binatang &
dan panas) lumpur
13. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
gua
(PALEOLITIK)
pokok
rumah atas
2.1 PRA-SEJARAH & TAMADUN AWAL
‘oval hut’
14. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.2 PRA-SEJARAH & TAMADUN AWAL
(NEOLITIK)
NEOLITIK– Bermula sekitar 9000 S.M.Telah mempunyai
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
kepercayaan, sistem bermasyarakat, kerajaan dan
pertahanan daripada musuh
FAKTOR
PEMBENTUK
CARA HIDUP
a) Pemburu, b) Mahir c) Tempat tinggal
petani & menganyam, buat berkelompok –
penternak pasu dan buat konsep kampung
pakaian dan sistem
b’masyarakat
t’sendiri
15. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.2 PRA-SEJARAH & TAMADUN AWAL
(NEOLITIK)
CIRI-CIRI UTAMA
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
a) Binaan kekal & b) Ada tmpt c) Ada kota utk
b’skala besar kediaman, p’tahanan
megalihtik p’nyembahan,
p’semadian
d) Bhn binaan : bata e) Struktur bg f) Contoh :
lumpur, blok batu kebanyakkan Stonehenge
yg dipotong binaan – tiang
@binaan yg & balak
dibuat pd lereng
bukit
16. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.2 PRA-SEJARAH & TAMADUN AWAL
(NEOLITIK)
STONEHENGE a) Dibina pd zaman Neolitik di
Dataran Salisbury, England pd
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
2750S.M.
b) Dibina drp batu dalam tiga
peringkat berbentuk bulatan
dgn tiang-tiang tegak yg
gunakan kaedah kesan drp
cahaya matahari.
c) Setiap batu yg berdiri b’ukuran
6.7 m tinggi dan berat 45 tan
setiap satu.
d) Dibina atas kesedaran t’hadap
masa.
e) Utk mudahkan mereka
tentukan masa kerana tiada
sistem perkiraan masa, hari &
bulan
f) Penting utk aktiviti b’cucuk
tanam-tentukan musim sesuai
17. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR
Dikelilingi Laut Merah Di airi oleh Sg. Nil – delta yg
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
& bukit bukau di subur
timur, padang pasir Sg. Nil – sistem
di barat pengangkutan
PENGENALAN
Fator geografi Fokus utama – piramid &
t’sebut kuil
mnyebabkannya Asas rekabentuk piramid –
stabil, selamat kukuh tamadun Sumerian – Anu
ekonomi ekonomi Ziggurat (Kuil Putih) – struktur
B’kembang sbg 1 b’tangga – 4000 SM
tamadun yg 3 piramid agung :
canggih & kaya dgn - Zoser
nilai seni - Medum
- Dasyur
18. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR FAKTOR PEMBENTUK
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
IKLIM SOSIAL AGAMA
-Panas&kering. -Sistem -Firaun dianggap
-Bahan masyarakat & tuhan
binaan,batu& pemerintahan -Kesan:piramid
tanah dlm bentuk dibina dgn saiz yg
-Topografi yg rata hierarki : Firaun besar tanda setia
-Kesannya : &paderi pd tuhan
arkitek Mesir (ketua)perintah -P’caya hidup slps
b’semangat rakyat mati lbh penting dr
utk hasilkn petani& hidupan dunia
binaan yg hamba) -Kesan:bgnn/binaan
gigantic -Kesan:rakyat & b’kaitan dgn
(sesuai dgn hamba kmatian dibina
kehebatn digunakan utk kukuh(batu-batan),
sungainya, m’bina binaan binaan khidupan
bukit-bukau yg bsr sbg dunia(lumpur)
&padang p’abdian kpd -Oleh sbb itu, bgnn
pasirnya Firaun spt kuil masih kekal
19. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR FAKTOR PEMBENTUK
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
BAHAN BINAAN TEKNOLOGI
-Batu-batan dr bukit -Batu digunakan dgn
bukau b’dekatan 2 cara:
-Pelbagai jenis:garnit, i)dgunakan pd
batu pasir dan dinding yg kukuh &
metamorfik besar
-Bata dr lumpur yg ii)pd sistem tiang
dijemur di tengah disusun pd jatak yg
panas dekat tanpa
-Kesan:bgnn/binaan memahami prinsip
m’gunakan bhn ini asas struktur ini
b’dasarkan pd -Lumpur dibentuk &
k’percayaan dijemur m’jadi bata
20. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR
Semasa kurun ke-3 SM,
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
T’BAHAGI KPD 3 Firaun dianggap Tuhan
ERA matahari yg b’gelar Re.
Kerajaan Awal (Old
BINAAN TAMADUN
Kingdom) Dinasti 1-10 AWAL MESIR
(3200-2130 SM)
Tiga Piramid Agung di
Kerajaan Pertengahan
Giza (Dinasti ke-4)
(Middle Kingdom) Dinasti
11-17 (2130-1580 SM) Sphinx di Giza
Kerajaan Baru (New Kuil Besar Ammon di
Kingdom) Dinasti 18-30 Karnak, Thebes (1530-323
(1570-332 SM) SM)
21. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR THE GREAT PYRAMIDS/
3 PIRAMID AGUNG DI GIZA
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Piramid Menkaure Piramid Khafre Piramid Khufu
22. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR THE GREAT PYRAMIDS/
3 PIRAMID AGUNG DI GIZA
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Dibina dlm sebuah
kompleks bgnn yg t’diri
drpd mastaba &
tempat2 pnyembahan
Piramid adalah makam
firaun, mastaba adalah
makam bg golongan
bangsawan
23. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR 3 PIRAMID AGUNG DI GIZA
Piramid Khufu merupakan
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
piramid t’besar, diikuti
piramid Khafre &
seterusnya piramid
Menkaure
Semua batu yg
digunakan m’punyai saiz
yg sama iaitu 1 m³
Disusun secara teliti bg
m’hasilkn bentuk piramid
yg cembung sedikit di
bhgn penjuru utk m’jamin Kedua-dua p’mukaan
kestabilan strukturnya. piramid disaluti dgn lapisan
batu kapur mnyebabkan
Piramid Khafre dibina utk binaan kelihatan mnyerlah
anak lelaki firaun di tgh2 padang pasir
24. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR 3 PIRAMID AGUNG DI GIZA
KETINGGIAN, LUAS TAPAK SERTA
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
KECERUNAN
Piramid Khufu Sebuah kapal layar
Tinggi : 146m usang ditemui di dlm
Luas tapak : 230m² Piramid Khufu diguna
Kecerunan : 51° utk kenderaan bagi
roh firaun belayar ke
Piramid Khafre syurga
Tinggi : 143m
Luas tapak : 216m² Kedudukan 3 piramid
Kecerunan : 52° diatur selari dgn
kedudukan 3 bintang
Piramid Menkaure
di langit yg t’golong
Tinggi : 66.5m
dlm kelopak bintang
Luas tapak : 109m²
yg digelar sbg ‘the
Kecerunan : 51°
Orion Belt’.
25. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR THE SPHINX
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Sphinx b’hampiran
Piramid Khafre
merupakan yg t’besar &
dilengkapi dgn binaan
kuil di antara 2 kaki
hadapannya
Dibina semasa kurun ke-3
Merupakan binaan patung Dibina m’hadap arah
singa yg ada wajah manusia matahari terbit & m’jadi
atau kambing biri2 lokasi upacara
pnyembahan matahari
B’peranan sbg penjaga kwsn di zaman tamadun Mesir
ia dibina purba
26. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR THE GREAT TEMPLE OF KARNAK/
KUIL BESAR AMMON DI KARNAK
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
1530 – 325 Sebelum Masehi
27. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
MESIR THE GREAT TEMPLE OF KARNAK/
KUIL BESAR AMMON DI KARNAK
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Kuil ini dikelilingi oleh
tembok setebal 6 – 9m
Ia disambung ke Kuil Luxor
oleh laluan yg diapit oleh
patung2 sphinx
Ada dewan besar, ruang
keraian & tempat ibadah
serta pemujaan dlm
bangunan
Tingkap clerestory pd
dinding atas ruang utama
m’bolehkan cahaya
semulajadi mnerangi
ruang dlm bgnn
28. 2.3 ZAMAN ANTIKUITI
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
GREEK / YUNANI PENGENALAN
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Rekabentuk senibina Permulaan lbh kurang
m’gambarkan : 3000 SM & 476 M
i. Kebebasan (runtuhnya empayar
ii. P’samaan Rom Barat)
iii. Kecintaan pd
seni Senibina t’tumpu di
iv. Keghairahan Acropolis (bandar
pd pentas tinggi)
v. Masyarakat Kawasan p’bandaran di
bekerjasama tanah tinggi dikelilingi
utk kepentingn kubu pertahanan
bersama Penduduk ramai
29. 2.3 ZAMAN ANTIKUITI
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
GREEK / YUNANI FAKTOR PEMBENTUK
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
BAHAN BINAAN TEKNOLOGI
i. Tanah,lumpur & i. P’gunaan batu pejal
batu-batan kpd marmar
ii. Tanah lumpur ii. Sistem p’kadaran tiang :
bangunan Doric,Ionic&Corinthian
kediaman a. Bangunan
iii. Batu-bangunan b’teknologi yg lebih
awam&agama maju & sistematik
b. Sistem p’kadaran
bangunan
b’asaskan kpd
p’kadaran tiang
30. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Doric
Ionic
Corinthian
Ionic
Doric
Corinthian
31. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
GREEK / YUNANI T’BAHAGI KPD 2
BANGUNAN UTAMA
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Taipologi bangunan
Teater asal drpd tamadun
Greek
Dibina bukan utk upacara
p’himpunan para penganut
Kuil
tetapi bagi mnempatkan
patung tuhan mereka
Kompleks di mana kuil2
ditempatkan dipanggil
Acropolis
Diletakkan di atas bukit,pd
aras yg plg tinggi dlm kota
Greek
32. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
GREEK / YUNANI
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
THE PARTHENON
THE ACROPOLIS
THE ERECHTHEUM
33. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
GREEK / YUNANI THE PARTHENON
447 – 436 SEBELUM MASEHI
Kuil yg plg t’kenal
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
di Acropolis,
Athens
Arkitek – Ictinus &
Callicrates
Dinding disaluti
dgn kemasan batu
marmar pentelic
Rekabentuk kuil
memaparkan ilusi
optik
34. entablature
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
stylobate
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Bangunan kelihatan b’diri
tegak
Hakikatnya tiang2 dibina
condong sedikit ke arah
Ia akan kelihatan begini jika bhgn dlm serta alang
tiang2 dibina tegak serta (entablature) b’sama
alangnya lurus m’datar landasnya (stylobate)
sebab saiznya yg besar cembung sedikit ke atas
35. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
GREEK / YUNANI PELAN THE PARTHENON
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
1. Pteron 6. Kolam air
2. Opisthodomos 7. Apsis
3. Parthenon 8. Pronaos
4. Cella 9. Minarett
5. Patung tuhan Greek
36. 2. Krepidoma
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
3. Stylobat
4. Cellawall
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
5. Internal Pillars
6. Roof Tiles
7. External Pillars
(Peristasis)
8. Epistyl
9. Triglyph
10. Metope
37. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
2.3 ZAMAN ANTIKUITI
GREEK / YUNANI THE ERECHTHEUM
421 – 406 SEBELUM MASEHI
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Kuil yg dekat dgn Kuil
Parthenon
Ada 2 ruang cella di bhgn
timur & barat bgnn
Kerana topografi tidak
sekata,ruang cella di timur
lebih tinggi arasnya
berbanding ruang cella di
bhgn barat
Bukaan tingkap pd dinding
di antara tiang2 bgnn
b’peranan dlm
pencahayaan semulajadi
ruang cella
38. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Rekabentuk keagamaan :
Elemen binaan simbolik pd ii.Patung2 ini jd struktur bgnn
kecantikan & kekuatan fizikal b’ada dlm posisi mngorak
manusia langkah ke hadapan
i. Bhgn selatan,ada caryatid Rekabentuk kuil ini menunjukkan
iaitu patung2 perawan (the dgn jelas p’kaitan simbolik di
maidens) yg menyokong antara anatomi manusia dgn
alang (entablature) ruang elemen binaan bgnn awal
serambi m’gantikan tiang
Doric yg lazim dgunakan
pd kuil
39. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN INTRODUCTION
Architecture of early
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
civilisation which
influenced roman
architecture are :
a) Etruscan
architecture
b) Greek architecture
Etruscan architecture
influence :
a) Radiating arches
b) Vault (kekubah)
Greek architecture
influence :
a) Post and lintel /
Greek architecture influence
trabeated system
(material : stone &
concrete)
40. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
ROMAN
2.3 ANTIQUITY AGE
Etruscan architecture influence
41. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
ROMAN
2.3 ANTIQUITY AGE
Etruscan architecture influence
42. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN ARCHITECTURAL
FACTORS
CLIMATE
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
a) No obvious effect
b) Providing comfort for
consumers SOCIAL
a) The human development
RELIGION more complex
a) worship gods b) The constructions not only
b) aspect religion that to God and government
important in life but for their need such as
c) effect : recreation and business
i. have been lots c) Effect : wise architect
temple that built up satisfy all communities
with massive scale d) Create a city that serves
and high cost people, good
ii. building management, practical
constructed nearby life
public building e) Built various buildings
43. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN ARCHITECTURAL
MATERIAL
FACTORS
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
a) produce a large building
to accommodate a
large population
b) the need for strong & TECHNOLOGY
solid material a) because the building on
c) effect: the creation of a large scale, they are
new materials such as using engineering
i. brick & Terra Cotta principles and system of
ii. quarry stone more detailed structure
iii. lava b) effect: create a new
iv. concrete: a mixture structure
of crushed stone & i. Etruscan vault
mortar from the ii. barrel vault
volcano iii. cross / groin vault
44. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
ROMAN
Etruscan vault
2.3 ANTIQUITY AGE
45. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
ROMAN
Barrel vault
Groin vault
2.3 ANTIQUITY AGE
46. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN TEMPLE
Two types design of the
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
temple building plan
a) square plan
b) round in shape
plan
47. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN TEMPLE
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
SQUARE PLAN
There is a large open
space in front
The principle of
symmetry - balance
on the building
There are a series of
columns on the side
of the building that
stands alone or
merged with wall
48. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN TEMPLE
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
ROUND SHAPE
PLAN
There are columns
around the temple
Smaller size with lower
pedimen
49. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
ROMAN
2.3 ANTIQUITY AGE
THE PANTHEON
50. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN THE PANTHEON
Building pantheon (118 – 128M) fall
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
into three main divisions :
a) pronaos or portico is porch space
in temple front and cloaked roof
that is supported by 16 post that
behave monolithic (flat surface)
b) middle block is reception area
and intermediate part which
connects portico with rotunda
c) rotunda (major space) part
shaped like cylinder (43.2m
diameter and 43.2m high) that is
this temple stateroom. Space in
rotunda overrun with cupola or
shaped dome hemisphere (radius
21.6m)
51. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
ROMAN
2.3 ANTIQUITY AGE
THE PANTHEON
52. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Rotunda
Pronaos
Middle block
ROMAN
2.3 ANTIQUITY AGE
THE PANTHEON
53. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN THE PANTHEON
BUILDING CHARACTERISTICS
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
a) Large: hemispherical e) As a sacred place of
dome of this building is worship, the Pantheon was
the largest in Roman originally built on a plateau
architecture that is higher than the
surrounding ground level
b) Detailed design of a
thorough internal f) Pronaos or porch in
accordance with the style
c) Exterior finishes are simple of classical Greek
without a lot of architecture
decorative elements
g) oriented to the north and
d) The steps the front of the consists of elements of the
building goes down below entablature and the roof
the soil surface leading to supported by 16 pillars
the portico or porch
54. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN AMPHITHEATHER
a) Merupakan gelanggang
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
pertarungan maut untuk
hiburan para penonton b) Taipologi bangunan ini
yang terdiri daripada merupakan rekacipta asli
golongan bangsawan tamadun Romawi
55. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
ROMAN
2.3 ANTIQUITY AGE
AMPHITHEATHER
THE COLOSSEUM
56. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN THE COLOSSEUM
a) Amphitheather yang paling
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
terkenal di Rom(80 Masehi)
b) Sebuah megastruktur yang
dapat menampung lebih
kurang 50,000 0rang
penonton
c) Dibina semasa
pemerintahan Emperor
Nero sebagai sebahagian
daripada kompleks istana.
Kemudian disambung pada
pemerintahan Emperor Titus
d) Arkitek:
i. Vespasian (70 Masehi)
ii. Domitian (82 Masehi)
57. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN THE COLOSSEUM
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
a) Fasad luar menunjukkan
tertib susunan tiang
b) Tiang Doric atau Tuscan
pada dinding aras 1
c) Tiang Ionic pada aras 2
d) Tiang Corinthian pada
aras 3
e) Tiang Corinthian dengan
bentuk shaf empatsegi
pula diaplikasikan pada
dinding aras 4
58. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
ROMAN THE COLOSSEUM
BUILDING d) Bahagian tengah dipanggil
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
arena yang bermaksud pasir.
CHARACTERISTICS arena diturap dengan pasir
bagi meresap tumpahan
a) Pelan berbentuk bujur darah semasa pertarungan
b) Mempunyai empat tingkat e) Di bahagian bawah arena
dan fasadnya terdiri ada lorong-lorong laluan dan
daripada bukaan-bukaan bilik-bilik kecil di mana
gerbang pada setiap binatang liar dan hamba
tingkat abdi dikurung
c) Fasad bangunan dihiasi f) Tempat duduk para
tiang-tiang Doric, Ionic dan penonton disokong oleh
Corinthian yang separuh struktur dinding batu dan
terbenam di permukaan gerbang konkrit
dinding (perbezaan
rekabentuk senibina roman g) Di bawah bahagian tempat
yang tidak ada pada duduk terdapat lorong-
senibina Greek) lorong dan bilik-bilik kecil
59. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
ROMAN
2.3 ANTIQUITY AGE
THE COLOSSEUM
60. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
BYZANTINE INTRODUCTION
Byzantine ditukarkan
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
kepada Constantinople
pada zaman
pemerintahan 330 Masehi
Senibina Byzantine
mempamerkan banyak
persamaan dengan
senibina Romawi tetapi
Byzantine lebih maju
Constantine merupakan
Byzantine atau
emperor Romawi
sekarang dipanggil
pertama yang memeluk
Istanbul
agama Kristian dan
Merupakan wilayah di menjadikannya sebagai
bawah pemerintahan agama rasmi kerajaan
kerajaan Romawi Rom
61. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
BYZANTINE ARCHITECTURAL
FACTORS
CLIMATE
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
a) Tiada kesan ketara dari
faktor ini selain untuk RELIGION
memberi keselesaan a) Sebelum 300M, org Kristian
tidak boleh praktikkan
SOCIAL agama secara terbuka
a) Sistem masyarakat b) Tetapi pada 313M,
tertumpu pada Maharaja Constantin
kepercayaan agama memberi kebenaran utk
dalam setiap aspek praktik agama secara
kehidupan terbuka
c) Senibina fokus kepada
pembinaan gereja
d) Setelah Kristian diterima,
simbol palang digunakan
dlm pembinaan gereja
62. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
BYZANTINE ARCHITECTURAL
MATERIAL
FACTORS
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
a) Utk dinding, batu-bata
ditutupi plaster dan
marmar
b) Atap dari jubin TECHNOLOGY
c) Kemasan dalaman a) Penciptaan pendentive
adalah dari mozek yg b) Iaitu struktur lengkung yg
berwarna emas dan biru menyokong kubah di atas
yg m’berikan kesan khas pelan segiempat sama
iaitu bercahaya dan
bersinar apabila kena
pancaran matahari
63. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
BYZANTINE BULDING
CHARACTERISTICS
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Penggunaan kubah
hemisfera bagi
menutupi ruang dalam
bangunan yang
mempunyai pelan
berbentuk empat segi
atau poligonal
Disokong dan
disambung kepada
dinding bangunan oleh
struktur berbentuk tiga
pendentive segi melengkung
dipanggil pendentive
64. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
BYZANTINE BULDING
CHARACTERISTICS
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Pelan berbentuk sentral
atau memusat
Material yang
digunakan adalah bata
iaitu bahan binaan yang
sering digunakan di
wilayah Byzantium
Kubah hemisfera
diperbuat daripada
bata atau batu porus
yang ringan seperti batu
pumis
65. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
BYZANTINE BULDING
CHARACTERISTICS
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Berbeza dengan
senibina Roman, kubah
hemisfera Byzantine
mempunyai bukaan
tingkap untuk
pencahayaan
semulajadi
Pembinaan kubah dan
kekubah tidak
menggunakan
kerangka sokongan
sementara yang
dipanggil centering
66. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
BYZANTINE BULDING
CHARACTERISTICS
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
Mozek sebagai kemasan Secara am, bangunan
dalaman permukaan mempunyai bentuk teres,
kubah dan dinding. kubah besar di bahagian
Permukaan luar diplaster atas menutupi ruang
atau dibiarkan tekstur tengah dan dikelilingi
batanya terdedah kubah-kubah kecil pada
aras lebih rendah untuk
Bentuk hemisfera kubah pencahayaan
amat ketara dari luar dan
dalam bangunan
berbeza dengan Roman,
hanya jelas kelihatan dari
dalam bangunan sahaja
67. 2.3 ANTIQUITY AGE
2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
BYZANTINE HAGIA SOPHIA
Arkitek: Anthemius of tralles
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
dan Isidorus of Miletus
Di bahagian tengah,
terdapat ruang berbentuk
segiempat sama dan di
bahagian atasnya ditutupi
kubah utama bangunan
Struktur pendentive
digunakan untuk menyokong
kubah di atas pelan
berbentuk empat segi sama
Dua bahagian sisi kubah
utama tetapi pada aras
yang lebih rendah terdapat
dua kubah yg sama radius
68. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
BYZANTINE
2.3 ANTIQUITY AGE
HAGIA SOPHIA
69. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
BYZANTINE
2.3 ANTIQUITY AGE
HAGIA SOPHIA
70. 2.0 PERKEMBANGAN SENIBINA DARI PRA SEJARAH
HINGGA ‘CLASSICISM’ (SEBELUM 1800)
BYZANTINE
2.3 ANTIQUITY AGE
HAGIA SOPHIA